Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2011-2013. Godkänd av kommunfullmäktige 2011-01-17



Relevanta dokument
Budget och planer för år

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Boendeplan för Skellefteå kommun

9 Ikraftträdande och genomförande

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer


Regionala utvecklingsnämnden

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Bostadsförsörjningsprogram

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

15. Vallentuna/Lindholmen

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Detaljplan för Gällö samhälle

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Naturvårdens intressen

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

Botkyrka kommuns medskick till Sverigeförhandlingens arbete

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun för år 2008

Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

Förslag till planläggning av Dalarö

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

Befolkningsutveckling

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

PROGRAM för markanvändning

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/

Riktlinjer för fastigheter och mark

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Översiktsplan 2030 Huddinge kommun. 29 april 2014

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

BoPM Boendeplanering

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Planbesked för fastigheterna Västerslät 2:9 och 2:10, Kläckeberga

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Kommunstyrelsen 13 december Diarienummer KS-2010/

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Maria Jansson Emma Nilsson Förslag till beslut

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Godkänd av kommunfullmäktige

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan

Yttrande. Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande yttrande:

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Avveckling av Stortorp, Ekgården (hus C) Stortorpsvägen 43 Trångsund

Lägesuppdatering 2015

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Fem förslag har blivit ett

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning

Befolkningsprognos

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Dammkärr-Vattubrinken

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Översiktsplan för Värnamo kommun Dnr. Ks Dnr. Msn Fördjupning för FORSHEDAOMRÅDET

Försäljning av fastigheten Branddörren 2, f.d. Högdalens skola i Högdalen. Genomförandebeslut.

Projektbeskrivning Kurvan 2, etapp 2

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer för kommunal markanvisning i Vallentuna kommun

Markanvändning och bebyggelseutveckling

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Rör inte vår åkerjord

MARKANVISNINGSRIKTLINJER BOTKYRKA KOMMUN

Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun

Transkript:

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2011-2013 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-01-17

Inledning 3 Syfte...3 Hur projektplanen tas fram...3 Disposition...3 Förutsättningar 5 Bostäder och befolkning...5 Kommunal service...5 Arbetsplatser...6 Grönområden...7 Infrastruktur och kollektivtrafik...7 Ekonomiska förutsättningar...7 Riktlinjer 8 Mål och budget 2011...8 Översiktsplanen...8 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS)...9 Hållbar utveckling...9 Klimat och energiplan...9 VA-program...9 Handelspolicy...9 Lokalförsörjningsplaner...10 Ekonomiska konsekvenser...10 Infrastruktur...10 Näringslivsprogram...10 Projektplan 2011-2013 11 Inriktning...11 Arbetsplatser...11 Infrastruktur...11 Regionala stadskärnor...12 Utveckling av Flemingsberg...12 Utveckling av Kungens kurva...12 Bostäder, utveckling...13 Fritidshusområden...13 Kommunal service...13 Arbetsplatser, utveckling...16 Handel...16 Natur...16 Infrastruktur...16 Nya respektive borttagna projekt...17 Ekonomiska konsekvenser...18 Bilagor Sammanställning av projekt bilaga 1 (inkl. kartor och teckenförklaring) Tabell inflyttade bostäder bilaga 2 Ekonomibilaga samhällsbyggnadsprojekt bilaga 3 Kortbeskrivningar av respektive projekt bilaga 4 2

Inledning Syfte I kommunens översiktsplan anges mål och inriktning för kommunens framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanens perspektiv är långsiktigt och viljeinriktningen beskrivs på en övergripande nivå. Under året har arbete med en ny översiktsplan för kommunen inletts. Projektplanen är ett styrdokument för kommunens samhällsbyggnadsprocess de närmaste åren. Varje beslut om utbyggnad av bostads- eller verksamhetsområden får följdverkningar på kommunens ekonomi och miljö. Projektplanen ska därför ge en helhetsbild av pågående och planerat samhällsbyggande. Den ska också fungera som en information till dem som har intresse av vilka samhällsbyggnadsprojekt som pågår och planeras i Huddinge kommun. Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsprojekt som ska genomföras eller planläggas under den kommande treårsperioden görs årligen i projektplanen. Med samhällsbyggnadsprojekt avses exploateringsoch investeringsprojekt som är betydelsefulla för kommunens utveckling. För dessa projekt krävs normalt att en ny detaljplan upprättas. Bostadsbyggandet redovisas även för en femårsperiod med förväntat årligt färdigställande. Hur projektplanen tas fram Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för framtagandet av projektplanen. Projektplanen tas fram årligen samordnat med kommunens budgetprocess och lokalförsörjningsplanering. Inledningsvis görs en inventering av lämpliga projekt, dessa kan t.ex. vara externa förfrågningar som kommit under året eller projekt som kommunen bedömt bör initieras. Projektidéer och gällande projektplan skickas på remiss till kommunens nämnder, demokratifora och råd. Därefter görs en prioritering av projekten med utgångspunkt från remissynpunkter, beslutade riktlinjer och med hänsyn till tillgängliga ekonomiska och personella resurser inom kommunen. Ett förslag till projektplan tas fram för politiskt ställningstagande. Den beslutade planen innebär att ingående projekt får prövas för planläggning. Vid varje halvårsskifte, i maj/juni, görs en avstämning av projektplanen då det finns möjlighet att göra vissa justeringar. Disposition I projektplanen redovisas först de speciella förutsättningar för samhällsbyggandet som föreligger i Huddinge kommun. Därefter följer en genomgång av de riktlinjer som projektplanen har att ta hänsyn till bl. a. i form av beslutade inriktningsdokument. Avsnittet projektplan 2011-2013 redovisar, på en övergripande nivå, innehållet i årets projektplan. 3

I bilaga 1 redovisas projektens innehåll och tidplaner samt tillhörande kartbilagor. Redovisningen har delats upp i olika ändamål enligt följande: Bostäder Arbetsområden Allmänt ändamål Översikter, program mm Sammanställningen i bilaga 2 visar en bedömning över när inflyttning av bostäder kan ske under de närmaste åren i kommunens olika delar. Bilaga 3 innehåller sammanställning av ekonomiska konsekvenser och i bilaga 4 finns kortbeskrivningar av respektive projekt som startar under planperioden eller är i ett planläggningsskede. 4

