Miljö och hållbarhet 2011



Relevanta dokument
Innehåll. Lunds Renhållningsverk ger service gällande återvinning och avfallshantering till ca invånare vilket motsvara ca hushåll.

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

Gemensam handlingsplan 2013

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

AVFALLSPLAN september 2014

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Lunds Renhållningsverk Taxor 2015 Gäller fr.o.m TAXOR 2015

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Plockanalys hushållsavfall

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Uppföljningsrapport 2010

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

rq'77 Sammanträdesprotokoll ','OJ V /,) ~'(1:60

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

Avfallstrappan. Vi ska i första hand minska mängden avfall.

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige , 47

Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning

Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. KS/2015:97

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige KF

T A X A FR.O.M 1 JANUARI 2016 FÖR RENHÅLLNINGSAVGIFTER INOM TROLLHÄTTANS KOMMUN

RVF Utveckling 2004:12

HÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Verksamheten för avfallstjänster Årsredovisning

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

SAKAB AllFa Plockanalys

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

Renhållningstaxa 2012 Ängelholms kommun Gäller from 1 januari 2012

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige

Bara vanligt vatten. är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor.

Regional avfallsplan A2020

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,


Tillsyn av återvinningsstationer i Eslövs kommun 2006

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen

For information in english please visit our website

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

Verksamhetsberättelse 2014

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Ledningssystem ISO OHSAS 18001

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Avfallstaxa Lindesbergs kommun 2015

SAKAB AllFa Plockanalys

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

AVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN. Gällande från den 1 januari 2016

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

för verksamheten i Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) nedan kallat Bolaget.

miljö - med fokus på klimat -

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Arbetsdokument Bilaga 1 Uppföljning av delmål

Yttrande. Till Miljö- och energidepartementet STK M2016/00248/Ke

Arbetsmiljöbokslut 2015

Kommunal Avfallsplan Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora

Ledningssystem för kvalitet

Styrmedel för att förbättra arbetsmiljön via föreskrifter och upphandling. Jan-Olof Åström Utvecklingsingenjör

Analys av Miljöaktuellts ranking 2015

Kommunal Avfallsplan Åtgärdsprogram. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Underlätta! Välj ett system som fungerar

SorteraMera. Hur fungerade renhållningen i Kristianstad förr? NYHETSBREV FRÅN RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD 2#

KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN JUNI 2011

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript:

Miljö och hållbarhet 2011

Det har blivit allt viktigare att slå vakt om vår miljö och våra resurser. Lunds Renhållningsverk har en verksamhet som bygger på våra kommuninvånares och kunders medverkan och motivation att bidra i detta arbete. Därför vill vi nu redovisa vårt arbete på årsbasis med detta fokus - Miljö och hållbarhet. Vi vill ge den insyn som behövs för att vi tillsammans ska uppnå de resultat som behövs om vi ska slå vakt om vår miljö. Innehållsförteckning Årets händelser... 3 Visste du att... 4 Renhållningsstyrelsens ordförande har ordet... 5 Lunds Renhållningsverks uppdrag... 6 Utvecklingsprojekt... 7 Omvärld... 7 Mål och måluppfyllelse... 8 1. Uppdragsmål från förtroendevalda; kommunfullmäktige och renhållningsstyrelse... 8 2. Mål inom ledningssystemen...11 Materialflöden insamling...14 Personal och arbetsmiljö... 16 LundaEko - Ekonomi - redovisas i bilaga Lunds Renhållningsverk Traktorvägen 16 226 60 Lund tel: 046-35 50 00 www.lundsrenhallningsverk.se renhallningsverket@lund.se Lunds Renhållningsverk ger service gällande återvinning och avfallshantering till ca 110 441 invånare vilket motsvarar ca 55 000 hushåll. Vi besöker ca 24 000 adresser regelbundet för tömning.

