Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell och arbetsmetod för gender budget analys (GBA) av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga PotatoPotato Angående nya lokaler och projektansökan daterad 15 april 2014 IN UT UT IN
Remisser maj 2014 Kulturmiljösektionen, Malmö Museer Ärendetyp Datum Fastighet Platsnamn Ärendemening Uppdragsgivare 1 Bygglov 140513 Teatern 4 Stadsteatern/Malmö Opera Tillbyggnad av teater SBK 2 Bygglov 140513 Bara 1 Ö Kristinelundsvägen Underhandsförfrågan ang tillbyggnad samt ändring av vind till bostäder SBK 3 4 5 Bygglov 140513 Ängen 7 Hässleholmsgatan/Hörbygatan Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov 140513 Gnistan 9 Karlshamnsgatan 8 Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov 140513 Sjömansgården 1 Fiskehamnsgatan 3 Fasadändring (ny entré, trappa) samt ombyggnad av kontor SBK 6 7 Bygglov 140519 Claus Mortensen 34 Stortorget 6 Tillbyggnad av butik och kontor, rivning av trapphus, nytt trapphus, nybyggnad av sophus samt fasadändring (fönster, takfönster) Bygglov 140521 Planeten 5 Amiralsgatan 46A Ändring av vind till bostäder samt fasadändring (insättning av takfönster samt byte av samtliga fönster) SBK SBK 8 9 10 11 12 13 14 15 Bygglov 140521 Mullvaden 53 Långgårdsgatan 17 Nybyggnad av takterrass samt insättning av fönster SBK Bygglov 140522 Björnen 38 Södra Förstadsgatan Fasadändring (nytt entréparti) SBK Bygglov 140528 Bornholm 8 Köpenhamnsvägen Solceller på tak SBK Rivningslov 140505 Aklejan 8 Kastanjegatan 38 Rivning av byggnad SBK Rivningslov 140507 Innerstaden 120:213 Nobeltorget Rivning av underjordisk toalett och krigsbranddamm (Nobeltorget) SBK Rivningslov 140511 Teatern 4 Östra Rönneholmsvägen 4 Rivning av del av teater (orkesterns övningssal) SBK Rivningslov 140513 Innerstaden 1:14 Drottningtorget Rivning av toalettbyggnad SBK Rivningslov 140513 Innerstaden 10:14 Malmöhusvägen 3 Rivning av förråd SBK den 4 juni 2014 Sida 1 of 1
Förslag till: Modell och arbetsmetod för gender budget- analys av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga Av: Anna Klerby och Roxana Ortiz April 2014
Sammanfattning Följande rapport innehåller ett förslag på hur Malmö stads kultur- och fritidsförvaltning kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16 utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Åldersgruppen har bestämts till barn och unga upp till 25 år. Målet lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor, Kartläggningen ska omfatta aktiviteter riktade till flickor och pojkar upp till 25 år som kultur- och fritidsförvaltningarna finansierar genom egna verksamheter eller genom bidragsgivning. Aktiviteterna kostnadsbestäms genom att kartlägga bidragsgivning, beräkna lokalkostnader och direkta kostnader för utrustning och personal, men administration ingår inte. Förslaget innebär att använda både befintlig statistik och att göra särskilda statistiska kartläggningar under året. För att fånga en helhet i barns och ungas fritid omfattar förslaget inte bara de ungas utövande utan innehåller även en analys av de förebilder som förvaltningarna ger barn och unga genom framförallt kulturverksamheterna. Det innebär att räkna på huvudkaraktärer i böcker vid sagostunder på biblioteket, vilka konstnärer som visas på exempelvis Konsthallen och Konstmuseet och vilka teman som Malmö museer presenterar i utställningar och hur de väljer att iscensätta dessa teman, med eller utan genusmedvetenhet. Förebilder är också de musiker och skådespelare som Sommarscen presenterar, utbudet riktat till barn och unga som organisationerna som får Kulturstöd presenterar, samt utbudet som förmedlas till förskolor och skolor genom Kultur för barn och unga. Verksamheterna presenteras utifrån resurser och målsättning (input), målgruppens behov och förutsättningar (begränsningar), vidare till verksamhetens processer