Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län
Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Mål... 6 Samverkansprinciper... 6 Översikt samverkansnätverk... 7 Krissamverkansråd... 8 Syfte och mål... 8 Deltagare... 8 Mötesfrekvens... 9 GotSam AU... 9 Syfte och mål... 9 Deltagare... 10 Mötesfrekvens... 10 GotSam TiB/VB-nätverk... 11 Syfte och mål... 11 Deltagare... 11 Mötesfrekvens... 11 GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion... 12 1
Inledning I vårt samhälle kan oönskade och oväntade samhällsstörningar inträffa som medborgarna 1 förväntar sig att olika samhällsorgan ska hantera eller minimera konsekvenserna av. En sådan händelse kan involvera flera samhällsorgan samtidigt, vilket leder till att inblandade aktörer behöver samordna insatserna för att på mest effektiva sätt nyttja tillgängliga resurser. Hanteringen leds av ansvariga aktörer och samordnas såväl inom sektor som geografiskt. För att samordning ska fungera bör aktörerna samverka före, under och efter en samhällsstörning. En utgångspunkt i krisberedskapsarbetet är ansvarsprincipen, vilken bland annat innebär att alla har ett ansvar för att samverka med andra aktörer 2. Genom åtgärder före en samhällsstörning bygger aktörerna upp kunskap om varandras kompetenser och förmågor inom området, vilket leder till ett ökat förtroende för varandra. Under en samhällsstörning uppstår en mängd hjälpbehov och aktörerna som ska möta dessa skilda hjälpbehov har var och en sitt specifika uppdrag att lösa. Samtidigt som ett antal val och prioriteringar måste göras har medverkande aktörer generellt sett inte beslutsrätt över varandra, vilket kan leda till oklarheter i ledningsstrukturen. Därför krävs samordning och gemensamt agerande av ett flertal olika aktörer för att uppnå uppsatta mål. Det är viktigt att kunna lyfta blicken från sitt eget ansvarsområde för att skapa sig en helhetsbild av händelsen 3. Dessutom kan de skilda hjälpbehoven stå i konflikt med varandra. Efter en samhällsstörning finns ett stort behov av att uppmärksamma problem och avvikelser för att kunna dra lärdom av inträffade olyckor och händelser. 1 Med medborgare menas både bofasta på Gotland samt besökare, vilket då innefattar både nationella och internationella. Vi har också att ta hänsyn till det faktum att medborgare är olika och därför har olika behov (Till exempel språkliga-, fysiska-, kommunikativa- eller psykiska behov). 2 http://www.regeringen.se/sb/d/12083 3 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 2
Grundläggande nationella principer Det svenska systemet för krisberedskap har tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den aktör som har ansvar för en verksamhet under normala situationer har motsvarande ansvar vis störningar i samhället. Aktörer har även ett ansvar att agera i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär även att aktörerna ska stödja och samverka med varandra i händelse av en samhällsstörning. Likhetsprincipen säger att under en kris ska verksamheten så långt det är möjligt fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Utöver dessa principer bygger krishanteringssystemet på två uttalade typer av ansvar; geografiskt områdesansvar samt sektorsansvar. Geografiskt områdesansvar innebär ansvar att verka för en fungerande samordning mellan aktörer som är inblandade i krisberedskapen på lokal, regional samt central nivå. Sektorsansvar innebär det ansvar statliga myndigheter har för sakfrågor av nationell karaktär oavsett frågornas geografiska anknytning. Samhällets skyddsvärden Regering och riksdag har formulerat mål för samhällets krisberedskap och säkerhet, utifrån dessa mål har MSB tagit fram värden för vad som ska skyddas, så kallade skyddsvärden. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och utgångspunkten är att de inte ska viktas däremellan 4. Människors liv och hälsa avser fysisk och psykisk hälsa hos de som drabbas direkt eller indirekt av en händelse, omfattar alla som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige, omfattar också svenskamedborgare som uppehåller sig utomlands. Samhällets funktionalitet avser funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt påverkar samhällsviktig verksamhet och som medför konsekvenser. 4 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 3
Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter avser människors tilltro tilldemokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets instruktioner och det politiska beslutsfattandet samt avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden avser miljö i form av mark, vatten samt fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv. Ekominiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet Kontroll över nationens territorium och över politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. 4
Bakgrund Länsstyreslen är geografiskt områdesansvarig på regional nivå 5, på lokal nivå har respektive kommun det geografiska områdesansvaret 6 och på nationell nivå är det regeringen som har ansvaret. På Gotland har länsstyrelsen och Region Gotland samma geografiska område vilket är unikt i Sverige. Region Gotland har dessutom sjukvårdshuvudmannaskap som innefattar landstingets sektorsansvar. Det geografiska områdesansvaret innebär att Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland under en samhällsstörning bl.a. ska verka för gemensam inriktning och samordning av de åtgärder som behöver vidtas, samt vara den sammanhållande funktionen under en samhällsstörning gentemot andra aktörer inom det geografiska området Gotland. Samordningen måste ske i en väl fungerande dialog mellan länsstyrelsen och Region Gotland. På Gotland finns flera aktörer och verksamheter med sektorsansvar, till exempel polismyndigheten, kustbevakningen, försvarsmakten, Region Gotland med sjukvårdshuvudmannaskap m.fl. Sektorsansvar innebär bland annat ansvar för sakfrågor av nationell karaktär oberoende av frågornas geografiska område 7. Som en del av att bygga upp fungerande samverkan med nödvändiga nätverk startades år 2001 ett projekt som fick arbetsnamnet GotSam. Projektet var föranlett av ett regeringsuppdrag från 2000 där Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län samt Sjöfartsverket fick i uppdrag att gemensamt belysa behovet av möjligheterna att samutnyttja sina resurser vid hantering av allvarliga olyckor på Gotland. Region Gotland deltog också i projektet utifrån sitt geografiska områdesansvar. Projektet avslutades 2008 och resulterade i två nätverk, GotSam Arbetsutskott (GotSam AU) samt GotSam TiB/VB 8. Dessa två nätverk har ingått som en del i den ordinarie verksamheten sedan 2009. 5 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 6 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 8 TiB Tjänsteman i beredskap, tillgänglig 24 timmar om dygnet alla årets dagar. VB-vaktahavande beslutsfattare innebär samma beredskap. 5
Syfte Syftet med Krissamverkan Gotland är att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar. Samverkan syftar till att: Utnyttja befintliga resurser effektivt och ansvarsfullt Behovsoptimera effekten av vidtagna åtgärder Möjliggöra för aktörerna att lösa sina uppgifter på ett tillfredställande sätt Mål Det övergripande målet med de samverkansstrukturer som beskrivs i Krissamverkan Gotland är att bidra till upprätthållande av samhällets skyddsvärden 9. Målet är också att aktörerna i händelse av en samhällsstörning har god förmåga att skapa en samlad lägesbild. Samverkansstrukturerna ska bidra till att stärka varje aktörs arbete med krishantering samt upprätthålla och utveckla en god krishanteringsförmåga på Gotland. Arbetet ska medverka till säkerhet och trygghet för befolkningen på och runt Gotland samt ett samordnat nyttjande av befintliga resurser. Samverkansprinciper Med samverkan i Krissamverkan Gotland menas att olika aktörer arbetar för att uppnå det gemensamt uppsatta målet som finns för krissamverkan på Gotland. Aktörerna kommer överens om inriktning och samordning av tillgängliga resurser 10. Bärande samverkansprinciper för alla aktörer som ingår i Krissamverkan på Gotland är att: samtliga aktörer arbetar aktivt med informationsspridning samtliga aktörer tar initiativ och medverkar till samverkan när behov uppstår samtliga aktörer arbetar utifrån ett gemensamt helhetsperspektiv samtliga aktörer deltar i samverkan utifrån eget ansvar och uppdrag. 9 Se avsnitt om Samhällets skyddsvärden, detta dokument. 10 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 6
