Årsredovisning Kulturnämnden Helår 2017
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Verksamhetens miljöarbete...6 2.3 Folkhälsa...6 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...6 2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...7 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...7 2.7 Systematiskt förbättringsarbete...7 2.8 Inköp...8 3 Mål och fokusområden... 9 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...9 3.1.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland...9 3.1.1.1 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land...9 3.1.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...11 3.1.2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv...11 3.1.3 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...12 3.1.3.1 Utveckla Göteborgs Botaniska trädgård...12 3.1.4 Deltagandet i kulturlivet ska öka...12 3.1.4.1 Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet...16 3.1.4.2 Stärka barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet...17 4 Ekonomiska förutsättningar... 22 4.1 Ekonomiskt resultat...22 4.1.1 AR04 RR-rapport Beställare regional utveckling...22 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...22 4.3 Eget kapital...23 4.4 Investeringar...23 5 Bokslutsdokument och noter... 24 6 Övrig rapportering... 25 Kulturnämnden, Årsredovisning 2(29)
6.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...25 Bilagor Bilaga 1: Utfall Intern kontroll 2017 Bilaga 2: Bokslutsdokumentation Bilaga 3: Noter 171231 Kulturnämnden, Årsredovisning 3(29)
1 Sammanfattning Kulturnämnden har under året utvecklat verksamheten såväl på ett nationellt som regionalt och lokalt plan. Den regionala kulturplanen har i och med utgången av 2017 varit i kraft under två år, det vill säga halva planperioden, och uppnådda resultat inrapporterats till Statens kulturråd. Kulturnämnden har efter en djupgående dialog beslutat om nya långsiktiga uppdrag för 2018-2020 till såväl egna bolag och förvaltningar som tjugo andra verksamheter med annan huvudman. Dessa utgör tillsammans basen i Västra Götalands infrastruktur och verksamheterna omfattar ca.70 % av kulturnämndens budget. Kulturnämndens styrdokument har uppdaterats och kompletterats så att det nu finns särskilda riktlinjer för samtliga strategiska områden i kulturstrategin. Koncernavdelning kultur har genom en tjänsteman som representerat Sverige arbetat i en av EU-kommissionens arbetsgrupper som tagit fram en rapport inom området interkulturell dialog; EU-funding for cultural work with refugees. Rapporten har presenterats på en spridningskonferens i Stockholm i samverkan med kulturdepartementet. Kulturnämnden har under året agerat allt kraftfullare inom området media och informationskunnighet som bland annat resulterat i ett uppmärksammat seminarium i Almedalen och i planeringen av en Unesco-konferens i Västra Götaland 2019. Kulturnämnden har under året utnyttjat 5,4 mnkr av totalt beviljade 8 mnkr i eget kapital. Ekonomin är i balans med ett eget kapital på 22 mnkr efter årets slut. Kulturnämnden, Årsredovisning 4(29)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Dialogprocess för nya långsiktiga uppdrag 2017 fattade kulturnämnden beslut om 28 nya uppdrag för 2018-2020, vilka tillsammans tar en dryg miljard av budgeten i anspråk. Uppdragen har tagits fram i en omfattande dialog med verksamheterna, främst i möten med verksamhetsledarna. Vid minst ett tillfälle har också verksamhetens ordförande deltagit. Kulturnämndens presidium har medverkat vid möten med egna förvaltningar och bolag varvid också en formaliserad budgetdialog har förts med Kultur i Väst och Västarvet. Koncernavdelning kultur har dessutom träffat uppdragstagarna sektorsvis uppdelade efter konstarter och främjandeorganisationer, för att diskutera den regionala rollen och hur infrastrukturen kan utvecklas, något som ges ökad betydelse i de nya uppdragen. De 28 verksamheterna delas upp i de regionala bolagen och förvaltningarna som har så kallade uppdragsbaserat verksamhetsstöd samt övriga verksamheter med betydelse för den kulturella infrastrukturen som har långsiktiga uppdrag. Det är via dessa som flera av regionfullmäktiges och kulturnämndens mål uppfylls och som kulturnämnden hänvisar till i delårs- och årsrapporter. Det är via dem som kulturnämndens politik på många sätt implementeras. Alla uppdrag följer Västra Götalandsregionens styrdokument (VG2020, kulturstrategi och kulturplan samt riktlinjerna för de fem strategiområdena). Dessutom är det i alla uppdrag specificerat att verksamheten ska: vidga deltagandet i kulturlivet (riktlinjernas sex perspektiv är centrala i de långsiktiga uppdragen vilket gör dem kritiska för den absoluta merparten av kulturnämndens budget) främja kultur för barn och unga samverka med det fria kulturlivet och/eller det civila samhället Uppdragsdialogen har medfört att kulturnämndens långsiktiga mål har stämts av mot verksamheternas utvecklingsstrategier. Målen i uppdragen har diskuterats ingående liksom vilka indikatorer som ska användas för att mäta dessa. Detta har gett en grundläggande gemensam kunskap om varandras synsätt och roll som innebär bättre möjligheter att nå samsyn om hur avvikelser och utmaningar ska kunna hanteras under uppdragsperioden. Trots verksamheternas vitt skilda karaktär och omfattning har det gått att följa en gemensam mall vilket bidragit till att kulturnämnden kunnat få en metodiskt genomförd överblick av den kulturella infrastrukturen i Västra Götaland. Sidoeffekter av processen har varit att en verksamhet med ett långsiktigt uppdrag avslutades på grund av för låg kvalitet, och att i ett annat fall en del av verksamheten knoppades av och i stället reglerades i ett avtal med berörd kommun. En reviderad kulturstrategi och riktlinjer för kulturnämndens samtliga strategiområden Eftersom kulturstrategin under 2017 skulle komma att ha gällt i mer än fem år beslutade Kulturnämnden, Årsredovisning 5(29)
