8 Rättsintygets roll i rättsprocessen
|
|
- Adam Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få betydelse t.ex. för polisutredningen och för åklagarens beslut att väcka åtal eller för beslut att lägga ned en förundersökning om det visar sig att skadorna är självtillfogade. Rättsintyget kan vidare ha som syfte att användas som bevis i en brottmålsrättegång i domstol. Förundersökning Om det finns anledning att anta att brott har förövats skall en förundersökning inledas. Polis eller åklagare genomför förundersökningen för att konstatera om brott har förövats och vem som kan misstänkas för det. Utredningsarbetet utförs av polisen. Åklagaren är som regel förundersökningsledare så snart det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Rättsintyg inhämtas normalt sett under förundersökningen. Den avslutas genom att åklagaren fattar beslut om att antingen lägga ned förundersökningen eller att väcka åtal. Åtal Om åklagaren beslutar att väcka åtal för ett brott lämnar han eller hon in en ansökan om stämning beträffande den som är misstänkt för brottet. Ansökan om stämning görs normalt sett hos tingsrätten på den ort där brottet är begånget. Allmänna domstolar Till de allmänna domstolarna hör tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. En av de allmänna domstolarnas uppgifter är att handlägga brottmål. Åklagarens ansökan om stämning tas emot av tingsrätten som utfärdar stämning beträffande den som är misstänkt för brottet. I samband med utfärdande av stämning kallar tingsrätten till huvudförhandling. Huvudförhandling Huvudförhandlingen är det sammanträde där åtalet avhandlas. Rätten består av ordföranden som skall vara en lagfaren domare och av lekmannadomare, s.k. nämndemän. Som bisittare finns också en tingsnotarie. Till huvudförhandlingen kallas åklagaren, den åtalade personen den tilltalade, dennes försvarare som vanligen är en advokat, målsäganden samt vittnen och sakkunniga. Målsäganden kan ibland ha en advokat som s.k. målsägandebiträde. Vid förhandlingen framställer åklagaren sitt yrkande, dvs. yrkar ansvar enligt ett visst gärningspåstående. Den tilltalade anger sin inställning, dvs. om han eller hon erkänner eller 1
2 förnekar gärningen. Därefter hålls förhör först med målsäganden och därefter med den tilltalade. Först därefter hörs normalt sett vittnen och sakkunniga. Vittnen och sakkunniga avlägger innan de skall höras en ed som förestavas av rättens ordförande. När huvudförhandlingen är avslutad tar rätten enskild överläggning för att besluta om domen. Ibland avkunnas domen omedelbart efter överläggningen. I annat fall meddelar rätten att dom kommer att meddelas vid senare tidpunkt. Rätten får inte bygga sin dom på något annat än det som presenterats under förhandlingen. Vittne, partssakkunnig och domstolssakkunnig När en läkare som utfärdat ett rättsintyg kallas till förhör i domstol uppkommer fråga om denne skall höras som vittne, partssakkunnig eller domstolssakkunnig. Eftersom funktionen med rättsintyget och därmed också förhöret med läkaren i domstol är att tillföra sakkunskap i rättegången är det korrekta att läkaren betraktas som en sakkunnig. Om läkaren är åberopad av part och inte har erhållit något förordnande av rätten betraktas läkaren som partssakkunnig. I fråga om partssakkunniga gäller samma regler som för vittnen, vilket bl.a. innebär att den sakkunnige avlägger vittnesed före förhöret. Eden omfattar då enbart läkarens iakttagelser. Rollen som sakkunnig fullgör läkaren genom sin tjänsteställning och sin kunskap, men den delen täcks inte av eden. I de fall läkaren har förordnats som sakkunnig av rätten betraktas läkaren som s.k. domstolssakkunnig. Som domstolssakkunnig skall läkaren avlägga sakkunniged före