Förutsättningar Huddinge är en attraktiv kommun för boende i Stockholmsområdet med sin närhet till centrala Stockholm, bra kollektivtrafik och närhet till orörda strövområden med fina badsjöar. I kommunen finns också många arbetstillfällen och högskola med brett utbud. Efterfrågan på mark för nya bostäder är stor både från byggföretag och enskilda. Det strategiska läget utmed tre stora trafikleder, E4/E20, Huddingevägen och Nynäsvägen, och utmed stambanan med pendeltågstrafik samt fjärr- och regionaltågstationen i Flemingsberg gör även kommunen attraktiv för etablering av olika företag och verksamheter. Speciellt i Kungens kurva och Flemingsberg sker en kraftig expansion, men även Länna Företagsområde är attraktivt för etablering. Kungens kurvaområdet utvecklas, tillsammans med Skärholmen, till en stark regional servicepunkt och Flemingsberg är ett regionalt utvecklingsområde med utbyggnad av bl. a. högre utbildning och forskning. Kommande utbyggnad av Spårväg Syd kommer att ytterligare stärka tillgängligheten till de regionala stadskärnorna Kungens kurva och Flemingsberg. Bostäder och befolkning Huddinges befolkning uppgick till nästan 97 000 invånare tredje kvartalet 2010, en ökning med ca 1200 personer sedan årsskiftet 2009/2010. Befolkningsökningen består förutom av ett stort födelseöverskott också av ett ungefär lika stort flyttnetto med en hög andel i åldersgruppen 20-30 år. Inom kommunen finns cirka 38 400 bostäder varav ca 22 000 i flerbostadshus och 16 400 i småhus. Hyresrätter står för 35 procent av bostadsbeståndet, bostadsrätter för 25 och äganderätt för 40 procent. Huddinge har en blandad bebyggelse men flera områden är med avseende på upplåtelseformer och/eller hustyper ensidigt sammansatta. Färdigställandet för 2010 blir troligen lågt, ca 250 bostäder. Det beror på tidigare års avvaktan med att sätta igång projekt då efterfrågan på nyproduktionen varit lägre än nu. Antalet påbörjade projekt har ökat under 2009 och 2010 då efterfrågan har stärkts och det medför sannolikt ett högre färdigställande under 2011. Bostadsrättspriserna i kommunen har ökat kraftigt det senaste året, 20% jämfört med 8% i länet och villapriserna har ökat med 5% vilket är samma ökning som i länet. Befolkningens sammansättning kan också förväntas öka bostadsbehoven kommande år. Nyproduktionen är viktig för utbudet i hela bostadsbeståndet då den skapar flyttkedjor. Kommunal service De senaste årens kraftiga ökning av barnfamiljer i många områden har medfört en prioritering av utbyggd kommunal service. Kommunen har hållit ett högt tempo i utbyggnaden av framför allt förskolor men också skolor för att kunna uppfylla behoven. Behoven av kommunal service kommer även fortsättningsvis att ha hög prioritet 5

vid avvägningen av hur många nya bostäder som kan tillkomma i olika områden. Omvandlingen av fritidshusområden till permanentboende och generationsväxling i bostadsbeståndet innebär också ett ökat behov av förskoleplatser. Den äldre befolkningen ökar och därmed behoven av äldreboenden. Det finns också äldrebostäder i kommunen som inte uppfyller dagens standardkrav och behöver ersättas eller byggas om. De närmaste åren behövs nya äldreboenden i Segeltorp och Rosenhill. I Rosenhill beräknas inflyttning kunna ske under 2012. Ombyggnaden av äldreboendet i Stortorp innebär behov av evakuering under två år. En efterfrågan kan även finnas på s.k. trygghetsboende som inte är behovsprövat av kommunen. Trygghetsboende är en boendeform med viss service och gemensamhetslokaler till de enskilda lägenheterna. Efterfrågan utreds för närvarande. Behov finns även av bostäder som ungdomar kan efterfråga, t.ex. ungdomsbostäder och studentlägenheter. Behovet av särskilda boenden inom handikappomsorgen ökar också med en ökande befolkning. Det finns behov av ytterligare servicelägenheter med gemensamhetslokal och boendestöd för funktionshindrade, LSS m.fl., i några kommundelar. Behov finns även av försökslägenheter men tidpunkt och område för behoven är svårt att överblicka på sikt. Med ett ökat bostadsbyggande i kommunen generellt, ökar även behovet av bostäder för andra grupper som t.ex. flyktingar eller skyddat boende avseende ungdomar. Arbetsplatser Inom kommunen finns gott om arbetstillfällen sett till den förvärvsarbetande befolkningens storlek. De riktigt stora arbetsplatserna finns inom sjukvård, forskning, handel och offentlig förvaltning men kommunen har också många småföretag och får också många förfrågningar om mark för nya verksamhetsetableringar. Inom de tre större arbetsområdena, Kungens kurva, Flemingsberg och Länna Företagsområde finns fortfarande en stor potential för nya företag. Flemingsberg är ett unikt arbetsområde för hela Stockholmsregionen med tillgång till högskolekompetens och forskning, både inom Karolinska Institutet, Södertörns högskola och Kungliga Tekniska Högskolan. Här vill kommunen se en kunskapsintensiv inriktning på näringslivet. Ett förslag till fördjupad översiktsplan har varit på samråd och kommer att ställas ut 2011. I den ingår också en omfattande bostadsbebyggelse. Utvecklingen i Kungens kurva innebär också utökade möjligheter till verksamhetsområden, både för handel och upplevelseattraktioner. Även där pågår arbete med fördjupning av översiktsplanen som också ska länka samman området med Skärholmen. Kungens kurva är tillsammans med Skärholmen ett ledande regionalt centrum för handel inom Stockholmsregionen. 6

Grönområden En mycket stor yta av kommunen består av stora sammanhängande och skyddade grönområden. I Huddinge kommun är en tredjedel av kommunens yta skyddad som naturreservat. Inom kommunen finns också flera sjöar med höga rekreationsvärden. Infrastruktur och kollektivtrafik Huddinge kommuns läge utmed tre viktiga infarter till Stockholm city och utmed två pendeltågslinjer och tunnelbana innebär att det är betydelsefullt att dessa fungerar effektivt för att arbetspendling med mera ska klaras. Det är också viktigt att tvärförbindelser mellan kommunens olika delar fungerar bra. Av särskild betydelse är utbyggnaden av Spårväg Syd och Södertörnsleden, eftersom de skapar bra förbindelser mellan de tre regionala kärnorna Kungens kurva, Flemingsberg och Haninge. I kommunens verksamheter har prioriteringar och effektiviseringar krävts under 2009 och 2010. Mål&Budget för 2011 innehåller inte ytterligare effektiviseringskrav även om vissa ekonomiska utmaningar återstår. En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare. Kommunens samhällsbyggnadsverksamhet innebär både nettovinster av exploateringsintäkter (markförsäljning) och nettokostnader för sådan nödvändig infrastruktur som inte kan täckas av gatukostnadsersättningar eller på annat sätt. Kommunen har också ett välfungerande cykelvägnät med kopplingar till de regionala stråken som kan utvecklas ytterligare. Ekonomiska förutsättningar Tillväxten i den svenska ekonomin har varit stark under året. I länet ökar sysselsättningen och antalet lediga jobb samtidigt som varslen blir färre. Arbetslösheten är emellertid mycket hög och förväntas vara fortsatt hög under de närmast kommande åren. För kommunernas ekonomi räknar SKL med sämre förutsättningar under 2011 p.g.a bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar. 7