regionfullmäktige under året om en något reviderad text samt att strategin från och med 2020 ska slås samman med den regionala kulturplanen. Dessutom kompletterade kulturnämnden befintliga riktlinjer för strategiområdena Vidgat deltagande, Nyttja tekniken och Öka internationaliseringen med riktlinjer också för områdena Utveckla kapaciteter och Gynna nyskapandet. Dessutom reviderades riktlinjerna för Nyttja tekniken och Öka internationaliseringen. Medier och demokrati och deltagande i Almedalen Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden stöder en testarena för publicistiska medier vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Arenan erbjuder en samarbetsyta för pappers- och etermedia för att tillsammans diskutera problem och lösningar på mediekrisen nya finansieringsformer, hur nå yngre läsare och hur stävja falska nyheter. I linje med detta arrangerade kulturnämnden det mest välbesökta seminariet på den Västsvenska arenan 2017 under titeln Det står i tidningen, då är det säkert falskt en ny mediepolitik för hela Sverige. Flera nyckelpersoner från mediebranschen deltog i panelen, bland annat medieutredningens huvudutredare samt en sakkunnig från kulturdepartementet. Seminariet fokuserade på mediekrisen finns det en sådan? hur den hanteras av branschen och vilken roll det offentliga kan ta. 2.2 Verksamhetens miljöarbete Kulturnämndens arbete utgår ifrån VG2020 och har inga egna miljömål men omfattas av Koncernkontorets miljöledningssystem. Kulturnämnden ställer miljökrav på de 28 verksamheter som får uppdragsbaserat verksamhetsstöd eller långsiktiga uppdrag av kulturnämnden: samtliga verksamheter (ska) ta miljöhänsyn med utgångspunkt i de prioriterade miljöområdena i Västra Götalandsregionens Miljöplan 2017-2020. 2.3 Folkhälsa Målet att minska skillnader i hälsa har 2017 manifesterats genom Handlingsplan för fullföljda studier 2017-2020. Fördjupad samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbund, kommuner och akademin har inletts. Handlingsplanen har kommunicerats genom politiska dialoger, workshops, en regional konferens, seminarium i Almedalen samt presentationer vid nationella och internationella konferenser. Aktivitetsplanen som tydliggör Västra Götalandsregionens olika nämnders och styrelsers insatser har följts upp och beslut om rekommendationer inför verksamhetsprioritering 2018 har fattats politiskt. 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Avdelning mänskliga rättigheter på Koncernkontoret samordnar arbetet med handlingsplanen För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2020 på övergripande nivå. Bland annat sammankallar avdelningen ett nätverk av MR-samordnare från förvaltningarna som har träffats två gånger under året. Planen För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 20172020 är högst relevant för Kulturnämnden, Årsredovisning 6(29)
kulturnämnden som har arbetat med att främja rättighetsbaserade arbetsmetoder sedan 2014. Två av planens tolv åtgärdsområden är helt centrala: Stärkta rättigheter för barn och unga samt Vidgat deltagande i kulturlivet. Se kapitlen 3.2 och 3.2.2 nedan. Riktlinjerna för Vidgat deltagande, Rätten att delta i kulturliver genomsyrar kulturnämndens verksamhet, genom att ingå i alla verksamhetsområden, uppdragsbeskrivningar och ansökningsförfaranden. Jämställdhetsintegrering innefattar systematisk kartläggning, analys och åtgärder för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. En jämställdhetsintegrering genomfördes 2017 fokuserad på målgruppen barn och unga. Genom höstens fyra delregionala seminarier öppnade kulturnämnden för en systematisk dialog med det civila samhället i Västra Götaland för att involvera invånarna. Se kapitel 3.1.1.1 2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Det har inte funnits behov av något specifikt säkerhets- och beredskapsarbete för kulturnämnden utöver det som pågår och planeras övergripande för Västra Götalandsregionen samt för de nämnder som får tjänstepersonsstöd av Koncernkontoret. Kulturnämnden hänvisar därför till den beskrivning som finns i regionstyrelsens årsredovisning. 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Kulturnämnden genomförde en workshop kring intern kontroll och riskanalys vid sitt sammanträde i december 2017. Beslutet om intern kontroll för 2018 återremitterades därefter då nämnden ville gå igenom resultatet av sitt arbete i ytterligare en workshop 11 januari 2018 för att fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde 31 januari 2018. Kontroller som genomförts under 2017 visas i bilaga. 2.7 Systematiskt förbättringsarbete 2.7.1 Samverkansplattform mellan koncernavdelning kultur, Kultur i Väst och Västarvet Koncernavdelning kulturs samverkansplattform med Kultur i Väst och Västarvet bidrar till att skapa tydlighet mellan förvaltningarna och mot kommuner, det fria kulturlivet och det civila samhället. Chefernas för verksamheterna med tjänstepersoner har sammanträtt fyra gånger och hanterar frågor inom kommunikation, uppföljning och utvärdering, internationell samverkan, samarbete med kommunerna, samverkan med folkbildningen, seminarier och konferenser samt bidrag och främjandeinsatser. Vissa av dessa verksamhetsområden hanteras i särskilda arbetsgrupper som rapporterar till samverkansplattformen. Aktiviteter 2017: Kännedomsundersökning Kommunikationsplan Kulturting 2017 Delregionala kulturdialoger 2017 Kulturnämnden, Årsredovisning 7(29)
Uppdragsdiskussioner Budgetberedning Samberedning kulturnämndens utvecklingsstöd och kulturstrategiskt stöd Utbyte med Arts Council, North East England Planering av gemensam utbildning inom SROI (Social Return on Investment) Den nationella konferensen Folk och kultur 2.7.2 Uppföljning och utvärdering För andra året i rad har koncernavdelning kultur och koncernavdelning Data och Analys avtalat om vilken uppföljning och vilka rapporter som ska produceras för kulturnämnden, inklusive löpande uppföljning och statistik till Statens kulturråd. Förslag till prioriteringar har överlämnats till kulturnämnden som fattat beslut om en plan för 2018. 2.7.3 Effektiva rutiner och processer Koncernavdelning kultur har tagit fram mallar för en systematisk uppföljning av samtliga stödformer från och med verksamhetsåret 2017. Dessutom medverkar avdelningen i ett gemensamt arbete inom Koncernstab regional utveckling för att utreda handläggningen av organisationsstöd och ett nytt projektverktyg. 