samverkan präglas av öppenhet, prestigelöshet, tillit, respekt, engagemang och delaktighet Översikt samverkansnätverk Krissamverkan på Gotland består av ett antal funktioner och nätverk som beskrivs nedan. Det handlar om ett helhetsgrepp där flera aktörer deltar för att uppnå en god samverkan på Gotland. I korthet kan krissamverkan på Gotland beskrivas genom två huvudsakliga nätverk; krissamverkansråd samt GotSam. GotSam består av tre funktioner kopplat till krisberedskap; GotSam Arbetsutskott (AU) för planering och strategiskt arbete GotSam TiB/VB nätverk med veckovis samverkan samt, GotSam ISF operativ krissamverkan vid inträffad samhällstörning. Aktörerna inom Krissamverkan Gotland samverkar på flera sätt före, under och efter en inträffad samhällsstörning. Alla nätverk och aktiviteter är inte aktiva under samma fas då inriktningen på nätverken skiljer sig åt. Före Aktiva nätverk: - Krissamverkansråd - GotSam AU - GotSam TiB/VB-nätverk Aktiviteter - Risk och sårbarhetsanalys - Utbildning och övning - Veckovisa samverkanskonferenser - Information- och kunskapsspridning - Planer och rutiner för samverkan - Veckovisa samverkansmöten Under Aktiva nätverk: - GotSam TiB/VB-nätverk - GotSam ISF Aktiviteter - Regional samverkanskonferens - Beslut - Samlad lägesbild - Omvärldsbevakning, analys - Identifiera samverkansbehov - Information till allmänheten Efter Aktiva nätverk: - GotSam AU - Krissamverkansråd Aktiviteter - Uppföljning - Utvärdering - Uppdatering rutiner/planer 7
Krissamverkansråd Krissamverkansrådet är en del i det krisberedskapsarbete som bedrivs på Gotland och är reglerat enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion (2007:825, 54 ) samt enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Syfte och mål Krissamverkansrådet ska vara en strategisk plattform för samverkan, samordning och information inom områdena krisberedskap, krishantering och skydd mot olyckor. Syftet är att vara ett samverkansforum för informationsutbyte och kunskapsuppbyggnad inom nämnda områden. Verksamheten inom krissamverkansrådet ska verka för ökad säkerhet och trygghet för befolkningen på och runt Gotland samt bidra till ett samordnat nyttjande av befintliga resurser. Detta görs bland annat genom kunskapsspridning, scenariobaserade diskussioner samt i vissa fall även beslut om gemensam inriktning för sektorsövergripande aktiviteter som berör flera aktörer, t.ex. Almedalsveckan. Deltagare Överenskommelsen mellan Länsstyrelsen i Gotlands län samt Region Gotland är att ordförandeskapet hålls vartannat år av Region Gotland och vartannat år av Länsstyrelsen. Den som är sammankallande ansvarar bland annat för kallelse, mötesagenda samt dokumentation från rådets möten. Styrgruppen utgörs av Länsstyrelsen och Region Gotland. Deltagande aktörer i krissamverkansrådet ingår utifrån sektorsansvar eller ansvar för samhällsviktigverksamhet på Gotland. Deltagande aktörer Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland Kustbevakningen Sjöfartsverket Radio Gotland Svenska kyrkan, Visby stift 8
GEAB Polismyndigheten Trafikverket Försvarsmakten o Regional stab Mitt o Utbildningsgrupp Gotland Swedavia Övriga aktörer kan adjungeras vid behov. Mötesfrekvens Krissamverkansrådet sammanträder 4 gånger per år. Den aktör som innehar ordförandeskapet ansvarar för att vid slutet av ordförandeåret sammanställa en verksamhetsberättelse för det gångna året. Verksamhetsberättelsen är en sammanfattning över aktiviteter, diskussionsfrågor, teman m.m. som varit aktuella på Krissamverkansrådet under det gångna året. GotSam AU Syfte och mål GotSam AU är en samverkansfunktion som verkar för ett långsiktigt, effektivt och hållbart krishanteringsarbete på Gotland. GotSam AU syftar till att upprätthålla en god myndighetskännedom med nätverk på olika nivåer och skapa förutsättningar för årlig övningsverksamhet samt samordna för relevanta utbildningar. Gemensamma samverkansövningar och utbildningar genomförs varje år och ansvaret för planering samt genomförande bör växla mellan de deltagande aktörerna. GotSam AU upprättar varje år en gemensam övnings- och utbildningsplan samt en larmlista över deltagande aktörer. 9