och dess prestationer (output) i form av aktiviteter och mottagare. Prestationerna (output) sätts sedan i relation till målsättningen (de jämställdhetspolitiska målen) vilket utgör en resultat- och effektmätning. Resultatet presenteras i form av förslag till indikatorer och nyckeltal som med fördel kan presenteras i diagramformat för tydliga och lätt kommunicerbara slutsatser. Nyckeltalen och indikatorerna kan delvis ses som preliminära för att hålla öppet för att det under arbetets gång dyker upp ytterligare intressanta fördjupningar eller skärningspunkter att belysa. Förslaget kommer förhoppningsvis vara ett arbete som kan berika och utveckla förvaltningarnas ordinarie interna uppföljningsarbete. 2
Innehållsförteckning 1. Inledning...6 1.1 Syfte... 7 1.2 Avgränsning... 8 1.3 Material... 9 2. Metod... 10 2.1 Bakgrund till gender budgeting...10 2.2 Vad innebär gender budgeting?...10 2.3 JämKART...14 3. Kultur och fritid utifrån ungas perspektiv generellt och Malmö specifikt... 17 3.1 Kulturvanor bland unga...17 3.2 En ung stad...18 3.3 Sysselsättningsnivå och inkomster...18 3.4 Arbetslöshet...19 3.5 Utländsk bakgrund...19 3.6 Utbildningsnivå och utbildningsval...19 3.7 Kultur och fritid för barn och unga i Malmö...20 3.8 Unga i Malmö; 15 25 år...21 4. Förvaltningarnas mål, verksamhet, befintlig uppföljning och statistik samt behov av statistik... 22 4.1 Processkarta...22 4.2 Föreningsstöd...25 4.2.1 Insats/input...25 4.2.2 Processer...25 4.2.3 Prestationer/output...27 4.2.4 Output/effekt...34 4.3 Fritidsförvaltningens spontanaktivitetsytor, bad och rekreation...36 4.3.1 Insats/input...36 4.3.2 Processer...37 4.3.3 Prestationer/output...37 4.3.4 Output/effekt...40 4.4 Fritidsförvaltningens evenemang...41 4.4.1 Insats/input...41 4.4.2 Processer...41 4.4.3 Prestationer/output...41 4.4.4 Output/effekt...44 4.5 Idrottsmuseet...45 4.5.1 Insats/input...45 4.5.2 Processer...45 4.5.3 Prestationer/output...45 4.5.4 Output/effekt...48 4.6 Malmö Museer...49 4.6.1 Insats/input...49 4.6.2 Processer...50 4.6.3 Prestationer/output...50 4.6.4 Output/effekt...54 4.7 Malmö Konsthall...55 4.7.1 Insats/input...55 4.7.2 Processer...56 4.7.3 Prestationer/output...56 4.7.4 Output/effekt...59 3
4.8 Malmö Konstmuseum...60 4.8.1 Insats/input...60 4.8.2 Processer...61 4.8.3 Prestationer/output...61 4.8.4 Output/effekt...65 4.9 Malmö sommarscen...65 4.9.1 Insats/input...65 4.9.2 Processer...66 4.9.3 Prestationer/output...66 4.9.4 Output/effekt...69 4.10 Kultur för barn och unga...70 4.10.1 Insats/input...70 4.10.2 Processer...71 4.10.3 Prestationer/output...71 4.10.4 Output/effekt...73 4.11 Malmö Kulturstöd...74 4.11.1 Insats/input...74 4.11.2 Processer...74 4.11.3 Prestationer/output...75 4.11.4 Output/effekt...78 4.12 Malmö Kulturskola...79 4.12.1 Insats/input...79 4.12.2 Processer...80 4.12.3 Prestationer/output...81 4.12.4 Output/effekt...84 4.13 Stadsbibliotek...85 4.13.1 Insats/input...85 4.13.2 Processer...86 4.13.3 Prestationer/output...87 4.13.4 Output/effekt...91 5. Arbetsmetod: Att samla in underlag, statistik och information... 93 5.1 Deltagar/Besöksräkningar...93 5.2 Genusmedveten produktion...93 5.3 Kultur- och fritidsvaneundersökning riktad till målgruppen...94 6. En samlad analysmall... 96 6.1 Operationalisering av de jämställdhetspolitiska målen utifrån samhällsekonomiskt perspektiv...96 6.2 Delmål: Makt och inflytande...97 6.3 Delmål: ekonomisk jämställdhet...98 6.4 Delmål: Obetalt hushålls- och omsorgsarbete...99 6.5 Delmål: Samma rätt till kroppslig integritet... 100 6.6 Investeringar och marginaleffekter... 100 6.6.1 Kapacitet för förändring... 101 7. Förändringsstrategier...102 8. Avslutande reflektioner...103 Referenser...104 BILAGA 1 Teoretiska utgångspunkter och forskning om kultur och idrott...109 Genus, kön och andra begrepp som är utgångspunkt... 109 Genus och kön... 109 Jämställdhet... 110 4