förhöret. Det händer att läkaren kallas som vittne men får frågor som är av tolkningskaraktär. Ibland brukar då hävdas att läkaren är ett sakkunnigt vittne, ett begrepp som inte finns omnämnt i författningarna. Med ett sakkunnigt vittne menar man i detta fall en läkare som pga. sina medicinska kunskaper har kunnat göra speciella iakttagelser. Det är viktigt att komma ihåg att man som sakkunnigt vittne behandlas som ett vittne i rätten och får avlägga vittnesed. Det är givet att det ibland är svårt att skilja mellan vittne och sakkunnig. Som ledning kan ett uttalande av JO tjäna (ämbetsberättelsen 1982/83 sid. 21 f): Skillnaden mellan ett vittne och en sakkunnig kan i huvudsak sägas vara följande. Ett vittne skall uttala sig om de iakttagelser han har gjort rörande en tilldragelse eller ett händelseförlopp. Däremot behöver ett vittne inte uttala sig om vilka slutsatser som man enligt hans mening kan dra av iakttagelserna. En sakkunnig skall uttala sig om erfarenhetssatser och avge omdömen, som förutsätter särskild erfarenhet eller utbildning. Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra var gränsen går mellan bevismedlen vittne och sakkunnig. En sakkunnig ger ofta upplysningar även om faktiska iakttagelser som han har gjort på grund av sin särskilda sakkunskap. Å andra sidan skulle vissa vittnen inte ha kunnat göra sina iakttagelser, om de inte haft särskild fackkunskap. Man brukar i det senare fallet tala om sakkunniga vittnen. Sådana vittnen skall i alla avseenden behandlas som vanliga vittnen. Ersättning för domstolsinställelse För partssakkunniga gäller i fråga om ersättning samma regler som för vittnen vilket i regel innebär att den part som åberopat den sakkunnige står för ersättningen. Om det är åklagaren som har åberopat förhör med läkaren utges ersättning av allmänna medel. När det gäller 2
3 rättsläkare och kontrakterade läkare anses det ingå i deras arbetsuppgifter/uppdrag att utföra sakkunniguppdrag och kostnaderna ersätts av Rättsmedicinalverket. Om läkaren i sådant fall är domstolssakkunnig föreligger inte någon rätt att få ersättning fastställd av domstolen. Läkaren skall i stället få ersättning för sina kostnader med anledning av uppdraget på samma sätt som vid tjänsteförrättning. I fråga om de kontrakterade läkarna finns angivet i avtalsvillkoren vilken ersättning som kan utgå i sådant fall. 3
4 8:1 Sakkunnigrollen Inledning En läkare som utfärdar ett rättsintyg gör detta i egenskap av sakkunnig på området. Rättsmedicinalverket har tagit fram riktlinjer för en rättsläkares roll i rättsprocessen. Riktlinjerna gäller i tillämpliga delar även för de läkare som har avtal med verket för verksamhet med utfärdande av rättsintyg. (Se också i fråga om sakkunnigrollen vidare under avsnittet Rättsintygets funktion i rättsprocessen). Rättsmedicinalverkets interna föreskrifter och riktlinjer; Nr Rättsläkarens roll i rättsprocessen Syfte: att tjäna som stöd för rättsläkarna i deras yrkesroll att utgöra underlag vid utbildningen av nya rättsläkare att utgöra underlag för att inför media och allmänhet beskriva det uppdrag och den roll rättsmedicinen och rättsläkarna har i det svenska rättsväsendet Bakgrund Behovet av ett dokument med ovanstående syfte har uppkommit efter återkommande diskussion och debatt inom Rättsmedicinalverket, i utredningssammanhang och i massmedia. Rättsläkarens roll ska i första hand ses utifrån den uppgift som rättsmedicinen och den enskilde läkaren har i de rättsliga processerna. Tveksamheter och olika uppfattningar mellan rättsläkare om hur rollen ska uppfattas kan skada trovärdigheten i de rättsmedicinska utlåtandena och ytterst riskera att försvaga användningen av dessa som bevismedel i rättsprocessen. Dessa