Riktlinjer Huddinge kommuns mål och beslutade riktlinjer, planer och policys är styrande för samhällsbyggnadsprocessen. Mål och budget 2011 Kommunens Mål och budget är ett övergripande styrdokument för kommunens verksamheter. Övergripande mål för Huddinge är Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling. Nöjda invånare handlar om hur Huddinge kommun här och nu ska arbeta för att kommunens invånare; kvinnor, män, flickor och pojkar, får den levnadsmiljö, den service, det inflytande i vardagen och det bemötande som de förväntar sig. Målet Hållbar samhällsutveckling handlar om att på sikt utveckla det geografiska samhället Huddinge på ett ansvarsfullt och hållbart sätt vad avser miljö, boende, arbete, kunskap, folkhälsa och demokrati så att även kommande generationer kan vara nöjda med Huddinge. Översiktsplanen Översiktsplanen visar huvuddragen för markanvändning i kommunen och anger således inriktning för kommunens bebyggelseutveckling, infrastruktur och bevarande av natur mm. Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår. Fem övergripande mål anges i nu gällande översiktsplan: - Huddinge är ett långsiktigt hållbart och trivsamt samhälle - Huddinge utvecklas som en del av storstockholmsregionen och är bästa val på Södertörn både för boende och företag - Samhällsbyggande och förvaltning sker med miljöhänsyn och effektiv hushållning av naturresurserna - Huddinges grönområden bevaras och utvecklas genom att natur och kulturlandskap värnas - Huddinge har en hållbar ekonomisk utveckling Bostäder Inriktningen på bostadsbyggandet är i första hand förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse. Bostadsbyggandet ska koncentreras till områden där infrastruktur och kommunal service är utbyggd eller där förutsättningarna för att bygga dessa är gynnsamma. Dels utnyttjas redan gjorda kommunala investeringar på ett effektivt sätt och dels stärks förutsättningarna för bra kollektivtrafik Blandade upplåtelseformer och hustyper i bostadsområdena ska eftersträvas och i flera av Huddinges mycket ensidigt sammansatta bostadsområden behövs särskilda insatser för att höja attraktiviteten. Näringsliv och arbetsområden Målsättningen är att Huddinges industriområden ska utnyttjas mer intensivt. Ambitionen är även att ge befintliga företag goda förutsättningar för en expansion genom att om möjligt erbjuda mark och lokaler som passar mindre och medelstora företag. 8

Kommunens ambition är att vid behov öka flexibiliteten i planeringen för att ge bättre möjlighet till en blandning av verksamheter och bostäder. För handelsetableringar anger översiktsplanen att befintlig handels förutsättningar ska tillvaratas. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, vann laga kraft under hösten. En av huvudinriktningarna i planen handlar om att utveckla Stockholmsregionen som en flerkärnig region. Åtta regionala stadskärnor med potential att utvecklas och fungera som komplement till city pekas ut i planen. Av dessa kärnor finns två i Huddinge kommun: Kungens kurva/skärholmen samt Flemingsberg. För båda pågår i kommunen arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner som kommer att utgöra planeringsunderlag för en omfattande utveckling på sikt. Hållbar utveckling Kommunens förslag till hållbarhetsdokument Ett hållbart Huddinge mål och krav för ett hållbart samhälle är på bred remiss t.o.m. den 31 mars 2011. Dokumentet, som innehåller ett mål och sju krav med insatser kopplade till kraven, ska när det antagits av fullmäktige vara ett övergripande styrdokument. Kraven som integrerar ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv ska enligt förslaget följas upp inom ramen för den årliga Mål & Budgetprocessen. Hållbarhetsdokumentets mål är: Huddinge är en attraktiv plats där hänsyn tas till jordens resurser, där människor mår bra, känner glädje att leva och verka och gör det på ett sätt som inte äventyrar kommande generationers möjligheter och vilja att göra detsamma. Klimat och energiplan Huddinge har under året antagit en Klimat och energiplan. I den ställs krav på bl. a. samhällsbyggandet så att klimatpåverkan och energiförbrukningen blir så liten som möjligt. På kommunägd mark som upplåts för bostadsbyggande ska mycket höga krav ställas på energieffektiviteten, den ska motsvara kraven för passivhus. Lokaler som beställs av kommunen ska också ha en mycket hög energieffektivitet. Även andra miljökrav ställs inom ramen för kommunens ambition att verka för miljöanpassat byggande. Dessa berör t.ex. inomhusmiljö och kemikalier. VA-program Kommunens VA-utbyggnadsprogram utgör också planeringsunderlag för projektplanen. Delar i programmet är genomförda. I programmet finns en prioriteringsordning för VA-utbyggnad inom fritidshusområden som omvandlas för permanentboende. Prioriterade områden är med i projektplanen. Handelspolicy Kommunen har en antagen handelspolicy med riktlinjer för handelsetableringar. 9

Lokalförsörjningsplaner I slutet av varje år beslutas en lokalförsörjningsplan av respektive nämnd. I lokalförsörjningsplanerna planeras utbyggnaden av förskolor och skolor, särskilda boendeformer för äldre och inom handikappomsorgen samt för kultur och idrott. Ekonomiska konsekvenser Planeringen av bostadsbyggande i kommunen bör vara inriktad på att generera låga kommunalekonomiska kostnader. Det innebär att bostadsbyggandet i första hand ska ske genom komplettering av befintlig bebyggelse där infrastruktur med service, vägar, vatten och avlopp redan är utbyggt. Genom att på detta sätt förtäta befintliga bostadsområden utnyttjas redan gjorda kommunala investeringar på ett bra sätt. Tröskeleffekter bör beaktas när ytterligare bostadsbebyggelse kräver helt nya skolbyggnader. Planeringen ska också säkerställa att god kommunal service upprätthålls. Under senare år har kommunen varit återhållsam i viss mån med att pröva nya bostadsprojekt då utbyggnaden av förskolor och skolor behövde komma ikapp med befolkningsutvecklingen. Den kommunala servicens tillräcklighet i bostadsområdena har högre prioritet än en ökad takt i bostadsbyggandet. Kan den kommunala servicen tryggas kan också nya bostadsprojekt övervägas. Det finns ett begränsat utrymme för investeringar. Varje projekt måste prövas utifrån exploateringskalkylen för projektet. Olika typer av projekt har olika förutsättningar att ge ett överskott. Projektplanen ska bidra till att uppfylla målen om tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling med ett acceptabelt ekonomiskt resultat. För att uppfylla detta krävs dels en balans mellan kommersiella projekt, bostadsprojekt och infrastrukturprojekt, dels en balans mellan kompletteringsbebyggelse och större exploateringsområden. Infrastruktur Södertörnsleden är det regionala infrastrukturprojekt i kommunen som närmast i tiden har högst prioritet. Spårväg Syd, som ska gå mellan Flemingsberg och Älvsjö, via Kungens kurva/skärholmen och Fruängen ingår numera i planförslaget för länets trafikinvesteringar med en första etapp och är ett mycket angeläget projekt för kommunen och utvecklingen av de regionala stadskärnorna. I kommunens cykelplan anges prioriteringar av cykelnätets utbyggnad. Näringslivsprogram Kommunen är angelägen om att det finns ett bra näringslivsklimat i kommunen. I kommunens näringslivsprogram betonas bland annat vikten av att kommunens företag och företag som vill etablera sig i Huddinge får bästa tänkbara hjälp. Det är viktigt att kommunen som organisation arbetar effektivt och proffsigt i sina möten med företagare och kommuninvånare. Det är också viktigt att kommunen har god planberedskap med mark för olika verksamheter. 10