2.8 Inköp Kulturnämnden är medveten om den regiongemensamma inköpspolicyn och arbetar med att öka graden av leverantörstrohet, som för 2017 ligger på ca 55 % (844 tkr) av inköpta varor och tjänster för 1 533 tkr. De flesta inköp som görs utanför avtal är främst tjänster som föresläsningsarvoden och andra konferensanknuta kostnader där avtal saknas. Kulturnämnden, Årsredovisning 8(29)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland 3.1.1.1 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Flera insatser har bidragit till att knyta samman landsbygd och stad. Framtida insatser skulle kunna fokuseras på peri-urbana områden, det vill säga mellanrummen mellan orter och städer för att undvika det mer polariserande motsatsbegreppet stad och land. Kulturplanens utvecklingsinsatser: utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborg Dans & Teaterfestival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal. PÅGÅR verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland PÅGÅR utveckla kvaliteten för besöksnäringen enligt Charts-modellen PÅGÅR utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige PÅGÅR Aktiviteter Hållbar platsutveckling Projektet Hållbar platsutveckling syftar till att i samverkan mellan lokala och regionala aktörer ta fram en gemensam utvecklingsplan. Länsstyrelsen, Koncernstab Regional utveckling, Västarvet och koncernavdelning kultur utgör styrgrupp. Det långsiktiga målet är en levande plats där aktörerna driver utvecklingsarbete som leder till välmående, arbete, attraktivitet, ökat företagande och bibehållen service. Effekten hittills är den kraftsamling som synliggörs genom samverkan mellan parter som på olika sätt har intresse i platsens utveckling. Vidare används tidigare studier, metoder och modeller för hållbar platsutveckling på ett systematiskt sätt exempelvis; Analysverktyg: lokalekonomisk analys (LEA), Cultural planning, Kreativa Kraftfält Struktur för samverkan och metod för genomförande; Business Improvement District (BID), Kultursystem Verktyg för avtal och/eller finansiering: idéburet offentligt partnerskap (IOP), överenskommelser. Kreativa Kraftfält Syftet med detta forskningsprojekt har varit att synliggöra sambanden mellan Kulturnämnden, Årsredovisning 9(29)
socioekonomiska faktorer och kultur. Utgångspunkten är professor Piere Luigi Saccos teorier om att kulturens betydelse i dag ligger i att den är systemövergripande, det vill säga genomsyrar det sociala och ekonomiska livet i städer och regioner i stort. Kunskapen som forskningsprojektet Kreativa Kraftfält har genererat kan användas som ett analysverktyg för framtida satsningar inom kulturnämndens program för kulturella och kreativa näringar. Regionalisering av internationella festivaler Kulturnämnden har under en treårsperiod samarbetat med tre internationella festivaler (Göteborg Film Festival, GIBCA och Göteborg Dans- och Teaterfestival) och kommunalförbunden med syfte att öka festivalernas regionala närvaro. Under 2017 har en utvecklingsplan samt finansieringsmodell beslutats för att permanenta satsningen. Från 2018 ingår även Borås Internationella Skulpturbiennal. Syftet med regionaliseringen av internationella festivaler är att med en mindre ekonomisk insats nyttja redan gjorda investeringar och öka verkningsgraden till hela Västra Götaland. Regionaliseringen innebär att festivalerna når och angår fler platser och invånare utanför staden och binder samman stad och land. Nyttja tekniken En särskild satsning genomfördes i anslutning till Göteborg Filmfestivals 40-årsjubileum. Invigningsceremonin och -filmen sändes i realtid till 38 biografer. Satsningen vidgar deltagandet, nyttjar tekniken och binder samman land och stad. Digitaliseringen innebär många möjligheter att minska geografiska avstånd och öka deltagandet i kulturlivet. Flera kommunala mötesplatser som biografer och bibliotek är idag tekniskt, och i många falla kompetensmässigt, rustade för att utveckla digitaliseringens möjligheter. Dock krävs lokal, regional och nationell samordning för att på ett effektivt sätt fortsätta att utveckla potential och kapaciteter. Landskapsobservatoriet Inom ramen för en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonventionen. På initiativ av kulturnämnden driver fr.o.m. 2017 DaCapo Mariestad tillsammans med Göteborgs universitet och Västarvet frågan om att skapa ett landskapsobservatorium för Västra Götaland, vilket kortfattat är en mötesplats för att arbeta med landskapskonventionen genom medborgarinflytande och samverkan utifrån en helhetssyn på landskapet. Kulturting 2017 Kulturnämnden inrättade 2017 ett kulturpolitiskt forum, Kulturting Västra Götaland. Syftet är att bilda en gemensam mötesplats för inspiration, kunskap och dialog om kulturpolitik ur ett kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Satsningen är tänkt att förstärka kultursamverkansmodellen inom planperioden. 340 politiker och tjänstepersoner deltog på plats och 90 personer följde konferensen via länk liksom Linda Zachrison, kulturråd i Washington, som gjorde en presentation av situationen i USA under president Trumps presidentskap. Kommunalförbunden och kulturnämndens tillväxtmedel Koncernavdelningen kultur har genom överenskommelsen om tillväxtmedel en kontinuerlig Kulturnämnden, Årsredovisning 10(29)
