Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.



Relevanta dokument
Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Brukarundersökning 2010 Särvux

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Engelska skolan, Järfälla

Tentornas svårighetsgrad

Brukarundersökning av Korttidsvistelse Socialförvaltningen 2009

Våga Visa kultur- och musikskolor

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM. Utvärdering av kursen Vågrörelselära och Optik, 7p, VT Lämnas eller skickas till studentexpeditionen.

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Verbala och fysiska kränkningar vanligast

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

STUDENTBAROMETERN HT 2012

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT ) Antal svarande = 14

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Måttbandet nr 146 mars 2007

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Tentamen IE1204 Digital design

Nordiska språk i svenskundervisningen

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Socialhögskolan Dolf Tops

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Ansökan till Komvux (grundläggande, gymnasiala kurser)

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan, kommunen och Stockholms län som helhet inom respektive årskurs.

Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Viktor Rydberg gymnasium Odenplan

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Uppföljning av ungdomstrainee 2013

Kursutvärderingsformulär

Sammanställning kursutvärdering

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Elevenkät år

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

PROTOKOLL a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

Jämförelse av miljöenkäter. till personal vid Högskolan i Gävle. Undersökningar gjorda i maj 2002 resp i dec. 2003

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

D I G I TA LT S K A PA N D E

Resultat för: Stockholms län / Sundbyberg / Fristående / Grillska gymnasiet Sundbyberg / Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Vad tycker du om sfi?

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Kulturverksamhet. Kulturkurser. Nacka kommun Hösten Pilen Affärsutveckling AB Åsögatan 179 Box Stockholm Vx.

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010


Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Design & Construction College

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Standard, handläggare

Transkript:

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick möjlighet att svara antingen på papper (jägmästarkurs 3/8 4/9 och 5/1 samt momp 4/8 och möp 5/9) eller på Internet (jägmästarkurs 1/5 och 2/7 samt momp 1/5, 2/6 och 3/7), varje kurs hade endast möjlighet att svara på ett sätt. Totalt inkom 221 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 55% då 44 studenter hade möjlighet att svara på enkäten. Svarsfrekvensen drogs dock ned av webenkäten där endast 29% (49 st) svarade, pappersenkäten hade 94% (142 st) svarsfrekvens. Alla har dock inte svarat på alla frågor, men detta handlar om enstaka bortfall. Generellt kan sägas att flest antal studenter (41%) har angett att de önskar en godkänd betygsgrad, frågan är dock om alla har uppfattat ordet godkända i frågan. För övrigt är det få antal betygsgrader (två (23%) och tre (13%)) som är mest frekvent. Utöver detta har 2% angett att de vill ha fyra betygsgrader, 5% att de vill ha fem betygsgrader och 4% att de vill ha sju betygsgrader. 9% är osäkra och 3% har inte svarat på frågan. Flera anger i kommentarerna att de önskar följa Bolognamodellen. Värt att fundera över på fråga 2 är frågan från vilken nivå som arbetsbördan ökar eller minskar då vissa kurser är mer krävande än andra. På fråga 7-9 kan svaret ha getts utifrån hur den enskilda studenten själv skulle klara sig eller så kan frågan ha setts ur ett större perspektiv. Flera som har svarat på Internet verkar med avseende på kommentarerna inte ha sett skillnad på denna fråga och fråga åtta. Vad gäller arbetsbördan tror 6% att de kommer att få en ökad arbetsbörda, medan 35% anger att det kommer att fortsätta vara oförändrat. Många kommentarer handlar om att det vore bra med en morot i form av fler betygsgrader. Frekvent förekommande är kommentarer i form av jag lär mig inte för betyg, kommer inte plugga mer, lite mer eller mer, stor spridning med andra ord. 76% av studenterna anger att de skulle bli mer ade och 3% att de skulle bli mindre ade vid ett införande av fler betygsgrader än en och 17% skulle inte uppleva någon skillnad. 6% anser att den förändringen i nivå skulle vara dålig och 14% att den skulle vara bra. 7% säger sig inte uppleva. Många uppger i kommentarerna att de skulle läsa mer, men det är varierande om det skulle ge mer eller inte. Flera uppger att det skulle bli mer ade antingen direkt eller indirekt genom att en och tävlandet inom klassen skulle öka, liksom att stämningen i klassen skulle bli. Många kommentarer handlar om att en skulle öka, och/eller bli mer negativ, men det finns också kommentarer om att det inte as eller att en på olika sätt skulle vara bra. Av de som har uppgett att de skulle bli mer ade, anser 76% att den ökade en skulle vara dålig och 8% att den skulle vara bra, denna analys har dock endast kunnat göras bland de som har svarat på pappersenkäten. När det gäller examinationsformerna uppger 41% att de tror att fördelningen av examinationsformer kommer att vara oförändrad medan 36% tror att det kommer ett införande av fler betygsgrader kommer att minska antalet examinationsformer, endast 1% tror på fler examinationsformer. Här är kommentarerna tydligt grupperade, många tror att det blir mest eller bara salstenta, att noggrannheten kommer att kräva det. Kommentarer finns även om att det går att sätta betyg på andra examinationsformer, men studenterna verkar tycka/tro att lärarna inte har tid/ork/intresse att utveckla andra examinationsformer än