Andra angelägna frågor är att det behövs bra, trygg och effektiv infrastruktur i alla former för att Huddinge ska kunna få en långsiktigt hållbar utveckling. Projektplan 2011-2013 Inriktning Projektplanen 2011-2013 innehåller en fortsatt planering och utbyggnad av pågående bostadsprojekt och kommunal service. Nya bostadsprojekt har lagts till motsvarande ytterligare ca 150 bostäder med utbyggnad inom en femårsperiod och ytterligare 390 bostäder på sikt. Ett ytterligare arbetsområde samt utbyggnad av nya gångoch cykelstråk och en samlingslokal i Vårby gård har tillkommit liksom ett nytt naturreservat. Bostäder Den övergripande inriktningen för bostadsbyggandet är fortsatt förtätning i form av centrumnära kompletteringsbebyggelse och omvandling av äldre fritidshusområden. Den planerade/föreslagna bebyggelsen i flerbostadshus ligger i centrala lägen med god kollektivtrafikförsörjning och småhusområdena ligger till största delen i förtätningsområden. Bostadsprojekten i planen innehåller under femårsperioden ca 60 procent i flerbostadshus och 40 procent i småhus. Miljöanpassat byggande och energieffektivitet ska eftersträvas så långt som är möjligt. Enligt kommunens klimat- och energiplan ska energieffektiviteten motsvara kraven för passivhus när byggande sker på av kommunen upplåten mark. Kommunen ställer även andra miljökrav vid markförsäljning, det kan röra t.ex. krav på inomhusmiljö och kemikalier. Vid Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4, kommer bostäder att uppföras som passivhus och med miljöklassning guld när det gäller innemiljö och material och kemikalier. Planering för bostadsbyggande och även annat byggande ska ske utifrån ett områdesperspektiv så att mångfald främjas i alla kommundelar. I detaljplanering ska även kompensatoriska åtgärder prövas, enligt balanseringsprincip, när grönytor exploateras i boendes närhet. Arbetsplatser Större arbetsplatsområden som ingår i projektplanen är utvecklingen av Kungens kurva, Flemingsbergs dalgång, Flemingsberg södra, Glömstadalen, norra Länna och Loviseberg. Kommunen behöver ha en markberedskap för att kunna erbjuda alternativ lokalisering för industriverksamhet som ligger på attraktiv bostadsmark. Det behövs t.ex. alternativ till Storängens industriområde som på sikt omvandlas till bostadsområde blandat med verksamhet och service. Det finns också förfrågningar om vindkraftsetablering i kommunen vilket beaktas och utreds vidare. Program för Huddinge Centrum kommer att bli ett viktigt underlag för både bostäder, företagande och utökad handel. Infrastruktur Möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur och kommunal service ska särskilt beaktas. Flera statliga infrastrukturobjekt, Södertörnsleden, Citybanan och Förbifart Stockholm samt Spårväg Syd är centrala för kommunens ut 11

veckling och därmed något som kommunen aktivt arbetar för. Med en stark utveckling följer även behov av åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och miljö i den befintliga strukturen. Utvecklingen av de regionala kärnorna kommer även att innebära infrastruktursatsningar. Komplettering av gång- och cykelstråk och att binda ihop de regionala stråken har också hög prioritet. Regionala stadskärnor Utvecklingen av kommunens två regionala stadskärnor Kungens kurva/skärholmen och Flemingsberg ska ha fortsatt hög prioritet. Parallellt med de pågående fördjupade översiktsplanerna planeras även för exploateringsprojekt i både Flemingsberg och Kungens kurva. I bägge kärnorna avsätts dessutom medel för åtgärder i den offentliga miljön. Utveckling av Flemingsberg Flemingsberg har stor framtida utvecklingspotential och utpekas i Regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) som ett regionalt utvecklingsområde. En samarbetsorganisation med Huddinge kommun, Botkyrka kommun och landstinget har bildats. Ett särskilt utvecklingsprogram för Flemingsberg har tagits fram. Inriktningsbeslutet för Flemingsberg uttrycker att år 2030 kommer Flemingsberg vara ett fullvärdigt komplement till den centrala regionkärnan och ha 20 000 invånare, 35 000 arbetsplatser och vara ett område där kunskap driver näringslivet. Utvecklingsprogrammet kan komma att leda till ytterligare investeringar i Flemingsberg på kort och lång sikt. En fördjupad översiktsplan för Flemingsberg beräknas antas hösten 2011. Syftet med planen är att utveckla den regionala stadskärnan och åstadkomma en sammanhållen stad. Med en fördjupad översiktsplan tas ett helhetsgrepp på planeringen av området. Planen tas fram i samarbete med Botkyrka kommun, vilket medför att en sammanhållen planering för området kan uppnås. Den snabba utbyggnaden av området ställer stora krav på följdinvesteringar i vägar och annan infrastruktur. Ombyggnad har genomförts av Hälsovägen/Huddingevägen samt ny anslutning till universitetsområdet från Huddingevägen. Flemingsbergs centrum har byggts om och nya studentbostäder har uppförts. På andra sidan Hälsovägen finns planer på att bygga om entrén till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och att bygga lokaler för bioteknik och medicinsk forskning, BioCity. Planering pågår för att möjliggöra en utveckling av Flemingsbergs dalgång. Planering pågår också för utbyggnad av Södertörns högskola och utveckling av området ner mot pendeltågsstationen. Även i övrigt föreslås förbättringar i den offentliga miljön som kan genomföras på kort sikt. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns intresse för blandad bostadsbebyggelse. Utrymme för detta finns med i projektplanen. Utveckling av Kungens kurva Även Kungens kurva/skärholmen har i Regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) pekats ut som ett regionalt utvecklingsområde 12

