838 arkeologiska objekt

UV VÄST RAPPORT 2005:14 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 838 arkeologiska objekt anläggningar från yngre stenålder, äldre bronsålder och järnålder Halland, Veddige socken, Veddige kyrka, RAÄ 256 Ewa Ryberg med bidrag av Marianne Lönn

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 031-33 42 900 Fax: 031-33 42 901 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Ägget från A11225. Foto: Ewa Ryberg. Baksida: Utsikt mot väster från kyrktornet på Vessige kyrka. Längst västerut (i mitten av bilden) är platserna för de omnämnda, och tidigare undersökta, boplatsområdena RAÄ 252 och 258. Unr 3790:20. Foto: Ewa Ryberg. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2005 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:14 ISSN 1404-2029

Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Metod 7 Registreringen i Intrasis 9 Fas 1 10 Fas 2 11 Resultat 11 Allmänt 11 Rutor 11 Antal anläggningar och anläggningskategorier 12 Gropkomplex 1 Neolitiska gropar 15 Gropkomplex 2 rostningssystem? 18 Gropkomplex 3 Lergrop 20 Gropkomplex 4 Ugn 22 Gropkomplex 5 malstensgrop 23 Gropkomplex 6 Ränna 25 Skärvstensgropar 29 Hus 29 Ägget 29 Fynd 29 Flinta 30 Keramik 30 Bränd lera 32 Prover 33 Makrofossilanalys 33 Vedartanalys 33 Dateringar 33 Antikvarisk kontroll 36 Tolkningar och materialets potential 37 Referenser 39 Administrativa uppgifter 40 Bilagor 41 Bilaga 1. Makrofossilanalys 41 Bilaga 2. Vedartsanalys 46 Bilaga 3. Vedartsanalys Tabellsammanställning 52 Bilaga 4. 14 C-Dateringar 54 Bilaga 5. Rutlista 55 Bilaga 6. Anläggningslista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 56 Bilaga 7. Fyndlista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 74 Figurförteckning 87 Tabellförteckning 88

N O R G E V Ä R M L A N D D A L S L A N D B O H U S L Ä N V Ä S T E R - GÖTEBORG G Ö T L A N D Veddige H A L L A N D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Under försommaren 2003 utförde Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst, en undersökning av RAÄ 256 i Veddige socken. Vid undersökningen framkom boplatslämningar i form av skärvstensgropar, härdar, stora stolphål samt gropar av skilda slag. Bland fynden kan nämnas kärlfragment från neolitikum, från skiftet yngre bronsålder/äldre järnålder samt ett fragment från ett trefotskärl i miniatyr. En malsten och en löpare samt även knackstenar förekommer. Bland flintorna finns bl.a. mesolitiskt material såsom en kärnyxa och en konisk spånkärna. Dateringar visar att boplatsområdet med säkerhet har varit utnyttjat (bebott) under framför allt yngre stenålder och äldre bronsålder. Även från perioderna förromersk järnålder och skiftet vendeltid/vikingatid finns enskilda dateringar. Övriga fynd och lämningar härstammar från sporadiska nedslag, man har vandrat förbi, slagit sig ner vid en lägereld och blickat ner över Viskans dalgång. Inledning Den arkeologiska undersökningen av fornlämning RAÄ 256 genomfördes under försommaren 2003. Undersökningen utfördes med anledning av en planerad utvidgning av den befintliga kyrkogården norr om kyrkan i Veddige. Undersökningen föregicks av en förundersökning (Lönn 2002). Tillstånd till undersökningen gavs av Länsstyrelsen i Halland (dnr 431-6488-02). Arbetet bekostades av Veddige-Kungssäters kyrkliga samfällighet och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst. Undersökningens förutsättningar Fornlämning RAÄ 256 låg alldeles norr om Veddige kyrka vilken har en central placering i Veddige samhälle. RAÄ 256 beskrivs i fornminnesregistret som en osäker boplats med okänd utsträckning. Vid den föregående förundersökningen, liksom även vid kulvertschaktningar i områdets omedelbara närhet, påträffades lämningar typiska för brons- och järnålder liksom lämningar av neolitisk karaktär. Områdets potential förväntades framför allt att ligga inom forskningsområdet som behandlar boplatsytor, hur stor dessa är, hur de organiserats och använts. Förutom att behandla det specifika boplatsområdet med sitt närområde, placeringen på en vidsträckt grusplatå i väst-östlig riktning, hoppades vi också att kunna belysa kopplingar till redan kända fornlämningsplatser längs sträckningen av samma grusplatå. Här handlar det om andra undersökta platser med boplatser och aktivitetsytor men också om platser med gravar. Metod Genom samråd med och beslut av länsstyrelsen genomfördes slutundersökningen i två faser. Under den första fasen strävade vi efter att ta reda på antalet anläggningar och fyndfrekvensen. Efter ett uppehåll, då prioriteringar och frågeställningar utifrån den uppgjorda undersökningsplanen diskuterades med länsstyrelsen, fortsatte undersökningen med fas 2 (se Undersökningsplan 2002-08-08 samt Rev. Undersökningsplan 2003-05-14 samt i kommande 838 arkeologiska objekt 7

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-06. Dnr 601-2005/1901. 8 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0i, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:20 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-06. Dnr 601-2005/1901. stycke längre fram i rapporten). Under fas två styrdes undersökningen utifrån i första hand en uppgjord prioriteringsplan och i andra hand, i mån av tid, även det som låg utanför planen. Vid oväntade anläggningsstrukturer gjorde vi också avsteg ifrån prioriteringarna. Alla företeelser och objekt har mätts in med hjälp av totalstation och registrerats i Intrasis GIS, ett arkeologiskt informationssystem för fältbruk. Varje anläggning, ruta etc. (objekt) har, liksom alla prover, fått egna identiteter. De undersökta anläggningarna har grävts ur till hälften, vilket bedömdes som lämplig strategi för att få erforderligt dokumentationsmaterial. Ett stort antal av de ej undersökta anläggningarna har genom okulär bedömning getts en typtillhörighet utifrån en jämförelse med hur de undersökta anläggningarna uppfattades mot den omgivande alvytan. Enklast kan detta beskrivas som att stora anläggningar med mycket skörbränd sten bedömdes som skärvstensgropar. Ett stort antal prover har samlats in från enskilda anläggnings-kategorier för att kunna göra analyser som kan belysa funktion och användningsområde för de olika kategorierna. Registreringen i Intrasis Vid registreringen av anläggningskategorierna i Intrasis har en del markerats med frågetecken (?) efter benämningen av anläggningstypen vilket här innebär att endast en okulär typbedömning har gjorts av anläggningen (samt att ytstorlek har dokumenterats). 838 arkeologiska objekt 9

Fig. 4. Före schaktningen. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:1. Fig. 5. Undersökningsområdet är färdigschaktat. Vy mot NO. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:2. Ett antal av anläggningarna har också snittats med spade för att bedöma anläggningstyp. Storleken har mätts och i förekommande fall har även djupet och fyllningen dokumenterats. Dock har inga profiler upprättats för dessa. Fas 1 För att få en uppfattning om lagerförhållanden samt en bedömning av fyndfrekvensen på undersökningsytan inledde vi slutundersökningen med att gräva sju kvadratmeter stora rutor, från befintlig markyta och ner i den underliggande sanden. Därefter tog matjordsavbaningen vid och en yta på ca 4000 m 2 frilades med hjälp av grävmaskin. 10 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Under denna fas påbörjades också undersökningen av utvalda enskilda anläggningarna för att få en uppfattning om karaktären, d.v.s. storlek, djup, fyllning och fyndmängd, på respektive anläggningskategori. Fas 2 Det huvudsakliga målet under fas 2 var att undersöka anläggningarna utifrån de prioriteringar vi i samråd med länsstyrelsen kommit överens om, vilket innebar att insatserna skulle läggas på de komplexa systemen av gropar, härdar och skärvstensgropar. Såväl hackbord som såll, grävsked och spade användes. Under denna fas insamlades ett stort antal miljöprover (jordprover) och kol-/vedartsprover. Resultat Allmänt Anläggningarna visade sig i huvudsak vara koncentrerade till den sydvästra delen av undersökningsytan. Detta märktes tydligast i den mängd härdar och skärvstensgropar som fanns inom denna del av ytan. Det man också kunde förstå var att utbredningen av lämningarna har fortsatt/fortsätter, utanför det nu undersökta området, framför allt i sydväst till nordväst. Att så var fallet bekräftades senare vid en antikvarisk kontroll vid iordningsställandet av en parkeringsplats direkt i anslutning till västra sidan av undersökningsytan (se längre fram i rapporten). På den avbanade ytan framkom sparsamt med ytfynd vilka till största del utgjordes av flintor. Det sammantagna materialet är av sådan omfattning att rapporten i första hand inriktas på att redovisa mängden och mångfalden och i andra hand behandlar tolkningar och funktioner. Man skall se denna rapport som ett material där det finns en potential till att gå vidare med bearbetningarna. Rutor De sju rutornas placering var främst i den södra delen av undersökningsområdet i närheten av den tidigare kulvertschaktningen (fig. 7). Vi förväntade oss därför att i detta område finna fynd ner genom matjordslagret som kunde belysa eventuellt underliggande företeelser. Matjordslagret var mellan 30 och 40 cm tjockt. Därunder fanns ett 20 40 cm tjockt sandlager som delvis även skiktvis var grusigt. Under detta andra lager övergick sanden till att vara mer homogent grusig. I ruta 6 uppmättes dock matjordslagret till dryga 70 cm. Det visade sig senare att rutans placering hamnat direkt över ett mindre gropsystem (A10476). Vid den efterföljande undersökningen av gropsystemet konstaterades att rutans matjordslager även här var ca 30 cm, d.v.s. gropens fyllning hade tagit vid direkt efter matjorden men varit svår att särskilja vid rutgrävningen. Fynd fanns både i det omrörda matjords-/ploglagret likväl som i övergången till samt nere i sanden. Matjordslagret innehöll både flinta, keramik, rödgods, järnslagg, tegel och kritpipsfragment. I samtliga rutor, förutom R6, 838 arkeologiska objekt 11

fanns flinta och bergart i sandlagret. Ingen av rutorna kunde genom sitt fyndinnehåll peka mot någon av de kringliggande anläggningarna. För kopplingen mellan rutor och fynd se fyndlista i bilagan. Antal anläggningar och anläggningskategorier Sammanlagt inmättes 838 arkeologiska objekt fördelade efter kategorier redovisade i tabell 1. Kategori Övrigt avser anläggning som erhållit nytt anläggningsnummer (gammalt anläggningsnummer utgår p.g.a. ommätning) eller blivit undersökt och därefter avfärdats som anläggning. Kategori Inmätt är anläggningar som ej blivit undersökta och kategoriserade d.v.s. de anläggningar som ej har ingått i prioriteringarna. Inom kategorierna skärvstensgrop och härd ingår även de anläggningar som ej undersökts men som typbestämts efter besiktning av ytan. Den fullständiga anläggningslistan finns i bilaga 6. 0 100 m Fig. 6. Schaktplan över hela undersökningsområdet applicerad på fastighetskartan. Det skrafferade området omfattar schaktningskontrollen. Skala 1:2000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-06. Dnr 601-2005/1901. 12 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Bland anläggningskategorierna framträder i första hand skärvstensgropar och därefter härdar och härdgropar, främst för att de utgör ett så stort antal i förhållande till den samlade anläggningsmängden. Stolphål och gropar överväger dock till antal vilket är vanligt på platser som tolkas som boplatser. Några av stolphålen i den västra delen kan utgöra resterna efter ett hus. Många av anläggningarna är samlade i system d.v.s. flera anläggningar, av samma eller skilda kategorier, överlappar, tangerar eller ligger väldigt nära varandra. Några av dessa samlade system, eller gropkomplex som jag valt att kalla dem, redovisas nedan. Tolkning som yngre/äldst eller samtida samt vilken funktion dessa anläggningar haft är några av de frågor som det redovisade undersökningsmaterialet kan ge svar på. 0 50 m Fig. 7. Schaktplan med rutor. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-06. Dnr 601-2005/1901. 838 arkeologiska objekt 13