För att åstadkomma aktörsgemensam inriktning och samordning krävs att förutsättningarna är etablerade i det dagliga arbetet genom bland annat möten, planering, utbildning och övning. 11 Vid möten med GotSam AU ska exempelvis följande frågor tas upp: Kommande händelser med särskilt samordnings/samverkans behov. Vilket behov föreligger, vem har ansvaret? Strategiska frågor Uppföljning av utförd samverkan vid inträffade samhällsstörningar Planering av övning och utbildning Omvärldsbevakning och nulägesanalys Deltagare Personal för samverkan ska finnas utsedd från respektive aktör, denna personal utgör stommen för planeringen inför händelser som kräver extra insatser. I GotSam AU ingår företrädare från följande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands Län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgrupp Gotland o Sjöövervakningen Gotland Övriga aktörer kan adjungeras vid behov. Mötesfrekvens GotSam AU träffas 11 gånger per år (1 gång per månad med undantag för juli månad) och ordförandeskapet hålls vartannat år växelvis mellan Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län. 11 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Sid 13 10
GotSam TiB/VB-nätverk I denna funktion sker veckovisa samverkanskonferenser med syfte att aktörerna ska få en aktuell nulägesanalys av varandras verksamheter. Varje aktör redogör för genomförda, pågående samt kommande aktiviteter. I händelse av en samhällsstörning utgör aktörerna i GotSam TiB/VB-nätverk en kontaktpunkt vars uppgift är att ta emot och förmedla larm eller annan nödvändig information till den egna organisationen samt upprätthålla kontaktuppgifter till andra aktörer. Utifrån analys och bedömning kan sedan GotSam ISF (Inriktnings och samordningsfunktion) aktiveras, funktionen finns tydligare beskriven under avsnittet GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion. Syfte och mål GotSams TiB/VB-nätverk syfte är att informera om genomförda, pågående och kommande aktiviteter inom den egna verksamheten, detta ska bidra till en helhetssyn över det aktuella läget på Gotland. Målet med detta är att alla aktörer gemensamt skapar en samlad lägesbild över det aktuella läget. Ett ytterligare syfte är att så tidigt som möjligt bedöma behovet av samordning gällande en befarad eller inträffad samhällsstörning, samt annan situation som kan föranleda behov av samordning och/eller informationsspridning inom länet. Målet är att snabbt kunna starta upp en samverkan vid en inträffad samhällsstörning. Deltagare I GotSams TiB/VB-nätverk ingår företrädare från följande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgrupp Gotland o Sjöövervakningen Gotland Mötesfrekvens Tib/VB-nätverket träffas varje vecka samt vid behov i händelse av en samhällsstörning. 11
GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion Den aktör inom GotSam TiB/VB-nätverket som identifierar ett samverkansbehov vid en inträffad händelse är också den som initierar funktionen GotSam ISF enligt gällande larmlista, samt upprättar agenda och beskriver syfte för ett första samverkansmöte. Deltagare väljs ut från respektive aktör baserat på kunskap och kompetens, representanterna bör vara tillräckligt insatta i händelsen och ha det beslutsmandat som krävs. Regionalt samverkansmöte genomförs vid en förestående eller inträffad händelse som bedöms beröra stora delar av länet. Syftet är att skapa en samlad lägesbild, fastställa en inriktning, identifiera samverkansbehov och behov av gemensamma insatser och prioriteringar på kort och lång sikt. I samverkansmötet deltar Länsstyrelsen, Region Gotland samt övriga aktörer som bedöms vara eller bli berörda av händelsen. Mötet kan ske i fysisk form, via telefon eller med andra tekniska hjälpmedel. Vid behov, exempelvis vid telefoniavbrott, kan även RAKEL användas. Vid en samhällsstörning bör GotSam ISF förstärkas med ytterligare personal från deltagande aktörer samt från andra organisationer vid behov. Med andra organisationer menas aktörer som för händelsen är viktiga för samverkan vid en samhällsstörning men som inte medverkar i ordinarie nätverk, detta kan till exempel vara el-leverantörer, transportbolag m.fl. Vid en samhällsstörning agerar varje aktör utifrån ansvarsvarsprincipen, samt verkar stödjande till andra deltagande aktörer vid behov. Larmlista för GotSam ISF fastställs i GotSam AU och uppdateras årligen. 12
De parter som undertecknat detta dokument bekräftar att de samtycker i beskrivningen av Krissamverkan Gotland. 13