Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson



Relevanta dokument
Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

NORMAL neuroanatomi

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Storhjärnan. Dominant sida?

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

INTRODUKTION NEUROANATOMI

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

bild sidan 454 purves.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Balans kroppens eget teamwork

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

DT & neuropediatrik

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

Klinisk smärtfysiologi

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:


2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Medquiz Neuro & Rörelse VT 2013 MEDQUIZ. T3 Neuro & Rörelse

Namn: Personnr: - texta

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason Skrivtid.

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

cẹrebrum (telencẹphalon)

Neuro/Rörelse

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Fall A Synmekanismer (12 p)

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Nervsystemet sköter information

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI

Namn: Personnr: - texta

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 7

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception]

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Transkript:

Neuroanatomi "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson

Upplägg Översikt Hjärnhinnor och ventrikelsystemet Storhjärnan Mellanhjärnan Öga och Öra Hjärnstam och lillhjärnan Ryggmärg och Bansystem Blodförsörjning CNS PNS och ANS Insprängda kliniska fall

Översikt

Plan

Afferens och Efferens Sensory input Integra1on Motor output

Indelning CNS/PNS

Hjärnhinnor

Ventrikelsystemet Lateral ventricle Septum pellucidum Inferior horn Lateral aperture Anterior horn Interventricular foramen Third ventricle Cerebral aqueduct Fourth ventricle Central canal Posterior horn Inferior horn Median aperture Lateral aperture (a) Anterior view (b) Left lateral view

Cerebrospinalvätska 4 Superior sagi=al sinus Arachnoid villus Choroid plexus Interventricular foramen Third ventricle (a) CSF circulation 3 Cerebral aqueduct Lateral aperture Fourth ventricle Median aperture Central canal of spinal cord 1 2 Subarachnoid space Arachnoid mater Meningeal dura mater Periosteal dura mater Right lateral ventricle (deep to cut) Choroid plexus of fourth ventricle 1 CSF is produced by the choroid plexus of each ventricle. 2 CSF flows through the ventricles and into the subarachnoid space via the median and lateral apertures. Some CSF flows through the central canal of the spinal cord. 3 CSF flows through the subarachnoid space. 4 CSF is absorbed into the dural venous sinuses via the arachnoid villi.

Lober

FunkNonella centra Motor areas Primary motor cortex Premotor cortex Frontal eye field Broca s area (outlined by dashes) Prefrontal cortex Working memory for spa1al tasks Execu1ve area for task management Working memory for object- recall tasks Solving complex, mul1task problems (a) Lateral view, left cerebral hemisphere Central sulcus Sensory areas and related association areas Primary somatosensory cortex Somatosensory associa1on cortex Gustatory cortex (in insula) Wernicke s area (outlined by dashes) Primary visual cortex Visual associa1on area Auditory associa1on area Primary auditory cortex Soma1c sensa1on Taste Vision Hearing Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

Frontal eye field Prefrontal cortex Processes emo1ons related to personal and social interac1ons Orbitofrontal cortex Premotor cortex Corpus callosum Olfactory bulb Olfactory tract Fornix Temporal lobe Cingulate gyrus (b) Parasagittal view, right hemisphere FunkNonella centra Primary olfactory cortex Primary motor cortex Central sulcus Uncus Primary somatosensory cortex Parietal lobe Somatosensory associa1on cortex Parieto- occipital sulcus Occipital lobe Visual associa1on area Calcarine sulcus Primary visual cortex Parahippocampal gyrus Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

Hip Homunculus Posterior Motor map in precentral gyrus Shoulder Motor Anterior Leg Sensory Hip Trunk Neck Sensory map in postcentral gyrus Trunk Face Lips Eye Jaw Brow Tongue Swallowing Primary motor cortex (precentral gyrus) Knee Foot Toes Genitals Primary somato- sensory cortex (postcentral gyrus) Teeth Gums Tongue Pharynx

Kramper och epilepsi KorNkala urladdningar Sekundär Nll skada Stroke Tumör InfekNon Alkohol Kryptogen Symptomen följer anatomin

Vit substans, banor Longitudinal fissure Lateral ventricle Basal ganglia Caudate Putamen Globus pallidus Thalamus Third ventricle Pons Medulla oblongata (a) Frontal section Superior Association fibers Commissural fibers (corpus callosum) Corona radiata Fornix Internal capsule Gray ma=er White ma=er Projection fibers Decussa1on of pyramids

MulNpel Skleros Myelinskada à Plaque i vit substans InflammaNon Skovvist förlöpande Progressivt förlöpande EffekNva immunmodulerande läkemedel

Basala kärnorna översikt

Basala kärnorna 1

Basala kärnorna 2

Parkinsons sjukdom DegeneraNon SubstanNa Nigra ê DA Motoriska störningar Hypokinesi Rigiditet Tremor KogniNva och affeknva störningar

