Citybanan och kulturmiljön Årsrapport 2011
Förord I Stockholm byggs på regeringens uppdrag en tvåspårig järnvägstunnel, Citybanan. Syftet är att att råda bot på den kapacitetsbrist som sedan länge är kännbar i tågtrafiken på grund av den så kallade getingmidjan de två spåren in mot Stockholm Central söderifrån. Byggnationen av Citybanan är komplex både avseende utförande och påverkan på omgivningen. Under 2011 producerade vi för över 2,3 miljarder kronor, mitt i centrala Stockholm, samtidigt som vi lyckades behålla den nödvändiga, tillräckliga acceptansen för arbetena hos boende och verksamma. Citybanans sträckning passerar bland annat ett stort antal byggnader och verksamheter som fordrar särskild hänsyn. En del av dessa byggnader och dess inventarier är kulturhistoriskt värdefulla och att skydda dessa har hög prioritet när vi bygger Citybanan. Den här årsrapporten är en sammanfattning av det arbete vi gjorde under 2011 för att värna den kulturmiljö som berörs av bygget av Citybanan. Stockholm, mars 2012 Kjell-Åke Averstad Projektchef Citybanan Inledning I Stockholms innerstad där Citybanan passerar finns ett flertal byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och som är skyddade enligt lagar och förordningar 1. Projekt Citybanan arbetar aktivt för att motverka skadlig påverkan på dessa byggnader. Vi har anlitat sakkunnig expertis i form av konservatorer, vibrationsexperter, statiker med flera. Arbetet bedrivs även i nära samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Riksantikvarieämbetet. I förlagan till denna årsrapport, Årsrapport 2010 Citybanan och kulturmiljön, valde vi att belysa det omfattande arbete som under 2010 genomfördes gällande Svenska kyrkans kyrkobyggnader och byggnaderna på Riddarholmen. I den här rapporten Årsrapport 2011 Citybanan och kulturmiljön, redogör vi för det fortsatta arbetet med dessa byggnader. Vi har även valt att beskriva de åtgärder som vi har genomfört för flera andra byggnader. I nästa avsnitt finns även en beskrivning av det Program till skydd för kulturmiljön och kulturhistoriska byggnader som under 2010 och 2011 har reviderats och som beskriver projektets arbetssätt för framtagande av byggnadsspecifika kontrollprogram för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. 1) Lag (1988:950) om kulturminnen m.m., Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., Plan- och bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808). Innehåll Förord och Inledning 2 Övergripande Program till skydd för kulturmiljö och kulturhistoriska byggnader 5 Södermalm 6 Riddarholmen 9 NOrrmalm 13 vasastan 18 2
TOMTEBODA VASASTADEN Station Stockholm Odenplan Torsgatan Odengatan NORRMALM KUNGSHOLMEN Station Stockholm City GAMLA STAN Riddarfjärden Slussen SÖDERMALM Hornsgatan Teckenförklaring Citybanan Järnväg Tunnelbana Bakgrundskartor Copyright Stockholms stadsbyggnadskontor Kartan uppdaterad 22 mars 2012 0 250 500 1 000 m Station Stockholms södra Fatbursparken 3
Citybanans tunnel passerar under Gustaf Vasa kyrka. Här, på Odenplan, bygger vi en ny pendeltågsstation och gemensam entré för pendeltågs- och tunnelbaneresenärer. Fotograf: Mikael Ullén 4
Industriklättarare sätter upp vibrationsmätare på Riddarholmskyrkans tornspira. fotograf: hans ekestang Övergripande program till skydd för kulturmiljön och kulturhistoriska byggnader Projekt Citybanan tog 2007 fram ett Program till skydd för kulturmiljö och kulturhistoriska byggnader. Syftet med programmet var att redovisa hur Projekt Citybanan arbetar för att skydda den kulturmiljö och de kulturhistoriska byggnader som ligger utmed tunnelns sträckning. Programmet är ett komplement till Citybanans miljökonsekvensbeskrivning men ger en mer detaljerad beskrivning av hur projektet arbetar med riskanalyser, kontroller av