dialog med kommunalförbunden. Kulturnämnden avsätter en miljon kronor till respektive förbund samt en halv miljon kronor för subventionering av en så kallad processledartjänst. Kulturchefen initierade en uppföljning och utvärdering av kulturnämndens insatser kopplade till överenskommelserna, Delregionala tillväxtmedel 2014-2016 utvärdering av kulturnämndens insatser, KUN 2017 00678. Rapporten inkluderar en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av projekt som finansierats via Kulturmiljonen 2014 2016 samt funktionen processledare. Rapporten lyfter fram behov av förtydliganden på kort sikt, vilket har åtgärdats i överenskommelsen för 2018, men också behov av mer övergripande och långsiktiga förändringar för att vidareutveckla samverkan och möjliggöra kraftsamlingar inom kulturområdet. Kulturchefen har nu kulturnämndens uppdrag att under 2018 tillsammans med regionutvecklingsdirektören och miljöchefen se över överenskommelsen. Delregionala kulturdialoger Utöver den kontinuerliga samverkan med kommunalförbunden initierade kulturnämnden fyra delregionala dialoger där politiker och tjänstepersoner från kommunerna inom respektive kommunalförbund bjöds in för att diskutera angelägna frågor. Syftet är att fördjupa flernivåsamverkan mellan kommuner, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen i enlighet med kultursamverkansmodellens intentioner. Inbjudan riktade sig även till det fria kulturlivet och det civila samhället. Det visade sig att delregionala fora lämpar sig väl för en djupare dialog. Totalt deltog ca 300 personer från 44 av 49 kommuner vid fyra tillfällen. Utvärderingen visar att deltagarna värdesätter initiativet och ser behov av årligen återkommande möten för att på så sätt bygga relationer och utbyta kunskap och erfarenheter. Kommentar: Ovanstående exempel visar bland annat på i hur hög grad kulturnämndens verksamhet är ett regionalt utvecklingsarbete som sker i samverkan med en mängd kommuner och aktörer med målet att involvera invånarna för att hela Västra Götaland ska leva. 3.1.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 3.1.2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Under året har kollektivverkstäderna i Västra Götaland fått utökat stöd för att kunna förstärka medlemsservicen och erbjuda sina faciliteter till nya, potentiella medlemmar. Konstnärernas kollektivverkstad i Göteborg har fått särskilda medel för att bedriva kursverksamhet i offentlig gestaltning för sina medlemmar med syftet att öka konstnärernas möjligheter att få uppdrag. Detta så kallade kollektivverkstadslyft är en aktivitet som pågår. Se även text om Danslyftet i kapitel 7.2 Gynna nyskapande. Samarbetet mellan Angereds teaterskola och Folkhögskolan i Angered syftar till att motverka segregation och diskriminering. Parterna har ett kulturstrategiskt utvecklingsstöd för att genomföra en högskoleförberedande kurs med syfte att bredda rekrytering och representation på högre scenkonstutbildningar och scener. Kulturplanens utvecklingsinsatser: Kulturnämnden, Årsredovisning 11(29)
stödja lokala fristadskommuner PÅGÅR utvärdera insatser inom organisations-och kulturlivet enligt SROI-metoden PLANERAD utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer PÅGÅR utveckla den nya verksamheten i Angered (Utveckling Nordost) PÅGÅR stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling PÅGÅR utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet KLAR ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning PLANERAD komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår PÅGÅR 3.1.3 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska 3.1.3.1 Utveckla Göteborgs Botaniska trädgård Svenska Trädgårdar i Väst och folkbildningen har tillsammans med Turistrådet Västsverige och Botaniska trädgården arbetat med att ta fram en västsvensk motsvarighet till den engelska förlagan Yellow Book. Syftet är att tillgängliggöra intressanta trädgårdar med karaktär och hög kvalitet för allmänheten. Visionen är att satsningen inkluderar 400 trädgårdar i Västra Götaland 2025. Satsningen stimulerar till ökat entreprenörskap samt gör Västra Götaland till ett föredöme och en testarena för landsbygdsutveckling och samspelet mellan stad och land. 3.1.4 Deltagandet i kulturlivet ska öka Detta är regionfullmäktiges prioriterade mål 2017. Under året har koncernavdelning kultur i dialog tagit fram uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag till 28 verksamheter. I dessa är vidgat deltagande en av de mest centrala delarna målet i uppdragen formuleras som att nå och angå fler. Se kapitel 2.1. Indikatorer: Andel barn-och ungdomsbesök till kulturinstitutioner Antal unika deltagare i kursverksamhet på folkhögskolor och studieförbund Andel barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner Scenkonstinstitutioner och museer har haft ökat fokus på den prioriterade målgruppen barn och unga de senaste åren. Resultaten visar att antalet barn som besökare ökar stadigt över tid. Däremot minskar andelen barn något av det totala antalet publik och besökare, från 26 procent 2016 till 25 procent 2017. Resultatet är dock bättre än 2014 och 2015, då andelen var 24 procent. Antalet och andelen barn som besöker museerna ökar, medan barn som publik till scenkonst minskar. Kulturinstitutionernas arbete för barn har kartlagts under året och en slutsats är att delaktighet ofta kräver ett mindre format. En konsekvens av fler insatser för att öka deltagandet kan därför bli att färre barn besöker kulturinstitutionerna. Det innebär att kvalitet i besöket därmed prioriteras framför kvantitet. Kulturnämnden, Årsredovisning 12(29)
Kommentar: Figuren visar publik till 10 verksamheter inom scenkonstområdet och besökare till 11 verksamheter inom museiområdet. Barn och unga avser med vissa undantag gruppen till och med 18 år. Siffrorna är avrundade till jämna hundratal. Källa: Kulturdatabasen och separat redovisning från kulturverksamheter för 2017. Antal unika deltagare i kursverksamhet på folkhögskolor och studieförbund 21 folkhögskolor och 10 studieförbund i Västra Götaland skapar förutsättningar för kultur och bildning med bredd och djup. Antalet unika deltagare minskade något mellan 2012 och 2014, för att sedan öka igen med fyra procent 2016 jämfört med föregående år. Volymen på verksamheten i studieförbund och folkhögskolor är dock inte jämförbar och det är mer relevant att redovisa uppdelad statistik enligt nedan. Antalet unika deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i studieförbunden ökade med fem procent jämfört med föregående år. Antalet unika deltagare i långa kurser vid folkhögskolor ökade med 20 procent jämfört med 2015 och med 28 procent jämfört med 2012. Detta beror med stor sannolikhet på Folkbildningsrådets förändrade bidragsregler som premierar unika deltagare i studieförbunden, och på ökade statliga resurser till långa kurser på folkhögskolor. Däremot minskade antalet deltagare i korta kurser stadigt över tid. Koncernkontoret har under året utrett tänkbara orsaker och resultaten visar att minskningen berör framför allt ledar- och organisationsutbildningar, fackliga frågor, föreningskunskap, samhällsfrågor, samhällsvetenskap och friskvård. Antalet korta kurser med konstnärlig eller estetisk inriktning är stabilt sedan 2013. Sammanfattningsvis gör dessa förändringar att målet deltagandet i kulturlivet ska öka enligt indikatorerna uppfylls i ungefär lika hög grad som tidigare år. (källa Folkhögskolornas korta kurser i Västra Götaland ) Kulturnämnden, Årsredovisning 13(29)