HunNngtons sjukdom DegeneraNon Striatum och Kortex (främst frontotemp) ê GABA, é Glu Triad Dominant nedärvning Choreoathetos Demens HunNngNn, CAG- repeat

Djupa strukturer, limbiska systemet

Limbiska systemet

Psykiatri Cerebrala skador ger psykiska symptom Signalsubstanser påverkar Seratonin DA Na GABA Glutamat Starkt koppling kropp och skäl Descartes

Diencephalon 1

Thalamus Dorsal nuclei Medial Lateral dorsal Lateral posterior Anterior nuclear group Pulvinar Medial geniculate body Re1cular nucleus Ventral anterior Ventral lateral Lateral geniculate body Ventral postero- lateral Ventral nuclei (a) The main thalamic nuclei. (The re1cular nuclei that cap the thalamus laterally are depicted as curving translucent structures.)

Hypothalamus Paraventricular nucleus Anterior commissure Preoptic nucleus Anterior hypothalamic nucleus Supraop1c nucleus Suprachiasmatic nucleus Op1c chiasma Infundibulum (stalk of the pituitary gland) Fornix Arcuate nucleus Pituitary gland Dorsomedial nucleus Posterior hypothalamic nucleus Lateral hypothalamic area Ventromedial nucleus Mammillary body (b) The main hypothalamic nuclei

Endokrinologi Saltbalans Diabetes insipidus Hungerkontroll Fet- musen Cirkadianska rytmer Dygnsrytm Vakenhet Narkolepsi Thyroidea Binjuren FSH, LH GH Oxytosin Etc etc

Örat Hammaren Städet Stigbygeln Ytterörat Mellanörat Innerörat Balansorganet N. VIII Örontrumpeten Hörselgången Trumhinnan Ovala fönstret Runda fönstret Hörselsnäckan (cochlean)

KorNska organet Tectorialmembranet Yttre hårceller Retikularmembranet Tectorialmembranet Inre hårcell Hörselceller Basilarmembranet Deitersceller Figur 5.22 Fysiologi Jan Lännergren, Håkan Westerblad, Mats Ulfendahl oc

Båggångaroch hinnsäcker Semicirkulära båggångar Temporalbenet Subduralrummet Utriculus Sacculus Endolymfa Perilymfa Hörselsnäckan Scala vestibuli Scala media Scala tympani Ovala fönstret med stigbygeln Runda fönstret gur 5.10

Ögat Bakre ögonkammare Iris Pupill Främre ögonkammare Cornea (hornhinna) Ciliarkropp med ciliarmuskel Lins Glaskropp Retina (näthinna) Choroidea (åderhinna) Sclera (senhinna) Synnervspapill (blinda fläcken) Fovea centralis Synnerven (N. II)

ANS och ögat Nearly parallel rays from distant object Sympathetic activation Lens Ciliary zonule Ciliary muscle Inverted image Divergent rays from close object Parasympathetic activation Inverted image

Brytningsfel Myopi (närsynthet) Korrigeras med spridningslins Hyperopi (översynthet) Korrigeras med samlingslins

Figur 5.34 Synbanan N T T N. opticus Synnervskorsning 1 Synfältsbortfall i vä öga hö öga Tractus opticus 2 3 1 2 Laterala knäkroppen 3 Synstrålning Syncortex

Hjärnstam och kranialnerver

Mesencephalon Tectum Periaqueductal gray ma=er Oculomotor nucleus (III) Medial lemniscus Red nucleus Substan1a nigra Fibers of pyramidal tract (a) Midbrain Dorsal Ventral Superior colliculus Cerebral aqueduct Re1cular forma1on Crus cerebri of cerebral peduncle

Pons Trigeminal main sensory nucleus Trigeminal motor nucleus Middle cerebellar peduncle Trigeminal nerve (V) Medial lemniscus (b) Pons Superior cerebellar peduncle Fourth ventricle Re1cular forma1on Pon1ne nuclei Fibers of pyramidal tract

Medulla Oblongata Hypoglossal nucleus (XII) Dorsal motor nucleus of vagus (X) Inferior cerebellar peduncle Re1cular forma1on Lateral nuclear group Medial nuclear group Raphe nucleus Medial lemniscus Fourth ventricle Choroid plexus Solitary nucleus Ves1bular nuclear complex (VIII) Cochlear nuclei (VIII) Nucleus ambiguus Inferior olivary nucleus Pyramid (c) Medulla oblongata

Cerebellum Anterior lobe Cerebellar cortex Arbor vitae Cerebellar peduncles Superior Middle Inferior Medulla oblongata Flocculonodular lobe Posterior lobe Choroid plexus of fourth ventricle (b) Illustration of parasagittal section

