Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö
Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp. Denna ligger i sin tur till grund för uppföljning av ett antal mål inom ramen för Växjös miljöprogram med koppling till fossilbränslefria Växjö: De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 65 % per invånare till 22 jämfört med 1993. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Energitillförseln ska minska med 2 % per invånare från till 22. Inventeringen ligger också till grund för den statistik som rapporteras in till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors). Statistiken inhämtas från flera olika källor, såsom SCB, naturvårdsverket, energimyndigheten, E.ON, länsstyrelsen, Växjö kommun, miljörapporter, sotare och länstrafiken. Utöver detta görs en del antaganden om utveckling över åren. Inventeringen för är nu avklarad, och resultaten av den beskrivs nedan. Uppföljning av målen i miljöprogrammet De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 65 % per invånare till 22 jämfört med 1993. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Mellan 1993 och minskade de fossila koldioxidutsläppen per invånare med 47 %. Det är en stor minskning jämfört med, vars resultat har reviderats till 4 %. Energitillförseln ska minska med 2 % per invånare från till 22. Mellan och minskade energianvändningen per invånare med 7 %.
Analys av inventeringen Energitillförsel De senaste tre åren har den totala energitillförseln till Växjö minskat, trots en ökad befolkning. Ända sedan har den totala årliga energitillförseln till kommunen legat på ungefär samma nivå (med undantag från och ), någonstans runt 2 46 GWh. År var den totala energitillförseln 2 431 GWh. Om man tittar närmare på utvecklingen från 1993 och framåt kan några generella slutsatser dras: Användningen av trädbränsle ökar framförallt på bekostnad av olja, som minskar. Den lokala elproduktionens andel av elanvändningen har överlag ökat, från 1-15 % under 9-talet till över 3 % de senaste åren. År var den lokala produktionen dock enbart 23 %. Andelen förnybar energi har ökat kraftigt, från 33 % år 1993 till 59 % år. Biodrivmedel och diesel ökar på bekostnad av bensin. 28 26 24 22 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 1. Energitillförsel till Växjö 1993-, (GWh) Kol Naturgas Bioolja/HVO Syntetisk diesel Gasol Halm Värmepumpar FAME Etanol Sol Biogas Vattenkraft Vindkraft Ej förnybar importerad el Förnybar importerad el Trädbränslen Torv Olja Flygbränsle Diesel Bensin Åren och utmärker sig i förhållande till övriga år. var året då Växjö drabbades av stormen Gudrun, vilket förde med sig ett ökat dieselbehov när arbetsmaskiner röjde i skogarna under hela året. var ett år som både började och slutade med en mycket kall och lång vinterperiod.
Under tillfördes alltså 2 431 GWh energi till Växjö. Det motsvarar 28 323 kwh per invånare. Av detta kom 59 % från förnybara energikällor, främst trädbränslen, och 41 % från ej förnybara energikällor, främst diesel och bensin. 1% 12% Diesel 1% 4% 2% Bensin Flygbränsle Olja 1% Torv Trädbränslen 13% Förnybar importerad el 12% 1% 2% 2% Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Syntetisk diesel Bioolja/HVO 39% Naturgas Kol Diagram 2. Energitillförsel till Växjö En jämförelse mellan åren och visar, förutom att den totala tillförda energitillförseln minskat, att: Andelen förnybar energi ökat något, från 58 % till 59 %. Mängden olja minskar kraftigt, dels för att behovet minskat i Sandviksverket, dels för att en övergång skett från olja till bioolja i närvärmeverken och i en del industri. Bensintillförseln fortsätter att minska, medan dieseltillförseln ökar något. Låginblandningen av HVO i diesel ökar dock vilket gör att den mängd energi som utgörs av fossil diesel ändå minskar jämfört med. Efter att ha haft ett rekordår ligger nu etanolmängderna på den lägsta nivån sedan. Samtidigt ökar såväl FAME (RME) som HVO (biobaserad diesel) till nya toppnoteringar i årets statistik, vilket inte minst beror på att andelen som låginblandas i diesel ökar. Andelen biodrivmedel i transportsektorn är därmed den högsta hittills. Elproduktion och elanvändning Totalt användes 71 GWh el i Växjö. Det motsvarar 8 164 kwh per invånare, vilket är den lägsta nivån sedan 1993. Drygt 23 % av elanvändningen producerades i Växjö, framför allt på Sandviksverket, men också från småskalig vattenkraft, vindkraft, solceller och biogas.