Kommentar: Tabellen visar antalet unika deltagare i långa kurser vid 21 folkhögskolor på höstterminen och till studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet arrangerade av 10 studieförbund för hela året. Dessutom inkluderas totalt antal deltagare i korta kurser på folkhögskolor, men det är en bra uppskattning av unika deltagare, då återkommande deltagare i korta kurser inte är en stor andel av totalt antal deltagare. Källa: Folkbildningsrådet Utvecklingsinsatser i kulturplanen: utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog PÅGÅR utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund PÅGÅR stödja ett lokalt körliv med bredd och spets PÅGÅR skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper PÅGÅR utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling PÅGÅR Utöver indikatorer och utvecklingsinsatser ovan rapporteras nedan ytterligare insatser av kulturnämnden för att åstadkomma ett vidgat deltagande. Forskningsrådet för interkulturell dialog Forskningsrådet för interkulturell dialog, där Västra Götalandsregionen samverkar med tre lärosäten (Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Väst), studerar ojämlikheter baserade på etnicitet för att öka etniska gruppers delaktighet i frågor som berör deras vardag. Forskningsrådet är finansierat av kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och kommittén för mänskliga rättigheter. Årets aktiviteter: Sex utbildningar i Trollhättan med kommunanställda En kunskapsdag om interkulturell dialog med 147 deltagare En utbildningsdag för dem som arbetar med rådets olika projekt Fördjupning av pågående projekt och initiering av två nya projekt i Göteborg, Götene och Karlsborg (Forskningsrådet bedriver totalt nio projekt) Välkomna flyktingar med kultur Projektmedel för att välkomna flyktingar med kultur lystes ut för tredje gången 2017. 107 ansökningar kom in från ett brett spektrum av kulturskapare, föreningar, idrottsklubbar och studieförbund. Kulturnämnden, Årsredovisning 14(29)
Analys Målet att deltagandet i kulturlivet ska öka är vitt och bara delvis mätbart. I den senaste utlysningen för att välkomna flyktingar med kultur syns följande: över tid har projektansökningarna gradvis minskat både avseende antal ansökningar och hur mycket som söks. Den första utlysningen lockade 255 sökande, nästa 130 och den senaste 107. Däremot är det fortfarande många nya aktörer som söker. Som åtgärd kommer kulturnämnden att se över om stödet bör ändra form. Samhällsutmaningarna är andra nu än 2015. Utifrån en analys av vilka verksamheter som sökt och effekterna av genomförda aktiviteter kommer ett nytt underlag tas fram till kulturnämnden för beslut om fortsatta insatser 2018. Kreativa Platser Regeringen lanserade 2016 sin treåriga satsning på konst och kultur i socioekonomiskt utsatta bostadsområden under namnet Äga rum. Syftet är att de boende ska vara med som projektdeltagare, kulturskapare och publik. Ansvaret för satsningen på nationell nivå delas av Statens kulturråd och Statens konstråd. Kulturnämnden medfinansierade tre projekt med dessa; Kreativa platser Falköping, BRON genom Borås Folkhögskola och Kreativa platser Rymdlekplatsen i Kronogården, Trollhättans stad. Samtliga projekt har bidragit till att utveckla former för deltagande i kulturlivet med fokus på boendes delaktighet, inflytande och engagemang i närmiljön. Nya samarbeten mellan såväl kulturskapare, det civila samhället och kommuner har bildats. Satsningen är en av utvecklingsinsatserna i den regionala kulturplanen och bidrar till att öka deltagandet i kulturlivet samt att utveckla befintliga kapaciteter. Fyra platsutvecklingsseminarier Platsutveckling, som syftar till att långsiktigt stärka kulturens roll i samhällsplaneringen, prioriteras i kulturplanen. Förvaltningarna Västarvet och Kultur i Väst samverkar med koncernavdelning kultur för att fördjupa arbetet med platsutveckling och fyra seminarier arrangerades med kommunalförbunden. Utgångspunkten var kulturens roll för utveckling av: Mindre orter/samhällen Delregionala tillväxtcentra Förorter Storstaden Målsättningen var att öka kunskapen om platsutveckling genom att koppla ihop teori med relevanta exempel, att utveckla verktyg och metoder för platsutvecklingsprocesser tillsammans med deltagarna samt att bilda nätverk. Seminarierna riktade sig till tjänstepersoner inom olika sektorer, främst kultur, samhällsbyggnad och näringsliv. Kulturnämnden, Årsredovisning 15(29)
Dokumentationen av seminarierna ligger till grund för ett strategiskt arbete med platsutveckling under 2018. Begreppet platsutveckling har öppnat upp för engagemang från fler samhällssektorer. Målet med vad som ska utvecklas på platsen har bidragit till nya idéer och samarbeten mellan olika aktörer. Utveckling av musiknoder Kulturnämndens externa utredning av musiklivet Musiken i Västra Götaland har lett till att Nordiska kammarmusikföreningen genom Aurora Chamber Music nu ska utveckla ett system av noder för klassisk musik i samarbete med kommuner och kommunalförbund. Projektet samfinansieras med Statens kulturråd och är ett led i att utveckla den klassiska musikens infrastruktur från storstad till tätort och innebär att kommunernas musikliv utvecklas genom mötet mellan professionella världsartister och unga musiker. Projektet inkluderar samverkan med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som möjliggör att världsartister kan framträda på mindre orter i regionen. Att vidga målgruppen för slöjd Inom överenskommelsen om samverkan mellan kulturnämnden och Nämnden för Hemslöjdsfrågor, NFH, inleddes under 2016 ett projekt med gemensam finansiering som genomförts 2017 av två slöjdkoordinatorer på KulturUngdom. Målet är att samla och sprida erfarenheter om hur man kan vidga målgruppen för slöjd. Ett resultat är en metodguide för hur slöjdträffar kan arrangeras för att uppnå vidgat deltagande med titeln Slöjda gemenskap - en guide i mod och tålamod. Side by side by El Sistema Sweden, är ett jubileumsläger som inför firandet av Göteborgs 400- årsjubileum 2021 samlar allt fler barn och unga för varje år sedan 2015. Deltagarna spelar i orkester och sjunger i kör tillsammans under ledning av internationella och prisbelönta dirigenter och körledare. 