Åklagare ett yrke för dig?

Åklagare ett yrke för dig?

ÅKLAGARVÄSENDET I FRONTLINJEN Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagaren leder utredningen av ärendets gång, såväl under utredningsfasen som vid rättegången i domstol. Åklagaren är dirigenten i brottsmålsprocessen. Av åklagaren krävs inte bara juridisk skicklighet utan också drivkraft, samarbetsförmåga, god språkbehandling och gott omdöme. Det finns drygt 700 åklagare på 43 åklagarkammare över hela landet. På Ekobrottsmyndigheten finns ytterligare cirka 80 åklagare. Grundförutsättningarna för åklagarnas arbete är de samma, men det finns inom åklagargruppen en mängd specialister och det ges stora möjligheter att välja sin egen väg och successivt utveckla sig i yrket. Rättsväsendet följer samhällsutvecklingen och nya specialistområden skapas kontinuerligt. Åklagarväsendet har också ett omfattande utbildningsprogram för alla anställda. En ökad satsning sker på metodutveckling. För detta ändamål finns fyra utvecklingscentrum med verksamhet i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Åklagarväsendet är en modern organisation som präglas av utveckling och dynamik men organisationen står också för tradition, kontinuitet, humanism och rättssäkerhet. Kompetens, kvalitet och förtroende är ledstjärnor för vårt arbete. Riksåklagare Fredrik Wersäll

ÅKLAGARENS UPPGIFTER REKRYTERING OCH UTBILDNING Förundersökningen När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen kan misstänkas för brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Som förundersökningsledare är åklagaren ansvarig för att brottet utreds på bästa möjliga sätt. Utredningen genomförs av polisen efter åklagarens direktiv. Åklagaren följer utredningen fortlöpande och tar hela tiden ställning till vilka utredningsåtgärder och beslut som krävs. När utredningen gäller grov och komplicerad brottslighet deltar åklagaren ofta direkt i utredningen som vid rekonstruktioner av brottet eller vid viktiga förhör. Till åklagarens uppgifter under förundersökningen hör att fatta beslut om tvångsmedel, det vill säga frågor om bland annat anhållande, husrannsakan och beslag. Det innebär att det finns åklagare i tjänst dygnet runt i ett jour- och beredskapssystem som täcker hela landet. Om en person ska vara frihetsberövad en längre tid beslutas det av domstolen vid en häktningsförhandling. Åklagaren redogör vid förhandlingen för de misstankar som finns mot personen och de skäl som finns för att den misstänkte ska vara frihetsberövad. Åtalet När förundersökningen är avslutad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Om åklagaren anser att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts och att det finns tillräckliga bevis mot den misstänkte, så är åklagaren skyldig att väcka åtal, den s.k. absoluta åtalsplikten. Med stöd av vissa regler om s.k. åtalsunderlåtelse kan åklagaren ibland besluta att inte åtala trots att brott kan styrkas. Vid brott där det inte är aktuellt med fängelse som påföljd kan åklagaren utfärda strafföreläggande. Om den misstänkte godkänner detta behöver ärendet inte hanteras i domstol straffföreläggandet motsvarar då en dom. Domstolen En annan viktig del av åklagarens arbete är förberedelse och framträdande i rätten. De flesta åklagare tillbringar en eller två dagar i veckan i rätten. Vid rättegången ska åklagaren bland annat presentera den bevisning som ska styrka att den tilltalade begått brottet. En viktig del av bevisningen är ofta de förhör som åklagaren håller med brottsoffer och vittnen. När tingsrätten har avkunnat sin dom kan åklagaren eller den dömde klaga på domen till hovrätten. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen. I det senare fallet förs åklagarens talan av riksåklagaren. Polis Åklagare Domstol Kriminalvård För att bli antagen till åklagarutbildningen ska man ha jurist- eller jur.kand-examen och notariemeritering. Man måste också kunna lämna referenser samt vara svensk medborgare. För att se om den sökande passar som åklagare genomförs intervjuer och tester. Förutom de formella meriterna är det en rad personliga egenskaper som efterfrågas. En åklagare bör vara analytisk, logisk och självständig samt ha god samarbetsförmåga. Åklagare ska vidare kunna göra egna bedömningar och stå för dem. De bör dessutom gott omdöme och kunna visa personlig mognad. Som åklagaraspirant tjänstgör man på en åklagarkammare under en nio till tolv månader lång provtjänstgöring, då man får praktisk erfarenhet av en åklagares vardag med stöd av en särskild handledare på kammaren. Man gör studiebesök och följer polisens arbete. Efter hand ökar det självständiga ansvaret för enskilda ärenden. Under aspiranttiden ges ett förordnande som extra åklagare då man bland annat författar domstolsbeslut och processar i domstol. Efter godkänd aspiranttjänstgöring blir man tillsvidareanställd och får titeln assistentåklagare i två år. Efter två års tjänstgöring förordnas man som kammaråklagare. Utbildning inom åklagarväsendet Åklagarväsendet har en omfattande utbildningsverksamhet. När man är assistentåklagare får man sin grundutbildning som åklagare. Grundutbildningen omfattar 15 veckor som är fördelade på fyra kurser och man går en kurs per termin. Därefter får man som kammaråklagare kontinuerligt fortsatt vidareutbildning. För specialisterna finns ett särskilt utbildningspaket, där en del kurser är generella, medan andra är anpassade till de olika inriktningarna specialisterna har. Vissa specialister som handlägger exempelvis brott rörande miljö, IT eller ekonomi deltar också i omfattande utbildningar externt. Till kompetensutvecklingen hör också internationella utbyten. Handlingar som ska bifogas ansökan till åklagarutbildning: Personbevis Avgångsbetyg från gymnasiet Utbildningsbevis för juristexamen Notariemeritering Betyg från tingsrätt eller länsrätt Övriga handlingar