riktlinjer har utarbetats i samarbete med processrättslig expertis och samtliga yrkesaktiva rättsläkare i landet har vid något eller vid flera tillfällen haft möjlighet att delta i diskussionerna om och vid fastställandet av dokumentet. Rollbeskrivningen visar den samstämmighet om yrkesrollen som råder bland landets yrkesaktiva rättsläkare. Rättsläkarens roll påverkas naturligtvis av förändringar som kan ske i andra länkar i rättskedjan, liksom av resurstilldelning, teknik och kunskapsutveckling. Det är därför av stor betydelse att diskussionen om rättsläkarens roll kan fortgå kontinuerligt, och att detta dokument omprövas regelbundet. 4
5 Rättsläkarens roll Rättsläkarens roll kan ses som en sammanvägning av olika delar med olika tyngd i helheten. Följande beskrivning är en vägledning för hur rättsläkaren ska uppfatta sin yrkesroll från olika utgångspunkter. 1. Rättsläkaren som läkare En del av rättsläkarens roll sammanhänger med att rättsläkaren till sin profession och utbildning är läkare. Rättsläkaren behöver goda allmänna medicinska kunskaper, dels som grund för svar på allmänna medicinska frågor, dels som grund för svar på frågor inom det rättsmedicinska området. Vidare ska rättsläkaren självfallet också inta ett professionellt och korrekt förhållningssätt, och bemöta den undersökte, efterlevande och andra berörda med empati och respekt. Härvid kan tillämpliga delar av de etiska regler som gäller för läkarkåren i allmänhet vara till ledning. Det är emellertid mycket viktigt att beakta att rättsläkaren i sin yrkesutövning inte har samma relation till den undersökte som en kliniskt verksam läkare har till sin patient. Rättsläkaren måste tvärtom alltid vara klar över sin sakkunnigroll, och detta gäller inte minst relationen till anhöriga. Utgångspunkten måste vara att rättsläkaren i slutänden ska kunna fungera som en objektiv informationskälla i en eventuell rättslig process. Sammanfattning: Rättsläkarens kompetens utgår från medicinsk kunskap, men rättsläkarens roll kan inte ses i ljuset av den traditionella läkar-patientrelationen. Relationen till den undersökte, dennes närstående och andra med intresse i utgången av en eventuell rättslig prövning måste istället präglas av en neutral och objektiv inställning. 2. Rättsläkaren som tjänsteman i en statlig myndighet Det är naturligt att rättsläkaren i väsentliga avseenden präglas av att funktionen inom ramen för förvaltningsrätten försetts med en rad myndighetsrelaterade befogenheter, och därigenom också ett myndighetsansvar; Vem som får obducera är reglerat i lag, liksom under vilka förutsättningar detta får ske och vem som kan besluta om obduktion. Denna myndighetsroll innebär även en skillnad mot vissa andra kategorier av sakkunniga i rättegångar, utan att dock jämställa rättsläkaren med t ex polisen. Det är dock inte rimligt att stanna vid att se detta som en avgörande beståndsdel i rollen. Sammanfattning: Myndighetsperspektivet är en del i rättsläkarens roll, men måste ändå ses som sekundärt till rollen som sakkunnig i en rättsprocess. 3. Rättsläkaren som utredare Utredaren är den som söker och tillvaratar spår och bevis, och i den meningen är rättsläkaren självfallet en utredare. Detta innebär dock inte att rättsläkaren blir underställd förundersökningsledaren då denne begär att rättsläkaren ska genomföra exempelvis en fyndplatsundersökning eller en rättsmedicinsk obduktion. En sådan föreställning sammanhänger med att man sammanblandat förundersökningsledarens arbetsledarroll (som inte är aktuell i förhållande till den sakkunnige), dennes möjlighet att under en 5
