- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet

Relevanta dokument
Välkommen *ll vår work shop!

- ETT METODMATERIAL FÖR ARBETE MED LIVSSTILSFRÅGOR PÅ FAMILJECENTRALER FÖRENINGEN FÖR FAMILJECENTRALERS FRÄMJANDE

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Projektplan Projekt Oberoende

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Hjälptexter till ansökan om projektbidrag för utveckling av hälsofrämjande och förebyggande ANDT arbete 2019

Övergripande strategi för CAN:s verksamhet

Barn tycker till. Samtal om användning av digitala medier.

Nationella ANDT-strategin

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Tyck till om förskolans kvalitet!

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Förslag till Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Jämställt föräldraskap för barnets bästa


UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

samverkan motivera agerar

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Instruktioner till skolan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Ett socialt hållbart Vaxholm

Projektstyrningsprocessen i VärNa

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

Haga Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Resultat från länsrapportens undersökning ingår i Folkhälsomyndighetens underlag till regeringen inför prioriteringar och beslut på ANDT-området.

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Arbetsplan 2015/2016

Förslag till Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Grunduppgifter. 1. Sökande organisation. 2. Om projektet. 3. Vilket område avser projektet? Kryssa i en av rutorna.

Grundläggande granskning 2017

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Följeforskning i programmet Innovatörer

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

Stöd till personer med funktionsnedsättning

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

Kommunikation 100p Hälsopedagogik 100p Skapande verksamhet 100p

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år


Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan för Överenskommelsen i Borås

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Länsstyrelsernas del - ANDT-samordningen på länsstyrelsen

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Dokumentation från möte med referensgruppen för projekt SAM-verkstad på Sätra Bruk 8-10 juni 2017

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Välfärd i förändring

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

ANDT-program

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Transkript:

- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen Kort om projektet Treårigt projekt med start 2014 Projektägare är Föreningen för familjecentralers främjande. Styrelsen är styrgrupp. Finansierat av Folkhälsomyndigheten Två projektledare med kompletterande kompetens Testpilot-familjecentraler Referensgrupp Medverkan vid de två senaste nationella konferenserna Träffar med Regionala kontaktpersoner 1

Två ben Att ge FC-team ett verktyg för att på ett effektivt och genomgripande sätt kunna planera och genomföra ett arbete kring en livsstilsfråga med besökande föräldrar. Att få blivande och nyblivna föräldrar att reflektera över hur deras livsstil påverkar deras egen och sina barns hälsa. Övergripande mål Att medverka till ett samhälle med minskade medicinska och sociala problem baserade på livsstil. Att medverka till att frågor om livsstil möts med en ökad öppenhet och mindre fördömande det är ok att prata om! Det finns hos föräldrar en medvetenhet om livsstilens betydelse för barnets uppväxt om att det är möjligt att påverka och förändra sin livsstil - och hur det går till. Mål med metodmaterialet Ge stöd för teamets förberedelser inför arbete med livsstilsfrågor vid FC Ger stöd för att initiera och leda samtal om livsstil med föräldrar. Skapa en medvetenhet om hur egna (personalens) erfarenheter och den egna livssituationen påverkar förmågan att arbeta med livsstilsfrågor. Personalen på FC har en (ökad) medvetenhet om livsstilens betydelse för barnets uppväxt. 2

Utgångspunkter - avstamp både för vårt arbete och för själva verktyget FC en unik arena Empowerment Team och samverkan Hälsofrämjande perspektiv Medskapande förhållningssätt och verktyg Det goda samtalet En gemensam resa för teamet Och så till själva verktyget 3

Fyra delar Stegens olika delar handlar om att se till att teamet på FC: Fattar medvetna beslut i sitt arbete med livsstilsfrågor Vet vad som påverkar den/de livsstilsfrågor som är i fokus för insatsen Vet vilken målgrupp som är viktigast att rikta sig mot i sammanhanget Vet vad det är som styr arbete med det aktuella sakområdet Känner trygghet i att prata och arbeta med föräldrar i den aktuella sakfrågan Kan följa upp arbetets olika delar på ett relevant sätt Steg 1 En fråga väcks - ger en gemensam bild av utgångsläge och sakområdet samt en grov planering på plats. Här tydliggörs: Motiven till att jobba med frågan, vilket behov är den baserad på? Huruvida det är bråttom, behövs mer akuta insatser? Vilka styr och riktlinjer finns att förhålla sig till? Fakta om det aktuella området. Hur jobbar vi med området i dag? Teamet enas om vad som behöver göras för att komma vidare, en grov handlingsplan färdigställs. 4

Steg 2 Förhållningssätt, kompetens och mål - Sätter fokus på er som arbetar på FC och era egna personliga och professionella resurser. Resultat: Personliga och professionella förutsättningar och resurser inom FC är tydliggjorda. Teamets potential lyfts fram Teamets samlade resurser identifieras och tas tillvara Klara utgångpunkter för fortsatt arbete Utvecklad tillit i teamet Mål för arbetet med föräldrar Steg 2 Fortsättning Mål och vägval inför arbetet med föräldrar - Samtal om vad som ska uppnås genom insatsen. Här fokuseras på frågor som: Beskriva och levandegöra de resultat vill ska uppnås? Var ska resultaten synas? Vilka individer eller grupper ni ska rikta ert arbete mot - er målgrupp? En annan sida av att formulera och lägga fast mål är att tänka kring hur man kan veta hur det lyckas lärande och utfall. Hur vet vi hur det går? Gemensamt arbete med att formulera framgångsfaktorer och indikatorer som svarar mot uppsatta mål. 5