2017 deltog 1200 barn och unga från 13 länder och inom Västra Götaland kom deltagare från 20 kommuner. Kommentar: Sammantaget är det främst inom den nya gruppen i söksystemet som lockats av utlysningen Välkomna flyktingar med kultur samt genom digitalisering som den största potentialen till ett vidgat deltagande finns. Det betyder att prognosen för att utvecklingen ska gå i rätt riktning (målet är ett strävansmål) är relativt god. Målet kan betraktas som ett strävansmål men anses ändå uppnått så länge deltagandet i centrala aktiviteter inte minskar eller ligger kvar på nuvarande nivå. Mätvärdena för viktiga målgrupper (nya sökande i söksystemet, deltagandet hos barn och ungdomar, projekt där flyktingar deltar)visar att målet kan anses vara uppnått. 3.1.4.1 Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Kulturnämndens satsning på att Välkomna flyktingar med kultur och projektet Folkbildning och kultur i samverkan, som samlar ett 20-tal folkhögskolor och kulturinstitutioner, skapar nya kontakter mellan föreningsliv, idrott, folkbildning och kulturverksamheter. Inom ramen Kulturnämnden, Årsredovisning 16(29)
för det senare koordinerar Kultur i Väst arbetsseminarier, workshops, fortbildning och gemensamma aktiviteter för institutionernas pedagogiska och konstnärliga personal tillsammans med deltagarna. Under 2017 och 2018 involveras ytterligare folkhögskolor och kulturinstitutioner från främst Sjuhärad. På sikt medför projektet att fler och nya grupper kan delta i kulturlivet och att kulturlivet breddas. Kulturplanens utvecklingsinsatser: förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan PÅGÅR öka det fria musiklivets och institutionernas rörlighet i hela Västra Götaland PÅGÅR utveckla Vävcenter Sjuhärad med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området PÅGÅR samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk PLANERAD inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 PLANERAD stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv PÅGÅR Utveckla filmverksamheten på de digitaliserade biograferna PÅGÅR Kompetensväxling Kompetensväxling är ett projekt som avslutades 2017 men får en fortsättning som Kompetensväxling 2.0. Projektet syftar till att skapa feriejobb och arbetspraktik för ungdomar under utbildning på kulturarvsplatser, drivna av ideella föreningar, med behov av utveckling, Insatsen bygger på samverkan mellan Västarvet, kommuner och civilsamhället. I projektets nästa fas tas ett helhetsgrepp på 2-3 platser; kulturarv med potential att utvecklas till regionala besöksmål 3.1.4.2 Stärka barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Rapporterade aktiviteter inom fokusområdet från verksamheter med uppdrag från kulturnämnden: I september genomförde Kultur i Väst en nationell konferens, PRIO 0-18 år om kultur för barn och unga som lockade 800 deltagare från hela landet. Flera av Västra Götalandsregionens bolag och institutioner deltog i konferensen. Kultur i Väst har startat ett nytt regionalt nätverk, Mötesplats barnkultur för att stimulera kommunerna att satsa på barnkultur med teman som arkitektur, film och läsfrämjande. Regionteater Västs verksamhet handlar uteslutande om barn och unga. Särskilt kan en rad samarbeten för att nå nyanlända lyftas fram. Teatern har tagit fram flera metoder som skulle kunna tillämpas av andra verksamheter, bland annat hur man kontinuerligt arbetar med referensgrupper bestående av barn och unga. Västarvets arbete med att tillsammans med Närhälsan skapa miljöer för barn i vårdcentralernas väntrum är ytterligare ett exempel som skulle kunna få ett större regionalt genomslag. Läslyft Kulturnämnden finansierar Arena för läsning 2.0 - Västra Götalands idrottsförbund för läsfrämjande verksamhet för barn och unga inom idrottsföreningarna. Projekten är Kulturnämnden, Årsredovisning 17(29)
koncentrerade till Borås (Hässleholmen, Norrby och Sjöbo), Göteborg (Angered, Bergsjön, Västra Frölunda), Skövde, Stenungssund, Tjörn och Orust. Kulturplanens utvecklingsinsatser: skapa förutsättningar för ett nationellt dansnätverk för barn och unga inom ramen för Dansnät Sverige KLAR skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga (teater) PÅGÅR öka produktion och visning av film för barn och unga PÅGÅR inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga PÅGÅR utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga PÅGÅR stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga PLANERAD samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling PÅGÅR utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga PÅGÅR samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i vissa bostadsområden PÅGÅR Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för kulturpolitiken och en viktig del av det strategiska området vidgat deltagande. Kulturnämndens satsningar 2017 på barn och unga inkluderar bland annat följande: Barn och ungdomar prioriteras i uppdrag till kulturinstitutioner och kulturnämnden ger bidrag till fri entré på museer för barn och unga upp till 26 år Arrangörsstöd för barn- och ungdomskultur Kulturpengar till ungdomars fritid Regionalt tilläggsurval i en nationell undersökning av barn och ungas kulturvanor Barn och ungdomar prioriteras i uppdrag till kulturinstitutioner. Museer och scenkonstinstitutioner har haft ett ökat fokus på den prioriterade målgruppen barn och unga de senaste åren. Resultaten visar i korthet att antalet besökare, både vuxna och barn, ökar stadigt över tid till museerna. Antalet barn som besöker museerna ökade med 15 procent jämfört med 2015 och med två procent jämfört med 2016. Det är framförallt Västergötlands museum som står för ökningen, där nyöppnade Kata Gård i Varnhem bidrog till fler besökare. Även publiken till scenkonstinstitutionerna har ökat stadigt över tid och GöteborgsOperan slog nytt publikrekord, en ökning med 21 procent, jämfört med föregående år. Däremot minskade antalet barn som publik och deltagare något jämfört med föregående år. Kulturinstitutionernas arbete för barn har kartlagts under året och en slutsats är följande: Statistik är viktigt, men analys är viktigare delaktighet kräver ett mindre format. Om målet är att stärka barn och ungas delaktighet i kulturlivet, kan en konsekvens vara att färre barn besöker kulturinstitutionerna, eftersom kvalitet ofta kräver mer resurser. Kulturnämnden, Årsredovisning 18(29)