Normkritik... 110 Intersektionalitet... 111 Makt... 112 Jämställdhet och kultur... 113 Jämställdhet och idrott... 114 Hbtq och idrott det råder en heteronormativ miljö inom idrotten... 116 Makt, fritid och idrott... 116 Socioekonomiskt perspektiv... 117 Funktionsnedsättning... 120 Diskussion om etnicitet... 121 Föreningsliv och utländsk bakgrund... 122 Nyanlända och idrott... 122 Hur skapas och främjas kultur- och fritidsvanor?... 123 Bilaga 2 Föreningskategorier...125 Bilaga 3 Jämställdhetspolitiska målen...126 Bilaga 4 Kalkylförslag för anläggningskostnader...128 5
1. Inledning Sverige som nation har tagit ett politiskt beslut som handlar om att arbeta aktivt för att skapa jämställdhet i samhället. År 2012 låg Sverige fyra på Gender Gap Index- listan 1. Inget land räknas ännu ha uppnått full jämställdhet. Sverige försöker genom den nationella strategin, kallad jämställdhetsintegrering, uppnå de jämställdhetspolitiska målen. 2 Jämställdhetsintegrering handlar om att politiska beslut ska grundas på jämställda villkor för kvinnor och män. Ett jämställdhetsperspektiv ska inte ses som ett sidospår eller särskilt uppdrag utan istället vara en central utgångspunkt för beslut och utveckling. År 2011 beslutade den svenska regeringen att Sverige ska fortsätta med jämställdhetsintegrering på central, regional och lokal nivå. Förutom att skapa utvecklingsprogram för att hantera och implementera jämställdhetsperspektiv på riksnivå finns alltså en pågående utveckling på kommunal nivå. Ett led i det är att kommunfullmäktige i Malmö stad år 2007 skrev under CEMR- deklarationen som är den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 3 CEMR- deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Genom deklarationen har Malmö stad förbundit sig att ge en likvärdig service och bemötande, vilket också omfattar att genomföra en likvärdig fördelning av resurser till flickor, pojkar, kvinnor och män. Denna rapport har som syfte att presentera ett förslag på hur Malmö stads kultur- resp. fritidsförvaltning på ett gemensamt och systematiskt sätt kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16, som lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor. Förvaltningarna har valt att fokusera på jämställdhet ur ett resursfördelningsperspektiv. Sedan 2000- talet har intresset ökat för hur offentliga resurser fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Den metod som används kallas Gender budgeting, och den innebär att kartlägga hur resurser som pengar och tid för kommunen och för privatpersonen fördelas till kvinnor och män och möter flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov. Gender budgeting är ett engelskt begrepp som på svenska kan likställas ett jämställt budgetarbete. Många studier visar på att offentlig verksamhet fördelar resurser ojämställt. Det kan vara att ge ojämställd service eller bidrag och stöd efter olika måttstock beroende på om mottagaren är kvinna eller man, eller om målgruppen är kvinno- eller mansdominerad. 4 Beslut om offentlig resursfördelning verkar i dessa fall baseras på föreställningar om kön snarare än om målgruppens faktiska behov. Att säkra jämställda villkor är en förutsättning för att flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att välja fritidsintressen 1 World Economic Forum (2012) The Global Gender Gap Report, introducerades 2006 av World Economic Forum. Gender Gap Report består av ett antal nyckeltal som syftar till att fånga storleken och omfattningen av könsbaserade skillnader runt om i världen. Indexet mäter könsskillnader i ekonomiska, politiska, utbildnings- och hälsobaserade kriterier och ger landet en ranking som möjliggör jämförelse mellan regioner och över tiden. 2 De jämställdhetspolitiska målen presenteras i bilaga 3. 3 The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) www.ccre.org 4 Sveriges Kommuner och landsting (2013) 6
