1 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut) SOU 2019:6
2 Syftet med utredningen (Citat ur direktivet) Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
3 Mål med utredningen Främja högskolelagens krav på kvalitet, samverkan och jämställdhet m.m. Tydliggöra högskolans roll i samhället Förtydliga ansvarsfördelningen mellan regering och högskola Föreslå en tillitsbaserad, långsiktig och samordnad styrning
4 Utredningens arbete Möten med lärosäten, myndigheter och intressenter Modellförslag i två steg Inspel Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentligautredningar/2019/02/sou-20196/ https://strututredningen.wordpress.com/
5 Principer för en ändamålsenlig styrning - ändamål och förutsättningar Främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande Främja ett rollsäkert samhällsansvar Främja strategisk handlingsförmåga Långsiktig Samordnad Kunskapsbaserad Dialogbaserad Samband utbildning och forskning
6 Principer för en ändamålsenlig styrning Riksdag och regering anger övergripande mål Lärosätena har stor frihet i att nå målen Lärosätesspecifik Uppföljning och utvärdering Kvalitetssäkring
7 Förstärkning av viktiga normer i högskolelagen Värna akademisk frihet Utbildningens frihet Det kollegiala ansvaret och inflytandet Sambandet mellan utbildning och forskning Både utbildning och forskning i lärarnas arbetsuppgifter
En samordnad, långsiktig, kunskapsbaserad och dialogbaserad process för målformulering och styrning 8 En samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod En dialogbaserad process som resulterar i fyraåriga planeringsförutsättningar Lärosätespecifika överenskommelser för vissa mål En analysfunktion inrättas med uppgift att göra samlade och oberoende analyser och uppföljning av politiken
Ramverk för föreslagen långsiktig styrprocess 9 Analysfunktion Samlad politik i form av gemensam proposition Samlad analys inför ny proposition Fyraåriga planeringsförutsättningar och uppdrag Överenskommelser Utfall och lärospecifik uppföljning
10 Utbildning Utbudet ska utgå från kunskapsutvecklingen och svara mot studenternas efterfrågan samt arbetslivets och samhällets behov Regering styr den total utbildningsvolymen och specifika utbildningar om det finns särskilda skäl Förstärkta incitament för nyutveckling och livslångt lärande Lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet slås fast i högskolelagen Ökad arbetsfördelning mellan lärosätena
11 Forskningen Andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid universitet och högskolor i landet Utveckling av en kvalitetskultur (istället för indikatorbaserad tilldelning) Nationellt ramverk för utvärdering av forskningen som är kvalitetsdrivande och ger god insyn Översyn av den statliga externa forskningsfinansieringen
12 Samverkan Samverkan skrivs fram tydligare i högskolelagen Samverkan ska ingå i både utbildning och forskning Uppföljningen ska ske inom ramen för det nationella kvalitetssäkringssystemet för forskning och utbildning Ekonomiskt främjande av samverkan ska ske med långsiktiga satsningar efter utlysning och transparent beredningsprocess
13 Jämställdhet Regeringen bör fortsatt ha jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi UKÄ ges ett tydligt ansvar för utvärdering och uppföljning av högskolans jämställdhetsarbete Lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområden kan finnas med i överenskommelserna ersätter professorsmålen
14 Resurstilldelning - ändamål Främja ett tydligt lärosätesansvar Främja ett helhetsansvar för verksamheten Möjliggöra olika mål och uppdrag Understödja det professionella ansvaret
15 Resurstilldelning - samlat anslag, en verksamhetsgren Utbildningsram Fast bas (50 %) Rörlig del (50 %) (HST) Forskningsram Samlat anslag Fast bas (100 %) Särskilda medel
16 Resurstilldelning - utbildningsramen och forskningsramen Utbildningsramen Med en fast bas (50 %) och en rörlig del (50 %) Den rörliga delen styrs av antalet helårsstudenter Ämnesbaserade ersättningsbelopp tas bort, i stället tilldelas lärosätet en ekonomisk ram och ett mål om antalet helårsstudenter Forskningsramen Ökad andel direkta anslag (50 %) Basresurs 12 000 kr/hst, kopplas till utbildningsuppdraget Ingen rörlig del förrän balans har uppnåtts mellan direkta anslag och externa medel Om det finns behov av att rikta resurser mot utpekade områden kan en modell liknande de strategiska forskningsområdena användas
17 Slutord