Kommentar: Tabellen visar publik till 10 verksamheter inom scenkonstområdet och besökare till 11 verksamheter inom museiområdet. Barn och unga avser med vissa undantag personer upp till 18 år. Siffrorna är avrundade till jämna hundratal. Källa: Kulturdatabasen och separat redovisning från kulturverksamheter för 2017. 162 700 barn tog del av kultur genom arrangörsstöd Det regionala arrangörsstödet för barn och unga administreras av Kultur i Väst och tilldelas alla kommuner i Västra Götaland som engagerar professionella kulturskapare. Stödet är ett komplement till kommunernas egna kultursatsningar. Merparten av aktiviteterna sker i skolan, men det är även möjligt att använda stödet för barn och ungdomars fritid. 2017 betalades totalt 10,56 miljoner kronor ut till kommunerna i samtliga delregioner och 162 700 barn tog del av aktiviteter inom ramen för arrangörsstödet. Antalet barn minskar dock stadigt över tid sedan 2011 och med 12 procent jämfört med 2016. Det är framförallt antalet barn som publik och deltagare inom teater som fortsätter att minska jämfört med föregående år. Under 2018 kommer Kultur i Väst att analysera statistiken och presentera möjliga förklaringar till varför färre barn tar del av kultur genom arrangörsstödet. Kulturpengar av och med unga når 42 767 personer KulturUngdom har kulturnämndens uppdrag att handlägga och fördela 1,5 miljoner kronor i K-pengar, snabba slantar för ungas egna projekt och arrangemang. Under 2017 har Kultur Ungdom beviljat K-pengar till 198 projekt (222 år 2016) i 33 kommuner (34 år 2016) av totalt 273 ansökningar (304 år 2016). Antalet ungdomar som publik och deltagare var 42 767, vilket är ungefär lika många som för året innan. Beslutsgången är snabb och det handlar ofta om små summor, i genomsnitt 7 358 kronor, som i det lokala perspektivet har stor betydelse. Kulturnämnden, Årsredovisning 19(29)
Regionalt tilläggsurval i en nationell undersökning av barn och ungas kulturvanor Kulturnämnden beslutade 2016 att avsätta 290 000 kronor för ett regionalt urval i en nationell undersökning av barn och ungdomars kulturvanor som Myndigheten för kulturanalys ansvarade för. Undersökningen är angelägen mot bakgrund av att SOM undersökningarna ger en bild av kulturvanor bland invånare 16-85 år. Det finns därmed en kunskapslucka om den prioriterade målgruppen barn och ungdomar under 16 år. Under våren skickades enkäter ut till elever i årskurs 5, 8 och andra året i gymnasiet till ett urval skolor. Under hösten pågick dataarbete, analys- och rapportarbete. Bilaga: Antal besökare/publik till respektive museum och scenkonstinstitution Kommentar: Tabellen visar besökare till utställningar på museer. Barn och unga avser personer upp till 18 år förutom till Göteborgs Stads museer och Röda Sten konsthall som avser upp till 26 år. Flera museer uppskattar andelen barn- och ungdomsbesök. Fram till 2016 ingick Bohusläns museum i Västarvet. Göteborgs Stads museer inkluderar Göteborgs konstmuseum, Göteborgs Stadsmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet. Siffrorna är avrundade till jämna hundratal. Kulturnämnden, Årsredovisning 20(29)
Kommentar: Tabellen visar publik och deltagare både på hemarena och på turné. Barn och unga avser personer upp till 18 år förutom till KulturUngdom upp till 30 år, Göteborgs Stadsteater upp till 26 år, GöteborgsOperan upp till 20 år och Borås Stadsteater upp till 13 år. Siffrorna är avrundade till hela hundratal. Kulturnämnden, Årsredovisning 21(29)
4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Årets resultat på -5,4 mnkr ligger i nivå med den prognos som lämnades i augusti. Såväl intäkter som kostnader ligger högre än budget och förklaras av att statsbidragen ökat med 19,3 mnkr på årsbasis. Ökningen består dels av en indexhöjning av medel inom samverkansmodellens med 4,5 mnkr, dels av riktade medel till musikinstitutioner med ca 15 mnkr. De höjda bidragen har fördelats enligt beslut av nämnden. I förhållande till budget ligger resultatet över det godkända resultatet på minus 7 mkr som senare ändrades till minus 8 mkr. Anledningen är huvudsakligen att kulturnämnden beviljades statliga bidrag för musikinstitutioner som gjorde att budgeten förstärktes. En annan anledning är att medel som förväntades gå till att betala avskrivnings- och pensionskostnader för Göteborgs Symfoniker AB inte behövde användas då ombyggnationen av Göteborgs konserthus blivit försenad. 4.1.1 AR04 RR-rapport Beställare regional utveckling Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Avvikelse budget/utfall Förändring utfall/utfall % Statsbidrag 326,4 307,1 315,7 19,3 3,4% Övriga erhållna bidrag 6,4 5,0 5,9 1,4 8,4% Övriga intäkter 0,0 0,0 0,1 0,0-96,9% Verksamheten intäkter 332,8 312,1 321,7 20,7 3,5% Personalkostnader, inkl. -2,9-2,7-2,7-0,2 5,7% inhyrd personal Driftbidrag till utförare inom -844,4-842,5-828,9-1,9 1,9% regionen Övriga lämnade bidrag -571,9-552,5-536,1-19,4 6,7% Verksamhetsanknutna -15,0-16,2-15,5 1,2-3,4% tjänster Material och varor, inkl -0,3 0,0-0,3-0,3 20,2% förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader -0,5-0,1-0,3-0,5 107,2% Övriga tjänster, inkl -16,9-19,1-18,2 2,1-7,2% konsultkostnader Övriga kostnader -1,1-1,0-1,3-0,1-16,3% Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Verksamhetens kostnader -1 453,0-1 434,0-1 403,4-19,1 3,5% Regionbidrag 1 114,9 1 114,9 1 090,7 0,0 2,2% Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 m.m. Resultat -5,4-7,0 9,0 1,6 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Ingen ekonomisk balans föreligger för kulturnämnden. Kulturnämnden, Årsredovisning 22(29)