med stor framtida utvecklingspotential. Precis som för Flemingsberg tas en fördjupad översiktsplan fram för området för att erhålla en sammanhållen planering. Planarbetet för Kungens kurva utgår från att förverkliga visionen: Kungens Kurva Skärholmen är en levande förstad med en attraktiv mix av handel, arbete, bostäder, kultur och rekreation. Allt inom räckhåll gör området till ett alternativ till city. Kommunen planerar för en kraftig utveckling av Kungens kurva. Ett samarbete mellan Huddinge kommun, Stockholms stad och berörda fastighetsägare och aktörer i Kungens kurva och Skärholmen pågår i syfte att utveckla området till en levande förstad med en attraktiv mix av handel, arbete, bostäder, kultur och rekreation. Idéer finns om att skapa en Urtidspark i området liksom en Resort med konferens, hotell, SPA mm. Parallellt med detta övergripande utvecklingsarbete finns anspråk på etableringar som leder till planändringar. Förbättring av den offentliga miljön fortsätter enligt upprättat program och förbättringar för framkomligheten utreds. Bostäder, utveckling Totalt föreslås planering för nya projekt innehållande ca 540 bostäder. Av dessa beräknas 150 bli inflyttningsklara under de närmaste fem åren, varav 100 i flerbostadshus på Kvarnbergsplan och i Segeltorp centrum samt övriga 50 i småhus i Vistaberg. Lite längre fram har Fullersta Äng lagts till (vid Åvägen, Skolvägen) med ca 40 lägenheter. Övriga 350 bostäder ligger ospecificerat inom programområdet för Vistaberg, ca 150, samt ospecificerat i Storängen, 50, och kommande detaljplaner inom fördjupad översiktsplan för Flemingsberg, 100. Även Masmo/Vårby Haga ingår med en uppskattning på ca femtio bostäder. I gällande projektplan för 2010-2012 ligger projekt sedan tidigare med ett högre årligt byggande framöver. Bedömningen av totalt antal färdigställda bostäder per år under fem år framåt i projektplanen är helt beroende av att dagens efterfrågesituation håller i sig. Erfarenhetsmässigt blir många projekt uppskjutna eller utdragna i tid för att möta en snabbt växlande marknad. Nivåerna på inflyttningarna ska därför ses som en hög skattning av vad som faktiskt kan realiseras, särskilt när det gäller projekten längre fram i tiden. De närmaste två-tre åren är sannolikt ca 3-400 bostäder årligen mer realistiskt. Utredning om centrala Huddinge har fortskridit under året och detaljplanering i något område beräknas kunna komma igång under 2012. Fritidshusområden I flera av Huddinge kommuns fritidshusområden pågår planläggning och utbyggnad av kommunalt VA. I flera av de här områdena, t.ex. i Backen, Högmora och Östra Glömsta kommer nya bostäder att komma till dels genom att befintliga fritidshus permanentas och dels genom att nya tomter tillkommer. Den siffra som anges i projektplanens tidplan anger antalet nya obebyggda tomter med byggrätt. I bilagan med inflyttade bostäder ingår även en uppskattning av de fritidshus som omvandlats till permanentboenden. Kommunal service Förskolor & skolor I kommunen pågår utbyggnad och planering av ett flertal förskolor och skolor. Det finns även beredskap för utbyggnad inom flera de 13

taljplaner för bostäder. Planering och utbyggnad ska även täcka behoven som uppstår när tillfälliga bygglov för paviljonger går ut eller provisorier ska ersättas av andra skäl. Barn- och utbildningsförvaltningens lokalförsörjningsplan omfattar åren 2011-2015 och gör även utblickar mot 2020 men bedömningarna på längre sikt är mycket osäkra eftersom behoven är helt beroende av ett i sin tur osäkert bostadsbyggande. Regelbundna avstämningar behöver göras gentemot projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt och i arbetet med detaljplaner för bostadsbyggande. Lokalförsörjningsplanen utgår ifrån ett bostadsbyggande om ca 350 färdigställda bostäder per år under perioden 2011-2015. Utveckling i kommundelarna I Vårby beräknas förskolebarnen bli ca 35 fler fram till 2015 och fram till 2019 räknar man med ca ytterligare 115 barn. Efter 2015 kommer en ny förskola med 4-5 avdelningar att behöva byggas om bostadsbyggandet i Östra och Västra Vårberget tar fart. Skolkapaciteten bedöms dock vara tillräcklig. Segeltorp bör kunna klara kommande behov med den kommande förskolan/skolan i Smista (Skansbergsvägen). Upprustning och nybyggnad av Segeltorpsskolan täcker skolans behov. Dessutom ges utrymme för förskola/skola i detaljplanen för Gulsparven 4 (Västeräng). Flemingsberg får en ny förskola/skola i Kästa vilken möter behoven där och delvis kan avlasta Vistabergsområdet. När Flemingsberg planläggs för ytterligare större bostadsexploateringar finns goda möjligheter att samtidigt planlägga för kommande förskolebehov. I Vistaberg och Glömsta planläggs för två nya förskolor/skolor, Glömsta 2:60 och Vistaberg 1:16 (Utsiktsvägen), för att möta kommande behov av platser. Inom Sjödalen-Fullersta pågår och planeras en stor del av bostadsbyggandet inom kommunen. Ny förskola i Vistaberg, Furuhöjden, finns och färdig detaljplan finns för förskola/skola i Källbrink som också kan tillgodose behov i Snättringe. Inom Västra Balingsnäs finns en planlagd tomt för förskola/skola där byggnation nu planeras. Barn- och utbildningsförvaltningen påtalar även att omvandlingen av Storängens industriområde kommer att kräva ytterligare förskolor. Detta kan beaktas i kommande detaljplanearbete som ännu inte inletts. I projektplanen har även lagts in planering för förskola/skola öster om Ängsnässkolan. Vid förtätning i Huddinges centrala delar övervägs behoven i respektive projekt. Sista etappen av Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4, ska inrymma en förskola med tre avdelningar i eller intill bostadshuset. Planarbete pågår för förskola vid Björkängshallen som bör täcka behoven i Stuvsta och den kan eventuellt även vara en resurs för centrala Huddinge. 14

När det gäller omvandlings- och förtätningsområdena Gladökvarn och Vidja finns plats för förskolor med i pågående detaljplaner. Behoven väntas uppstå efter 2015. I detaljplaneringen för Västra Länna och Högmora finns också beredskap med förskole-/skoltomt. Igångsättningen av bostadsbyggandet i Trångsund/Skogås har skjutits fram i tiden. Behoven av den färdigprojekterade förskolan i Nytorp har därför inte aktualiserats ännu. Beredskap finns att möta utvecklingen. Sammanfattningsvis är kommunens plan- och byggberedskap för förskolor/skolor god i dagsläget, framtida behov i Vårby kan emellertid behöva avvägas ytterligare mot antaganden om kommande bostadsbyggande. Nya planer är också flexibla i möjligheterna att bygga ut från förskola till skola. Viktigt är emellertid att följa utvecklingen noga så att utbyggnaderna blir färdigställda i rätt tid och kan möta behoven när de uppstår. Förskolorna/skolorna som beställs nu kommer samtliga att ha mycket hög energieffektivitet, flera har beställts som passivhus men också andra krav har ställts. Förskolan/skolan i Glömsta ska uppnå silverklass enligt Miljöklassad byggnad. Äldreboenden Det nya äldreboendet i Rosenhill, Västergården 1, med 90 platser blir inflyttningsklart 2012. Ett nytt äldreboende i Segeltorp (Bildhuggaren 1), mellan Furuvägen och Häradsvägen, med 90 platser behöver stå färdigt senast 2018 för att tillgodose kommande behov. Projektet finns med i projektplanen med påbörjande av detaljplan 2012. Behoven är svåra att bedöma exakt i tid då det är oklart i vilken mån brukare väljer eller erbjuds plats från de snart färdigställda äldreboendena i Vårby gård och Flemingsberg som Senectus bygger. Ny- och ombyggnad av Björnkulla och Tallgårdens äldreboenden ger tillsammans 26 nya platser. Ombyggnad av äldreboendet i Stortorp avvaktar Västergården 1 för att möjliggöra evakuering. Kommunen köper även externa platser av privata utförare. Kommunen planerar även för trygghetsboende i Stuvsta (Mjölner 13). Då den boendeformen inte fordrar biståndsbeslut pågår f.n. en efterfrågeundersökning. Övriga särskilda boenden Kommunen ska även tillhandahålla bostäder till personer som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kunna erbjuda stödinsatser i boendet inom ramen för SoL (socialtjänstlagen). I socialnämndens lokalförsörjningsplan framgår att behovet av ytterligare bostäder till personer som omfattas av LSS uppgår till ett 20-tal fram till 2020. Kommunen har även externa placeringar som man planerar att kunna erbjuda boende i hemkommunen. En ny särskilt anpassad gruppbostad och lokaler för daglig verksamhet behövs f.n. När det gäller bostäder enligt SoL behövs jourlägenheter, träningslägenheter, flyktinglägenheter mm redan nu. Kommande behov för dessa grupper är svårt att beräkna då de varierar stort. 15