6 förundersökning förordna om sakkunnigbiträde (rättegångsbalken 23:14), och att det är förundersökningsledaren som leder själva förundersökningen. Rättsläkaren är således inte underställd förundersökningsledaren, utan har det fulla ansvaret för sina egna undersökningar inom ramen för den "beställning" som förundersökningsledaren gör. Att vara sakkunnig innebär inte med nödvändighet att rättsläkaren ska vara partssakkunnig i en efterföljande domstolsförhandling; tvärtom är det normala enligt rättegångsbalken att en sakkunnig i rättegången ska vara domstolssakkunnig. I sin fristående utredarroll bör rättsläkaren inte förhålla sig passiv, utan aktivt delta i utredningen och känna sig oförhindrad att föreslå olika åtgärder etc. Dock är det självfallet så att om rättsläkaren i något skede skulle företa en egen utredning (exempelvis genom att konsultera en kollega eller genom att uppdra till en rättsmedicinsk utredare att genomföra kompletterande utredning), måste sådan utredning noggrant dokumenteras så att den senare kan göras tillgänglig för båda parter. Alla delar av rättsläkarens utredning ska naturligtvis bedrivas problemorienterat, objektivt och opartiskt, och med stor noggrannhet. Sammanfattning: Rättsläkaren är en utredare som har till uppgift att få fram det underlag som behövs för relevanta slutsatser som kan användas i rätten (eller för beslut av olika slag av polis eller åklagare). 4. Rättsläkarens kunskap och slutsatser som bevismedel Rättsläkarens huvudsakliga roll är att tillhandahålla kunskap som bevismedel, och detta gäller även om utredningen inte leder till en domstolsförhandling. I princip kan man tänka sig att rättsläkaren kan användas som bevismedel i två former; som vittne eller som sakkunnig. 4.1 Rättsläkaren som vittne Om - av någon anledning - rättsläkaren blott och bart skulle observera vissa fynd på den undersökte, kunde man tänka sig att rättsläkaren skulle kunna höras som vittne. Detta förutsätter dock att eventuella slutsatser helt saknas, inte behövs, eller är av helt underordnad betydelse. Man får därför förutsätta att rättsläkaren normalt inte ska höras som vittne! 4.2 Rättsläkaren som sakkunnig på vetenskaplig basis Den viktigaste rollen för rättsläkaren är att förmedla kunskap med kvalitet så att slutsatserna ligger i nivå med vetenskapens aktuella frontlinje. Utan en sådan vetenskaplig grund skulle endast en administrativ aspekt återstå, vilket vore orimligt. Det blir också orimligt om andra roller betonas så mycket att det begränsar möjligheten att agera som vetenskaplig expert. Det räcker alltså inte att vara expert i betydelsen specialist, utan man måste dessutom kunna pröva påståenden, slutsatser etc utifrån vetenskapliga kriterier. Om t ex en sakkunnig på vetenskaplig grund framför tvivel om säkerheten av en slutsats i en viss fråga, kan detta medföra att domstolen finner att det föreligger rimligt tvivel. Däremot kan det naturligtvis aldrig bli så att tvivel kan undanröjas av säkra uttalanden av en enstaka expert om samtidigt andra experter uttrycker tvivel! Vid bedömningen av bevisvärdet måste utgångspunkten vara dels den rättsliga bedömningen av hur höga beviskrav som ska ställas, dels den rent vetenskapliga prövningen av hur säkra 6
7 slutsatserna är. Den förra frågan avgörs av domare som har att göra en sådan bedömning och att göra den utifrån grundläggande rättsliga principer, och det är viktigt att inte rättsläkaren blandar sig i eller stör denna rättsliga bedömning. Rätten - och endast rätten! - ska också för den rättsliga användningen bedöma om slutsatserna ter sig så säkra att de tillsammans med annan bevisning kan läggas till grund för domen. Bedömningen av en tolkning/slutsats är däremot en rent inomvetenskaplig fråga, och kan inte överprövas vare sig administrativt eller av domstol (antingen accepterar man expertens slutsats eller så