Årets händelser u Allt fler renhållningsfordon drivs med biogas. Lunds kommunfullmäktige antog 2010 nya klimatmål för kommunen. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Renhållningsverket har fram till 2011 minskat koldioxidutsläppen med 47 % vilket innebär att målet 2020 nästan nåtts. u Av Lunds matavfall behandlades ca 3 800 ton biologiskt 2011. Det är ca 34 % av uppskattade mängder. Det nationella målet är 35 %. En fortsatt utbyggnad av insamling av matavfall för biologisk behandling har skett. Ökningen gäller i huvudsak flerfamiljshus. uarbetet med åtgärder på fyra äldre deponier har färdigställts under 2011 och ett förslag till åtgärder för Sankt Hans deponi har tagits fram. u Servicenivån har höjts vad gäller villahushållens fyrfackssystem. Kärl 2 vilket används för tidningar, kartonger mm töms enligt brukarnas önskemål var 4:de vecka istället för var 6:te vecka. Förberedelser har även skett för utbyggnad av fyrfack på landsbygden där även en förbättrad fackindelning kommer att tillämpas. u Försäljning av returpapper från tidningar har förändrats vilket varit positivt för intäkterna av återvinningsmaterial. u Byggandet av en ny tvätthall för tunga fordon påbörjades under 2011 och stora delar av kontorets har renoverats p.g.a. fuktskador. Tvätthallen innehåller även utrymme för tvättning av containrar och avfallskärl. Andra verksamheter kan i större omfattning erbjudas fordonstvätt i den nya hallen. u Ett 20-tal fordon har utrustats med dator för förbättringar enligt miljöledning och kvalitetsarbete. u Lunds Renhållningsverk har under året blivit certifierad enligt ISO 9001 som är ett ledningssystem för kvalitetsstyrning. I arbetet med ett komplett ledningssystem för verksamheten ingår certifiering för miljöledning, kvalitet och arbetsmiljö. Förrevision för arbetsmiljöcertifiering har skett och beräknas genomfört våren 2012. u Under året har stora förbättringar skett av återvinningscentralen (ÅVC) i Veberöd. Den asfalterade ytan har utvidgats och trafikflödet har förändrats inom centralen. Renhållningsstyrelsen har även beslutat om att Genarps ÅVC skall uppföras på ny plats i Genarp. Frågan blev aktuell i och med att ägaren till nuvarande fastighet, där ÅVC:n är belägen, sa upp arrendekontraktet. u Lund var värd för Avfall Sveriges årskonferens 2011. Drygt 600 deltog i konferensen. 3

Visste du att - mängden återvinningsmaterial som samlades in 2011 har minskat koldioxidutsläppen med 19 335 ton? - lundabon slängde 550 kg avfall per person under 2011? - det totalt hanterades i Lunds kommun 61 574 ton avfall under 2011? - av detta var 3 775 ton matavfall? - vilket blir ca 34 kg per lundabo? - Lunds Renhållningsverk har sänkt sina koldioxidutsläpp med 47 % jämfört med 1990? 4

Renhållningsstyrelsens ordförande har ordet... Renhållningsstyrelsen och Lunds Renhållningsverk har under 2011 nått två viktiga miljömål. -Utsläppen av skadliga växthusgaser från verksamheten har minskat med 47 %. Torsten Czernysson, ordförande, renhållningsstyrelsen Lunds Renhållningsverk har sedan 1997 satsat på gasdrivna fordon och numera tankas biogas i 34 fordon. Då biogas är förnyelsebart och inte tillför någon ny koldioxid sker det en kraftig minskning av utsläppen. Detta gör att Lunds Renhållningsverk redan nu är på god väg att klara antaget klimatmål i Lunds kommun som innebär att utsläppen av växthusgaser skall ha halverats år 2020 i jämförelse med 1990. -Det nationella målet för insamling av matavfall är på 35 % år 2010. Lunds kommun tillsammans med lundaborna uppnådde under 2011 34%. För 2012 räknar vi med att mängden insamlat matavfall kommer upp 5 000 ton, dvs. 50 % av potentialen. Lunds Renhållningsverk har de sista åren satsat mycket på att bygga ut insamlingen av matavfall. Lundaborna har aktivt bidragit till att insamlingen idag har nått denna mängd så att 34 % behandlas biologiskt. Det är glädjande att se att mängderna fortsätter öka. Ett viktigt uppdrag för Renhållningsstyrelsen är att minska negativ miljöpåverkan från äldre deponier i Lund. Fem markområden berörs och under 2011 har fyra områden blivit åtgärdade. Förslag har tagits fram vad gäller åtgärder för det femte området som är Sankt Hans deponi. Under 2012 kommer arbetet att påbörjas även med denna. 5