Sten Lerplatta Grop/Stolphål Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Stenlyft Ugn Skärvstensgrop Härd, härdgrop Mörkfärgning Grop Årderspår 0 10 m Fig. 8. Schaktplan med alla anläggningskategorier. Skala 1:500.Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-10-06. Dnr 601-2005/1901. 14 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Tabell 1. Antal anläggningar fördelade på kategorier Grop 117 Grop/stolphål 52 Härd 38 Härdgrop 15 Käpphål 11 Lerplatta 2 Mörkfärgning 34 Skärvstensgrop 65 Stenlyft 23 Stenskott stolphål 26 Stolphål 109 Ugn 1 Omr. med årderspår 1 Summa 494 Inmätt (ej unders.) 201 Övrigt 143 Summa 838 Benämningen skärvstensgrop är namnet på den typ av anläggning som vanligen benämns kokgrop. Jag anser dock att detta namn är begränsat i sin tolkningsmöjlighet då man ej generellt kan säga att man kokat i alla gropar som innehåller skärvsten och kol/sot varför jag valt att i följande rapporttext konsekvent benämna alla gropar som innehåller skörbränd sten, och som ej benämns som härd/härdgrop, som skärvstensgropar. I fältanteckningar och i registreringsprogrammet (Intrasis) är dock dessa anläggningar benämnda som kokgropar. Den följande redovisningen av anläggningar och anläggnings-kategorier baserar sig på de i fält gjorda anteckningar och plan-/profilritningar som respektive arkeolog har skrivit. Gropkomplex 1 Neolitiska gropar Det som egentligen fick ge namnet till gropkomplexet var de båda avlånga groparna A9563 och A9652 vilkas fyllning och innehåll på ett tidigt stadium indikerade neolitisk tillhörighet. De båda groparna hade likhet i storlek och form och likartade fyndkategorier (dock fanns inga brända ben i A9563). Båda groparna hade också stolphålsliknande fördjupningar. Olikheten bestod i att det var betydligt mer kol samt förekomst av brända ben i A9652. Under undersökningens gång fanns funderingar på om A9652 kunde vara en grav eller ett stolphål. I anslutningen till de neolitiska groparna fanns en större (A11000) och en mindre (A11253) grop omedelbart väster om dem samt tre mindre härdar (A9021, A 9046 och A9056) söder om dem. Dessutom fanns en liten grop (A11186), ett stolphål (A9035) och ett stenlyft (A11045). Orsaken till att dessa anläggningar från början sågs som ett sammanhängande komplex berodde till stor del på att groparna delvis täcktes av ett kulturpåverkat 838 arkeologiska objekt 15

11000 11045 11253 9652 9056 11143 11186 9035 11157 9563 11169 0 9046 9021 5 m Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Stenlyft Härd, härdgrop Grop lager som jämnat ut eventuella skillnader. Det var först vid en noggrannare rensning samt vid den påbörjade undersökningen av de inmätta anläggningarna som en utkristallisering i flera ej sammanhängande anläggningar tog form. En viktig målsättning var att reda ut relationen (stratigrafiskt) mellan anläggningarna. Det visade sig att A11000 ej skars av eller skar A9652 och A11045. Kontakten med A11253 förblev oklar. Eventuellt skulle A11253 kanske kunna betraktas som en del av A11000 om inte djupen på anläggningarna varit så olika. Fig. 9. Gropkomplex 1. Skala 1:100. Fig. 10. Gropkomplex 1 med A9652 i förgrunden. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:3. 16 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

N Profil, fig 12b Profil, fig 12a A9652 Profil, fig 11c A11000 Profil, fig 11d Profil, fig 11a Profil, fig 11b A11000 Profil, fig 12c A9563 sten sten A11186 (A9068) A9035 (A9056) A11253 NO SV 1 2 3 N 1 S Profil 11b 1. Mörkgråbrun mellanhumös 4 Profil 11a 1. Blekt gråbrun grusig sand. 2. Brun lätt humös sand. 1/2 2 3 1 Tvärprofil 1 grusig sand m. enst. sot. 2. Ljusbrungrå lätt humös grusig sand m. enst. sot. 3. Strimmig ljusbrun grusig 0 1 m 3. Ljusbrun sand. 4. Mörkbrun humös sand. 0 1,4 m 1 sand. 1/2. Lite av varje. NV SO 1 2 3 4 0 0,7 m Profil 11c 1. Mörkbrun humös sand. 2. Ljusbrun humös sandstrimma. 3. Mörkbrun svart húmös sand. 4. Ljusbrun sand. OSO VNV 1 2 3 4 0 1,4 m Profil 11d 1. Mörkbrun svart humös sand. 2. Mörkbrun humös sand. m. inslag av ljusbrun sand. 3. Mörkbrun humös sand. 4. Ljusbrun sand. Fig. 11. Profilritningar av gropkomplex 1: A11000, A11186, A9056 och A11753. Skala 1:20. Planskissen över gropkomplex 1 är inte skalenlig. 838 arkeologiska objekt 17

NO SV S N 3 1 2 0 1 1,7 m SSV Profil 12a 1. Lätt humös grusig sand m. enst. kolfragment. 2. Ljusbrun sand. 3. som 1 fast mörkare (förekom fläckvis i fyllningen. NNO 1 2 0 0,6 m Profil 12b 1. Lätt humös ljusbrun. grusig sand m. enst. sten. 2. Ljusbrun sand. skörbr. sten 1 keramik Profil 12c 2 1. Lätt humös grusig sand. 2. Ljusbrun sand. 0 1 2 m Fig. 12. Profilritningar över A9563 och A9652. Skala 1:20. Fynden skiljer sig inte från varandra i karaktär eller mängd. Fynden ger överallt ett fragmentariskt intryck, särskilt då keramiken. Ett 14 C-analyserat hasselnötsskal från A9652 gav dateringen 4795±45BP. Av de analyserade miljöproverna fanns det makrofossiler endast i en av groparna (A11253) vars fyllning innehöll ett blandat material av vilka kan nämnas korn, pilört och hasselnötsskal. Gropkomplex 2 rostningssystem? Fyra anläggningar: skärvstensgrop (A11787) grop (A11813) härd (A11837) grop (A11866 ) som i plan verkar höra samman. Vid undersökningen framkom att A11866 bör vara äldst eftersom den är skuren av A11837. Likaså bör A11837 vara äldre än A11813 eftersom A11813 skär igenom A11837. Mellan anläggningarna 11813 och 11787 finns inga klara avgränsningar men dessa är troligen de yngsta. Detta gropkomplex tolkades under fälttiden som en rostningsanläggning, mycket beroende på anläggningarnas placering gentemot varandra. Det som kom fram vid makrofossilanalysen var emellertid fragment av hasselskal och humle d.v.s. inga spår av säd. Här är det läge att börja fundera i andra banor, framför allt eftersom humle är något som sällan påträffas i material äldre än medeltid (se bilaga 1). Inga fynd påträffades. 18 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

A11857 A11787 A11837 A11813 A11866 Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Härd, härdgrop Grop Skärvstensgrop 0 5 m Fig. 13. Gropkomplex 2. Skala 1:100. Fig. 14. Gropkomplex 2: A11787 skärvstensgrop, A11813 grop och A11837 härdgrop. Bild mot V. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:4. SV A11787 A11813 A11857 NO 1 2 1 0 1 2 3 3,6 m 1. Mörkbrun/svart homogen kompakt sand med ljusa sandstrimmor. 2. Mörkbrun sand m. ljusa sandstrimmor. Fig. 15. Profilritning över gropkomplex 2. Skala 1:20. 838 arkeologiska objekt 19

Gropkomplex 3 Lergrop En lite udda anläggning kom fram när sambandet mellan en grop (A3018), en skärvstensgrop (A3004) och en härdgrop (A2988) skulle undersökas. Det visade sig att A3018 utgjordes av en flack grop samt var klädd med ett hårt packat lager mjälig lera. Ett lager med kraftigt skörbränd sten samt keramik och bränd lera fanns i ytan i mitten, se planskiss och profil. Ett stenskott stolphål kom fram mellan lergropen och skärvstensgropen. Det inbördes förhållandet är att skärvstensgropen är äldst. Härdgropen och stolphålet överlagrar på var sin sida om skärvstensgropen och lergropen kan, tillsammans med härdgropen, vara yngst eftersom den överlagrar stolphålet. Makrofossilanalysen gav inget positivt resultat. Och som det ibland blir när man måste göra prioriteringar vad som skall analyseras och dateras så finns inget 14 C från detta gropkomplex. En hjälp till datering kan man dock få genom fynden från lergropen som bl.a. utgjordes av en koncentration av keramikfragment från ett rabbat gods (F105) vilket innebär en datering från sen bronsålder/förromersk järnålder. Det här är en rad med anläggningar som fortfarande gäckar. A2988 A3004 A12240 A3018 A3032 A3061 0 5 m Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Härd, härdgrop Grop Skärvstensgrop Fig. 16. Gropkomplex 3. Skala 1:100. SV NO 2 1 3 4 6 8 7 4 5 0 1 2 4 m 1. Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol. 2. Mjälig lera. 3. Mörkbrun humös sand m. sten. 4. Mörkbrun humös sand m. kolfragment. Svagt sotig (påfyllningslager). 5. Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol (framför allt i botten). 6. Dito utan bottenlagret. 7. Kraftigt sotig humös sand m. enst. skörbr. sten. 8. Dito samt m. kraftiga kolbitar. Fig. 17. Profilritning över gropkomplex 3: A3018, A12240, A3004 och A2988. Skala 1:20. 20 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fig. 18. Gropkomplex: A3018 lergrop, A3004 skärvstensgrop och A2988 härd. Bild mot N. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:5. Fig. 19. A3018 grop. Lerfodringen framträdde tydligt vid rensningen av ytan. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:6. 838 arkeologiska objekt 21