grundvattenpåverkande och vibrationsalstrande arbeten. Sedan 2010 har vi arbetat med att uppdatera programmet och i oktober 2011 färdigställdes det. I arbetet har bland annat Länsstyrelsen i Stockholms län, Riksantikvarieämbetet och Stockholms stadsmuseum deltagit. Programmet är ett levande dokument som kommer att uppdateras löpande. Parallellt med detta arbete har en översyn gjorts av samtlig kulturhistoriskt skyddad bebyggelse inom Citybanas inventeringsområde (cirka 200 meter) från tunnelsträckningen. För alla byggnader inom Citybanans besiktningsområde (ca 150 meter) som är kulturklassade kommer byggnadsspecifika kontrollprogram att upprättas. Med kulturklassade byggnader menas statliga byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och de byggnader som är skyddade av Plan- och bygglagen och som av Stockholms stadsmuseum bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla, så kallat blåklassade byggnader. Blå klass är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar kriterierna för byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. Totalt kommer cirka 70 byggnadsspecifika kontrollprogram att arbetas fram. Där vi passerat med tunnelfronterna upprättas inga byggnadsspecifika kontrollprogram. För de kyrkliga kulturminnena, fem berörda kyrkor, har kontrollprogram redan upprättats. Kontrollprogram finns också för södra Riddarholmen och ett liknande arbete pågår för norra Riddarholmen. Ambitionsnivån är mycket hög och omfattande försiktighetsmått har vidtagits. Därutöver fortsätter arbetet med att ta fram program för övriga byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla. Kontrollprogrammens utformning kommer att skilja sig åt beroende på byggnadens kulturklassning, känslighet och bedömd påverkan från Projekt Citybanan. Projekt Citybanan har därför upprättat en arbetsmetodik för att ta fram programmen. Denna metodik är indelad i fyra steg, vilket resulterar i fyra olika typer av kontrollprogram. Arbetet med att upprätta byggnadsspecifika kontrollprogram fortgår och beräknas vara klart under våren 2012. 5
Citybanans servicetunnel kommer att passera under kyrkan medan pendeltågstunneln går strax öster om koret, cirka 20 meter under jord. Fotograf : hans ekestang Södermalm Under Södermalm, från Riddarholmen till station Stockholms södra, bygger vi den södra delen av Citybanan. Sankta Maria Magdalena kyrka Citybanans arbeten vid Sankta Maria Magdalena kyrka har pågått hela året. Vid årsskiftet 2011/2012 låg tunnelfronten mitt i jordsvackan, cirka 15 meter sydost om kyrkan. Arbetena har bedrivits med stor hänsyn till kyrkan, dess inventarier och kyrkogården. Det kontrollprogram som tidigare har tagits fram genomförs kontinuerligt. Resultatet av sättningsmätningarna har inte påvisat några sättningar i nämnvärd omfattning. Vibrationsmätningarna visar att de sprängningar som genomförts ligger under de angivna 6 vibrationsvärdena för kyrkan. Med anledning av de flagor som upphittades i kyrkan under hösten 2010 (se årsrapport 2010) genomfördes under februari en mellanbesiktning av alla ytor som förbesiktigats av våra konservatorer. Besiktningen visar vissa förändringar, dock inget som föranlett någon direkt säkringsåtgärd. I anslutning till mellanbesiktningen utreddes frågan om huruvida de skyddsåtgärder som genomförts på altaret behöver kompletteras. Utredningen visade att eventuell komplettering skulle kunna innebära en större påverkan