efter sina egna önskemål, det vill säga; att gör så individuella val som är möjligt. I grund och botten handlar jämställdhet om att skapa effektivitet och rättvisa i samhället. Rapporten kommer att ge förslag på hur förvaltningarna kan besvara frågan: Hur fördelas våra gemensamma resurser till flickors och pojkars fritid? Och om ojämställdhet föreligger, vad kan förvaltningarna göra för att motverka detta? Förhoppningen är även att lägga en grund för att på längre sikt skärskåda resultaten också utifrån ett intersektionellt perspektiv. 5 Rapporten är strukturerad så att härnäst presenteras syfte, avgränsningar, material och metod. Metoden omfattar både gender budgeting och JämKART och diskuterar eventuella skillnader dem emellan. Därefter följer ett avsnitt om målgruppen, det vill säga barn och unga och deras förutsättningar för fritidsaktiviteter. Huvudavsnittet är en genomgång av förvaltningarnas verksamheter. Genomgången baseras på en processkarta som strukturerar upp förvaltningarnas arbete i olika insatser (input), processer, prestationer (output) och effekter. Nulägesanalysen redovisar förvaltningarnas målsättningar, hur dessa omsätts i verksamhet, vilken statistik som finns och vilka uppgifter som kan behöva samlas in, samt hur aktiviteterna kan resurssättas. Avsnittet tar sin utgångspunkt i JÄMKartmetoden. Varje verksamhet och institution presenteras var för sig, även om de kan ha överlappande verksamhet eller föreslås följas upp verksamheten på samma sätt. Avsnitt 5 omfattar en samlad presentation av de undersökningar som föreslås göras för att få underlag till gender budget- analysen. Avsnitt 6 beskriver förslag till indikatorer och nyckeltal som resultatmätning. Här sätter vi resursfördelningen i relation till de jämställdhetspolitiska målen. I avsnitt 7 presenteras tre olika typer av förändringsstrategier som kan vara bra att ha med sig i analysen för att föreslå eventuella framtida förändringar. Rapporten avslutas med avsnitt 8 avslutande reflektioner där några funderingar och obesvarade frågor tas upp för inspiration eller framtida uppföljning. 1.1 Syfte Rapporten presenterar ett förslag på analysmall och metod för hur en Gender- budget- analys kan genomföras av Malmö stads kultur- och fritidsförvaltningar. Mallen innebär ett övergripande förslag i form av definitioner för brukare, nyttjande, aktiviteter och kostnader. Förslag ges på indikatorer och effekter i relation till kommunfullmäktiges mål 16. Som utgångspunkt görs en genomgång av hur förvaltningarnas verksamheter förhåller sig till jämställdhet och vilka förutsättningar som ges för barn och unga ur ett jämställdhetsperspektiv. Den ger förslag på vilken befintlig statistik som kan användas och på behov av ytterligare statistikinsamling som behövs för att genomföra en samlad analys år 2015. Rapportens viktigaste syfte är att föreslå definitioner och kalkylmetoder 5 Med intersektionellt perspektiv menas att väga in andra sociala kategoriseringar i analysen som kulturell bakgrund, religiös tillhörighet eller funktionsnedsättning. Se Paulina De los Reyes och Diana Mulinari (2005). 7
för att beräkningar ska kunna göras över hur förvaltningarnas resurser fördelas mellan flickor och pojkar. 1.2 Avgränsning I fokus för gender- budget- analysen står målgruppen barn och unga. Målet är att svara för verksamhet för medborgare upp till 25 års ålder. På grund av att verksamheterna har åldersgränser anpassade efter deras behov så kommer det att råda lite olika åldersgränser både uppåt och nedåt beroende på att det inte finns några standardiserade sätt att kategorisera efter ålder inom staden. Vuxenverksamheten ingår alltså inte i denna analys. Det blir i vissa delar en utmaning att avgränsa mot vuxenverksamheten då vissa kostnader blir schabloner och skattningar för både barn och vuxna, och det inte går