ÅKLAGARKARRIÄREN LÖN OCH FÖRMÅNER Specialistkarriär Statliga förmåner Överåklagare Agneta Blidberg Många åklagare blir så småningom specialiserade. Det finns till exempel miljöåklagare, åklagare som handlägger grova våldsbrott, narkotikamål, IT-brott eller mål som rör ekonomisk brottslighet. I landet finns sex åklagarkammare med uppgift att ansvara för åklagarverksamheten rörande internationell brottslighet. Totalt arbetar ett trettiotal åklagare med sådan brottsbekämpning. Arbetet vid dessa kammare avser organiserad brottslighet med internationell anknytning, särskilt då det rör sig om narkotika, smuggling, vapenhandel, handel med stulna bilar, penningtvätt med mera. Chefskarriär De åklagare som har ledaregenskaper kan satsa på en karriär som chef inom åklagarorganisationen. Som chef har man ansvar för ledningen av kammarens verksamhet, till exempel avseende personal och ekonomi. Man har således många utåtriktade kontakter. Cheferna inom åklagarorganisationen får kontinuerlig utbildning/utveckling i ledarskap. Som statligt anställd inom åklagarorganisationen har man vissa förmåner. Läkemedel och läkarvård ersätts till viss del. Vid föräldraledighet med föräldrapenning skjuts 10 procent av den anställdes lön till från arbetsgivaren. Besök hos läkare, mödravård och företagshälsovård kan göras på arbetstid. Anställda inom åklagarorganisationen har rätt att arbeta deltid om man har barn som inte har fyllt 12 år. Löner Karriär- och löneutveckling kommer att vara fortsatt god inom åklagarväsendet. Med konkurrenskraftiga löner kan duktiga jurister rekryteras och hög kompetens behållas. Vår lönepolicy innebär att goda insatser ska belönas och att goda arbetsresultat ska påverka lönen. Vid utnämning till specialiståklagare erhålls 3000 7000 kronor som löneökning på den innevarande lönen. Riktvärde för löner, kronor per månad: År 2005 Åklagaraspirant 23 750 Assistentåklagare 24 500 Assistentåklagare (1 år) 26 500 Kammaråklagare (nyutnämnd) 30 500 År 2006 Åklagaraspirant 24 500 Assistentåklagare 25 500 Assistentåklagare (1 år) 27 500 Kammaråklagare (nyutnämnd) 31 500 År 2007 Åklagaraspirant 25 500 Assistentåklagare 26 500 Assistentåklagare (1 år) 28 500 Kammaråklagare (nyutnämnd) 32 500 De som söker chefstjänster får genomgå ett speciellt test och ett intervjuförfarande som bland annat syftar till att undersöka de sökandes ledarförmåga.