Det kontrollprogram som tagits fram för kyrkan genomförs kontinuerligt. Fotograf: Hans Ekestang Schaktarbeten i tunneln orsakade ett hål på kyrkogården. Händelsen påverkade inte människor, byggnader eller gravar. Fotograf: Hans Ekestang Konservatorerna använde sig av en tio meter hög byggnadsställning för att dokumentera skicket på kyrkans utsmycknader. Fotograf: Hans Ekestang på altaret än de flagor som kunde tänkas lossna om inga kompletterande åtgärder utfördes. Därför beslutade projektet att inte komplettera med ytterligare skyddsåtgärder. Under året har det vid kontroll av kontrollprogrammets referensytor konstaterats att ytterligare ytskiktsflagor lossnat. Det har skett både då Citybanan har och inte har utfört sprängningsarbeten i närheten av kyrkan, och så även under längre tids juluppehåll. I november bildades ett cirka 4 kvadratmeter stort hål på kyrkogården med anledning av ett ras vid tunnelfronten i jordsvackan rakt nedanför. Arbetena stoppades tills vidare. Orsaken utreddes noggrant, liksom hur arbetena skulle kunna fortsätta. Händelsen var mycket oväntad och har föranlett att en delvis annan metod används vid förstärkningen av jordmassorna. I området där hålet uppstod fanns inga gravar. När Citybanans arbeten i närheten av kyrkan är klara kommer kyrkan och byggnader i anslutning till den att efterbesiktigas. Därefter kommer slutligen hanteringen av de uppkomna förändringarna att ske. 7
Fastigheten Östergötland 29, Södra Latins gymnasium, är blåklassad och anses ha ett stort kulturhistoriskt värde. fotograf: hans ekestang Södra Latins gymnasium I juni 2011 besiktigade vi fastigheten Östergötland 29, mer känd som Södra Latins gymnasium. En konservatorsbesiktning genomfördes, också den i juni. Vid besiktningen identifierades inga delar eller detaljer i behov av skyddsåtgärder. Någon regelbunden uppföljning bedömdes därför inte som nödvändig. Södra Latins gymnasium är en för 1890-talet tidstypisk institutionsbyggnad. Mycket av skolans ursprungliga utseende finns bevarat, både exteriört och interiört. Att även systerskolan Norra Real, som uppfördes efter samma ritningar är välbevarad, gör att dessa två byggnader tillsammans, och var och en för sig, har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar samt källar- och vindsvåning. Fasaderna är gjorda av rött fasadoch formtegel. Huvudentrén har en stor naturstentrappa och granitportal. Byggnaden är blåklassad enligt Stockholms stadsmuseum, vilket innebär det högsta skyddsvärdet för byggnader som skyddas i enlighet med Plan- och bygglagen. Fasaderna har starkt markerade murpelare, valvbågar och bjälklag utformade av formpressat tegel med dekorationer av gjutjärn och smide samt portal i granit. Interiört finns trapphus, trapphallar och aula med olika typer av marmorering, ådrings- och schablonmålning med inslag av förgyllning. Det finns också bevarade snickerier och annan fast, äldre inredning. Dessa byggnadsdelar är utpekade som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. 8
Riddarholmen Våra arbeten på södra Riddarholmskajen och i Söderström har pågått sedan 2008. På södra Riddarholmen gör vi anslutningen för den 300 meter långa sänktunneln som ska gå i vattnet mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand. Vi har byggt ut kajen genom att sätta spont och täta berget. Därefter har vi schaktat ut en 24 meter djup arbetsgrop. Från schaktgropen och norrut spränger vi tunneln under Riddarholmen, mot Norrmalm. Juni till september genomförde Sjöhistoriska museet en arkeologisk utgrävning i schaktgropen på Riddarholmens södra kaj för att säkra det maritima arvet. Arkeologerna jobbade på uppdrag av Projekt Citybanan, enligt beslut från länsstyrelsen, och i samarbete med Stockholms stadsmuseum. Byggnaderna på Riddarholmen har delats upp och hanteras i två olika kontrollprogram, ett för södra och ett för norra Riddarholmen. Båda kontrollprogrammen har arbetats fram under året. Under 2011 har följande aktiviteter och åtgärder genomförts: Utvärdering av bakgrundsmätningar av vibrationer. Under 2010 upprättades en omfattande mätplan för sättningsmätningar på hela Riddarholmen. Under 2011 har kompletterande dubbar installerats där behov funnits. fotograf: hans ekestang 9