att exakt reda ut hur resurserna verkligen har använts. Som exempel kommer hela kostnaden för en produktion som riktas till barn och unga tillfalla barn och unga även om det högst troligt också är vuxna i publiken. Då fokus är barn och unga är effekter på arbetsmarknaden för vuxna professionella inte av primärt intresse för analysen men ur ett maktperspektiv, som sätter normer, blir just dessa personer i egenskap av förebilder för ungdomarna också viktiga att analysera. Verksamhet riktad till skolan ingår inte i mål 16 enligt förvaltningarnas tolkning, då mål 16 fokuserar på flickors och pojkars fritid. Men, skolverksamheten är på många sätt viktig ur perspektivet att den är enda kontaktytan där samtliga barn och unga nås, till skillnad från fritidsaktiviteter där flickor och pojkar redan i utgångspunkten har genomgått samhällets normers selektion. Skolverksamhet skapar därför förebilder och sätter normer och värderingar för barns och ungas fritid. Av denna anledning är verksamheten inom Kultur för barn och unga med i förslaget. Stadsbiblioteket har filialer i stadsdelarna som drivs av stadsdelarna. Dessa ingår inte i denna analys. Modellen kommer att innebära ett förslag till önskad uppföljning av förvaltningarnas verksamheter med en diskussion om vad som är praktiskt mätbart. Detta är en viktig utgångspunkt, som förhoppningsvis kan berika förvaltningarnas ordinarie uppföljningsarbete. En allmän utmaning för gender budget- modellen är att alla undersökningar riktade till barn och unga under 18 år omfattas av personuppgiftslagen och tillstånd från målsman krävs i de fall minderåriga ska ingå i någon form av undersökning. De olika undersökningar som ska ge underlag till analysen måste därför planeras på ett annat sätt än undersökningar riktade till vuxna. Inom Kulturförvaltningen utgår följande verksamheter: Samtlig administration Stadsarkivet Kulturstöd till organisationer som har vuxna som målgrupp Studieförbund Inom Fritidsförvaltningen utgår bidrag till följande verksamheter: 8
Samtlig administration Folkets hus och parker Paraplyorganisationer som MISO, HISO och liknande Studieförbund Uppdrag som tillsynsmyndighet för lotteriverksamhet 1.3 Material Materialet omfattar Kultur- och fritidsförvaltningarnas styr- och budgetdokument, verksamhetsplaner, beskrivningar av verksamheterna samt varje verksamhets arbetsrutiner för insamling av statistik och annat bedömningsunderlag, samt övrig dokumentation och rapporter kopplad till verksamhet för flickor och pojkar. Referenslitteratur är svenska rapporter och forskning om kultur- och fritidsverksamhet för flickor och pojkar. 9
2. Metod 2.1 Bakgrund till gender budgeting Under 2000- talet har intresset bland politiker, forskare och ideella organisationer ökat för hur offentliga resurser fördelas mellan olika grupper i samhället. Analyser av hur gemensamma resurser fördelas genom de offentliga budgetarna ur ett genusperspektiv och hur fördelningen kan förändras i riktning mot ökad rättvisa och jämställdhet kallas på engelska med ett gemensamt namn för gender budgeting, och på svenska ofta för jämställdhetsintegrering av budgetarbetet. EU- administrationen och Nordiska ministerrådet har arbetat med perspektivet och i Sverige har insatser i denna riktning gjorts bland annat inom Regeringskansliet. CEMR, den europeiska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Landsting, har tagit fram en jämställdhetsdeklaration där jämställdhetsintegrering av budgetarbetet ingår. 