Lunds Renhållningsverks uppdrag Lunds Renhållningsverk (LRV) samlar på kommunens uppdrag in allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i hela Lunds kommun. Därutöver utförs gångbanerenhållning på uppdrag av drygt 3000 fastighetsägare och gaturenhållning till tekniska förvaltningen. LRV har också avtal med förpackningsinsamlingen att samla in returmaterial via återvinningsstationer och fastighetsnära i kommunen. Verksamhetspolicy Lunds Renhållningsverk ska vara ledande inom hållbar avfallshantering. Lunds Renhållningsverk ska leverera tjänster på rätt plats, i rätt tid och till rätt pris på ett sätt som gagnar kunder, personal och miljö. Våra ledstjärnor i detta arbete är: Minimera miljöpåverkan God resurshushållning Bedriva utvecklingsarbete Utbildning och information Prioritera hälsa och säkerhet Gott bemötande Detta gör vi genom att: arbeta med en målstyrd verksamhet ha ett väl fungerande och förankrat ledningssystem inom områdena Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö. öppet redovisa arbetet med kvalitet, miljö och arbetsmiljö Lunds Renhållningsverk ska driva ett aktivt utvecklings- och förbättringsarbete följa gällande föreskrifter och lagstiftning samt andra relevanta krav leverera en miljöanpassad tjänst som uppfyller kundernas behov utan att göra avkall på arbetsmiljön arbeta för ständiga förbättringar tillsammans med kunder, leverantörer, organisationer och samarbetspartners vara lyhörda för Lundabornas behov och önskemål alla tar ett ansvar för att effektivisera verksamheten öka personalens kunnande genom kommunikation, utbildning och erfarenhetsutbyte främja åtgärder för att höja personalens arbetsglädje, säkerhet och hälsa bemöta Lundabor och arbetskamrater med respekt, lyhördhet och vänlighet 3

Utvecklingsprojekt Omvärld Torna Hällestadsförsöket, med utveckling av fyrfackstjänsten, som startade hösten 2009 har avslutats under 2011. Resultatet är att en förändrad fackindelning förordas som bättre anpassats till brukarnas behov. Denna modell kommer att tillämpas vid den fortsatta utbyggnaden av fyrfack på landsbygden. Arbetet med att utforma en helt unik lösning vad gäller avfallshantering för Brunnshögsområdet med storskalig sopsugslösning för flera fraktioner avfall och returmaterial har fortsatt under 2011. Kommunstyrelsen har fått underlag för ställningstagande vad gäller huvudmannaskapsfrågan. Många fastighetsägare i Lund väljer att installera markförlagda containrar för avfall. Renhållningsverket tömmer idag ca 140 sådana containrar som används för matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar. Renhållningsfordon med lyftkran behövs för tömningen. Det är troligt att det sker en fortsatt ökning av dessa containrar då de blivit uppskattade av fastighetsägarna. SYSAV har beslutat om att bygga en egen rötningsanläggning för matavfall. Anläggningen syftar till att utvinna biogas och även göra det möjligt att nyttja växtnäringsämnena i matavfallet. Idag sker rötningen av matavfallet i Kristianstad (Karpalund). Avfall Sverige har uppvaktat miljödepartementet med en rapport och begäran om översyn av producentansvaret. Detta resulterade att regeringen tillsatte en utredning under året med uppdrag att bl.a. se över ansvarsfrågorna vad gäller insamling av därmed jämförligt hushållsavfall samt hela producentansvarsfrågan vad gäller tidningar och förpackningar. Utredningen skall vara klar till halvårskiftet 2012. Lund har liksom ett flertal kommuner i Blekinge, Skåne och Västmanland börjat sälja returpapper och förpackningar på världsmarknaden. Intäkterna har blivit betydligt högre än tidigare. Pressretur AB, som är producenternas bolag för att samordna insamlingen, ifrågasätter förfarandet och har begärt tillsynsingripande från kommunernas miljöförvaltningar. Hittills har ingen miljöförvaltning ingripit mot kommunernas försäljning. Naturvårdsverket har uttalat sig i frågan och anser inte att kommunerna agerar mot lagstiftningen. Den pågående utredningen förväntas behandla förfarandet. Försäljning av returpapper från tidningar har förändrats vilket varit positivt för intäkterna av återvinningsmaterial. Förändringen, som flera kommuner genomfört, har ifrågasatts av producenter av tidningspapper. Diskussionerna om framtida drivmedel och biogas ger insamlingen av matavfall vind i seglen. Insamlingen upplevs meningsfull med tanke på vad som sker med avfallet, dvs. att det ger biogas och biogödsel. Undergrounds; nedgrävda behållare 7