Gropkomplex 4 Ugn En av de första anläggningarna som fick sin typbestämning redan vid avbaningen var A3546. I ytan syntes direkt under matjorden en kraftig koncentration med bränd lera som tolkades som fragment av ugnsvägg. Fyllningen A 11361 11405 11637 B C 11391 3546 Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Mörkfärgning Grop / Stolphål Grop Skärvstensgrop Ugn 11376 0 5 m 11308 Fig. 20. Gropkomplex 4 och 5. Skala 1:100. S A11308 Löpare A3546 N 3 1 2 4 5 6 7 8 0 1 2 m Fig. 21. Profilritning av A3546 och A11308. Skala 1:20. 1. Brun finkornig sand m. inslag av br. lera. 2. Mkt humöst (trolig djurgång). 3. Rödbrun kompakt sand m. mycket br. lera. 4. Koncentration m. br. lera, något sotig. 5. Mörkbrun sand, ngt grusig. Fragm. av br. lera. 6. Ljus finkornig sand. 7. Sand m. mkt br. lera. 8. Mörkbrun finkornig sand. Fig. 22. Profil av A3546, ugnsrest, fotograferad mot V. I bakgrunden syns A11376 som innehöll en malsten. Till vänster, vid pilen syns en löpare (F5) vilken påträffades i det övre lagret i A11308, en grop. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:7. 22 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

utgjordes av olika skikt med sand med olika mängd lera och sot. En del av fyllningen tolkas som inrasade skikt. Östra halvan av anläggningen grävdes ut i plan. Den västra halvan grävdes efter lagerföljden. Fynden från västra halvan är registrerade utifrån lagerföljden medan fynden från den västra delen ej är separerade i lager. Det finns en tydligt koncentration av bränd lera centalt i anläggningen. De keramikskärvor som insamlats fanns i lager 3 och 4. Inga fynd fanns i lager 6 8. Bland fynden fanns, förutom flintor och ungsväggsfragment som delvis var sintrat, även en del keramik. I den intilliggande gropen A11308 fanns relativt ytligt en löpare (F124). Förhållandet mellan ugnen och gropen är inte helt klar. De kan höra ihop men de kan också höra till skilda företeelser. Makrofossilanalysen gav inget resultat för vare sig ugn eller grop. Gropkomplex 5 malstensgrop Detta gropkomplex var det mest komplicerade av de undersökta grupperna. Vid avbaningen inmättes ett område, en mörkfärgning (A358), som vid efterföljande undersökning visade sig bestå av tre skärvstensgropar A11361, A11376 och A11405 samt två gropar A11391 och A11637. Även här, liksom vid gropkomplex 2, hade ett kulturpåverkat lager jämnat ut eventuella skillnader mellan olika anläggningar. Den brända leran i A11391 uppfattades inte som konstruktion utan som fyllnadsmaterial. Lager 1 låg i ett oliktjockt skikt över alla anläggningarna, utom A11361. Den brända leran som låg spritt i nästan hela komplexet är sannolikt sekundär och kan ha kommit från ugnen A3546. Ett likartat lager fanns även i gropen i ugnskomplexet. En trolig tolkning är att A11637 är äldst och följs av A11391, A11376, A11405 och A11361 som är den yngsta anläggningen. De två groparna överlagras av de tre skärvstensgroparna. Fynden från gropkomplexet utgjordes av ett blandat material. Förutom den brända leran (ungsväggsfragment) fanns bl.a. en del keramik. I botten av A11376 låg en stor malsten (F378). Fig. 23. I förgrunden syns resterna av A11376, skärvstensgrop, med malstenen in situ. Foto: Betty-Ann Munkenberg. Unr 3790:8. 838 arkeologiska objekt 23

A11361 A11405 4 3 BL 7 BL BL BL 6 BL 1 BL Malsten 5 2 0 1 2 2,6 m Profil A SSV A11376 A11391 NNO 1 2 Malsten BL BL BL 1 BL BL BL BL BL BL BL 0 1 2 m Profil B 1 A11405 BL BL 1 BL 1. Brun humös sand m. spridd br. lera o. enst. kol. 2. Sotig humös sand m. skärvsten. 4 1 3. Svagt humös siltig sand. 4. Som 2 samt m. kol. 5. Som 1 men mindre br. lera. 0 1 m Profil C Fig. 24. Profilritning av A11361, A11376, A11405, A11391 och A11637. Skala 1:20. Fig. 25. Arrangerad bild med malstenen in situ och löparen (F5) placerad på malstenen. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:9. 24 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Ett 14 C-analyserat sädeskorn från A11391 gav dateringen 2200±30BP. Man frestas att se ett samband mellan malstenen och den närliggande löparen. Dock framkom endast ett fåtal makrofossilfragment (vanligt vete, vanligt korn och pilört), från A11391, vid analysen. Det är ej helt omöjligt att A3546 kan vara rester av en bakugn eller något annat som har med matlagning att göra. Gropkomplex 6 Ränna Det sista gropkomplexet som beskrivs utgjordes av en ränna A11424, en grop A1883 och två härdar A1962 och 1978. Rännan bör ha varit äldre än de andra anläggningarna eftersom dessa skar rännan. I rännan var djupet relativt 1895 D Kokgrop Härd, härdgrop Ränna Grop 11424 1813 C B 1962 A 1978 0 5 m Fig. 26. Gropkomplex 6 Ränna. Skala 1:100. V O 1 Profil 27a 2 2 1. Svart sand m. kol, sot o. 3 skörbr. sten. 2. Mörkbrun forts. på A11424 humös sand. 3. Mkt kol. 0 1 1,5 m SO NV 1 2 3 2 1 0 0,5 m Profil 27b 1. Svart sand m. kol, sot o. skörbr. sten. 2. (A11424) Mörkbrun humös sand m. ljusa sandstrimmor. V O Profil 27c 1 1. Mörkbrun kompakt sand. 3 2. Brun humös 2 sand. 3. Som 1 fast 0 1 1,2 m ngt lösare. O V 1 2 3 0 1 m Profil 27d 1. Mörkbrun sand. 2. Ljusbrun humös sand. 3. Mörkbrun humös sand. Fig. 27. Plan- och profilritningar av gropkomplex 6: A1978, A1962, A11424 och A1813. Skala 1:20. 838 arkeologiska objekt 25

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Fig. 28. 1. A2566. Bild mot N. Foto Ewa Ryberg. 2. Skärvstensgrop A6977 och härd A6993. Bild mot N. Foto: Mats Lindqvist. 3. A9113. Bild mot V. Foto: Marianne Lönn. 4. A8910. Bild mot NV. Foto: Ewa Ryberg. 5. A9097. Bild mot S. Foto: Marianne Lönn. 6. A10396. Observera det kraftiga sot- och kolmättade lagret ner mot botten. Bild mot Ö. Foto: Ewa Ryberg. 7. Gropkomplex: profil av grop A11650, härdgrop A11670 och skärvstensgrop. Bild mot SO. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:10 16. 26 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

N S 1 3 1166 12143 0 0,6 m 1159 S N 1264 1 1325 3 0 0,6 m 2 2438 1351 2413 N S 2490 2501 2775 2703 2712 0 0,6 m S N 1 2799 2827 2851 12262 2819 2859 2945 2966 12196 3032 12240 2911 12228 3044 11956 2899 12218 3070 3219 3098 3175 3499 1 2 0 1 m SV NO 1 0 0,6 m 3325 3407 N S 3271 3365 1 3281 598 3344 649 661 3 2 2 0 0,6 m 1. Humös mörkbrun grusig sand m. kolfragment, alt. m. skörbränd sten, alt. mindre grusigt. 2. Humös mörkbrun sand, men utan grus och skör- bränd sten, och betydligt sotigare än lager 1. 3. Strimmor av gulbrun sand. Fig. 29. Plan över stolphål, och profilritningar över en del av stolphålen, som ingår i en trolig huskonstruktion. Skala 1:200 och 1:20. N S 1 0 0,5 m 838 arkeologiska objekt 27

Fig. 30. A11225 en mörkfärgning (grop) med en äggformad sten och ev. stenfundament. Bild mot S. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:17. Fig. 31. Ägget från A11225 uppställt, dock ej i ursprungligt läge. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:18. 28 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

ensartat, mellan 0,32 0,42 meter djupt. Bredden var mellan 0,22 och 0,30 cm. I ytan syntes rännan endast delvis men blev tydligare på djupet. Vilken funktion har den långsträckta anläggningen haft? Hypotesen om djurgång uteslöts på grund av djupet på anläggningen. Rännan bör ha varit en nedgrävning eller dikning vilken måste ha funnits på platsen innan härdarna och gropen kom till. Under undersökningens gång kom tanken på väggränna upp, men frånvaron av ytterligare rännor eller intilliggande stolphål gör att det verkar mindre troligt. En makrofossilanalys från gropen A1883 gav ett fragment av spärgel. De enda fynden utgjordes av några fragment bränd lera i rännan och härden. Skärvstensgropar Som jag nämnde i början av anläggningsbeskrivningen har jag valt att benämna gropar med skörbränd sten, och som ej får benämning härd/härdgrop som skärvstensgropar. För att belysa variationen av skärvstensgropar visas ett antal av dessa anläggningar med hjälp av profilfoton (fig. 28). På flera av bilderna ser man tydligt ett övre stentomt lager (igenrasnings- eller igenfyllningslager) i skärvstensgropen. Även kol-/sotlager är synliga på en del profiler. Vad man också kan se är att variationen är stor både i storlek och djup). Hus Bland den stora mängden stolphål fanns ett antal som kunde bindas samman till en större enhet eller till två mindre enheter. Denna tolkning gjordes dels på grund av stolphålens placering men dels även genom strukturer vad det gällde fyllning och karaktär. En del av stolphålen var stenskodda. Det förekom också stolphål där man i profilen tydligt såg dels nergrävningsgropen och dels gropen efter själva stolpen (fig. 29). Antingen kan det röra sig om ett mindre hus ca 6 7,5 meter och ett norr om liggande mindre långhus ca 24 meter långt och 6 meter brett. Eller det kan vara ett 35 meter långt och 5 till 7,5 meter brett långhus med en något trapetsoid form. Paralleller lär finnas på Onsala (Streiffert 2000). Formen på huset antyder en datering till kanske yngre bronsålder/äldre järnålder. Ägget Varje undersökningsplats har sin lilla egenhet. Vår plats hade en ägg-formad sten i makroformat. Storlek: 0,45 meter lång, 0,3 meter bred och 0,99 meter i midjeomfång. Stenen fanns i ytan av en mörkfärgning, A11225, tillsammans med några mindre stenar vilka eventuellt kan ha utgjort ett fundament för stenen (fig. 30 och 31). Vid undersökningen framkom inget mer än dessa stenar i fyllningen. Den äggformade stenen kan ha varit markering för något. Men vad? Fynd Sammanlagt finns 377 registrerade fyndposter fördelade i fyndkategorier enligt uppställningen i tabell 2. Varje fyndpost kan innehålla olika typer och antal. De största fyndkategorierna är Flinta, Keramik och Bränd lera. Den fullständiga fyndtabellen redovisas i bilaga 7. 838 arkeologiska objekt 29