Konservator utför säkring av lös färg på en takfris i Wrangelska palatset. fotograf: Konservatorsnätverket Konservatorer mäter spricka i Sparreska palatset. Södra Riddarholmen fotograf: Konservatorsnätverket I kontrollprogrammet för södra Riddarholmen ingår: Riddarholmskyrkan, Västra, Östra och Södra Gymnasiehusen, Wrangelska palatset, Kammarrättens hus, Sparreska palatset, Gamla riksdagshuset och Hebbeska palatset. Under året har följande aktiviteter och åtgärder utförts i och omkring dessa byggnader: En åtgärdsplan med förslag till säkrings- och skyddsåtgärder togs fram. Efter en genomgång på plats med Riksantikvarieämbetet skickades en ansökan in om att tillstånd att få utföra dessa. Efter det att tillstånd erhölls genomförde konservatorer de föreslagna åtgärderna. Konservator utför skyddsåtgärder i Klosterrummet i Östra Gymnasiehuset. fotograf: Konservatorsnätverket Redan 2010 uppmärksammades en skadad pelare i Wrangelska palatset och en fördjupad utredning genomfördes kring denna. Det resulterade i att man i slutet av 2011 ansökte hos Riksantikvarieämbetet om att få förstärka pelaren. Tillstånd väntas medge att förstärkning kan genomföras i början av 2012. En teoretisk analys med avseende på vibrationer genomfördes av Kammarrättens hus. För södra Riddarholmen har ett program för vibrationsmätning tagits fram. Sedan hösten 2011 genomförs månatliga kontroller i byggnaderna på södra Riddarholmen. 10
Omkring 800 föremål hittades under utgrävningen. Föremålen dokumenteras i en rapport. Fotograf: Hans ekestang Marinarkeologer från Sjöhistoriska museet gjorde en utgrävning i samband med våra arbeten på södra Riddarholmen. Fotograf: Hans ekestang Marinarkeologiska utgrävningar på Riddarholmen Projekt Citybanans arbeten för sänktunneln i Riddarfjärden gjorde det möjligt att utföra en utgrävning vid Riddarholmens södra kaj, den största sedan utgrävningen vid Helgeandsholmen på slutet av 1970-talet. Utgrävningen pågick under juni september 2011. Totalt hittade Sjöhistoriska museets marinarkeologer runt 800 föremål under utgrävningen det största ett ankare och det minsta ett tvåöresmynt. Bland fynden kan även nämnas delar från en 1700-talsbåt, flaskor, mynt och porslin. Fyra snusdosor grävdes fram, varav den ena har en gravering som gjorde att ägaren kunde spåras. På snusdosan i mässing kan man läsa inskriptionen Danils Per Persson Leksand & Romma 1847. Sjöhistoriska museets intendent och projektledare Marcus Hjulhammar tittade Ett av fynden, en snusdosa från mitten av 1800-talet, visade sig ha en särskilt intressant historia. Fotograf: Hans ekestang i kyrkböcker och hittade där mer information. Per Persson var bonde och bodde på gården Danils. Under sitt liv var han verksam i Dalarna men någon gång tog han sig till Stockholm, kanske i affärer. Och det var då han förlorade snusdosan som återfanns under utgrävningarna. Allt det här ger en direktkontakt med tiden som är väldigt speciell och mycket värdefull, anser Marcus Hjulhammar. Utan sådana här stora byggprojekt skulle vi inte få tillfälle att få fram den information som vi nu har fått, konstaterar han. För Sjöhistoriska museet återstår att göra en sammanställning av alla fynd i en teknisk rapport som sedan lämnas till Trafikverket och Riksantikvariet. 11