Energianvändning I energibalansen likställer vi den använda mängden energi med den tillförda mängden energi. Förluster som sker i till exempel elledningar och fjärrvärmekulvertar redovisas som en del av den energi som används i olika sektorer. På så sätt belastats också användarna av energiförlusterna för respektive sektor. Detta tankesätt underlättar också vid fördelning av klimatpåverkan från olika sektorer. I redovisningen av energianvändning nedan har ingen hänsyn tagits till varma eller kalla år, vilket därmed är en del av förklaringen varför energianvändningen ökar vissa år, framför allt under. Transporter och arbetsmaskiner I sektorn transporter och arbetsmaskiner användes 73 GWh energi under, vilket är samtidigt den näst lägsta siffran på 15 år. Andelen förnybar energi i sektorn var 11 %, vilket också är den högsta andelen sedan 1993. Energianvändningen domineras av diesel (45 %) och bensin (4 %). Närmast därefter kommer FAME och flygbränsle med vardera 4 %. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 kol syntetisk diesel el flygbränsle naturgas biogas HVO FAME etanol diesel bensin Diagram 3. Energianvändning i transporter och arbetsmaskiner i Växjö (GWh) Användningen av bensin har minskat till den lägsta nivån sedan inventeringarna startade. Samtidigt visar siffrorna att dieselanvändningen ökar. Detta ligger bland annat i linje med den trend vi ser i hur andelen bensinbilar minskar medan dieselbilar ökar. Även användningen av förnybara drivmedel ökar till sin högsta nivå någonsin. Mängden biogas har mer än tjugodubblats på ett år, vilket har att göra med introduktionen av biogasbussar. Etanolanvändningen har däremot minskat kraftigt, och ligger nu på den lägsta nivån sedan.
Bostäder I bostadssektorn användes 859 GWh under, vilket innebär en fortsatt minskande trend. Bostadssektorn domineras av fjärrvärme (56 %) och el (27 %). Även värmepumpar (1 %) och pellets- och vedpannor (7 %) har stora andelar av energianvändningen här. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 hushållsel elvärme vindkraft värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 4. Energianvändning i bostäder i Växjö (GWh) Fjärrvärme dominerar framför allt i flerbostadshus, men även i många enfamiljshus är fjärrvärme idag en vanlig uppvärmningsform. Användningen av elvärme har minskat rejält under mätperioden och ersatts med fjärrvärme och värmepumpar. Värt att notera är att användningen av olja nästan helt har upphört från 16 % år 1993 till,2 % år.
Industri, jordbruk mm I de här sektorerna var energianvändningen 29 GWh under, vilket är en fortsatt minskning. Energianvändningen domineras helt av el som ensamt står för 61 %. Den omställning som gjorts från olja till bioolja på Lantmännen Reppe har gjort att bioolja nu är den näst största energikällan (12 %) i industrisektorn. 3 25 2 15 1 5 bioolja gasol halm el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 5. Energianvändning i industri, jordbruk mm i Växjö (GWh) Det är oklart vad det är som gör att uppgifterna om fjärrvärmeanvändningen i industrin minskat jämfört med. Det troliga är att det är något i det statistiska underlaget från SCB, och inte på att industrier lagt ner eller gått från fjärrvärme till andra energislag.