Mål och måluppfyllelse Lunds Renhållningsverk arbetar mot flera mål i tre olika målsystem: 1. Verksamheten styrs via verksamhetsmål, där de förtroendevaldas mål bryts ner i verksamhetsmål. 2. De ledningssystem som finns genom ISO-certifieringarna där mål är underlag för att förbättra och utveckla verksamheten. Lunds renhållningsverk är idag ISO-certifierade inom miljö 14001 samt kvalité 9001. 3. Parallellt med detta finns även LundaEko med övergripande miljömål för Lunds kommun antagna av kommunfullmäktige. LundaEko utgår från de nationellt antagna miljökvalitetsmålen. Självklart finns den nationella avfallsplanen med i arbetet som utgör basen för Lunds kommuns avfallsplan. Dessa mål har tagits in i målsystemen. 1. Uppdragsmål från förtroendevalda; kommunfullmäktige och renhållningsstyrelse Fullmäktigemål 1; Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. Detta mål följs upp av fem styrelsemål och sju verksamhetsmål. Styrelsemål 1.1: Utsläppen från renhållningsverkets transporter ska minimeras. Verksamhetsmål 1.1.1: Minska koldioxidutsläpp med 3 % utifrån 2010 års bränsleförbrukning per tonkm. Minskningen är 38 %. Fler gasdrivna fordon har inköpts. Idag är 30 av de tunga fordonen och fyra personbilar gasdrivna. Fr.o.m. juni 2010 drivs fordonen med biogas. Målet är uppfyllt. Styrelsemål 1.2: Personalens miljömedvetenhet och engagemang ska stärkas. Verksamhetsmål 1.2.1: Utbildning och studiebesök skall genomföras i syfte att stärka personalens kunskap om miljö, kvalitet och arbetsmiljö. 90 % av personalen skall omfattas av sådan utbildning under 2011. En utbildningsdag som innehåller miljöutbildning för hela personalen genomfördes i augusti 2011. I denna deltog 83 % av personalen. Även andra utbildningar och studiebesök har genomförts för delar av de anställda, vilket innebär att 86 % deltagit. Målet är nästan uppfyllt. Styrelsemål 1.3: Utvecklingsarbetet ska fortsätta med bl.a. försöksverksamhet till gagn för kunder/ invånare och miljön. Verksamhetsmål 1.3.1: Minst ett utvecklingsförsök skall genomföras årligen. Under 2009-2010 har försök med utveckling av fyrfackssystemet genomförts i cirka 160 villahushåll i Torna Hällestad. Utvärderingen av försöket slutförs under 2011. Försöket syftar till en bättre anpassning till avfallsvolymerna i fyrfackskärlen. Målet är uppfyllt. 8