Tabell 2. Antal fyndposter fördelade på material Bergart 16 Bränd lera 45 Bränt ben 22 Flinta 200 Järn 4 Keramik 84 Kvarts 2 Obränt ben (djurtand) 1 Rödgods 3 Summa 377 Av det registrerade fyndmaterialet inmättes endast ett fåtal som lösfynd, dvs. fynd som hittades direkt vid avbaning eller vid upprensning av den avbanade ytan. Dessa fynd hade ej någon koppling till inmätta anläggningar. Lösfynden utgörs av 37 poster varav flertalet är flintor och då framför allt av typ kärna. Bland de övriga finns bl.a. mynningsfragment av keramik. Flinta Flintmaterialet utgjordes till största del av avslag och avfall, 263 st. resp. 596 st. Materialet innehöll få redskap, bl.a. tre skrapor, en kärnyxa samt kärnor av flera olika typer (se tab. 3). Tabell 3. Antal kärnor Handtagskärna? 1 Konisk spånkärna 1 Bipolär kärna 1 Kärnfragment, div. 5 Mikrospånkärna 1 Övrig kärna 13 Övrig kärna med en plattform 4 Antal 26 Keramik Den sammanlagda mängden keramik, buk-, botten-, övriga fragment samt mynningsbitar, har en vikt av ca 3195 gr. Ett fåtal fragment är försedda med vertikala intryck vilka sitter i täta eller glesa rader. Intrycken finns både vid mynningen och på bukfragment. Några av fragmenten, framför allt de större, har en yta som är rabbad eller i något fall eventuellt slammad. Dessa rabbade fragment består i genomsnitt av ett något kraftigare gods än övriga keramikfragment. Godstjockleken varierar mellan 5 och 14 mm. Bland mynningsfragmenten finns ett antal olika mynningsprofiler med små variationer som troligen mer är ett resultat från tillverkningstillfället än något medvetet val vid utformningen av mynningen. En del distinkta mynningsprofiler finns dock (F80, 92, 164, 223, 240, fig. 33). 30 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Ett fåtal av mynningsfragmenten ger möjlighet att bedöma diameter på det ursprungliga kärlet (se tabell 4). Det rör sig om framför allt större kärl på mellan 24 och 36 cm i diameter. En liten skål/kopp på ca 6 cm i diameter hittades också (F241 243). Tabell 4. Mynningsfragment där en trolig diameter på kärlet kan beräknas Namn Fnr Vikt i g Antal Anmärkning Dekor Tj. i mm Storl. Mynning 80 69 1 Rak mynning med rak utskjutande kant. Rabbad 9 30 cm diam. Mynning 95 7 1 Rak mynning med rak kant Mynning 106 4 1 Svagt utsv. mynning, rund kant. Mynning 223 66 6 Rak mynning mot markerad buk. Rund kant. Mynning 224 33 4 Rak mynning med rund kant. Mynning 241 15 6 Rak mynning med rund kant. Tillhör bukskärva F242 Vertikala intryck 8 24 cm diam. 7 24? cm diam. 8 36? cm diam. 7 36? cm diam. 5 6? cm diam. F163 F95 F80 Fig. 32. Keramik med dekor, F163 och F95 samt exempel på rabbad keramik F80. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson. 838 arkeologiska objekt 31

F80 F92 F164 F379 F223 F240 Fig. 33. Exempel på några distinkta mynningsprofiler: F80, F92, F164, F223 och F240. Ej skalenligt återgivna. Fig. 34. Keramik, F379. Skala 1:1. Foto: A. Andersson. F220 F96 Fig. 35. Trefotskärl, F96. Skala 1:1. Foto: A. Anderssson. Fig. 36. Fragment av lerplatta, F220 med mönster i tuskaft. Skala 1:1. Foto: A. Andersson. Bland övriga keramikfragmenten kan också nämnas ett bottenfragment tillhörande ett trefotskärl i miniatyr. Fragmentet är 5 2,5 cm stort och ytan på botten är ca 3 cm i diameter (fig. 35). Några paralleller till detta föremål har ej hittats. Bränd lera Bland den brända leran fanns fragment av en vävtyngd (F116), vilken framkom i en grop (A1184). Några fragment av bränd lera kan vara någon form av lerplatta eller lock (F220). Fragmenten har ett intryckt mönster som liknar tuskaft (fig. 36). Den brända leran bestod i övrigt främst av ungsväggsfragment (474 g) vilka till största del hör till samma anläggning, A 3546, tolkad som ugn. Därutöver fanns lerklining (114 g) och övrig bränd lera. Prover De insamlade proverna uppgick till 168 stycken, varav 126 utgjordes av miljöprover och 42 stycken var kolprover. Av dessa lämnades 21 kolprover för vedartsbestämning och 53 miljöprover för makrofossilanalys. Proverna 32 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

har analyserats av Riksantikvarieämbetet UV Mitt i Stockholm, se bilagor 1, 2 och 3. Datering av utvalt material, kol och brända fröer, från utvalda anläggningar har utförts av Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet och Poznan Radiocarbon Laboratory, Polen, se bilaga 4. Makrofossilanalys Som analysen visar fanns det ett tämligen spritt material, både anläggningsmässigt som innehållsmässigt (se bilaga 1). Noteras kan att det vanliga kornet var mest frekvent. Korn har odlats från tidigneolitikum men varit vanligast under äldre järnålder. De enstaka emmerkornen indikerar odling under bronsålder och förromersk järnålder. En humlenöt påträffades i en skärvstensgrop, vilket inte hör till vanligheten. Humlen började odlas på allvar först under medeltiden men den har antagligen funnits vildväxande tidigare under förhistorien i områdets närhet. Även hasselnötsskal förekom i flera anläggningar. Hasselnötter påträffas i stort sett under hela förhistorien. Vedartanalys Vedartsbestämningen av träkol från ett relativt stort antal anläggningar av olika typer utfördes i syfte att försöka ringa in respektive anläggningstyps användningsområde. Genom att få fatt i de olika trädslag som använts finns möjlighet att med hjälp av de olika träslagens värmeintensitet kunna få en antydan om funktion. Proverna från härdar och härdgropar var över lag mycket stora varför hela provmängden ej analyserats från dessa anläggningar. Skärvstensgroparna innehöll betydligt mindre mängd träkol, och i groparna fanns oftast små mängder förkolnat material. Analysen visade emellertid att det var en stor spridning av vedarter inom varje anlägningskategori (se bilaga 2 och 3). Bland de olika träslagen fanns mycket energirika likväl som energifattigare material. Därav kan man inte omedelbart utläsa någon generell användning av den ena eller andra arten i förhållande till anläggningstyp. Dateringar Som redovisats ovan finns bland fynden föremål som klart kan klassas som neolitiska. Detta tillsammans med att de flesta av dessa fynd påträffats i gropar/gropsystem som tolkas som neolitiska utifrån karaktären på fyllningsmaterialet och groparna gör att delar av boplatsen kan hänföras till neolitikum. De två äldsta 14 C-dateringarna, som kommer från två av de neolitiska groparna, hamnade i mellan- och senneolitikum. Huvuddelen av dateringarna, vilka klart är de mest intressanta pga. att dessa dateringar sällan förekommer, är de som grupperar sig i äldre bronsålder. Här återfinns också alla de daterade sädeskornen utom ett, vanligt korn, som fått en datering till förromersk järnålder. Det är framför allt under bronsålder som kokgropar, vilka jag i denna rapport benämner skärvstensgropar, är vanligast och då framför allt under yngre bronsålder. I den här tidsperioden kan också den rabbade keramiken placeras in. De yngsta dateringarna, som härrör från härdar, är från vikingatid. Se vidare i tabell 5, bilaga 4 och fig. 37. 838 arkeologiska objekt 33

Ua-27130 Ua-27129 Ua-27126 Poz-8608 Poz-8602 Poz-8607 Ua-27128 Poz-8601 Poz-8600 Poz-8605 Poz-8603 Ua-25127 Poz-8606 Fig. 37. Anläggningsplan med de daterade anläggningarna markerade. 34 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Tabell 5. 14 C-dateringar från Veddige 256 Labnr Anlnr Anltyp Material 14 C BP Notering Ua-27128 9652 Grop Hasselnötskal 4795±45 MN Ua-27129 10438 Grop Hasselnötskal 3595±45 SN Poz-8602 8744 Grop Vanligt korn 3065±35 Ä. bronså. Poz-8608 12124 Grop Hasselnötskal 3060±35 Ä. bronså. Ua-25127 7007 Grop Hasselnötskal 3040±45 Ä. bronså. Poz-8601 6977 Skärvstensgrop Korn 2915±35 Ä. bronså. Poz-8607 11921 Skärvstensgrop Vanligt korn 2910±30 Ä. bronså. Poz-8603 8910 Skärvstensgrop Ospec. säd 2905±30 Ä. bronså. Poz-8600 1334 Grop Emmervete 2900±35 Ä. bronså. Poz-8605 11253 Grop Korn 2885±35 Ä. bronså. Poz-8606 11391 Grop Vanligt korn 2200±30 Förrom.jäå. Ua-27126 1962 Härd Lind 1425±45 Vikingatid Ua-27130 10888 Härd Al 1210±45 Vikingatid 838 arkeologiska objekt 35

Antikvarisk kontroll Marianne Lönn Vid slutundersökningen av del av RAÄ 256 inför utvidgning av kyrkogården vid Veddige kyrka undantogs den västra delen av området från undersökningen. Under 2004 gav länsstyrelsen dock tillstånd till att anlägga en parkeringsplats inom detta område. Ett av villkoren som var förknippat med tillståndet var att en antikvarisk kontroll skulle utföras i samband med arbetet. Det kvarvarande området mätte ca 55 20 meter (ca 1100 m 2 ) och var vid besiktningstillfället avbanat till en relativt jämn yta. Det var ändå ganska svårt att få grepp om ytan på grund av att den inte kunde rensas ordentligt. Bitvis fanns också ganska mycket av matjorden kvar, vilket det enligt länsstyrelsen villkor skulle vara. Intrycket är dock att ytan i förhållande till sin storlek innehöll ungefär lika många anläggningar och av samma typ, som den västra delen av den tidigare undersökta ytan. Där fanns således mörkfärgningar, härdar och troliga skärvstensgropar. Anläggningarna låg ganska jämnt spridda över ytan, kanske med någon övervikt mot norr. I denna del var det å andra sidan sämre avbanat. Skörbränd sten fanns över hela ytan. Två av anläggningarna har utifrån en partiell undersökning typbestämts Fig. 38. Utsikt mot norr från kyrkotornet på Veddige kyrka ner mot undersökningsområdet. På området vid pilen gjordes den antikvariska kontrollen 2004. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:19. 36 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fig. 39. Anläggningsplan visande området för den antikvariska kontrollen, med anläggningarna markerade. Skala 1:400. 0 10 m medan de övriga endast har benämnts som mörkfärgningar (se fig. 8). Vid tre av anläggningarna fanns fynd, två slagna flintor och en bit kvarts. Dessa har inte tillvaratagits. Ytan mättes och en plan över anläggningarna upprättades. De inmätta anläggningarna måste ses som ett minimum. Den inmätta mängden anläggningar kan, trots att de ej undersökts, med relativt stor säkerhet typbestämmas till härdar och/eller skärvstensgropar och gropar. Denna slutsats dras utifrån att dessa anläggningstyper var de mest frekventa inom den västra delen av slutundersökningsytan. Med tanke på att stolphålsfärgningar främst framträder på en yta som är bra framrensad kan man inte utesluta att det även fanns denna typ av anläggningar inom området men att dessa ej var synliga vid besiktningstillfället. Tolkningar och materialets potential Med utgångspunkt från de i undersökningsplanen preciserade målsättningarna kan vi konstatera att det framtagna materialet, såväl fynd som anläggningskonstruktioner lämpar sig väl för vidare studier. 838 arkeologiska objekt 37