Offentlig förvaltning, handel mm Offentlig förvaltning, handels- och tjänstesektorn använde 632 GWh under, vilket har varit en ganska stabil nivå de senaste 1 åren med några få undantag. Energianvändningen domineras av el (53 %) och fjärrvärme (43 %). Även i den här sektorn har oljeanvändningen nästan helt upphört, även om den precis som i bostadssektorn ökat något de senaste två åren. 8 7 6 5 4 3 2 1 syntetisk diesel FAME biogas el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 6. Energianvändning i offentlig förvaltning, handel mm i Växjö (GWh)
Koldioxidutsläpp Utifrån informationen i energistatistiken beräknas även koldioxidutsläpp för hela kommunen fram årsvis. Generellt har Växjö låga utsläpp av koldioxid, vilket framför allt beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan (över hälften av den utsläppsminskningen sedan 1993 kan på ett eller annat sätt knytas till fjärrvärmen), men också på att det inte finns särskilt många energiintensiva industrier i Växjö. Eftersom satsningen på förnybar energi i fjärrvärmen påbörjades redan 198 hade kommunen låga utsläpp redan vid startåret för koldioxidinventeringen 1993. Målet om att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun antogs av ett enhälligt fullmäktige. Vid uppföljningen av koldioxidmålet utgår vi alltså från den energi som finns med i energibalansen. Det innebär alltså att målet inte omfattar andra växthusgaser eller de utsläpp som genereras av vår konsumtion. Däremot beräknar vi även denna påverkan. När det gäller transporter förlitar vi oss på SCBs statistik om regionala oljeleveranser det vill säga allt drivmedel som tankas på tankställen i Växjö kommun ingår, oavsett var fordonen sedan kör. På samma sätt ingår inte bränsle som tankas i andra kommuner av fordon som är registrerade i Växjö. När det gäller flyg har vi samma förhållningssätt det drivmedel som tankas på Smaland Airport ingår, men inget annat. År var de fossila koldioxidutsläppen 2 412 kg per invånare. Detta är en minskning med 47 % jämfört med 1993, och det är även en rejäl minskning jämfört med. Den totala minskningen mellan och var ca 25 ton. Av detta beror ca 1 ton på minskade utsläpp från fjärrvärmen, 7 ton på minskad oljeanvändning i industrin och 7 ton på minskad användning av fossila drivmedel i transportsektorn. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Transporter och arbetsmaskiner Bostäder Industri/jordbruk Offentlig förv., service mm Totalt Mål 22 Diagram 7. Koldioxidutsläpp per invånare och sektor i Växjö 1993- (ton)
Transporter och arbetsmaskiner Transporter och arbetsmaskiner stod under för 83 % av de totala utsläppen i Växjö. Totalt sett är det den lägsta utsläppsnivån sedan, och per invånare ligger utsläppen på den lägsta nivån under hela mätperioden. De största utsläppen kommer från användning av diesel (51 %) och bensin (44 %). 25 2 15 1 5 kol syntetisk diesel el flygbränsle naturgas diesel bensin Diagram 8. Koldioxidutsläpp från transporter och arbetsmaskiner i Växjö (ton) Bostäder Bostadssektorn stod under för 7 % av de totala utsläppen. Totalt sett är det den lägsta utsläppsnivån för hela mätperioden och det är även en kraftig minskning jämfört med år, vilket hänger ihop med minskade utsläpp från fjärrvärmen. Fjärrvärmen står ändå för den största andelen av bostadssektorns utsläpp (81 %). Användningen av el står för 16 % av utsläppen medan oljan står för drygt 2 %. Utsläppen från bostadssektorn kommer nästan helt att upphöra när Sandvik III står färdigt.