Norstedts hus ingår i kontrollprogrammet för norra Riddarholmen som blev klart i december. fotograf: Hans ekestang Norra Riddarholmen I norra Riddarholmens kontrollprogram ingår Hessensteinska palatset, Stenbockska palatset, Schering Rosenhanes palats, Gamla Riksarkivet (i dag kallat Palatset), Birger Jarls torn, Överkommissariens hus och Norstedts hus. För byggnaderna på den norra delen har fördjupade konservatorsbesiktningar genomförts under året. Dessa har lett till ett förslag till säkrings- och skyddsåtgärder, vilka gicks igenom med Riksantikvarieämbetet. Därefter har en ansökan skickats in till Riksantikvarieämbetet. Svar inväntas i början av 2012. Kontrollprogrammet för norra Riddarholmen färdigställdes i december 2011. Det innebär att ett antal skyddsåtgärder kommer att vidtas samt att månatliga kontroller kommer att genomföras i byggnaderna från och med februari 2012 då tunneldrivningen närmar sig Riddarholmens norra kaj. Norstedts hus Kvarteret Gråmunkeholmen 4 har under många år använts som tryckeri, stilgjuteri och förlagsrörelse för bokförlaget Norstedts. Byggnaden är blåklassad enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. Det innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Under 2011 har vi genomfört en översiktlig och en fördjupad konservatorsbesiktning. Dessa visade att inga skyddsåtgärder behöver genomföras i byggnaden. I samband med konservatorsbesiktningen definierades ett antal referensytor som man normalt månadsvis kommer att kontrollera när sprängningarna för Citybanan befinner sig i närheten av byggnaden. Byggnaden på Gråmunkeholmen 4 ingår också i det kontrollprogram som finns för Riddarholmen vad gäller sättningsmätning. Kompletterande sättningsdubbar installerades under 2011. 12
Schefflerska palatset, även kallat Spökslottet, ligger på Drottninggatan 116 Fotograf: goran dedovic Norrmalm Under Norrmalm, från Observatorielunden i norr till Riddarholmen i söder, bygger vi den mittersta delen av Citybanan. Där ingår även den nya pendeltågsstationen Stockholm City som byggs under T-Centralen. Schefflerska palatset Schefflerska palatset i kvarteret Kungsstenen 4, även kallat Spökslottet, är ett byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Citybanans huvudtunnel drivs i direkt anslutning till fastigheten. Byggnaden är bland annat utsmyckad med stuckaturer från 1700-talet och här finns stora glas- och tavelsamlingar. För att dokumentera status samt bedöma behov av skyddsåtgärder har ett omfattande inventerings- och dokumentationsarbete utförts av konservatorer. Vid besiktningen identifierades följande delar och detaljer i behov av skyddsåtgärder, och genom nära samarbete med fastighetsägaren och verksamhetsutövaren har vi utfört nedanstående under 2011: Nedpackning av känsliga glasföremål. Kristallkronornas upphängningar har förstärkts och möjlighet till skyddspåsar finns. Dessa kan fånga upp delar från kronorna utifall något skulle lossna. Skyddsåtgärder i form av skyddsinklistringar har utförts på stuckaturtaket som är från 1700-talet. Avhängning/omhängning/säkring av målerier som bedömts ha bristfälliga upphängningar. Förstärkt upphängning genom extra vajer, uppsättning av dämpande material mellan vägg och konstverk och förstärkning av ramar är utfört. Ett antal konstverk har packats ned och magasinerats i huset, detta för att säkerställa att luftfuktighet och temperatur förblir korrekt för konstverken. Förbättringsåtgärder har utförts på en del tavelramar. Säkring av skulpturer genom glidskydd. Under tiden vibrationer från Citybanans sprängningar påverkar byggnaden sker, förutom månatliga kontroller av konservatorer, också mätning av vibrationer och sättningar i ett antal mätpunkter. 13