gör man det inte) endast förfaranden av typen peer review/second opinion i enlighet med vedertagna akademiska principer är möjliga för att utröna om slutsatserna håller acceptabel vetenskaplig kvalitet. Det är således viktigt att inte betona myndighetsrollen och andra administrativa aspekter alltför mycket en myndighet kan inte avgöra vad som är sant eller falskt ur ett vetenskapligt perspektiv. Med andra ord måste således frågan om kvalitet besvaras rent vetenskapligt. Man bör också observera att det inte behöver innebära bristande vetenskaplig kvalitet om rättsläkaren inte kommer fram till en säker slutsats. Kravet på ett vetenskapligt förhållningssätt måste finnas även i de situationer där vetenskapligt underlag saknas dvs avsaknad av säker vetenskaplig grund legitimerar inte fria spekulationer. Den kritik som ibland riktas mot rättsläkarkåren innebär en fara för rättssäkerheten om den tar sig uttryck i att media, anhöriga eller andra intressenter försöker sätta press på en rättsläkare som är osäker på vilka slutsatser som kan dras av förekommande fynd. Rättsläkarens roll måste präglas av dennes förmåga att dra gränsen mellan vad som är vetenskapligt belagt och vad som är hypoteser/bedömningar kriterierna för detta är inomvetenskapliga och därmed inte tillgängliga för rättsliga instansers betygsättning. I detta ligger naturligtvis ett ansvar för att ge en allsidig och opartisk belysning av möjliga tolkningar, och att utifrån vetenskapliga kriterier klarlägga vilken grad av säkerhet som slutsatserna kan ha. Rättsläkaren bör vidare beakta att domstolen inte själv kan avgöra rättsmedicinska bedömningars värde. Det måste nämligen konstateras att rättsväsendet generellt har hög tilltro till "expertutlåtanden" och kan komma att övervärdera det som experten säger. Det är också viktigt att rättsläkaren iakttar försiktighet med att bygga sina slutsatser på omständigheter som det är rättens uppgift att bedöma t ex vittnesuppgifter om vad som inträffat. Sammanfattning: Förmågan att tillämpa en vetenskaplig grundsyn och vetenskapliga kriterier är och förblir rättsläkarens viktigaste roll. 7
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merSå här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merRiktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet
Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Läs merResande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merÅKLAGARE. ett yrke för dig?
ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 december 2004 B 276-03 KLAGANDE BC Offentlig försvarare och ombud: advokaten ML MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. EG Ombud, tillika målsägandebiträde:
Läs merYttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2018-03-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 148-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler
Läs merEn snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott
Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 november 2018 Ö 1882-18 PARTER Klagande ÅJ Ombud: Advokaterna PH och HJ Motpart K-ÅH Ombud: Advokat TN SAKEN Klagan i hovrätt över
Läs merSjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har
Läs merRätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande
Beslutade den 29 november 2017 Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Sammanfattning Åklagare ska, när denne är förundersökningsledare, inför ett förhör
Läs merSjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart
Läs merRemissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 februari 2018 Ö 3827-17 PARTER Klagande SS Ombud och offentlig försvarare: Advokat MS Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merÅklagare. - ett yrke för dig?
Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN
Läs merHur går det till i tingsrätten? Tvistemål
Hur går det till i tingsrätten? Tvistemål Vid huvudförhandlingen deltar normalt: Rätten (en alternativt tre juristdomare eller en juristdomare och tre nämndemän i vissa familjemål) En protokollförare Parterna
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merHur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2012 B 2470-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER Efterlevande till SM 1. BM 2. FP SAKEN Misshandel ÖVERKLAGAT
Läs merADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG
Malmö den 15 januari 2017 Hovrätten över Skåne och Blekinge Box 846 201 80 Malmö Advokat Karl Henrik Östberg Aktiebolag 556979-1980 Post- och besöksadress Regementsgatan 14, 211 42 Malmö 076-0066110 040-123
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE
Läs merLag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs merEn modernare rättegång några utvecklingsområden
PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs mer2011-06-15 meddelad i Gävle
DOM Mål nr B 2305-10 2011-06-15 meddelad i Gävle 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Birgitta Fernlund Åklagarkammaren i Gävle 1. Målsägande 804 28 Gävle Målsägandebiträde: Advokat Bengt
Läs merBegångna brott Dataintrång
BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2019 Ö 5456-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisande av överklagande ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-02-20 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2008 B 4020-08 KLAGANDE 1. AC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JW 2. RG Ombud och offentlig försvarare: Advokat HG
Läs merSkattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1013-09 KLAGANDE K.M-S. Ombud och offentlig försvarare: Advokat B.M. MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs mergrundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1867-09 KLAGANDE YA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PL MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda
Läs mer7 Rättsintygets utformning och innehåll
7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets
Läs merDomstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi
15.6.2010 Publikationens titel Domstolspraktikanters behörighet Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör
Läs merBegångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn
Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Niclas Eltenius Åklagarkammaren i Falun Målsägande Målsägande, se domsbilaga 1 Målsägandebiträde: Advokat Veronica Viklund
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten
Läs mermeddelad i Malmö
Avdelning 4 DOM Mål nr B 7817-09 2010-06-24 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Johan Larsson Malmö åklagarkammare Tilltalad Omid Mosavi, 800908-6177 Amiralsgatan
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA
Läs mer2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst
Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER
Läs merAVKRIMINALISERINGAR enskilda avlopp värmepumpar lokaler för hygienisk behandling, undervisning m.m. miljörapporten
MILJÖBROTT AVKRIMINALISERINGAR Underlåtenhet att söka tillstånd eller göra anmälan för enskilda avlopp. Underlåtenhet att anmäla eller söka tillstånd för värmepumpar, som ej är C- eller B- verksamheter.
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2017:176 Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merAffärsetisk policy för Piteå kommun
Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2004 T 2166-02 KLAGANDE KS Ombud, tillika målsägandebiträde: advokaten PL MOTPART AB Ombud: advokaten PA SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs mer1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun
1 meddelad i Falun Mål nr: B 3756-18 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per TOMMY Emanuelsson, 19620421-7134 Malmgatan 28 A Lgh 1102 774 33 Avesta Åklagare Kammaråklagare Johan Knies Åklagarmyndigheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2009:29. Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2009:29 Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009 Sammanfattning av uppdraget Insynsutredningens uppdrag utvidgas på så
Läs merI Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna
SOLNA TINGSRÄTT meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merRemiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål
RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition
Läs merPM Stämningsmål. Inledning
1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte
Läs merDomstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018
Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om
Läs merDatum Dnr Sid Justitieombudsmannen R (6) Lars Lindström
YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-11-14 R 97-2013 1 (6) Lars Lindström Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och
Läs merRegeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM
Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt
Läs merAdvokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.
R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 maj 2018 Ö 5846-17 PARTER Klagande CA Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat MB Motpart Överförmyndarnämnden Varberg/Falkenberg
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 maj 2015 Ö 2861-14 KLAGANDE BJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat LO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2019 B 5577-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart AH Offentlig försvarare: Advokat LG SAKEN Skyddande
Läs mer2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande
Läs merUnder polisutredningen har Ni uppgivit att Ni avser att begära skadestånd för ovanstående brott. Jag har väckt åtal mot den misstänkte Erik Eriksson för ovanstående brott. Om Ni vill begära skadestånd
Läs merSTAYAC finns inte längre! Bilaga 3
STAYAC finns inte längre! Bilaga 3 SLLs/HSFs/BDOs hanterande av STAYAC-ärendet är att se som en summarisk process av Kafka-modell med för brott anklagad (STAYAC/Stefan Blomberg) och med HSFs företrädande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2018 Ö 5446-17 PARTER Klagande NB Ombud: MB Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättningsyrkande ÖVERKLAGAT
Läs mer