38 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning Platsen har, vilket även konstaterats vid andra undersökningar i Bohuslän och Halland, ett material som omfattar flera perioder. En intressant mellan-/senneolitisk fas urskiljs bl.a. i det stora gropmaterialet. Denna fas befästs med 14 C-dateringar och fynd. De neolitiska groparna var mycket likartade såväl till form som till materialinnehåll. Det går också att konstatera att någon form av aktivitet som efterlämnat en mycket stor mängd skärvstensgropar har förekommit. 14 C-dateringen på tre av dessa ger alla skiftet mellan äldre och yngre bronsålder. Över huvud taget visar dateringarna från äldre bronsåldern att den här platsen ger möjlighet till att belysa en period i förhistorien vars dateringar ej är så vanligt förekommande i undersökningssammanhang, åtminstone inte inom det halländska materialet. Det makrofosila innehållet ger ingen omedelbar ledtråd till groparnas funktion. Här finns dock ett material att gå vidare med och flera möjligheter har diskuterats i andra sammanhang (Schaller Åhrberg 2002). Endast en huskonstruktion kunde konstateras, vilken i sig antingen kan utgöra ett enda längre hus eller två kortare. Huskonstruktionen kan, utifrån formen att döma, vara från yngre bronsålder/äldre järnålder. Övriga stolphål kunde inte kopplas till någon form av konstruktioner. Utifrån påträffade slaggförekomster vid tidigare förundersökning och kulvertschaktning förväntades det att rester från en järnframställnings-verksamhet skulle förekomma. Så var inte fallet. Däremot uppenbarade sig rester av en igenrasad ugn som eventuellt kan ha använts för bakning/matlagning. I ugnsrestens omedelbara närhet fanns en malsten (underliggare) och en löpare. Malstenen låg i ett gropkomplex som daterades till förromersk järnålder. De stora och många gropkomplexen visar att det finns anläggningskategorier som troligen haft funktioner där de i hög grad varit beroende av varandra men där vi idag ännu ej kan se ett samband. Man bör kanske i kommande studier i större utsträckning fokusera på hur dessa olika anläggningstyper fördelar sig rumsligt men även mängdmässigt i förhållande till varandra. Den kompletterande antikvariska kontrollen som utfördes efter att slutundersökningen var avklarad gav besked om det som redan hade diskuterats under slutundersökningens gång, nämligen att talrika boplatsspår finns/har funnits utefter den grusplatå som sträcker sig i väst- östlig riktning. Tidigare undersökningar i områdets närhet har också gett besked om att flera boplatsområden har funnits längs denna platå (Ryberg 1998, 2001). Den samlade uppfattningen om resultaten från undersökningen av boplatslämningen RAÄ 256 Veddige socken är att det finns ett rikt material att gå vidare med. Det finns möjligheter att koppla samman denna plats med fornlämningar inom ett större område, framför allt väster ut, och som innehåller både gravar och tidigare undersökta boplatser, bl.a. RAÄ 252 och 258 (se foto på rapportens baksida vilket visar en vy mot de tidigare undersökta boplatserna). Vid företagna undersökningar längre söderut i Halland har man visat att det finns goda möjligheter till denna typ av studier (Johansson et. al 2000). Sammantaget ligger lokalens största potential i möjligheten till analys och funktionsbestämning av olika typer av anläggningar samt en diskussion omkring verksamheter kring dessa. En relativt omfattande insamling av jämförande material skulle sannolikt bli tidsödande men nödvändig. En ökad kunskap kring olika verksamheter och deras lämningar är av stort värde för kommande undersökningar.

Referenser Johansson, Nils m.fl. 1998. Boplatser och fossilt odlingslandskap. Arkeologi längs väg E6/E20 i södra Halland. Del III 1993 1996 sträckan Kvibille Slöinge. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1998:21. Lönn, Marianne. 2003. Boplats vid Veddige kyrka. Halland, Veddige socken, Veddige kyrka, RAÄ 256. Arkeologisk förundersökning. UV Väst Rapport 2002:16. Persson, Kristina & Schaller Åhrberg, Eva. 1994. En glimt från bronsåldersns storviltjägare. Arkeologisk undersökning av fornlämning 157 Ås socken, Varbergs kommun Halland. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1994:15. Ryberg, Ewa. 1998. En keramikrik boplats från romersk järnålder arkeologisk undersökning av en nyupptäckt fornlämning, RAÄ 252 i Veddige socken, Halland. Arkeologiska Resultat UV Väst rapport 1998:7. Ryberg, Ewa. 2001. I gravfältets skugga lämningar från stenålder, bronsålder och tidig medeltid. Halland, Veddige socken, Veddige 33:3, RAÄ 258. Arkeologisk förundersökning. UV Väst Rapport 2001:11. Schaller Åhrberg, Eva. 2002. Kokgropar matlagning eller bastu? Diskussion kring en arkeologisk undersökning. Halland Veddige socken, Barkhult 2:1, RAÄ 64. Arkeologisk undersökning. UV Väst Rapport 2002:17. Streiffert, Jörgen. 2000. Förhistoriska gårdslämningar i Onsala. Halland, Kungsbacka kn, Onsala sn, Lunden 1:121, del av fornlämning 369. Arkeologisk undersökning. UV Väst Rapport 2000:20. 838 arkeologiska objekt 39

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2173-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-6488-02. Projektnummer: 1320331. Intrasisprojekt: V2003:010. Undersökningstid: 22/4 13/6 2003 och 24/5 2004 (Ant. kontroll). Projektgrupp: Linda Fredriksson, Mats Lindqvist, Marianne Lönn, Josefin Nilsson, Louise Olsson, Betty-Ann Munkenberg, Ewa Ryberg (projektledare), Eva Schaller Åhrberg och Anna Sjöberg. Underkonsulter: Håkan Ranheden och Ulf Strucke, UV Mitt. Exploateringsyta: 9100 m 2. Undersökt yta: 5100 m 2 (varav Ant. kontroll 1100 m 2 ). Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 0i, edition 2, okt. 1989, x 6354200 y 1290300. Koordinatsystem: 2.5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6354240 y 1290350. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 37 profilritningar/-listor i skala 1:20, 19 digitala foton med Unr 3790:1 19. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr 1 372. 40 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Bilagor Bilaga 1. Makrofossilanalys Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet UV Mitt Halland Veddige 256. Analyserade miljöprover Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal 7 7129 A2932 Grop Chenopodium album (svinmålla) Scleranthus annus (vårspärgel) 8 7163 A6977 Skärvstensgrop Triticum cf. dicoccum (emmervete) Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) Hordeum sp. (korn) Cerealie sp. (ospec. säd) Gramineae sp. (ospec. gräs) xx x 1 1 9 5 11 20 11083 A9563 Grop Trifolium repens (vitklöver) x 24 11087 A8910 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 25 11088 A8910 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 26 11089 A8910 Skärvstensgrop cf. Cerealie sp. (ospec. säd) 1 28 11092 A9652 Grop TRB Inga frön/frukter 36 11283 A11253 Grop Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) Gramineae sp. (ospec.gräs) Polygonum persicaria (pilört) Hordeum sp. (korn) Corylus avellana (hassel, nötskal) 7 1 5 4 3 fragm. 37 11281 A11186 Grop Polygonum aviculare (trampört) x 43 11525 A11391 Grop Triticum vulgare (vanl. vete, liten) Polygonum persicaria (pilört) Cf. Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 2 1 44 11442 A11424 Dike Inga frön/frukter 46 11518 A11000 Grop TRB Inga frön/frukter 47 11519 A11000 Grop TRB Inga frön/frukter 51 11439 A1883 Grop Scleranthus sp. (knavel) Chenopodium album (svinmålla) 1 xx 57 11530 A3546 Ugn Chenopodium album (svinmålla) x 58 11535 A3546 Ugn Inga frön/frukter 59 11532 A3499 Stenskott stolphål Rubus idaeus (hallon) 1 60 11533 A3499 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x 61 11534 A2945 Stenskott stolphål Trifolium repens (vitklöver) x 62 11536 A2712 Stenskott stolphål Inga frön/frukter 63 11537 A2712 Stenskott stolphål Inga frön/frukter 67 11549 A10438 Grop TRB Corylus avellana (hassel, nötskal) 1 fragm. 73 11612 A11376 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 79 11633 A2784 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 838 arkeologiska objekt 41

Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal 81 11727 A11376 Skärvstensgrop Chenopodium album (svinmålla) x 82 11731 A11650 Grop Chenopodium album (svinmålla) x 87 11748 A2966 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x 90 11756 A1334 Grop Triticum cf. dicoccum (emmervete) 1 91 11757 A1334 Grop Inga frön/frukter 92 11755 A1351 Stolphål Corylus avellana (hassel, nötskal) Euphorbia helioscopia (revormstörel) 2 delar ½ 94 11880 A11787 Skärvstensgrop Humulus lupulus (humle) 1 95 11881 A11813 Grop Inga frön/frukter 96 11882 A11837 Härdgrop Inga frön/frukter 97 11883 A11866 Grop Trifolium repens (vitklöver) Corylus avellana (hassel, nötskal) x 1 fragm. 98 11908 A11884 Skärvstensgrop Chenopodium album (svinmålla) xx 101 11939 A11921 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 102 11940 A11921 Skärvstensgrop Hordeum vulgare (vanligt korn) Gramineae sp. ( ospec. gräs) Chenopodium album (svinmålla) Polygonum convolvolus (pilört) Sambucus sp. (fläder) 118 11995 A3018 Grop Chenopodium album (svinmålla) x 4 3 2 1 1 120 12134 A12124 Grop Chenopodium album (svinmålla) Tahlaspi arvense (penningört) Polygonum aviculare (trampört) Corylus avellana (hassel, nötskal) x x x 1 fragm. 121 12137 A1184 Grop Inga frön/frukter 123 12135 A12116 Stolphål Inga frön/frukter 124 12136 A1184 Grop Cerealie sp. (ospec. säd) Chenopodium album (svinmålla) 1 fragm. x 128 12205 A12178 Stolphål Pinus silvestris (kottefjäll av tall) 1 137 12177 A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 140 12204 A5374 Grop Inga frön/frukter 141 12216 A3032 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x 142 12217 A3032 Stenskott stolphål Inga frön/frukter 147 12256 A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 148 12257 A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 160 12340 A8066 Grop Inga frön/frukter 161 12341 A8066 Grop Inga frön/frukter 166 12386 A8744 Grop Corylus avellana (hassel, nötskal) Hordeum cf. vulgare (vanligt korn) Ca 10 fragm. 3 42 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal 168 12388 A10396 Skärvstensgrop Cyperaceae sp. (ospec. halvgräs) 2 Kommentar Provhanteringen har följt den normala rutinen för detta på UV, d.v.s. att proverna har vattenfloterats i en vanlig plasthink och där det dispergerade materialet dekanteras över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Vid vattenfloteringen har stor vikt lagts vid att verkligen få med allt bränt växtmaterial över siktarna vilket omsatt i praktiken innebär att dekanteringen skett ganska bryskt så att inte bara sådant material som flutit upp i vattnet kommit med. Det frampreparerade materialet har sedan analyserats genom ett stereomikroskop i förstoringar mellan 8 50 gånger. I listan ovan är brända lämningar noterade med fetstil medan obrända frön/frukter har angetts genom x-tecken där x = 1 5 st och xx = 5 20 st av angivet fyndtyp. I princip betyder alltså ett x att det endast fanns enstaka fynd av frötypen ifråga. De obrända frö/fruktlämningarna är förmodligen spridda från yngre vegetation på platsen och är således knappast relevanta för några tolkningar. Anläggningstyperna har i stort utgjorts av gropar av olika slag. Min egen erfarenhet av analyser i material från gropar är att innehållet i dem kan variera starkt. Dels kan man utgå ifrån att gropens funktion i sig kan ha anrikat växtlämningar i form av frön/frukter eller andra växtdelar, dels har det också varit tydligt att gropar sekundärt kan ha anrikat sådana växtfragment som funnits på markytan runt gropen ifråga och där det alltså inte är gropens ursprungliga funktion som avgjort vad som numer återfinns i den. Därför bör det finnas en skillnad i det man kan förvänta sig att finna i t.ex. en härdgrop gentemot en sådan typ av grop som inte antas ha haft någon funktionell koppling till exempelvis matlagning eller liknande (i den mån man kan vara säker på det). Då det gäller t.ex. härdgropar liksom även skärvstensgropar, vilka varit frekventa här, bör man dock kunna utgå ifrån att en del av det växtmaterial man ser kan härröra från nyttjandet av anläggningen och för en härd kan det finnas en direkt koppling mellan brända växtfynd och den funktion som anläggningen haft (detta till skillnad mot t ex materialet i ett stolphål). Då det dock gäller en härd eller skärvstensgrop måste man därtill ta hänsyn till att gropen sekundärt kan ha anrikat material från markytan genom diverse markprocesser vilket kan jämställa tolkningen av påvisat material med tolkningen av fynden från en skarp sänka eller hål i marken (speciellt om marken sluttar något). I detta fall är det anläggningstyperna skärvstens- och härdgropar som således skulle kunna innehålla dels sådant material som processats eller deponerats i dem, dels sådant material som sekundärt anrikats enligt ovan. I denna studie skiljer sig dock inte fynden från de få ospecifiserade gropar som innehållit brända växtlämningar med de som benämnts skärvstensgropar utan båda anläggningstyperna har innehållit brända växtlämningar med ungefär samma ursprung. Det är också ett arkeologiskt spörsmål att avgöra vad groparna använts till och i benämningen grop skymtar sannolikt flera olika potentiella funktioner eller förklaringar. För en mer allmän kommentar angående växtmaterialets förekomst och vad detta innebär ur tolkningshänseende görs nedan en sammanställning av 838 arkeologiska objekt 43