Blå tornet Blå tornet i kvarteret Vingråen (Drottninggatan 85) är ett byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Byggnaden, som ligger ovanför Citybanans tunnel, är mest känd som Strindbergs sista bostad och lokal för Strindbergsmuseet. Under året har konservatorsbesiktningar utförts av de delar som är skyddsklassade enligt byggnadsminnesmärkningen. Vid besiktningen identifierades följande: Sprucken och delvis lös stuccomarmor i huvudentrén som sedan säkrades med hjälp av skyddsklistring. Ett flertal spruckna glas i trapphusets blyinfattade glasfönster säkrades med åldersbeständig tejp. Ett byggnadsspecifikt kontrollprogram är framtaget för fastigheten och har under året inneburit att kontroller av referensytor genomförts månadsvis av konservator så länge Citybanans sprängningsarbeten påverkat byggnaden. Sprucken marmor har säkrats med så kallat japanpapper, ett tunt papper som fästes med klister. fotograf: Konservatorsnätverket Blå tornet var författaren August Strindbergs sista bostad. Här finns nu bland annat ett museum. fotograf: Gustav svansbo Oscarsteatern Fastigheten Hasseln 4 inrymmer Oscarsteatern och är byggnadsminnesförklarad. Den ligger cirka 65 meter från närmaste tunneldel. I maj 2011 utfördes en konservatorsbesiktning, främst av de delar som omfattas av byggnadsminnesförklaringen. Vid besiktningen identifierades inga delar eller detaljer i behov av skyddsåtgärder. Någon regelbunden uppföljning bedömdes inte heller som nödvändig. Oscarsteatern på Kungsgatan 63 är byggnadsminnesförklarad. fotograf: gustav svansbo 14
Centralposthuset på Vasagatan kommer att kontrolleras regelbundet. Fotograf: Jenny ryderstedt Regeringsbyggnader på Norrmalm Statens fastighetsverk förvaltar ett stort antal regerings- och departementsbyggnader på Norrmalm. Några av dem, före detta Centralposthuset på Vasagatan samt Centralpalatset på Tegelbacken ligger i närheten av Citybanan och där pågår ett omfattande kontrollarbete. Under 2011 har Projekt Citybanan genomfört Centralposthuset Centralposthuset ritades av arkitekten Ferdinand Boberg och uppfördes 1903. Sedan mitten av 1990-talet finns här inte längre något postkontor och Postens huvudkontor flyttades härifrån 2003. Under 2008 flyttade olika delar av regeringskansliet in i huset. Byggnaden har en omfattande utsmyckning av stenfasaderna samt värdefulla takmålningar och stucktak invändigt. Under året har tunnlar för Citybanans station Stockholm City sprängts fram under byggnaden. Ett kontrollprogram baserat på konservatorsbesiktningar inventeringar och besiktningar som har använts som underlag för de byggnadsspecifika kontrollprogram som har tagits fram. I arbetet har byggnadsteknisk expertis och konservatorer varit involverade. Allt arbete har skett i samarbete med Statens fastighetsverk. och byggnadstekniska besiktningar har färdigställts. Konservatorerna har inte föreslagit några direkta skyddsåtgärder, däremot täta kontroller av bland annat valvmålningar och etsat glas interiört samt av fasadutsmyckningar och befintliga sprickor i stensocklar exteriört. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utsmyckningen i den gamla entrén mot Vasagatan. Under hela året har månadsvisa konservatorskontroller genomförts i enlighet med kontrollprogrammet. 15
Konservator utför kontroller av Centralpalatset varje månad så länge Citybanans arbeten påverkar byggnaden. fotograf: Gustav svansbo Centralpalatset Byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet som kontors- och affärshus. I dag disponeras Centralpalatset av Regeringskansliet. Fasaden är utsmyckad med stenskulpturer, interiört finns tak- och väggmålningar samt stuckaturer. Byggnaden är belägen cirka 120 meter från Citybanans närmaste del. Skyddsarbetet har under året inriktats på att ha besiktningar, inventeringar och kontrollprogram klara när sprängningsarbetena under slutet av året närmar sig byggnaden. I slutet av november 2011 var avståndet cirka 150 meter. Under sommaren besiktigades Röda Bodarna av konservatorer och byggnadsteknisk expertis. Konservatorerna har rekommenderat särskilt fokus på en befintlig större spricka i en väggmålning, i övrigt månadsvisa kontroller av fasadutsmyckningar och interiörmålningar. Under hösten färdigställdes ett kontrollprogram för byggnaden och vibrationsmätare placerades ut. 16