6 Den internationella organisationen för feministiska nationalekonomer (IAFFE), liksom andra forskarnätverk, har utvecklat arbetet att ta fram metoder för att göra budgetbeslutens inriktning och program mer genusmedvetna. Därtill drivs frågan av kvinnoorganisationer, som exempelvis European Women s Lobby och Sveriges Kvinnolobby. Vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog det internationella arbetet för genusanalyser av offentliga budgetar fart genom FN:s kvinnopolitiska dokument The platform for action: En budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv som gör det möjligt att stärka en utveckling till en jämställd värld. (FN 1995) Utifrån FN:s dokument har Europaparlamentet i ett betänkande definierat vad en jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga gender budgeting, innebär: Gender budgeting (är) tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. (Europaparlamentet 2003) 7. 2.2 Vad innebär gender budgeting? En offentlig budget redovisar politikernas intentioner vad gäller offentliga investeringar och utgifter på en övergripande och samlad nivå. En budget kan synas teknisk och omänsklig, men även den aggregerade nivån bygger på och berör i slutänden enskilda individer och grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. I traditionella könsblinda budgetdokument saknas i många fall fakta, kunskap och analyser av hur kvinnor och män påverkas av den offentliga resursfördelningen och de beslut som fattas. 6 Sveriges Kommuner och Landsting (2013) 7 Klerby och Osika (2008) 10
Genom de offentliga budgetarna och den offentliga ekonomin ansvarar politiker och offentlig förvaltnings anställda i hög grad för samhällets långsiktiga investeringar. Offentlig verksamhet lägger även ett ramverk för transfereringar av resurser över en individs livstid och mellan individer med olika stödbehov. Tidstransfereringar sker genom att människan som barn är kostsam för samhället men under sin förvärvsarbetstid genom skatter och avgifter betalar tillbaka till samhället. Det samhällsekonomiska systemet i Sverige innebär även att systemet sparar en del resurser till ålderdomen då människan åter behöver mer stöd (uttryckt i resurser) än det hon kan producera. En viktig del av de kostnader som flyttas runt över livscykeln är kostnader för verksamheter som utvecklar, stöder och vårdar människor under livets olika faser såsom vård, omsorg och utbildning. UNIFEM har föreslagit en allmän struktur för en genusmedveten budgetanalys enligt nedan. Strukturen appliceras på den eller de verksamhetsområden analysen avser. 8 Utgifter (t.ex. barnomsorg, hemtjänst, socialtjänst, infrastruktur, inkluderar även transfereringar) Inkomster (skatter och avgifter) Budgetens makroekonomiska effekter (t.ex. påverkan på betalt/obetalt arbete, tillväxt, långsiktig hållbarhet) Budgetens beslutsprocess (t.ex. representation och information bland politiker och bland tjänstepersoner) När ett område valts, exempelvis ett utgiftsområde eller en specifik verksamhet, finns det tre grundfrågor att fokusera på: Resurser: Vart går pengarna och övriga resurser? Budgeten och den konkreta verksamheten analyseras ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Behov och prioriteringar: Vilka behov finns? Vad har flickor och pojkar för behov och intressen? Möter budgetens resursfördelning flickors och pojkars behov och intressen på lika villkor? Hur värderas pojkar och deras behov, intressen och värderingar i relation till flickors? Förändringar: Vilka förändringar bör genomföras för att uppnå jämställdhet? För att se hur olika resurser samspelar och konkurrerar med varandra ger vi förslag på en struktur för kartläggningsarbetet som i första steget innebär en kartläggning av resurserna inom den avsedda budgeten, kultur- och fritidsförvaltningens budgetar, och hur de möter flickors och pojkars behov. I steg två vidgar vi tanken och identifierar vilka andra aktiviteter som samspelar med eller ersätter den avsedda insatsen. Finns det andra resurser som är nödvändiga för att vår primära aktivitet ska kunna genomföras? I det tredje steget så analyseras och ifrågasätts grundläggande antaganden och värderingar och en slår fast om de utgör grunden till ojämställdhet eller om det räcker med att styra om pengar inom de befintliga ramarna. Gender budgeting omfattar tre delar: 1. Jämställdhetsintegrering av budgetprocessen/förfarandet. 8 UNIFEM (2006) 11
2. Utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar, kvinnor och män. 3. En förändring av inkomster och utgifter i syfte att säkra en jämställd resursfördelning. Denna rapport är en beskrivning av hur förvaltningarna ska gå till väga för att göra en utvärdering av deras respektive budgetars effekter för flickors och pojkars fritidsaktiviteter. Rapporten är därmed inte ett underlag som föreslår förändringar. För att göra en utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är första steget att synliggöra hur förvaltningarnas respektive resurser fördelas till flickor och pojkar. Steg 1. De utvalda budgetområdena. I steg 1 synliggörs resursfördelningen till flickor och pojkar inom budgeten. Detta kan innebära ett omfattande kartläggningsarbete av representation och framtagande av enhetskostnader för att kunna räkna på resursfördelningen. 1. Budgetens utgifter och inkomster. 2. Hur ser målgruppen ut med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? 3. Beskriv målgruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen av aktiviteter har målgruppen som budgeten avser tillgodose. Gör en kultur- och fritidsvaneundersökning och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 4. Hur ser mottagargruppen ut bland dem som faktiskt tar del av aktiviteterna, med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? Använd besöksstatistik och medlemsstatistik bland annat. 5. Beskriv mottagargruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen har mottagarna som budgeten faktiskt har tillgodosett. Gör brukarundersökningar bland mottagarna och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 6. Räkna på resursfördelningen. Utifrån den totala resursfördelningen, beräkna hur mycket pengar som går till gruppen flickor respektive gruppen pojkar, men även per individ kr/flicka och kr/pojke. Observera att med grupp menas samtliga flickor och pojkar inom en verksamhet, inte exempelvis dansare som grupp på Kulturskolan, utan samtliga flickor och samtliga pojkar som går i någon form av aktivitet på Kulturskolan. 7. Räkna på hur budgeten skulle förändras om flickor och pojkar fick lika mycket resurser. 8. Motsvarar den faktiska resursfördelningen könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigt sätt? När resursfördelningen är klarlagd är nästa steg att synliggöra om särskilda privatekonomiska förutsättningar krävs för att delta, om budgetens utfall påverkar andra offentliga budgetar och hur dessa samspelar sinsemellan för att stödja flickor och pojkar att ta del av aktiviteterna. En relevant synpunkt för statistiken är att ett år ibland är en allt för kort tidsperiod att mäta exempelvis konstnärer och utställningars tema, om det är ett fåtal utställningar per år. Det kan vara befogat att istället ta fram medelvärden över en 3- årsperiod. Steg 2 samspelande/ersättande resurser 12
Här kartläggs privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser. Det kan handla om egenavgifter för lokalhyra, medlemskap, kläder, resor, etc. Exempelvis kan man besvara frågan om det finns någon skillnad mellan vad som krävs i form av egenavgifter, utrustning, med mera, för att delta i flickdominerade i jämförelse med pojkdominerade verksamheter. Andra kommunala eller offentliga budgetar kan påverka förutsättningar eller prestationer och utfall för den egna kommunala verksamheten, och det är också viktigt att synliggöra. Med det menas att synliggöra effekter som exempelvis om det finns kollektivtrafik som underlättar deltagandet, eller om en stängning av en fritidsgård skulle skapa mer oreda och kriminalitet i samhället, något som bland annat kan generera kostnader för sjukvård och rättsväsende, och