det totala brända material som påträffats i proverna samt i vilket antal de förekommit och i hur många anläggningar, d.v.s. deras generella spridning bland proverna (de analyserade provpunkternas kontextuella relationer liksom deras laterala och vertikala positioner behandlas inte här). Taxa Antal I antal anl. Hordeum vulgare (vanligt korn) 21 5 Triticum vulgare (vanligt vete) 1 1 Triticum cf. dicoccum (emmervete) 2 2 Cerealie sp. (ospec. säd) 6 2 Humulus lupulus (humle) 1 1 Gramineae sp. (ospec. gräs) 15 3 Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) 8 2 Cyperaceae sp. (ospec. halvgräs) 2 1 Polygonum persicaria (pilört) 8 3 Chenopodium album (svinmålla) 2 1 Euphorbia helioscopia (revormstörel) 1 1 Scleranthus sp. (knavel) 1 1 Rubus idaeus (hallon) 1 1 Sambucus sp. (fläder) 1 1 Corylus avellana (hassel, nötskal) 18 6 Pinus silvestris (kottefjäll av tall) 1 1 Här ser man snabbt vilka fynd som varit mest frekventa i både antal och spridning. Vanligt korn har varit det mest frekventa fyndet på denna plats och det har tillsammans med fragment av hasselnötskal också varit det mest spridda växtmaterialet (d.v.s. i form av de brända rester vi ser idag). Vidare finns en hel del gräsfrön, dock med lite mindre spridning. Det är inte allt för ofta man påträffar gräsfrön i större mängder och deras närvaro här tillsammans med frukter av säv och ospecificerade halvgräs (säv och starrfamiljen) bör kunna indikera att växtmaterial från ängs/fuktängsmark har hämtats till platsen, i den mån denna vegetation inte redan funnits växande där. Utöver detta finns en tämligen tydlig ruderatmarksflora företrädd i proverna. Frön/frukter av pilört, svinmålla, hallon, knavel och revormstörel är alla växter som slår upp på näringsrika jordar med störda markskikt och brända lämningar av dessa är egentligen generellt sett starkt underrepresenterade i prover från arkeologiska utgrävningar. Dessa kan indikera odlingsmark men även gårdsmiljöer på vilka en liknande flora märks. Det vanliga kornet har alltså dominerat starkt bland den noterade säden medan vetet tycks underordnat. De två påträffade sannolika fröerna av emmervete förtjänar att nämnas. Emmervete (eller enbart emmer som det ibland kallas) är en äldre veteart som odlades under framförallt bronsålder och förromersk järnålder men så även sporadiskt under senare tider. Än idag odlas på vissa håll vete av liknande typ som emmervete (d.v.s. vete med fyrdubbel kromosomuppsättning), t.ex. durumvetet för tillvärkning av pasta. Det vanliga 44 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

skalkornet har funnits i odling under i stort sett alla tider men blev vanligare under äldre järnålder då man noterat att skalkornet på flera håll övertagit den dominans som speltoida veten och naket korn hade under bronsåldern. En humlenöt påträffades i A11787 som var en skärvstensgrop. Det är inte så ofta dessa påträffas i material som är äldre än från medeltid då humlet började odlas på allvar, i första hand för ölkryddning och spånadsändamål (humlens stjälkdelar anses ge starkare tågor än hampans). Humlen har funnits vildväxande i Sverige ända sedan boreal tid, d.v.s. redan under tidig mesolitikum då humlen följde alens invandring till Skandinavien. Ett enstaka fynd av humle kanske inte säger så mycket men det faktum att den fanns i ett prov från en skärvstensgrop kan möjligen ha betydelse. 838 arkeologiska objekt 45

Bilaga 2. Vedartsanalys Ulf Strucke, Riksanikvarieämbetet UV Mitt 250 200 Antal fragmnet 150 100 50 0 Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragment/Ha ssel Serie1 181 59 223 40 102 15 5 12 I proverna noterades endast lövträd. Dominerande arter var ek, al och lind. (fig. A). Andelen hassel är något missvisande. Den påträffades i stor mängd i en av härdarna. I övrigt överensstämmer antal fragment och representationen i anläggningarna väl. 12 10 Förekomst i antal analyser 8 6 4 2 0 Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Serie1 7 5 11 1 6 2 2 3 Skalfragmenten av hassel påträffades i groparna. Huruvida detta är ett fenomen som sammanhänger med insamlingsstrategin eller ej är oklart. I övriga anläggningstyper saknades dock skaldelar. Artspridningen är doch något olika mellan anläggningstyperna. Sålunda dominerar al i härdarna. Andelen lind är hög ibland härdgroparna. Merparten kommer dock från två anläggningar. De 14 fragmenten av vide (Salix sp) kom i en anläggning. I sammanhanget kan en granskning av den rumsliga fördelningen av arterna ge ytterligare information. Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragm./ Hassel Grop 1 5 6 12 Skalfragment/Ha ssel 46 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragm./ Hassel Härd 154 22 109 40 7 1 4 Härdgrop 26 11 66 87 14 1 Skärvstensgrop 21 42 8 Referenser: Greguss, P.1945. Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhölzer und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest. Hather, Jon G. 2000 The Identification of the Northern European Woods. Dorchester Mork, E 1966. Vedanatomi. Oslo. Schweingruber, F. H. 1990. Anatomie europäischer Hölzer. Stuttgart. Schweingruber, F. H. 1978. Mikroskopische Holzanatomie. Zürich. Analysprotokoll AnalysId: 4383 Anläggning: 10438 Grop Provnr: PK11550 Vikt: 0,1 Analyserad 0,1 vikt: Fragment: 10 Analyserat 10 antal: Art: Växtdelar Antal: 10 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4399 Anläggning: 10888 Härd Provnr: PK12385 Vikt: 3,9 Analyserad 3,9 vikt: Fragment: 28 Analyserat 28 antal: Art: Al Antal: 28 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4396 Anläggning: 11361 Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 6,2 Analyserad 6,2 vikt: Fragment: 9 Analyserat 9 antal: Art: Ek Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: PK11524 AnalysId: 4381 Anläggning: 11670 Härdgrop Provnr: PK11732 Vikt: 7,5 Analyserad 7 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 42 antal: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 13 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 47

AnalysId: 4381 Anläggning: 11670 Härdgrop Provnr: PK11732 Art: Salix sp Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: AnalysId: 4389 Anläggning: 11691 Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 22,1 Analyserad 22,1 vikt: Fragment: 60 Analyserat 60 antal: Art: Björk Antal: 21 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 31 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: PK11726 AnalysId: 4395 Anläggning: 11909 Härdgrop Provnr: PK11937 Vikt: 5,1 Analyserad 3,8 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Sotig skörbränd sand i provet. AnalysId: 4397 Anläggning: 1962 Härd Provnr: PK11441 Vikt: 2,0 Analyserad 2 vikt: Fragment: 5 Analyserat 5 antal: Art: Lind Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4387 Anläggning: 2839 Härd Provnr: PK7029 Vikt: 44,2 Analyserad 30 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 70 antal: Art: Al Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol 48 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

AnalysId: 4387 Anläggning: 2839 Härd Provnr: PK7029 Kommentar: Art: Ek Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Art: Hassel Antal: 40 Material: Träkol Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Bark Antal: 4 Material: Förkolnad Kommentar: AnalysId: 4382 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7125 Vikt: 3,9 Analyserad 3,9 vikt: Fragment: 19 Analyserat 19 antal: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4384 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7126 Vikt: 1,0 Analyserad 1 vikt: Fragment: 22 Analyserat 22 antal: Art: Ek Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4385 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7127 Vikt: 2,8 Analyserad 1 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Provet krossat AnalysId: 4386 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7128 Vikt: 5,6 Analyserad 3 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 49

AnalysId: 4374 Anläggning: 6993 Härd Provnr: PK7004 Vikt: 34,7 Analyserad 27,3 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 52 antal: Art: Al Antal: 50 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4375 Anläggning: 7007 Grop Provnr: PK7832 Vikt: 0,4 Analyserad 0,4 vikt: Fragment: 13 Analyserat 13 antal: Art: Al Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar Antal: 1 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4378 Anläggning: 8011 Härdgrop Provnr: PK12387 Vikt: 9,7 Analyserad 9,7 vikt: Fragment: 22 Analyserat 22 antal: Art: Ek Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4388 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11523 Vikt: 2,8 Analyserad 2,8 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 50 antal: Art: Ek Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 49 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4380 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11522 Vikt: 11,5 Analyserad 11,5 vikt: 50 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

AnalysId: 4380 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11522 Fragment: 35 Analyserat 35 antal: Art: Lind Antal: 35 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4376 Anläggning: 9213 Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 2,3 Analyserad 2,3 vikt: Fragment: 2 Analyserat 2 antal: Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: PK10949 AnalysId: 4394 Anläggning: 9515 Härd Provnr: PK12170 Vikt: 18,0 Analyserad 18 vikt: Fragment: 43 Analyserat 43 antal: Art: Al Antal: 43 Material: Träkol Kommentar: Insektsgnag. AnalysId: 4377 Anläggning: 9652 Grop Provnr: PK11090 Vikt: 0,1 Analyserad 0,1 vikt: Fragment: 1 Analyserat 1 antal: Art: Växtdelar Antal: 1 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4379 Anläggning: 9917 Härd Provnr: PK11459 Vikt: 21,7 Analyserad 21,7 vikt: Fragment: 38 Analyserat 38 antal: Art: Al Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 16 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4398 Anläggning: 9962 Härdgrop Provnr: PK12171 Vikt: 2,6 Analyserad 2,6 vikt: Fragment: 26 Analyserat 26 antal: Art: Al Antal: 26 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 51