Kyrkor på Norrmalm Sankta Clara kyrka är med sitt 116 meter höga torn Skandinaviens näst högsta kyrka. fotograf: Mikael ullén Konservatorerna gör regelbundna kontroller i kyrkan. fotograf: Mikael ullén Sankta Clara kyrka Under hela året har det pågått sprängningar på olika avstånd från kyrkan, som närmast cirka 35 meter. Uppmätta vibrationsnivåer har legat under larm- och gränsvärden. Regelbundna konservatorskontroller har genomförts vid sidan av vibrations- och sättningsmätningar. Omfattningen av rapportredovisning har beslutats i samråd med församlingarna. Kontrollprogrammet har kompletterats med nya referensytor i det så kallade Rehn-epitafiet, en minnestavla över professor Jean Eric Rehn, samt i kyrkotornet. Kompletterande sättningsdubbar har placerats ut. I januari och sedan även i juni öppnades två gravvalv under kyrkogolvet för en noggrann besiktning av byggnadskonstruktioner och ytskikt. I början av året konstaterade Projekt Citybanans konservatorer tendenser till ökad sprickbildning i den norra korsarmen. Denna tendens har följts upp med tätare konservatorskontroller, kompletterande fotografering, ultraljudsmätning samt med fördjupade analyser för att kunna upptäcka förändringar i byggnaden över längre tid. Besiktningar, vibrations- och sättningsdata har i diagramform jämförts med klimatdata (temperatur och luftfuktighet). Man har kunnat se en årstidsvariation för sprickor som är kopplad till förändringar i just temperatur och luftfuktighet. Adolf Fredriks kyrka Under året har sprängningarna successivt kommit närmare kyrkan, från 200 meter i januari till 120 meter i december. Från sprängningarna har endast registrerats svaga vibrationer i kyrkan, långt under angivna vibrationsvärden. De undersökningar som gjordes 2010 visade att marken som kyrkan står på inte är sättningsbenägen och man har bedömt att risken är liten för en sänkning av grundvattennivån. Sprängningarna har kommit närmare Adolf Fredriks kyrka, men endast svaga vibrationer har uppmätts. fotograf: goran dedovic 17
Vasastan Under Vasastan bygger vi den del av Citybanan som sträcker sig från Tomteboda till Observatorielunden. Vi bygger också en ny pendeltågsstation vid Odenplan. Konst och skulpturer i Studentpalatset har besiktigats under året. I byggnaden finns en del sprickor, dessa kontrolleras regelbundet. fotograf: Gustav svansbo Studentpalatset Fastigheten Bergsmannen Större 8 uppfördes 1926-27 efter ritningar av Erik Lallerstedt. Den byggdes för Stockholms högskolas juridiska och humanistiska fakulteter. I dag kallas den för Studentpalatset och har läseplatser för studenter. I Studentpalatset finns flera skulpturer i gips och marmor. Med något undantag tillhör dessa Konstakademin, och har varit placerade i byggnaden sedan den stod färdig. Här hänger även deponerad konst som tillhör Statens konstråd. Byggnaden anses vara ett arkitektoniskt högtstående exempel på 1920-talets byggande och är byggnadsminne sedan 1995. Den konservatorsbesiktning som utfördes under året visade att det inte finns någon utbredd sprickbildning i byggnaden. En rik förekomst av sprickor förekommer dock i vissa delar av byggnaden och är koncentrerad till några av rummen. Den fasta inredningen bedöms vara i mycket gott skick. Skulpturer och konst är besiktigade med fokus på placering, montering och upphängning. Dessa säkringsåtgärder har utförts under året: Kilar har satts mellan skulptur och sockel. Lösa delar har bundits fast. Upphängningen av konst och vissa armaturer har förstärkts. Ett urval sprickor kontrolleras regelbundet med hjälp av gipsvakt/mikroskopmätning. Sprickbildning i en väggfast snäckdekor ses över regelbundet, så kallad okulär kontroll. Okulär kontroll sker även för ett urval av skulpturerna. 18