Av 14 verksamhetsmål är 7 uppfyllda, 3 delvis eller nästan uppfyllda och 4 ej uppfyllda. Styrelsemål 1.4: Förbättra resurshushållningen. Verksamhetsmål 1.4.1: Utöka antalet villaabonnemang med fastighetsnära hämtning av återvinning till 80 % till 2011-12-31. Årets resultat är att ca 57 % av det som vi betecknar som villahushåll har fyrfackssystemet. Ett antal bostadsområden med villor kommer att få en gemensam avfallshantering då fyrfackssystemet inte är möjligt. Under året har samtliga hämtställen på landsbygden, utanför tätorter, inventerats med avseende på införande av fyrfack. Vissa förändringar av hämtställen behövs på flertalet platser för att anpassas till den nya tjänsten. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.2: Minst 10 nya insamlingsplatser för småelektronik skall etableras till 2011-12-31. Målet är beroende av att överenskommelse träffats med elkretsen som har det nationella ansvaret för insamlingen. Denna överenskommelse har blivit försenad varför genomförandet fördröjts. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.3: Sänka energiåtgången på LRV:s byggnader (tvätthall, garage, kontor, verkstad och lager) Genomföra förbättringar enligt plan till 2011-12-31. Energideklaration har gjorts men åtgärdsplan och åtgärder återstår. Under hösten 2011 inledes byggandet av en ny tvätthall för tunga fordon. Byggnaden väntas klar i maj 2012. Kontoret har genomgått en renovering p.g.a. fuktskador. Efter ny- och ombyggnaden förväntas lägre energikostnader. Målet är delvis uppfyllt. Styrelsemål 1.5: Medverka i regionalt samarbete för biologisk behandling av avfall. Till 2010 ska 35 % av allt biologiskt avfall från hushåll, storkök och liknande samlas in för biologisk behandling. (Nationellt mål) Verksamhetsmål 1.5.1: Nå en årlig insamlingsmängd om totalt 5 000 ton matavfall/bioavfall från hushållen i Lunds kommun till 2011. Resultatet för 2011 är totalt 3 800 ton matavfall, vilket är 34 %. Under årets sista månader samlades ca 500 ton/månad. Det innebär att den målsatta nivån nåddes i slutet av året. Målet är inte uppfyllt. Fullmäktigemål 2; Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål. Detta mål följs av 3 styrelsemål och 7 verksamhetsmål. Styrelsemål 2.1: Ekonomin ska vara i balans. Renhållningsstyrelsen ska bibehålla sitt egna kapital och ha en god likviditet. Verksamhetsmål 2.1.1: Varje verksamhet skall täcka sina egna kostnader så långt det är kalkylmässigt möjligt och att verksamheten bidrar så att det totala täckningsbidraget inte minskar. Det ekonomiska resultatet för 2011 visar på ett överskott. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.2: Finansiellt mål för containerverksamheten skall vara 1 200 tkr för 2011. För 2011 visar bokslut på ett resultat på 3 785 tkr. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.3: Finansiellt mål för verksamheten brunn- och slamtömning skall vara 400 tkr för 2011. Resultatet blev 858 tkr. Målet är uppfyllt. 9

Verksamhetsmål 2.1.4. 2011 skall transport och tömningskostnader per enhet minskas med 10 % i förhållande till 2009 års kostnadsnivå för villahushållen. Sedan 2009 har de körturer som hanterar villakärlen förtätats och servicegraden ökat genom att kärl med tidningar, kartong mm (kärl 2) töms var 4:de vecka istället för var 6:te vecka. Tömningskostnaden per enhet har minskat med 10 %. Målet är uppfyllt Styrelsemål 2.2: Lundabornas och andra kunders synpunkter skall tas tillvara. Verksamhetsmål 2.2.1: Införa och integrera arbetsmiljösystem i organisationens ledningssystem. Revision skall ske senast 2011-12-31. Arbete med integrering av arbetsmiljösystemet har skett under hösten 2011. En förrevision enligt OHSAS 18001 har genomförts. Certifieringsrevision är planerad till april 2012. Målet är delvis uppfyllt. Styrelsemål 2.3: Renhållningsverket ska vara en attraktiv arbetsplats och sträva efter en god arbetsmiljö. Personalens kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Jämnare könsfördelning och mångfald skall beaktas vid rekrytering. Verksamhetsmål 2.3.1: Antal tillbud och personskador skall minska under 2011 i förhållande till 2010. Resultatet avviker ej nämnvärt från 2010. Antalet olyckor har ökat och antal tillbud som inrapporterats har minskat. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 2.3.2: Uppföljning av rekryteringsprocessen utifrån Lunds kommuns och renhållningsverkets målsättningar. Uppföljningen skall vara genomförd senast 2011-12-31. Renhållningsverket har uppmärksammat behovet av att anställa fler kvinnliga renhållningsarbetare. Antalet är dock oförändrat i förhållande till 2010. Vad gäller visstidsanställda under året har fler kvinnliga renhållningsarbetare anställts. Målet är uppfyllt. 10

Test av ny insats till fyrfackskärlen

2. Mål och resultat - ledningssystem miljö och kvalitet Målet nått Oförändrat Målet ej nått Optimera turerna för att uppnå god logistik, kvalitetssäkring och arbetsmiljö. Mall framtagen. Installera fordons datorer i samtliga ordinarie tunga fordon för att minimera körarbetet och säkerställa att vi levererar den tjänst som beställts. 30 fordon klara. Målet uppnått. Sänka energiåtgången i byggnaderna. (kontor, verkstad, garage, lager) Åtgärder för att nå målet vidtagna. Målet nått. Öka antalet kunder som har matavfallsinsamling för att årligen samla in minst 5 000 ton årligen från hushållen i Lunds kommun från 120630, motsvarande 50 % av potentialen. Målet 2011 var att uppnå 4 000 ton, vilket nästan klarats av med 3 775 ton. Minska antalet släppta kärl Åtgärder planerade till 2012 och 2013. Förbättra extern information och öka användandet av e-tjänster. Future webb med e-tjänster beställt.arbete pågår med hemsida. Åtgärder för att nå målet planerat till 2012 och 2013. Minska antalet tjänster som ej kunnat utföras i rätt tid pga fordonshaveri. Verkstadssystem ska införas under 2012. Åtgärder vidtagna. Målet nått. Engagera alla anställda i miljöfrågor/ miljöoch kvalitetsarbete.kunskapsutbyte, kurser m.m där 80% deltar. Under 2011 har 89 anställda, dvs, 89% gått utbildning, gjort studiebesök m.m. 11