1993 9 8 7 6 5 4 3 2 hushållsel elvärme olja fjärrvärme 1 Diagram 9. Koldioxidutsläpp från bostäder i Växjö (ton) Industri, jordbruk mm Industrisektorn stod under för knappt 4 % av utsläppen. Utsläppen har halverats jämfört med, vilket framför allt beror på övergång från olja till bioolja. Oljeanvändningen står trots det för 5 % av utsläppen i industrin, medan gasolanvändningen står för 26 % och elanvändningen står för 18 %. 35 3 25 2 15 1 gasol el olja fjärrvärme 5 Diagram 1. Koldioxidutsläpp från industri, jordbruk mm i Växjö (ton)
Offentlig förvaltning, handel mm Offentlig förvaltning, handels- och tjänstesektorn stod under för 6 % av Växjös utsläpp. Även här, precis som i de övriga sektorerna, pågår en minskande trend av utsläppen. Den enskilt största bidragande orsaken är fjärrvärmeanvändningen med 56 % av utsläppen. Därpå följer elanvändningen med 29 % och oljeanvändningen med 13 %. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 syntetisk diesel el olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 11. Koldioxidutsläpp från offentlig förvaltning, handel mm i Växjö (ton) Övrig klimatpåverkan Växjö kommun följer också upp utsläpp av andra växthusgaser samt växjöbornas klimatpåverkan från internationellt resande och konsumtion. Uppgifter om utsläpp av metan, lustgas, flourkolväten, perflourkarboner och svavelhexaflourid hämtas ifrån Nationella emissionsdatabasen. Statistiken där sträcker sig än så länge bara till, så för görs uppskattningar som korrigeras när ny statistik finns tillgänglig. Uppgifter om internationellt resande och konsumtion hämtas ifrån naturvårdsverket. Även för de värdena görs uppskattningar för de år som data inte finns att tillgå ännu. Där finns ingen möjlighet att särskilja just hur växjöbornas klimatpåverkan ser ut, utan vi använder helt enkelt genomsnittssvenskens siffror. Övriga växthusgaser Under år bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara ca 315 ton koldioxidekvivalenter (CO 2 e), varav koldioxid stod för 66 %. Därefter följer metan (17 %) och lustgas (15 %). Totalt sett står de övriga växthusgaserna år för 1 253 kg CO 2 e per person.
2% 15% 17% 66% Koldioxid Metan Lustgas Flourkolväten Perflourkarboner Svavelhexaflourid Diagram 12. Fördelning av utsläpp mellan olika växthusgaser i Växjö (CO 2 e) Metanutsläppen i Växjö kommer till största del från tarmgaser från idisslande djur (46 %) och deponier (36 %). Metanutsläppen från deponier har minskat kraftigt sedan mitten av 9-talet. Lustgasutsläppen härstammar huvudsakligen från jordbruksmark (62 %), men även gödsel (17 %) och energiförsörjning (14 %) är större bidragande orsaker. De övriga tre gaserna kommer främst från olika typer av industriprocesser. Internationellt resande och konsumtion Naturvårdsverket presenterar statistik över utsläpp från utrikes transporter, eller internationell bunkring. När de utsläppen räknas ut hamnar de på storleksordningen 8 1 kg CO 2 e per person och år. Detta avser genomsnittssvensken, men vi räknar att samma värde även gäller för den genomsnittlige växjöbon. År var siffran 811 kg per person. Det finns naturligtvis risk för dubbelräkning då vissa utrikes resor avgår från Smaland Airport, men det bör inte spela så stor roll i slutet. Klimatpåverkan från vår konsumtion är svår att räkna på, men naturvårdsverket har presenterat statistik för svenskarnas konsumtion under perioden 1993-. Även här går det inte att säga hur just växjöbornas konsumtion ser ut, utan vi får utgå från att vår konsumtion ger samma klimatpåverkan som övriga svenskars. För att få fram värden för och har vi använt oss av ett rullande femårsvärde. På detta vis drar vi slutsatsen att varje växjöbo under år släppte ut 11 652 kg CO 2 e från sin konsumtion. Drygt 6 % av konsumtionens utsläpp görs i andra länder, och knappt 4 % av utsläppen görs i Sverige. Även här finns en risk för dubbelräkning, då varor och tjänster som produceras i Växjö och konsumeras i Sverige är inräknade i statistiken.
2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Övrigt Konsumtion Idisslare Jordbruk Avfall och avlopp Energi Flyg, färja mm Vägtransporter Arbetsmaskiner Diagram 13. Växjös totala klimatpåverkan per invånare (CO 2 e) När utsläppen av koldioxid kombineras med utsläpp av övriga växthusgaser, utrikes transporter och konsumtion, visar det sig att Växjös totala klimatpåverkan är 16 127 kg CO 2 e per invånare. Detta är en minskning med 12 % jämfört med år 1993.