därmed inte syns i de kommunala utgifterna. Även privata alternativ bör kartläggas för att synliggöra flickors och pojkars aktiviteter och hur de kommunala insatserna balanserar dessa. Det kan handla om att efterfrågan är större än utbudet som kommunen tillhandahåller så att fler individer i målgruppen söker privata lösningar, exempelvis för danskurser, vilket kan skapa ojämställda förutsättningar. Steg 3 vedertagna antaganden och värderingar Analysera huruvida utfallet grundar sig på gamla föreställningar om kön eller positiva effekter, så som att offentligt stöd till idrott är motiverat av en strävan efter att skapa elitidrottare och att idrottande ska syfta till någon form av tävling. Under senare år har folkhälsoperspektivet fått större tyngd för att motivera offentliga utgifter, och då kanske andra former av aktiviteter främjar folkhälsan mer än de traditionella bidragsmottagarna? En övergripande schematisk beskrivning av hur orsakssambanden ser ut i en gender budget- analys (se också en schematisk bild i avsnitt 4): Förutsättningar => insats/input => Primär budget => Prestationer/output => Effekter Förutsättningar Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Samhällets normer och värderingar Primär budget (kultur- och fritidsförvaltningarna) Kultur- och fritidsaktiviteter Prestationer Besökare Deltagare Förebilder Effekter (hur påverkas följande?) 13
Vilka är besökarna, deltagarna och förebilderna? Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Privata alternativ Gender budget- metoden ställer ett antal frågor om målgruppens och mottagargruppens förutsättningar som stöd för att se om det finns genusskillnader. Finns det skillnad i flickors och pojkars tidsbudget, som kan påverka deras möjligheter att nyttja utbudet? Ex. flickor pluggar mer efter skoltid, och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än pojkar? Pojkar gör mer hushållsarbete än flickor och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än flickor? Flickor spelar mer dataspel än pojkar och avstår därför från kulturs eller fritids aktiviteter i högre grad än pojkar. Har flickor och pojkar olika mycket resurser? Det vill säga, ger föräldrar sina barn olika ekonomiska ramar beroende på om de är flickor eller pojkar? Är egenavgifterna till aktiviteterna olika stora för flickdominerade resp. pojkdominerade aktiviteter? Vi vet exempelvis att ishockey och ridning är väldigt dyrt privatekonomiskt, medan fotboll och gymnastik kostar betydligt mindre. Finns det normer och värderingar i barnens familjer som styr dem till att välja vissa aktiviteter och inte andra? Finns det andra offentligt finansierade verksamheter som påverkar, ex arbetsförmedlingen som påverkar lönebidraget? Finns det normer och värderingar i samhället som styr flickor och pojkar att välja vissa aktiviteter och inte andra? Den samlade bedömningen av kartläggning och analys kommer att struktureras efter de jämställdhetspolitiska delmålen. 2.3 JämKART JämKART står för jämställdhetskartläggning och är ett resultat av betänkandet SOU 2007:15, författad av kommittén JämStöd, en utredning om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. I JämStöds Praktika beskrivs metoden men vi bygger vår sammanfattning på beskrivningen av metoden på SKL:s hemsida jamstall.nu. JämKART innebär en kartläggning av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Fokus är på styrning och den kan användas för att ge en snabb överblick av en verksamhets betydelse för jämställdhet och för att underlätta bedömningar av hur långt jämställdhetsarbetet har kommit hittills. Metoden ger även möjlighet att komma fram till förbättringsåtgärder som kan läggas till i en eventuell aktivitetsplan för jämställdhetsintegrering. JämKART kan med fördel användas för att göra översikter av verksamheter inför val och prioritering av djupare jämställdhetsanalysarbete. 14