4.3 Eget kapital Kulturnämnden beviljades 2017 att använda 8 000 tkr av eget kapital. Av detta utnyttjades - 5 351 tkr. Anledningen till att inte hela beloppet användes är att statsbidrag erhölls i störrre utsträckning än förväntat och att vissa kostnader gällande avskrivningar och pensioner för Göteborgs Symfoniker AB inte föll ut. 4.4 Investeringar Kulturnämnden har inte gjort några investeringar under året Kulturnämnden, Årsredovisning 23(29)
5 Bokslutsdokument och noter Se bilagor Kulturnämnden, Årsredovisning 24(29)
6 Övrig rapportering 6.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Kulturnämndens två egna mål: 6.2.1 Kulturnämnden ska tillämpa rättighetsbaserade arbetsmetoder Indikator: En kvalitativ beskrivning av kulturnämndens beslut utifrån sex olika perspektiv på rättighetsbaserade arbetsmetoder (motverka diskriminering, jämställdhetsintegrering, arbeta för jämlikhet, arbeta med nationella minoriteter, arbeta med barn och unga samt arbeta med civilsamhället). Motverka diskriminering Utöver långsiktiga uppdrag till 28 verksamheter ger kulturnämnden kulturstrategiskt utvecklingsstöd till en rad verksamheter som särskilt lyfter fram rättighetsbaserade arbetsmetoder: Danskompaniet spinn, Doris film, Passalen, Adas musikaliska teater, Art of Spectra, Teater Kattma och Filmbryggan arbetar samtliga med jämställdhet, funktionsvariation och diskrimineringsfrågor. Översättarstödet för invandrade författare som skriver på annat modersmål än svenska fick fortsatt stöd men från och med 2018 med nya kriterier och förutsättningar efter en utvärdering under 2017. Jämställdhetsintegrering har kulturnämnden inte arbetat med systematiskt 2017. Ett exempel är dock Kultur i Västs projekt Dirigent, en kursverksamhet i dirigering för unga kvinnor. Frågan om jämlikhet adresseras i verksamheter som kulturnämnden stöder i socioekonomiskt utsatta områden (Äga rum), satsningarna på idrott och läsning samt Välkomna flyktingar med kultur. Göteborgs symfoniker genomför så kallade Relaxed performances med syfte att erbjuda konsertupplevelser i en avslappnad och inkluderande miljö särskild anpassad för funktionsvarierad publik. Kulturakademin Trappans projekt som syftar till att öka mångfalden inom scenkonst, musik, film, tv och radio, både bland upphovsmän, utövare och övriga specialister, är ett ytterligare exempel. Nationella minoriteter är föremål för en fördjupad dialog och samverkan med Kommittén för mänskliga rättigheter för att stärka deras egenmakt. Kulturnämnden har gett stöd till olika Sverigefinska, Romska, Resandefolk och Judiska föreningars verksamheter och projekt. Barn och unga, se kapitel 3.2.2. Civilsamhället Samverkan med den politiska beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin har inneburit att formerna för samverkan med aktörer inom det civila samhället har prövats. Ett verksamhetsstöd som inte behöver sökas för vissa föreningar och centrumbildningar inrättades 2015. Resultatet för 2016 följdes upp under året. De delregionala kulturdialogerna har inkluderat civilsamhället i en systematisk diskussion om villkoren inom sektorn. Kulturplanens utvecklingsinsatser: stödja utvecklingen av de fem nationella minoriteternas egenmakt PÅGÅR samordna interregionala insatser för teckenspråket PÅGÅR Kulturnämnden, Årsredovisning 25(29)
6.2.2 Kulturnämnden ska gynna nyskapande Indikatorer: Antal utdelade arbetsstipendier, kulturstipendier, frispelsstöd och residens. Utöver stipendier (15 arbetsstipendier, 10 kulturstipendier och 1 Skaraborgsstipendium) har kulturnämnden beviljat femton Frispelsstöd. I samarbete med Konstnärsnämnden har ett antal residens bedrivits: fyra dansresidens, ett musikresidens och fyra konstresidens (Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Konstmuseet i Skövde samt Göteborg International Biennial of Contemporary Art, GIBCA). Särskilda riktlinjer för att gynna nyskapande har antagits av kulturnämnden. Kulturnämnden beslutade att fortsatt stödja den litterära residensverksamheten i Strömstad, Åmål och Alingsås kommuner samt verksamheten i Jonsered för en ny treårsperiod. Kulturnämnden och Konstnärsnämnden bjöd in till ett seminarium kring konstnärers arbetsvillkor som lockade 70 deltagare. Seminariet innebar att Koncernkontoret, avdelning Data och Analys, i samarbete med Konstnärsnämnden kommer att ta fram fördjupad statistik på regional nivå vilket aldrig tidigare gjorts. Kulturnämnden har avsatt en miljon kronor under året för att bidra till att konstmuseer och konsthallar med regionala uppdrag kan betala medverkansersättning till utställande konsthallar. Satsningen kompletterar den redan befintliga utställningsersättningen. Under året har kulturnämnden också gjort en särskild insats för att bidra till att fotografen Lars Tunbjörks samlade produktion kan arkiveras och visas på Borås konstmuseum. Satsningen presenterades på ett särskilt Tunbjörk-seminarium som samlade internationella besökare. Danslyftet, en kulturpolitisk prioritering 2017, ledde till att stöd gavs till kontinuerliga arrangemang av dansföreställningar i Borås, Vara, Vänersborg och Uddevalla samt till dansverksamheten i Tanum. Dessutom fortsätter dialogen med Göteborgs stad att etablera en produktionsmiljö för de fria danskonstnärerna i Västra Götaland, med regionens dansaktörer och arrangörer om att utveckla ett dansnätverk för barn och unga samt med Högskolan för Scen och Musik om högre utbildning i koreografi. Kulturplanens utvecklingsinsatser: stödja och utveckla digitaliseringen för ökad interaktivitet PÅGÅR öka särskilt de unga invånarnas medie-och informationskunnighet PÅGÅR lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer i samarbete med konstinstitutionerna PÅGÅR inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden PÅGÅR leda ett nationellt förnyelse-och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor PÅGÅR utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt PLANERAD skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad PÅGÅR inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna PÅGÅR Kulturnämnden, Årsredovisning 26(29)