Bilaga 3. Vedartsanalys Tabellsammanställning Prov Id Name Anl. Typ Notering Labnr Material Antal Art 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 11 Al 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 11 Björk 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 3 Ek 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 40 Hassel 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 1 Salix sp 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st. 4387 Träkol 4 Bark 7125 A2919 Härd 4382 Träkol 11 Björk 7125 A2919 Härd 4382 Träkol 8 Ek 7125 A2919 Härd 4384 Träkol 22 Ek 7125 A2919 Härd Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st. 4385 Träkol 30 Ek 7125 A2919 Härd Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st. 4386 Träkol 30 Ek 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 1 Al 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 5 Björk 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 6 Ek 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 1 Växtdelar, Hasselskal 11090 A9652 Grop TRB 4377 Träkol 1 Växtdelar, Hasselskal 11441 A1962 Härd 4397 Träkol 5 Lind 11459 A9917 Härd 4379 Träkol 22 Al 11459 A9917 Härd 4379 Träkol 16 Ek 11523 A9056 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 50 st. 4388 Träkol 1 Ek 11523 A9056 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 50 st. 4388 Träkol 49 Lind 11523 A9056 Härdgrop 4380 Träkol 35 Lind 11524 A11361 Skärvstensgrop 4396 Träkol 9 Ek 11550 A10438 Grop TRB 4383 Träkol 10 Växtdelar, Hasselskal 11726 A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 21 Björk 11726 A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 31 Ek 11726 A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 8 Lind 11738 A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st. 4381 Träkol 11 Björk 52 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Prov Id Name Anl. Typ Notering Labnr Material Antal Art 11738 A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st. 4381 Träkol 13 Ek 11738 A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st. 4381 Träkol 3 Lind 11738 A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st. 4381 Träkol 14 Salix sp 11738 A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st. 4381 Träkol 1 Bark 11937 A11909 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st. 4395 Träkol 30 Ek 12170 A9515 Härd 4394 Träkol 43 Al 12171 A9962 Härdgrop 4398 Träkol 26 Al 12385 A10888 Härd 4399 Träkol 28 Al 12387 A8011 Härdgrop 4378 Träkol 22 Ek 19949 A9213 Skärvstensgrop 4376 Träkol 2 Ek 838 arkeologiska objekt 53

Bilaga 4. 14 C-Dateringar Ångströmlaboratoriet Labnummer Prov 13 C PDB 14 C-ålder BP Ua-27126 Veddige RAÄ 256, A1962, PK 11441-24,0 1 425±45 Ua-27127 Veddige RAÄ 256, A7007, PK 7832-25,4 3 040±45 Ua-27128 Veddige RAÄ 256, A9652, PK 11090-26,8 4 795±45 Ua-27129 Veddige RAÄ 256, A10438, PK 11550-23,9 3 595±45 Ua-27130 Veddige RAÄ 256, A10888, PK 12385-26,0 1 210±45 Laboratoriet i Poznan Lab. no Sample name Age 14 C Poz-8605 Veddige 11253, PM 11283 2885±35 BP Poz-8606 Veddige 11391, PM 11525 2200±30 BP Poz-8607 Veddige 11921, PM 11940 2910±30 BP Poz-8608 Veddige 12124, PM 12134 3060±35 BP Poz-8600 Veddige 1334, PM 11756 2900±35 BP Poz-8601 Veddige 6977, PM 7163 2915±35 BP Poz-8602 Veddige 8744, PM 12386 3065±35 BP Poz-8603 Veddige 8910, PM 11089 2905±30 BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-2716 1425±45BP Ua-2717 3040±45BP Ua-2718 4795±45BP Ua-2719 3595±45BP Ua-2730 1210±45BP 5000BC 4000BC 3000BC 2000BC 1000BC BC/AD 1000AD Kalenderår Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Poz-8605 2885±35BP Poz-8606 2200±30BP Poz-8607 2910±30BP Poz-8608 3060±35BP Poz-8600 2900±35BP Poz-8601 2915±35BP Poz-8602 3065±35BP Poz-8603 2905±30BP 2000BC 1500BC 1000BC 500BC BC/AD Kalenderår 54 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Bilaga 5. Rutlista, Veddige 256 Rutnr: lager RutId Fyllning Minsta tj. m Största tj. m Kommentar R1:1 291 (Matjord) Brun humös sand m. enst. mindre sten 0,35 R1:2 311 Sand 0,35 De översta 10 cm är fyndförande. R2:1 295 (Matjord) Brun humös sand m. enst. mindre sten 0,4 Omrört ploglager (plast, spik ej sparat). Mycket flinta i övergången till sanden. R2:2 400 Finkornig sand 0,4 En hel del flinta i sanden R3:1 299 Matjord 0,3 I. övergång mylla/sand 2. större sten R3:2 412 Sand 0,1 Sten, knytnävsstora och block. R3:3 323 Grusig sand 0,1 R3:3 351 Sand R4:1 303 Matjord Porslin (ej sparad) förekom i ploglagret R4:2 363 Sand R5:1 335 Matjord 0,38 Ett antal stenar i botten 5 15 cm stora. R5:2 504 Sand 0,2 Anl. i S, stenskott stolphål. 0,47 m bred, 0,19 m djup. R6:1 331 (Matjord) Mörk humös sand 0,7 Rutan råkade placeras i en stor grop (A10476). I rutans S del ett stolphål 0,25 m djupt. R6:2 520 Finkornig sand 0,1 R6:3 528 Finkornig sand 0,1 R7:1 327 (Matjord) Mörk humös sand 0,3 0,35 I botten av lager stenpackning av flata stenar. Vittrad knacksten(?) samt glas och järnspik i ploglager (ej sparade). R7:2 371 Sand 0,1 Stenpackning i övergången matjord / sand. Många små naturliga flintor (ej sparade). R7:3 540 Sand 0,1 Flintan av olika svallningsgrad 838 arkeologiska objekt 55

Bilaga 6. Anläggningslista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 Förklaring: Skärvstensmängd: 1=enstaka, 2=hälften av fyllningsmaterialet, 3=övervägande fyllningsmaterial Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 558 Mörkfärgning 0,17 0,15 0,09 Ljus sand 567 Stolphål 0,45 0,38 0,18 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 579 Mörkfärgning 0,15 0,15 0,07 Ljus sand 598 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,05 Stolphålsbotten? Ev storlek 0,5 0,4 m. Ej profil 625 Härd 0,9 0,75 0,25 Ej profil 649 Stolphål 0,48 0,48 0 1. Svartbr. sand, 2. Rödbr. sand Skärvstensmängd=1 661 Stolphål 0,3 0,3 0,23 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 670 Skärvstensgrop 1,15 0,75 0,45 Ej profil 689 Härd 0,9 0,7 0,16 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 703 Grop 1,2 0,8 0,23 Ljus kompakt lera 728 Grop/stolphål 0,38 0,38 0,18 Mörkbrun homogen sand 747 Skärvstensgrop 1,3 0,95 0,37 Mörkbrun/svart sand Skärvstensmängd=3 777 Stenlyft 0,6 0,36 0,15 Mörkbrun siltig sand Skärvstensmängd=1 813 Stolphål 0,34 0,34 0,13 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 824 Grop 2 1 0,6 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 853 Härd 1,1 1,1 0 Ej grävd. Typbestämd efter rensning 895 Grop/stolphål 0,2 0,2 0,12 Brun humös sand 907 Grop 1 0,6 0,3 Mörkbrun homogen kompakt sand 950 Grop 1,35 0,6 0,35 Brun kompakt sand Skärvstensmängd=1 980 Stenlyft 0,22 0,2 0,1 Brun, rostig siltig sand Skärvstensmängd=1 988 Stenlyft 0,22 0,2 0,1 Brun rostig, siltig sand Skärvstensmängd=1 997 Härd 1,2 1,2 0,12 Sotig svart sand Skärvstensmängd=1 1010 Härd 0,5 0,5 0,08 Sot/kollins Endast sot/kollins bevarad som ligger på / vid två markfasta stenblock. Ej nergrävd. Ej ritad 1021 Härd 0,78 0,78 0,16 Sotig finkornig sand med kolfragment 1066 Grop 0,58 0,5 0,26 Brunsvart flammig kompakt sand Skärvstensmängd=1 Skärvstensmängd=1 1098 Mörkfärgning 0,35 0,35 0,12 Humös grusig sand Välvd profil 1140 Skärvstensgrop? 1,1 1,1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 1159 Grop/stolphål 0,21 0,21 0,04 Botten av ett stolphål? Ej profil 1166 Grop/stolphål 0,38 0,4 0,17 Ej profil 56 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 1174 Härd? 1 1 0 F11736 SV om anl. Typbestämd eftter besiktning i ytan, storlek mätt men ej grävd 1184 Grop 2,4 1,1 0 1. Mörk brungrå kompakt sand 2. Ljusare brun sand Vidare info. se textfil databas 1195 Stolphål 0,34 0,34 0,24 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 1202 Skärvstensgrop? 1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 1213 Härd? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter besiktning i ytan, storlek mätt men ej grävd 1222 Grop 1,1 0,5 0 1241 Lerplatta 1 0,6 0,03 Obränd ler eller mjällins Tveksam som rubr. anläggningstyp 1264 Stolphål 0,21 0,21 0,15 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 1271 Grop 0 0,78 0,24 Försvinner i schaktkanten 1280 Grop 0,6 0,6 0 Mörkbrun/svart sand med ljusa strimmor 1325 Stolphål 0,42 0,4 0,14 Mörkbrun/svart komp. Homogen sand 1334 Grop 2 1,8 0,59 Mörkbrun homogen sand med ljusa sandstrimmor 1351 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Mörkbrun/svart kompakt sand Br. lera A1334 skär stolphål A1351 Skärvstensmängd= 1. A1351 skärs av grop A1334 1378 Stenlyft 1,14 0,9 0,18 Mellanbrun sand 1397 Grop/stolphål 0,4 0,3 0,13 Mörkbrun, svart sotig kompakt sand 1413 Stolphål 0,33 0,3 0,09 Mörkbrun svart kompakt sand Nedre delen av ett stolphål 1438 Härd 1 0,9 0,27 Svart sotig sand Kolskikt i botten 1453 Stolphål 0,17 0,17 0,15 1528 Grop 0,65 0,65 0,17 Homogen kompakt mörkbrun sand Rödgods funnen i gropen Medeltid? 1539 Grop/stolphål 0,35 0,35 0,12 Mörkbrun sand, små kolbitar Skärvstensmängd=1 1547 Grop/stolphål 0,5 0,35 0,19 Mörkbun sand, små kolbitar Skärvstensmängd=1 1557 Mörkfärgning 0,78 0,68 0,1 Mörkbrun flammig sand 1620 Mörkfärgning 0,9 0,55 0,2 Brun humös sand Ej ritad. Oregelbunden i plan och profil 1636 Skärvstensgrop? 1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men Ej grävd 1650 Mörkfärgning 0,5 0,3 0,08 Brun humös sand Skärvstensmängd=1. Ej ritad. Diffus både i plan och profil 1662 Grop 1,5 0,7 0,46 Mörkbrun stenig grusig humös sand, mkt enst kol Diffus nedgrävningskant i plan 1777 Stolphål 0,48 0,48 0,37 Mörkbrun humös sand Torr fyllning. Tveksam tolkning 1802 Grop 0,3 0,3 0,36 Stenig mörkbrun humös sand, mycket enstaka kol Övre delen torr fyllning 1883 Grop 0,4 0,4 0,2 Mörkbrun kompakt sand 838 arkeologiska objekt 57