ATT ARBETA SOM ÅKLAGARE Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning. EBM:s uppgift är att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Här inriktar man sig på arbete mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och mot ekonomisk mängdbrottslighet. På EBM arbetar cirka 400 specialutbildade åklagare, poliser, ekorevisorer och ekosekreterare tillsammans. Ett 80-tal utav dessa är ekoåklagare. Det täta samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna gör att deras samlade kompetens användas effektivt under hela brottsutredningen. Arbetssättet är unikt inom rättsväsendet och spelar en avgörande roll för att nå bra resultat, speciellt vid komplicerade ekobrottsutredningar. EBM består av tolv åklagarkammare (sex i Stockholm, tre i Göteborg och tre i Malmö), tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. Varje kammare leds av en kammarchef som vid sin sida har en polisiär chef samt ett tjugotal medarbetare. EBM leds av en generaldirektör med stab i Stockholm. Totalt arbetar cirka 400 medarbetare vid EBM. EBM satsar kraftfullt på kompetensutbildning av sina medarbetare och bedriver kurser i egen regi för ekoåklagare, ekopoliser och ekorevisorer i hela landet. Utbildningen är både yrkesspecifik och yrkesgemensam. EBM erbjuder också ett chefsoch ledarutveckling där stor vikt läggs vid det personliga ledarskapet, ledning och styrning. Årligen utbildas över 300 medarbetare och ett drygt 50-tal externa deltagare. Vanliga brottstyper: Skattebrott, konkursrelaterade brott, insiderbrott, trolöshetsbrott, otillbörlig kurspåverkan och EUbedrägerier. Ekoåklagare Att vara ekoåklagare ger en inblick i näringslivet och företagandets villkor och hur samhällsekonomin fungerar i stort. Man möter inte bara en värld av manschettbrottslingar utan kommer också i kontakt med traditionell kriminalitet, som alltmer har blivit en del av den organiserade ekonomiska brottsligheten. De stora tunga ekomålen utreds vanligen på EBM men man kan också vara ekoåklagare utanför EBM:s geografiska område. De flesta ekoåklagare börjar sin yrkesbana som åklagare vid Åklagarmyndigheten för att därefter specialisera på ekonomisk brottslighet. För att bli ekoåklagare fordras normalt mer än fem års erfarenhet som allmän åklagare. En annan karriärväg för att bli specialiståklagare är att komma in via domstolsväsendet eller som advokat. Då blir man först extra åklagare och genomgår ekoutbildningar som ges av EBM. Under en kortare tid tjänstgör den extra åklagaren på en allmän åklagarkammare. För mer information om Ekobrottsmyndigheten, se www.ekobrottsmyndigheten.se. Maja Källén arbetar på åklagarkammaren i Karlstad: Under min tingstjänstgöring konstaterade jag att åklagaren var den som hade den mest framträdande och drivande rollen i brottmålsprocessen. Dessutom verkade alla åklagare jag mötte trivas väldigt bra med sina jobb. De här faktorerna tillsammans gjorde att jag bestämde mig för åklagaryrket, något som jag ännu inte ångrat. Det händer mycket i arbetet som åklagare. Maja berättar att arbetsdagen ofta blir annorlunda mot vad hon tänkt sig. Det kan bero på saker som händer i befintliga utredningar eller att hon får gå in som förundersökningsledare i en ny utredning, till exempel när polisen gripit en person misstänkt för brott. Att få vara delaktig hela vägen, från det tidiga förundersökningsstadiet till domstolsförhandling och slutligen dom, är det som gör att jag tycker att det är så roligt att vara åklagare.

ATT ARBETA SOM ÅKLAGARE ATT ARBETA SOM ÅKLAGARE Elin Blank arbetar på åklagarkammaren i Uppsala: Jag tjänstgjorde en kortare tid som domare på tingsrätten, men när jag var färdig assessor gick jag över till åklagaryrket. Efter några år med ungdomsmål fick Elin för ett år sedan en specialisttjänst som innebär att hon nu arbetar med grova vålds- och förmögenhetsbrott förutom allmänna mål. Hon har haft flera större uppmärksammade mål tillsammans med en kollega. Hon trivs med självständigheten och variationen i åklagaryrket. Det roligaste av allt är samarbetet med polisen. Det är så spännande att vara med när något händer och dirigera en utredning åt rätt håll. Förundersökningsledningen och själva utredningsarbetet är det som tilltalar mig mest i yrket. Åklagaren är ju den som leder domstolsförhandlingen och är väldigt aktiv, mer än domarna som mest lyssnar och fördelar ordet. Jag ville inte bli advokat, mycket för att man då inte alls är lika självständig, utan beroende och styrd av sin klient. Per Nichols arbetar på Riksenheten mot korruption: Jag var polis när jag började läsa till jurist. Jag har alltid varit intresserad av juridik. Per har arbetat på en vanlig åklagarkammare, men är nu specialist och sysslar med brottsutredningar kring mutor, bestickning, trolöshet mot huvudman, förskingring med mera. När man är åklagare kan man inte med säkerhet planera hur dagen ska se ut, så mycket kan hända under dagen. Det är också det som är en del av charmen med åklagaryrket. Som specialiståklagare ansvarar Per för utredningar som sträcker sig över flera månader i tid. Dagarna fylls med sammanträden, telefonsamtal, resor både i Sverige och utomlands. Han processar i domstolar över hela Sverige. Det bästa med det här yrket är att det är oerhört självständigt. I domstolen presenterar man den utredning som arbetats fram och man får också se slutresultatet.

Box 5553 114 85 Stockholm telefon 08-453 66 00 e-post: registrator@aklagare.se hemsida: www.aklagare.se