Behov av bostäder och lokaler inom socialnämndens verksamhetsområde löses lämpligen inom befintliga bostadsprojekt och planer samt i samarbete med Huge AB. Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden har i sin lokalförsörjningsplan en ny idrottshall/mötesplats vid Huddingegymnasiet och på sikt mötesplats Vistaberg samt idrottshall i Vistaberg. I projektplanen finns sporthall vid Huddingegymnasiet med och i pågående detaljplan för förskola/skola i Glömsta 2:60 ska utrymme för idrottshall ges. I projektplanen finns även sporthall i Flemingsberg med vilken hanteras i detaljplanen för Flemingsbergs dalgång. Kultur- och fritidsnämnden ser även behov av nytt huvudbibliotek i Huddinge centrum och nytt bibliotek i Flemingsberg samt ytterligare mötesplatser för ungdomar i kommundelarna. Arbetsplatser, utveckling Framåt sker en fortsatt utveckling av Flemingsberg och Kungens kurva. Utbyggnad pågår inom industriområdena i Länna. För Glömstadalen har ett förslag till planprogram tagits fram med nya områden för verksamheter. Detaljplan pågår för den östra delen, Vårdkasen, för att möjliggöra ytterligare företagsetableringar. Utöver de större arbetsområdena som ingår i projektplanen påbörjas även planering för en utvidgning av Gladö industriområde och senare även norr om Gräsvreten. Projektplanen innehåller även planering för verksamheter vid infarten till Skogås och ett mindre område vid Trångsundsrondellen (nytt projekt). I projektplanen finns de arbetsplatsprojekt angivna som för närvarande är aktuella. I övrigt finns en beredskap för angelägna projekt som tillkommer under perioden. Handel Utveckling har skett i Flemingsbergs centrum och planarbete för kommersiell service med mera i Flemingsbergs dalgång pågår. Det finns även planberedskap för flera handelsprojekt i Kungens kurva. Huddinge centrums utveckling är en angelägen planeringsfråga som både omfattar den kommersiella delen och dess utvecklingsmöjlig heter men även bostadsbyggande i centrala delarna. Även i utvecklingsprogram för Vårby Haga finns idéer om att samla serviceutbudet bättre. Natur En utvidgning av Gömmarens naturreservat med ett område mellan Masmo och Flottsbro samt upphävande av delar av naturreservatet närmast Kungens kurva utreds. Ett arbete med att titta på hur Lövstadalgången bäst tas tillvara kommer även att göras under perioden. Lissmadalgången planeras även som naturreservat. Successivt kan även ytterligare reservat bli aktuella, det gäller Kynäsberget, skogen öster om Kvarnsjö (Gladö) samt Rudträsket. Under 2011 görs också en inventering av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden som bör skyddas mot strandnära exploatering. Infrastruktur Anläggandet av Södertörnsleden kommer att innebära investeringar även för Huddinge kommun. Fortsatt utveckling av Kungens kurva 16

förutsätter kapacitetshöjande åtgärder inom området och på E4/E20. Tillsammans med Stockholms Stad och Trafikverket utreds kapacitetsförstärkande åtgärder och hur Kungens kurva - Skärholmen kan anslutas till en kommande Förbifart Stockholm. Detaljplanering pågår för en av anslutningarna till Förbifarten. Planering för Spårväg syd kan också aktualiseras under perioden. En förstudie har genomförts. I projektplanen ingår detaljplaneläggning för trafikplatser vid väg 226 vid Flemingsberg. Planering för förbifart Tullinge har lagts till sedan förra året. Ombyggnad av Kommunalvägen kommer även att genomföras för att förbättra trafiksäkerheten och miljön kring vägen. Utbyggnad av regionala cykelstråk ingår även i planen. Nya respektive borttagna projekt Bostäder nya projekt I Segeltorps centrum har ett projekt lagts till, Lövdungen 2, gamla bensinstationstomten. Fastighetsägaren vill utveckla tomten med bostäder och service i bottenvåningen. Vid Kvarnbergsplan ICA-butiken mm, har planering för utökning av butiksytorna och kompletterande bostäder tillkommit. ytterligare småhus. Det andra projektet Norr om Vistavägen inrymmer också småhus, totalt kan det bli ca 60 småhus inom de båda projekten. Dessutom har beredskap för ytterligare planläggning inom Vistabergsområdet lagts till inom programområdet men utan ställningstagande till i vilken del. Fullersta Äng vid Åvägen, Skolvägen är också ett nytt projekt som ligger lite längre fram i tiden, ca 40 lägenheter i flerbostadshus. Planering inom fördjupad översiktsplan för Storängen kan också bli aktuellt inom projektplaneperioden. Fortsatt bostadsbyggande i den regionala stadskärnan Flemingsberg har också lagts till, ospecificerat var, med ett hundratal lägenheter efter den första etappen. Planläggning kan ske när fördjupad översiktsplan finns antagen. Efter lokaliseringsutredning i Vårby/Masmo Haga om var det är lämpligt att försöka samla närservice i området har även planering för detta och kompletterande bostadsbebyggelse lagts till i projektplanen. Bostäder borttagna projekt De enda bostadsprojekt som tagits bort är de färdigställda, två stycken, samt Fållan i Trångsund som efter programsamrådet befanns olämpligt att bebygga p.g.a. strandskyddet bland annat. Inom planprogram för Vistaberg två projekt lagts till. Det ena är området vid Jarlavägen, Vasavägen, Eddastigen. Området behöver VA-försörjas och kan genom förtätning och nyexploatering inrymma 17