Redovisning av nämndens nyckeltal Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 27 % mellan 2010 och 2011. Dock har minskningen sedan 2009 varit 48 %, vilket nästan motsvarar målet för 2020. Detta beror på att det från halvårsskiftet 2010 har det funnits biogas i gasnätet i Lund. LRV köper 100 % biogas till de 30 tunga gasbilarna. Dieselinköpen har minskat. Bensinförbrukningen har minskat betydligt då i princip all körning med personbil i tjänsten skett med gasbilar. En dag varje år avsätts till utbildning av hela personalstyrkan. Denna dag brukar innehålla miljörelaterad utbildning. Elförbrukningen ökade även 2011, som de första månaderna var kallare än normalt, vilket betyder att värmefläktar går i verkstad och tvätthall under de kallaste perioderna. Värmeförbrukningen minskade ordentligt vilket kan förklaras med vissa byggåtgärder, avställd tvätthall under byggtiden som började i oktober samt en varm avslutning på 2011. 12

13

Materialflöden insamling Återvinning lönar sig! Varje ton återvunnet material sparar in koldioxidutsläpp. Detta främst då det går åt mindre energi till att bearbeta färdigt material istället för att skapa nytt. På det sättet räknar man med att returpapper, kartong, wellpapp och plast ger minskade utsläpp med 1,5 ton utsläpp per ton återvunnet material. Glas minskar utsläppen med 0,6 ton per återvunnet material, aluminium 10 ton och stål 1 ton per ton återvunnet material. Med utgångspunkt från dessa siffror visar det sig att det mängder återvinningsmaterial som samlades in 2011 har minskat koldioxidutsläppen med 19 335 ton! Materialflöden Lunds kommun i ton 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hushållsavfall 20460 21647 22980 24463 26273 24265 22764 22426 22192 Matavfall (Från 2008) 0 0 0 0 0 1325 2032 2490 3775 Returpapper 7797 8225 7614 8290 8129 7375 6608 6444 6264 Wellpapp 2007 2080 1910 2108 2280 2374 2545 2350 2520 Glasförpackningar 1893 2009 1943 2311 2298 2180 2255 2182 2362 Kartongförpackningar 809 1088 1184 973 1211 1435 1600 1873 1657 Plastförpackningar 183 198 200 214 229 291 345 438 522 Metallförpackningar 159 158 133 111 131 201 231 259 269 Skrot 1317 1290 1748 1729 1791 1841 1335 1484 1442 Kompostmaterial 5205 5568 5383 5433 5893 5275 5300 4905 5711 Farligt avfall 229 245 243 251 264 246 222 237 230 ÅVC SYSAV 9286 9478 11136 12444 13584 12889 12883 12795 13752 ÅVC LRV 1226 1326 1181 1064 1033 1005 914 931 879 Summa 50571 53312 55655 59391 63116 60701 59034 58814 61574 S:a producentansvar 13393 13758 12984 13393 14278 13856 13584 13546 13594 Elektronik - finns även med i mängderna från ÅVC ovan Totalt Diverse elektronik Kylskåp och frysar Vitvaror Batterier Gasurladdningslampor Glödlampor Kg kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv 1 390 630 12,44 7,47 1,87 2,60 0,31 0,12 0,06 14