Steg 3 Arbete med föräldrar Steg 3 består av ett koncept för arbetet med föräldrar och består av tre delar. Det är en fast struktur som bygger på att involvera föräldrarna i arbetet och som är anpassningsbar till olika sakområden. De tre delarna är väl beskrivna och lätta att följa: Träff 1 - Dialogcafé med föräldrar Träff 2-4 Olika fördjupningar Träff 5 - Reflektion och lärande SAM-verkstads Dialogcafé med föräldrar - föräldrarna samtalar, utforskar och medskapar tillsammans, under er ledning. Bygger på tre frågeställningar En fråga som handlar om att utforska området En fråga som handlar om att påverka området En fråga som syftar till att identifiera behov och intresse av fortsatta steg/fördjupningar inom området En tydlig instruktion finns i SV! 6

Steg 3 forts. Träff 2-4 Resultaten från dialogcafét ligger till grund för vilka och hur många fördjupningar som sedan genomförs i Träff 2 4. Exempel: Länsstyrelsens alkohol- och drogsamordnare är inbjuden till FC för att berätta om hur vanligt det är med riskbruk av alkohol eller bruk av narkotika i vår stad. Ni är alla tillsammans ute och går Friluftsfrämjandes tipspromenad och provar att laga mat ute. Kommunens jämställdhets strateg är inbjuden för att svara på frågor om jämställdhet och föräldraskap Tillsammans med föräldragruppen jobbar ni vidare med frågor som identifierats som centrala för att ändra sina vanor. Steg 3 forts. Avslutande träff med föräldrarna - reflektion och lärande Vad kan vi lära oss av den här processen som kan tillämpas i vardagen? Ny cafédialog utifrån frågorna: Vad tyckte du om utvecklingsarbetet/utbildningen (reaktioner)? Vad lärde du dig (kunskaper, färdigheter, attityder)? Hur kan detta komma till nytta i din vardag? Genomförs genom cafédialog (som vid träff 1) 7

Steg 4 Uppföljning och lärande - en process i två delar som syftar till att belysa och klargöra såväl arbetsprocessen i teamet som utfallet av den aktuella insatsen Ger: Klarhet i processens styrkor och svagheter En bild av arbetets utfall Bättre beredskap inför kommande utvecklingsarbeten inom FC För att lyckas: Hela teamet deltar Förankring Ansvarig person för processen Tid avsätts Dokumentation 8

Vår förhoppning Materialet blir ett stöd vid arbete med generella och hälsofrämjande aspekterna av livsstilfrågor Materialet är tydligt och lätt att använda Materialet skapar ett bra samspel i teamet för att nyttja alla yrkesgrupper kompetens Materialet har en passform som kan fungerar vid olika familjecentraler (stora, små, stad, glesbygd) Fördjupad utbildning i metodmaterialet under hösten 2016! Välkommen till något av tre kostnadsfria utbildningstillfällen 14 oktober i Östersund 18 november i Stockholm 9 december i Malmö 9

Ekonomi aug 2016 Beviljade medel 1.010.000 Skr Uppbokade medel idag 660.427 Skr Följer i huvudsak budget men: Magdalenas tar ett överpris Troligen svårt att ha medel för tryckkostnader Kostnader i höst Planera och genomföra utbildningar Metodmaterialet; innehållsputs, layout, tryck Möte med referensgruppen Ny ansökan FHM Utvärdering av metodmaterialet (effekt) Ryms inom: Projekt som utvecklar nya metoder och arbetssätt Kan sökas som: Samverkansprojekt mellan idéburen organisation och forskare/utvärderare där en idéburen organisation står som huvudsökande. Ansökan senast 15/9 10

Kriterier ny ansökan Projektets syfte ska ha koppling till minst ett av ANDT-strategins mål ett, två, tre eller fem (ANDT-strategins mål och insatser utgår från ett risk- och målgruppsperspektiv) Projektet ska dokumenteras under hela projekttiden. Metoden/arbetssättet ska utvärderas vetenskapligt med syfte att påvisa antingen effekt eller intermediär effekt (effekt på mellanliggande faktorer) En komplett forsknings-/utvärderingsplan ska bifogas ansökan. I ansökan ska beskrivas hur ny metodik och kunskap som kommer fram i projektet kan tillämpas långsiktigt inom det förebyggande arbetet efter projektperiodens slut. Projektet ska baseras på det aktuella kunskapsläge kring förebyggande ANDT-arbete samt risk och skyddsfaktorer som är kopplade till ANDT-konsumtion För projektet nödvändigt förarbete ska vara genomfört. Fortsatta steg Projektledarträff på Folkhälsomyndigheten 5-6/9 Ansökan för utvärdering av projektet senast 15/9 Referensgruppsträff (1 dag) (om bl.a. implementering, användning och nytta!) Utbildningsdagar Marknadsföring, planering, genomförande 11