Arbetsområden - nya projekt Området vid Trångsundsrondellen har tillkommit för verksamheter som inte är alltför trafikalstrande eller på annat sätt svåra att kombinera med området intill som är planlagt för bostäder. Detaljplan för Huges behov av att åtgärda vid Paradisgaraget har också lagts till, där utökade handelsytor och parkering samt eventuellt kontor kan tillkomma. Arbetsområden borttagna projekt Borttagna projekt är kv Rodret i Vårby, detaljplan finns framtagen men genomförandet är ovisst. Även Tomtberga 3:25 har tagits bort då projektet f.n. är inaktuellt med anledning av planeringen för Huddinge centrum. Projektidén för Tomtberga 3:1 ingår i numera i Huddinge centrum ospecificerat då den eventuellt kan prövas i ett annat läge. Allmänt ändamål Förskola/skola Högmora ingår nu i detaljplanen för Högmora och hanteras inte som separat planprojekt. Detaljplanen för Västra Länna har kompletterats med förskole-/skoltomt. Ytterligare plan för förskola/skola vid Ängsnässkolan har lagts till. Borttagna projekt är färdigställda (eller ingår i andra planer, se även projektsammanställning). Gång- och cykelvägar har tillkommit längs Gamla Stockholmsvägen, Gamla Nynäsvägen och Vistavägen. Solcellsbelysning kommer att anläggas längs cykelvägen genom Gömmarens naturreservat, brandvägen. Planering för förbifart Tullinge har också tillkommit. Färdigställda vägutbyggnader har tagits bort. Naturreservat Utredning om nytt naturreservat i Lissmadalgången har lagts till. Ekonomiska konsekvenser Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt som pågår. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten uppgår till cirka 640 mnkr och investeringarna till cirka 660 mnkr. Samhällsbyggnadsprojekten ger alltså ett visst underskott totalt sett. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där vi har en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt medför. 18

Om vi gör en utblick efter planeringsperioden så ser vi behov av omfattande investeringar i de regionala stadskärnorna för att kunna genomföra ambitionerna i de fördjupade översiktsplanerna. För dessa investeringar kommer vi att söka medfinansiering av de aktörer i området som har ekonomisk nytta av investeringarna, vilket kommer att förbättra det ekonomiska utfallet. Investeringarna innebär också på sikt möjligheter till exploateringsvinster som ännu inte kalkylerats. Exploateringsvinsterna kan också öka genom att nya arbetsplatsområden planläggs. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för respektive projekt och redovisar exploateringsnetton, investeringsnetton och netton för projekten som helhet. Beloppen är hämtade direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. 19

Underlag för Projektplan 2011-2013 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: BOSTÄDER Antal 20 11 20 12 20 13 Kartindex Projekt Ändamål lgh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 VÅRBY GÅRD 1A Vårby gård 1:1, vårdboende Ä 54 i 1B Vårby gård, Norra Duvberget SG 31 i 1C Vårby gård, Vårberget, västra SF/SG 10 Hus i 1D Vårby gård, Vårberget, östra SF/SG 96 Hus 1E Masmo/Vårby Haga FH 50 Program SBN KS Dp SBN KF SEGELTORP 2 Smista Park FH/SG 260 Hus i 3 Segeltorps C FH/SG 40 i i 4 Segeltorps C, Lövdungen 2 FH 40 Program SBN KS Dp SBN KF 9 Gulsparven 4 (Västeräng) FH/SG 80 SBN KS Dp SBN KF Hus 10 Äldreboende Bildhuggaren 1 Ä 90 Program SBN KS Dp SBN KF Hus FLEMINGSBERG 5 Flemingsberg C patienthotell/äldreb. V/Ä 83 i i 6 Östra Glömsta SF 75 KA Hus i i 7 Backen SF/SG 85 8 Glömstadalen, vid Glömstavägen SF 8 Dp SBN KF Hus 8A Vistaberg: Vistabergs allé SG/FH 400 i i 8B Vistaberg: Talldalen SF/SG 92 i 8C Vistaberg: Hageby SF 50 8D Vistaberg: Rosenhill SF/FH 200 Program SBN KS Dp SBN KF Hus 11 Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) SF/SG 25-35 Avtal KS Dp SBN KF 12 Vistaberg: Jarlav. Glömsta 1:444 mfl SF/SG 30 Avtal KS Dp SBN KF Vistaberg ytterligare dpl ospec SG/FH 150 Avtal KS Dp Dpl 1 inom Föp Flemingsberg ospec SF/SG/FH 100 Avtal KS Dp KF Dpl 2 inom Föp Flemingsberg ospec SF/SG/FH 100 Avtal KS Dp SJÖDALEN/FULLERSTA 13 Palmen/Olivträdet SF/SG/FH 90 SBN KF KA Hus i 14 Furuhöjdsområdet SF 50 15A Västergården 1, äldreboende FH 90 i 15B Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 FH 85 Hus i 15C Kvarnbergsplan, östra FH 75 Program SBN KS Dp SBN KF Hus 15D Kvarnbergsplan Runan 1 FH 60 Program SBN KS Dp SBN KF Hus 16 Klockarbacken 7 FH 80 KS Dp SBN KF Hus 17 Hörningsnäs 1:1 (Ängarna) SF/SG 80 i i 18 Västra Balingsnäs FH/SG 105/155 i 19 Gladökvarn SF 35 SBN KF KA Hus 20 Brandstegen FH 285 SBN KS Dp SBN KF KA Hus 21 Paviljongen 1 (bostäder & kyrka) FH 31 i 22 Luna 3 SG 8 SBN KS Dp SBN 22A Fullersta Äng Källbrink 1:1 FH 40 Program SBN KS Dp Huddinge Centrum ospec. FH 50 Program SBN KS Dp SBN KF Storängen ospec. FH 50 Program SBN KS Dp SBN STUVSTA/SNÄTTRINGE 23 Mjölner 13 trygghetsboende FH 65 Program SBN KS Dp SBN KF 24A Högmoravägen, delområde 1 SF/SG 50 KF i 24B Högmoravägen, delområde 2 och 4 SF 50 Dp SBN KF KA Hus i 24C Svartvik (Högmorav. delområde 3) SF Dp SBN KF 25 Stuvsta centrum, Odin 6 FH 8 SBN KF Hus i 26 Safiren FH 82 SBN KF Hus i 26A Styrmannen 31 FH 30 Program SBN KS Dp SBN KF Hus 26B Utsälje 1:48-1:53 SF 10 Program SBN KS Dp SBN KF KRAVET PÅ PROGRAM UPPHÖR MED NY PLAN OCH BYGGLAG FRÅN VÅREN 2011 VILKET KAN INNEBÄRA KORTARE TIDPLANER FH=Flerbostadshus, SG=Småhus i grupp, SF=Småhus friliggande, C=Centrumfunktioner 2010-11-25