salstenta. På frågan om det är bra med ett ökat användande av salstenta svarar 62% att det skulle vara dåligt och 14% uppger att salstenta är den enda examinationsformen som används. I kommentarerna syns ett stort motstånd mot enbart salstentor och examinationer som är mer varierade och anpassade till kursens innehåll efterfrågas. Vad gäller konkurrens på arbetsmarknaden tror 25% att konkurrensen kommer att vara oförändrad med fler betygssteg, medan 59% tror att konkurrensmöjligheterna kommer att bli. 16% är dock osäkra. I kommentarerna för många fram att det viktigaste vid anställning är personlighet, kompetens mm. Andra menar att betyg ger större konkurrensoch sållingsmöjligheter. När det gäller möjligheten att söka kurser i Sverige och utomlands, är många osäkra, 45 respektive 49%. 21% tror dock att möjligheterna att söka kurser i Sverige kommer att förbättras mot 33% vad gäller kurser utomlands. Vad gäller att söka kurser i Sverige pekar kommentarerna på att någon större förändring verkar inte upplevas. Dock har ingen fört fram tanken att antagningssystemet kan förändras i och med att betygssystemen ändras. När det gäller att söka kurser utomlands verkar tendenserna vara att det skulle kunna men inte behöver spela någon roll vid urval vid utbyte. Det skulle dock underlätta utomlands då många andra länder har graderade betyg. En analys gjordes även av vad de som har svarat mer än tre på fråga tre har svarat på fråga fyra. Detta gjordes för att se om de som ansåg att de skulle få en ökad av fler betygsgrader skulle få en negativ eller positiv. Det var dock inte möjligt att genomföra detta bland de svar som inkom elektroniskt. Värt att notera är att de första sjutton svaren på fråga fyra i webenkäten har uteslutits då en hade rättats till från ja/nej till bra/dåligt. Detta torde dock inte påverka svarsproportionerna nämvärt. Dessutom föll vet ej bort som på fråga fem i pappersenkäten, flera har dock angivit detta svar i alla fall. 1. Hur många godkända nivåer vill Du att SLU:s betygssystem skall ha (ange antal eller vet ej)? Antal: 1: 2: 3: 7: Vet ej: Antal svar fråga 1 Svar i % fråga 1 1 5 8 4 6 4 3 sva r i % 2 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Vet ej angedda svar 1 2 3 4 5 6 7 Vet ej angedda svar 2. Hur tid skulle Du lägga ner på Dina studier vid ett införande av fler godkända betygsgrader än en, jämfört med den tid som Du lägger ner idag (tre är dagens arbetsbörda)? 12 3 4 5 Vet ej mindre mer

Antal svar fråga 2 Svar i % fråga 2 12 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 3. Hur skulle ett införande av ett betygssystem med fler godkända betygsgrader än en påverka Din nivå? 12 3 4 5 Vet ej mindre mer ad ad Antal svar fråga 3 Svar i % fråga 3 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45, 4 35, 3 25, 2 15, 1 5, 4. Skulle förändringen i nivå vara bra eller dålig? Bra Dålig Vet ej Känner ej av Anta l sva r fråga 4 Svar i % fråga 4 14 12 1 8 6 4 2 Bra Dåligt Vet ej Känner ej av 7 6 5 4 3 2 1 Bra Dåligt Vet ej Känner ej av 5. Hur tror Du att ett införande av ett betygssystem med fler godkända betygsgrader än en skulle påverka användandet av olika examinationsformer? 12 3 4 5 färre former fler former

Antal svar fråga 5 Svar i % fråga 5 1 8 6 4 2 5 4 3 2 1 6. Anser Du att det skulle vara bra med ett ökat användande av salstenta som examinationsform? Ja Nej Vet inte Har bara salstenta som examinationsform Antal svar fråga 6 Svar i % fråga 6 15 1 5 Ja Nej Vet ej Har bara salstenta 7 6 5 4 3 2 1 Ja Nej Vet ej Har bara salstenta 7. Hur anser Du att ett betygssystem med fler godkända betygsgrader än en skulle förändra konkurrensmöjligheterna på arbetsmarknaden jämfört med idag? Antal svar fråga 7 Svar i % fråga 7 8 7 6 5 4 3 2 1 4 35, 3 25, 2 15, 1 5, 8. Hur anser Du att ett betygssystem med fler godkända betygsgrader än en skulle förändra möjligheterna att söka kurser utanför SLU men i Sverige jämfört med idag?

Antal svar fråga 8 Svar i % fråga 8 12 1 8 6 4 2 5 4 3 2 1 9. Hur anser Du att ett betygssystem med fler godkända betygsgrader än en skulle förändra möjligheterna att söka kurser utomlands jämfört med idag? Antal svar fråga 9 Svar i % fråga 9 12 1 8 6 4 2 6 5 4 3 2 1 Från pappersenkäterna gjordes även en analys på hur de som har svarar fyra eller femma på fråga tre har svarat på fråga fyra. Totalt har 63% (14 st) av studenterna som svarat på pappersenkäten svarat så att de har tagits med i den här beräkningen. Antal svar fråga 4 från svar <3 fråga 3 Svar i % från fråga 4 från svar <3 fråga 3 12 1 8 6 4 2 Bra Dålig Vet ej Känner ej av 8 6 4 2 Bra Dålig Vet ej Känner ej av