Ryggmärgen

Ryggmärgssegment

Ryggmärg, gränssträngen

Pyramidbanan Primary motor cortex Pyramidal cells Internal capsule Cerebrum Cerebral peduncle Midbrain Cerebellum Pons Ventral corticospinal tract Pyramids Decussa1on of pyramid Lateral corticospinal tract Medulla oblongata Cervical spinal cord Skeletal muscle Lumbar spinal cord Soma1c motor neurons (a) Pyramidal (lateral and ventral corticospinal) pathways

ALS DegeneraNon av övre- och nedre motorneuron Centrala och perifera motoriska symptom Med Nden även kornkal degeneranon KogniNva symptom

Sensoriska banor

Smärta, omkopplingar

Huvudvärk

Blodkärl, främre cirkulanonen 1

Blodkärl, främre cirkulanonen 2

Blodkärl bakre cirkulanonen

Blodkärl, ryggmärgen

Hjärnans venösa system

Stroke Cerebrovaskulär sjukdom med fokal ischemi Infarkt Lokalt; embolus eller lakunär infarkt Artär- artär embolus Kardiell embolus Annat; venöst, disseknon, etc Intracerebral blödning Hypertoniblödning Kärlskada Subarachnoidalblödning Aneurysm

PNS Cervical plexus Brachial plexus Cervical nerves C 1 C 8 Cervical enlargement Intercostal nerves Thoracic nerves T 1 T 12 Lumbar enlargement Lumbar plexus Lumbar nerves L 1 L 5 Sacral plexus Cauda equina Sacral nerves S 1 S 5 Coccygeal nerve Co 1

Dermatom C6 C5 C6 C7 T2 C8 L1 L2 C4 C5 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 S2 S3 C2 C3 L1 L2 C8 T2 C6 C5 C6 C7 L3 L3 L4 L4 L5 L5 S1 S1 (a) Anterior view

Guillain- Barrés syndrom Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropan (AIDP) Drabbar perifera nerver och nervrö_er Progredierande slappa pareser Parestesier Autonom dysfunknon

Myasthenia Gravis Autoimmun neuromuskulär sjukdom Ak mot ach.rec U_rö_barhet i muskler Thymom

Smärta ut i armen anatomi.

Smärta ut i armen anatomi

Smärta ut i benen anatomi

ANS

parasympankus CN III CN VII CN IX CN X Ciliary ganglion Pterygopala1ne ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Submandibular ganglion O1c ganglion Submandibular and sublingual glands Paro1d gland Cardiac and pulmonary plexuses Heart Lung CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve

ParasympaNkus Celiac plexus Liver and gallbladder Stomach Pancreas S 2 S 4 Large intes1ne Pelvic splanchnic nerves Inferior hypogastric plexus Rectum Small intes1ne CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve Genitalia (penis, clitoris, and vagina) Urinary bladder and ureters

SympaNkus T 1 Pons Superior cervical ganglion Middle cervical ganglion Inferior cervical ganglion Sympathe1c trunk (chain) ganglia Cardiac and pulmonary plexuses Greater splanchnic nerve Lesser splanchnic nerve Celiac ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Blood vessels; skin (arrector pili muscles and sweat glands) Salivary glands Heart Lung Liver and gallbladder L 2 White rami communicantes Preganglionic Postganglionic Sacral splanchnic nerves Superior mesenteric ganglion Lumbar splanchnic nerves Inferior mesenteric ganglion Stomach Spleen Adrenal medulla Kidney Small intes1ne Large intes1ne Rectum Genitalia (uterus, vagina, and penis) and urinary bladder

Synapser, skillnader Cell bodies in central nervous system Peripheral nervous system Effect SOMATIC NERVOUS SYSTEM AUTONOMIC NERVOUS SYSTEM PARASYMPATHETIC SYMPATHETIC Heavily myelinated axon ACh Unmyelinated Lightly myelinated postganglionic axon Ganglion preganglionic axons Epinephrine and ACh norepinephrine Lightly myelinated preganglionic axon Single neuron from CNS to effector organs Two- neuron chain from CNS to effector organs Adrenal medulla ACh Ganglion Blood vessel Unmyelinated postganglionic axon Neurotransmitter Effector at effector organs ACh NE ACh Skeletal muscle Smooth muscle (e.g., in gut), glands, cardiac muscle S1mulatory S1mulatory or inhibitory, depending on neuro- transmi=er and receptors on effector organs

Övre styrning ANS Communica1on at subconscious level Cerebral cortex (frontal lobe) Limbic system (emo1onal input) Hypothalamus Overall integra1on of ANS, the boss Brain stem (reticular formation, etc.) Regula1on of pupil size, respira1on, heart, blood pressure, swallowing, etc. Spinal cord Urina1on, defeca1on, erec1on, and ejacula1on reflexes