Kommentarer till statistiken Hushållsavfallet har ökat med 1 % under 2011. Även om folkmängden ökat så är ökningen ändå cirka 1 % per person. Det som är positivt är att restavfallet till förbränning minskat totalt med 1 % och 4,75 % per person. Istället har utsorteringen av matavfall ökat med 52 % eller 11,2 % per person. Returmaterialen plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar ökade. Minskningen av pappersproduktionen verkar ha stabiliserats sig efter två års ordentlig nedgång under 2008 och 2009 och är endast marginellt under insamlingsnivå för 2010. Kg per person 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hushållsavfall 202,5 213,4 224,6 236,8 249,5 226,0 208,7 203,3 198,5 Matavfall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,3 18,6 22,6 33,8 Returpapper 77,2 81,1 74,4 80,3 77,2 68,7 60,6 58,4 56,0 Wellpapp 19,9 20,5 18,7 20,4 21,7 22,1 23,3 21,3 22,5 Glasförpackningar 18,7 19,8 19,0 22,4 21,8 20,3 20,7 19,8 21,1 Kartongförpackningar 8,0 10,7 11,6 9,4 11,5 13,4 14,7 17,0 14,8 Plastförpackningar 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,7 3,2 4,0 4,7 Metallförpackningar 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 1,9 2,1 2,3 2,4 Skrot 13,0 12,7 17,1 16,7 17,0 17,1 12,2 13,5 12,9 Kompostmaterial 51,5 54,9 52,6 52,6 56,0 49,1 48,6 44,5 51,1 Farligt Avfall 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,3 2,0 2,1 2,1 ÅVC Sysav 91,9 93,4 108,9 120,5 129,0 120,0 118,1 116,0 123,0 ÅVC LRV 12,1 13,1 11,5 10,3 9,8 9,4 8,4 8,4 7,9 Summa 500,6 525,6 544,0 575,0 599,4 565,3 541,1 533,1 550,8 S:a producentansvar 132,6 135,6 126,9 135,6 135,6 129,0 124,5 122,8 121,6 15

Tömning av undergrounds, uws

Personal och arbetsmiljö Lunds Renhållningsverk arbetar med verksamhetsstyrning enligt standard för miljöledning (ISO 14001), kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHASAS 18001). Efter ISO-certifiering av miljöledning och kvalitet står certifiering av arbetsmiljön i fokus. Medarbetaren berörs i all styrning av verksamheten. Arbete enligt styrsystemen innebär att verksamhetens svagheter fångas upp och mål med handlingsplaner tas fram för ständiga förbättringar. Fokusområden under 2011 har varit service, bemötanden och arbetsmiljöarbetet. Vidare finns handlingsplan för fortsatt arbete med att förbättra hämtställen vid tömning av avfallskärl. Särskild uppföljning sker utanför de större tätorterna i samband med utbyggnad av matavfallsinsamling. Den största yrkesgruppen är renhållningsarbetare. Rekryteringen startar för många som en visstidsanställning sommartid då vikariebehovet är stort. Några personer brukar erbjudas förlängd anställning och slutligen en tillsvidareanställning. Vad gäller arbetsledning och tjänstemän finns personalkategorier inom olika kompetensområden. Kontinuerlig utbildning sker inom berörda fackområden enligt utbildningsplaner. Under 2011 har en omorganisation skett som berör arbetsledning och en utökad ansvarsdelegation. Det fortsatta arbetsmiljöarbetet innebär än mer samverkan med arbetsledning, fackliga representanter och skyddsombud. Utbildningsinsatser för arbetsledning har skett under 2011. Vägledande för verksamhetsstyrning är bl.a. resultat från medarbetarenkäter och brukarundersökningar. Ett förbättringsområde är bemötande. All personal deltar årligen i en gemensam utbildningsdag. Ett av årets utbildningsteman var servicebegreppet. Personal från ett företag som utbildar kabinpersonal för flygtrafik höll i utbildningspasset. Fortsatt arbete sker på arbetsplatsträffar. Arbetsledande personal har fått inspiration till att utveckla arbetsplatsträffarna genom utbildning i mötesmetodik. Förändrad organisation inom arbetsledning och administration skapar ökad delegering av ansvar. Särskilda ansvarsområden har skapats. Renhållningsverket genomförde en medarbetarenkät under 2009. Utfallet från denna har varit användbart i vårt utvecklingsarbete och påverkat åtgärder under 2010 och 2011. Antal anställda 2010 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda 15 92 107 15 87 102 Visstidsanställda 0 8 8 1 7 8 Totalt 15 100 115 16 94 110 Tillbud och olycksfall 2010 2011 Total antal rapporter 26 24 Antal olyckor 17 22 Antal incidenter 9 2 Olyckor med personskador 14 21 16

30