Underlag för Projektplan 2011-2013 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: BOSTÄDER Antal 20 11 20 12 20 13 Kartindex Projekt Ändamål lgh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 TRÅNGSUND/SKOGÅS 27 Sändaren FH 123 i i 30 Lyckåshöjden FH/SF/SG 200 Program SBN KS Dp 31 Österhagen SG/SF 30-70 Program SBN KS Dp SBN KF 32 Sjöängen Etapp 2 SF 60 Hus i 34 Vidja etapp 1 SF 40 KF Hus i 34 Vidja etapp 2 SF 40 SBN KF Hus 34 Vidja etapp 3 SF 60 Avtal KS Dp SBN KF Hus 35 Hammartorp 1:1 (Prinsen) FH 40 SBN KS Dp SBN KF KA Hus 36 Västra Länna 1 (Björnvägen) SG/SF 129 SBN KF KA Hus i 38 Låset 1, Skogås FH 50 Program SBN KS Dp SBN KF Hus KRAVET PÅ PROGRAM UPPHÖR MED NY PLAN OCH BYGGLAG FRÅN VÅREN 2011 VILKET KAN INNEBÄRA KORTARE TIDPLANER FH=Flerbostadshus, SG=Småhus i grupp, SF=Småhus friliggande, C=Centrumfunktioner 2010-11-25

Underlag för Projektplan 2011-2013 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: ARBETSOMRÅDEN 20 11 20 12 20 13 Kartindex Projekt Ändamål 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 VÅRBY 202 Haga K/I/N Program SBN KS Dp SBN KF Masmo/Vårby Haga se bostäder 1E C Program SBN KS Dp SBN KF KUNGENS KURVA/SMISTA PARK 203A Urtidspark, del av Kungens kurva 1:1 Ö Program SBN KS Dp KF 203B Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Ö Dp SBN KF 204 Lönngården H Program SBN KS Dp SBN KF 205 Smista Park inom befintliga dpl H 206 Vinkeln 7 H Program SBN KS Dp KF Hus 207 *Program Segmentet, Kurvan, Diametern m.fl. H SBN KS 207 *Segmentet 1 H Dp KF 207 *Kurvan 2 H Dp KF 207 Kurvan 2 enkelt planförfarande H SBN 207 *Diametern 2 H Dp KF 207 *Kvadraten 2 H Dp KF 207A Kurvan 5, nytt lager H plan påbörjad 2010 SBN FLEMINGSBERG 208 Blicka 3 U/F KA Hus i 209 Loviseberg K/ I SBN KS Dp SBN KF KA Hus 210 Bio city F/K 211 Glömstadalen, etapp 1Vårdkasen K/ I SBN KF KA Hus i 212 Rättspsykiatri vårdlokaler V i 213 Operationslokaler KI, kv Medicinaren 5 V SBN KF KA 214 Flemingsberg dalgång, dpl 1 H/K KF KA Hus 214A Regulatorn 2 H/K KA KS Dp SBN KF KA 215 Flemingsberg södra I KS Dp SBN KF KA 215A Rotorn 1, Södertörns polishus Ö Avtal KS SBN KF Hus SJÖDALEN/FULLERSTA 216 Storängen detaljplan 7-D K/I SBN 217 SRV Sofielund K/ I KS Dp SBN KF KA Hus 217A Gladö industriområde utvidgning I Program SBN KS Dp SBN KF 218 Solgård 2:7 I/K Program SBN KS Dp SBN KF 219 Huge Paradisgaraget nya handelsytor H/K Program SBN KS Dp SBN KF Huddinge Centrum ospecificerat H/K/Ö Program SBN KS Dp SBN KF STUVSTA/SNÄTTRINGE 221 Segersminne 1:30/Kräpplavägen H Hus 222 Myrängen 1:24 Program SBN KS Dp SBN KF TRÅNGSUND/SKOGÅS 220 Trångsund rondellen, Transistorn 9 m.fl I/K Program SBN KS Dp SBN 223 Länna 45:1 (bensinstation) T/H Hus 225 Länna Norra I KA Hus KA Hus i i Länna Industriområde befintligt I i i i 226 Lissma 4:84 Ö Program SBN KS Dp SBN KF 226A Entré Skogås, inkl. sporthall K/ I /H SBN KS Dp SBN KF 226B Gräsvreten I Program SBN KS Dp SEGELTORP 227 Jakobslund 2:3 K/H SBN KS Dp SBN KF KA Hus KRAVET PÅ PROGRAM UPPHÖR MED NY PLAN OCH BYGGLAG FRÅN VÅREN 2011 VILKET KAN INNEBÄRA KORTARE TIDPLANER K=Kontor, I=Industri, H=Handel, U=Utbildning, F=Forskning, T=Trafik * Osäkra tidplaner, etappindelning kan bli aktuellt. Genomförande förutsätter att erforderliga åtgärder för ökad trafikkapacitet genomförts.

Underlag för Projektplan 2011-2013 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: ALLMÄNT ÄNDAMÅL 20 11 20 12 20 13 Kartindex Projekt Ändamål 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 SKOLOR OCH FÖRSKOLOR 101 Smista 3:3 Skansbergsvägen, förskola A KA i 103 Källbrink, förskola A Hus i 104 Förskola/skola Glömsta 2:60 A KS Dp SBN KF KA Hus 107 Rosengården, skola A i i 108 Förskola/skola Flemingsberg Kästa A KF KA Hus 109 Nytorp, förskola A Hus i 110 Björkängshallen, förskola och parkering A SBN KF Hus i 111 Sågbäcksgymnasiet/förskola/skola A KS Dp SBN KF Hus i 112 Förskola/skola Vistaberg Vistaberg 1:16 A KS Dp SBN KF KA Hus 113 Förskola/skola öster om Ängsnässkolan A Avtal KS Dp SBN KF Samt förskolor inom detaljplaner för: Västra Balingsnäs, Sjöängen 2, Västeräng, Högmora 2, Västra Länna, Kvarnbergspl., Gladö kvarn, Vidja se respektive projekt bostäder GATOR OCH VÄGAR 116 Hälsovägen T 118 Förbifart Stockholm, anslutningar T SBN KF 118A Förbifart Tullinge et 1 infart Riksten T Program SBN KSDp KF 119 Vidjavägen T 120 Södertörnsleden T 121 Kommunalvägen T 122 Masmolänken detaljplaner T SBN KF Spårväg Syd T Program SBN KSDp KF 123 GC-väg Gamla Nynäsvägen T 124 GC-väg Gamla Stockholmsvägen T 124A GC-väg Vistavägen T Solcellsbelysning på cykelvägen genom Gömmarens naturreservat (brandvägen) ÖVRIGT 125 Stallet Lövsta gård Ö KF Hus i 126 Områdesbestämmelser, skjutbana Ö 127 Samlingslokal Vårby gård Ö Program SBN KSDp KF Sporthall/mötesplats vid Hu. gymnasiet Ö Ev. planändring beroende på placering Sporthall Flemingsberg, ingår i planen Ö för Flemingsbergs dalgång Ö Offentlig miljö i Kungens Kurva Ö Offentlig miljö i Flemingsberg Ö Hus KRAVET PÅ PROGRAM UPPHÖR MED NY PLAN OCH BYGGLAG FRÅN VÅREN 2011 VILKET KAN INNEBÄRA KORTARE TIDPLANER A=Allmänt, T=Trafik, Ö=Övrigt, NR=Naturreservat 2010-11-25