Observatoriet Observatoriet, på fastigheten Vasastaden 2:98, uppfördes åren 1747-1752 efter ritningar av Carl Hårleman och invigdes hösten 1753. Observatoriet är klassat som byggnadsminne och ligger cirka 90 meter från närmaste tunneldel. Vid besiktning av konservator identifierades inga delar eller detaljer i behov av skyddsåtgärder. En byst lyftes ner innan sprängningarna startade för att den inte ska riskera att falla ned på grund av eventuellt ökade vibrationer. Kontroll av sprickbildningar i byggnaden föreslogs och enligt det byggnadsspecifika kontrollprogram som finns upprättat för byggnaden utför konservatorer kontroller månadsvis under tiden Citybanans sprängningsarbeten kan påverka fastigheten. Observatoriet kontrolleras varje månad så länge sprängningar pågår nära fastigheten. fotograf: Gustav svansbo Rödabergsområdet Humleboet 13 Fastigheten Humleboet 13 är en del av Rödabergsområdet som är särskilt utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. Området utgörs av det största samlade beståndet av byggnader från 1920-talet och är värdefullt ur arkitektur-, stadsplane- och socialhistorisk synvinkel. Arbetet med bergsprängning för bygget av Citybanan har pågått under området under 2011. I samarbete med Stockholms stadsmuseum har ett underlag av berörda fastigheter i området tagits fram. Med utgångspunkt av underlaget har konservatorer varit på plats och besiktigat och dokumenterat fastigheterna och trapphusen. När Citybanan inte längre påverkar Rödabergsområdet kommer efterbesiktning att genomföras av konservatorer. Under 2011 gjordes de första besiktningarna av fastigheten i Rödabergsområdet. fotograf: gustav svansbo 19
Kyrkor i Vasastan Ett screentryck sattes upp i kyrkan i februari 2012. Från en byggnadsställning där bakom kan Citybanans kulturarvsexperter kontrollera och skydda kyrkans altare. Gustaf Vasa kyrka Gustaf Vasa kyrka är grundlagd på berg. Citybanans pendeltågstunnel kommer att passera under kyrkan som ligger vid Odenplan där en ny pendeltågsstation byggs. Arbetena med att spränga ut bergtunnlarna beräknas att påverka kyrkan med start under 2012. fotograf: mikael ullén Under 2011 har följande åtgärder utförts: Besiktning av stuckdekorationer i kupolen. Besiktning av Columbariet och Lillkyrkan. Planeringsarbete med Svenska kyrkan och konservator för att ta fram en tidplan för skyddsåtgärder som beräknas vara slutfört till april 2012. Altaret har fotograferats för att ta fram ett screentryck som ska sättas upp under februari 2012. Screentrycket möjliggör att skyddsåtgärder kan utföras på altaret med ställning utan att påverka verksamheten i kyrkan. Säkring av förgyllning på altaret har genomförts från golvet under hösten. Citybanans arbeten har kontrollerats genom vibrations- och sättningsmätningar. Skyddsåtgärder har genomförts i kyrkan. fotograf: mikael ullén 20
Sankt Matteus kyrka Vid Sankt Matteus kyrka byggs en av uppgångarna till Citybanans station Stockholm Odenplan. Under 2011 har sågnings- och bergschaktningsarbeten pågått i direkt anslutning till kyrkan. Följande åtgärder har utförts: Citybanans arbeten har kontrollerats genom vibrations- och sättningsmätningar. Konservatorerna har utfört veckovisa kontroller av altaret under hösten 2011. Vid några tillfällen har de konstaterat att ytskiktsflagor i storleksordningen en millimeter upp till tjugo millimeter långa har lossnat från altaret. Vid något tillfälle har även nedfall av puts från taket ovanför altaret konstaterats av konservatorer. Kompletterande skyddsåtgärder har utförts av altaret. Kyrkoorgeln har besiktigats. Citybanans arbeten pågår i direkt anslutning till kyrkan. Kyrkoaltaret kontrolleras varje vecka av projektets konservatorer. fotograf: Mikael ullén 21
Trafikverket, Projekt Citybanan 172 90 Sundbyberg 08-762 30 10 www.trafikverket.se/citybanan 22