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 1895 Skärvstensgrop? 1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men e grävd 1962 Härd 1,22 1,2 0,32 Svart sand med mycket kol och sot 1978 Härd 1,5 1,5 0,38 Svart sand fylld med kol och sot 2048 Grop 0,7 0,4 0,14 Mörkbrun sand, flammor av ljus sand Kolskikt i botten Br. lera. Kolskikt i botten Skärvstensmängd=1 2087 Grop 0,7 0,6 0,23 Brun siltig sand, fragment av kol 2110 Stolphål 0,55 0,45 0,23 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 2134 Stolphål 0,38 0,35 0,22 Mörkbrun kompakt sand 2143 Grop/stolphål 0,3 0,28 0,12 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 2161 Grop 0,15 0 0,1 Mörkbrun sand med inslag av kol 2171 Stolphål 0,3 0,24 0,18 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 2191 Stolphål 0,5 0,5 0,21 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 2258 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men ej grävd 2338 Mörkfärgning 0,45 0,3 0,1 Brun humös sand Enst. br. lera 2348 Grop 0,55 0,5 0,3 1. Sotig kolig humös sand 2. Flam. Grusig i övriga lager 2358 Stolphål 0,27 0,27 0,13 Brun humös sand Enst. br. lera 2384 Skärvstensgrop? 1,3 1 0 Med igenfyllningslager. Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men anl. ej grävd 2401 Grop 0,45 0,45 0,2 Grå kompakt sand 2413 Stolphål 0,24 0,24 0,28 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 2438 Grop/stolphål 0,22 0,3 0,05 Botten av stolphål? Ej profil 2450 Skärvstensgrop? 0,6 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. Ej grävd 2462 Grop 0,55 0,6 0,25 Skålformad 2475 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. Ej grävd 2490 Grop/stolphål 0,35 0,35 0,16 Skärvstensmängd=1. Skålad form. Ej profil 2501 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,23 Skärvstensmängd=2. Skålad form. Ej profil 2510 Stolphål 0,18 0,18 0,18 2526 Grop/stolphål 0,18 0 0,06 Botten av ett stolphål? Sten i botten. Ej profil 2533 Grop/stolphål 0,3 0,24 0,07 Botten av ett stolphål? Ej profil 2544 Härdgrop 0,6 0,55 0 Ej profil 58 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 2566 Härd 1,3 1 0,48 Humös sotig sand Skärvstensmängd=2. Med igenfyllningslager. Många flata stenar, nästan stenskodda sidor. Stenfyllningen bildar en grop där de översta stenarna är flata. Jorden över är nedrasad. Br. lera. Kolskikt i botten 2581 Grop/stolphål 0,37 0,37 0,16 Ej profil 2592 Stolphål 0,2 0,18 0 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 2613 Stolphål 0,36 0,36 0,24 Mörk humös stenig grusig sand Stenskott? 2621 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,48 Mörk humös grusig sand 2631 Stolphål 0,26 0,26 0,26 Mörk humös grusig sand Profilen skålformad. Ej ritad 2655 Stolphål 0,2 0,2 0,24 Mörkbrun, finkornig sand Skärvstensmängd=1 2664 Härdgrop 0,7 0,55 0,4 Skärvstensmängd=2. Ej profil 2679 Grop/stolphål 0,7 0,6 0,4 Brun grusig sand Skärvstensmängd=1. Stolphålets dj 0,25. Helt ensartad fyllning. St.hål inmätt som 9A2679. Grop m. stolphål 2691 Grop 0,55 0,45 0,17 Brun grusig sand Skärvstensmängd=2 2703 Grop/stolphål 0,47 0,17 0,22 Brun grusig sand Raka sidor 1 dm under alvytan, sedan skålformad. Ej profil 2712 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,37 Mörkbrun grusig sand med kolfragment Skärvstensmängd=1. Stolpe med stolpgrop 2745 Skärvstensgrop? 1,1 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men anl. ej grävd 2760 Skärvstensgrop? 1,8 1,1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 2775 Stolphål 0,38 0,38 0,18 Mörkbrun finkornig sand med små kolfragment Skärvstensmängd=1 2784 Skärvstensgrop 1,1 0,98 0 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1. Med igenfyllningslager. Eftersom anläggningen låg i schaktkanten är bredd och längd troligen större, se ritn. 2799 Grop/stolphål 0,41 0,41 0,19 Mörk porös finkornig sand Skärvstensmängd=1 2808 Grop 0,6 0,4 0 Brun grusig sand 2819 Grop/stolphål 0,25 0,25 0,1 Ej distinkt övergång mot alven i botten. Ej profil 2827 stenskott stolphål 0,6 0,54 0,32 Mörk humös sand Takbärande? Mindre sten (5 6 5 6 cm) i stolphålsgropens V ytterkant (inpressade). Likartad fyllning som A3175 och A2899. Br. Lera 2839 Härd 0,7 0,7 0,4 Humös sand blandad med sot, kol, skörbr.sten Skärvstensmängd=2. Kanterna klädda med sten. Störst kolbitar i botten 2851 Stolphål 0,2 0,2 0,2 Sotig lätt humös grusig sand Kant i kant med A2859 2859 Stolphål 0,2 0,2 0,14 Sotig lätt humös grusig sand Kant i kant med A2851 2867 Skärvstensgrop 1 1 0,35 1. Brun grusig sand. 2. Skärvstens-packning m. träkol Skärvstensmängd=1/3. Med igenfyllningslager. Fynden från igenfyllnadslagret. Upphöjd anl. 2876 Härdgrop 0,6 0,6 0,25 Skärvstensmängd=3. Skålformig botten. Ej profil 838 arkeologiska objekt 59

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 2888 Härdgrop 0,6 0,6 0,25 Skärvstensmängd=3. Skålformad botten. Ej profil 2899 Stolphål 0,5 0,5 0,28 Mörk humös sand Takbärande? Likartad fyllning som A3175 och A2827. Br. Lera 2911 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,14 Skålad form. Ej profil 2919 Härd 0,95 1,03 0,35 Sotbl jord, sand, sst Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Ligger kant i kant med A2932 2932 Grop 1,02 0,5 0,13 Mörkbrun sand Ligger kant i kant med A2919 2945 Stenskott stolphål 0,5 0,5 0,3 Mörkbr grusig sand m. kolfr., Sot samt sandstrimmor Skärvstensmängd=2 2956 Grop/stolphål 0,25 0,2 0,1 Ej profil 2966 Stenskott stolphål 0,5 0,5 0,22 Mörk humös sotig sand, hårt packad Stenar synliga (ca 18 10 cm) i stolphålskantens ej grävda halva, se planritn. 2978 Käpphål 0,3 0,3 0,12 Mörk humös sand hårt packad 2988 Härdgrop 0,8 0,8 0,34 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol 3004 Skärvstensgrop 1,1 0,8 0,54 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol 3018 Grop 0,8 0,8 0,16 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten/mjälig lera 3032 Stenskott stolphål 0,74 0,56 0,22 Mörk humös sotig sand m. skörbr. sten o. kolfragm 3044 Grop/stolphål 0,5 0 0,1 Mörkbrun grusig sand m. sten Skärvstensmängd=3. Kraftigt kollager i botten, framför allt i västra delen. Överlagrar A3004 Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. Kolskikt i botten. Ligger under A12240 och A2988 Den flacka gropen klädd med ett lager mjälig lera, hårt packad. Ett lager med skörbr. Sten samt keramik och br. Lera i mitten, se planskiss och profil. Gropen ligger över A12240. Br. lera Skärvstensmängd=1. Grop synlig tillsammans med (under) stolphålet. Fyllning mörk humös sand. Djup 0,24 meter. Br. Lera Skärvstensmängd=1. Skulle kunna vara stolphålsbotten 3061 Stenskott stolphål 0,3 0,3 0,18 Mörk humös sand 3070 Stolphål 0,25 0,25 0,2 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3078 Stenlyft 0,38 0,38 0,09 Odistinkt mot botten. Ej profil 3088 Stenlyft 0,35 0,25 0,04 Ej profil 3098 Stolphål 0,4 0,4 0,4 Mörkbrun porös sand Som A3325. Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3108 Skärvstensgrop? 1,2 0,95 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3126 Grop 0,65 0,65 0,25 Se kommentar Skärvstensmängd=2. Stora sst, men mycket jord också (inte klassisk kokgrop) 3140 Årderspår 0 0 0 Framrensad yta, 1,8 1,3 m stor yta 3162 Härd 0,75 0,75 0,1 Skärvstensmängd=2. Ej profil 3175 Stolphål 0,36 0,3 0,14 Mörk humös sand Takbärande stolpe? Likartad fyllning som A2899 och A2827 3185 Stenlyft 0,25 0,2 0,07 Ej profil 3194 Skärvstensgrop 0,9 0,8 0,4 Kolskikt i botten Kolskikt i botten. Ingen profilritning 60 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 3219 Stolphål 0,26 0,26 0,15 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3238 Grop 0,8 0,55 0,2 Gropen är stensatt, se skiss 3252 Grop 0,5 0,5 0,1 Oklar avgränsning mot botten 3262 Sten 0,3 0,3 0,04 Endast sten, ingen fyllning Stolphålsbotten? Ej profil 3271 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,3 Ej profil 3281 Stenlyft 0,4 0,4 0,17 Odistinkt gräns mot alven i botten. Ej profil 3290 Grop 0,7 0,5 0,25 Troligen recent 3302 Stenlyft 0,23 0,16 0,15 Ej profil 3325 Stolphål 0,22 0,22 0,26 Mörkbrun porös sand 3344 Stolphål 0,32 0,32 0,1 1. Svbr sand 2. Gulbr sand 3. Rödbr sand 3365 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,4 Mörkbrun grusig sand med kolfragment 3378 Lerplatta 1,1 0,8 0,5 Obränd lera, enstaka lätt brända L2 och 3 urlakningslager. Småsten i fyllningen Skärvstensmängd=1 Br. lera 3407 Stolphål 0,34 0,27 0 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3418 Grop 1,35 1,3 0,3 3469 Mörkfärgning 0,7 0,6 0,08 3499 stenskott stolphål 0,48 0,45 0,43 Mörkbrun grusig sand med kolfragment Skärvstensmängd=1. Stolpe med stolphålsgrop. Stenfodring hittad vid provtagning 3511 Grop 0,41 0,41 0,16 3546 Ugn 1,35 1,1 0,7 Skärvstensmängd=1. Br. lera. Vidare info. se textfil i databas 3563 Stolphål 0,36 0,36 0,18 Gråsvartbrun sand Skärvstensmängd=1 3571 Stolphål 0,32 0,32 0 Gråsvartbrun sand Ev. Stenskott 3578 Mörkfärgning 0 0 0 Mörkfärgning som utgörs av flera anläggningar. Vidare info. se textfil i databas 3603 Stolphål 0,3 0,3 0,38 Flammig humös sand med sotfläckar Skärvstensmängd=1 3611 Grop 0,7 0,55 0,21 3626 Skärvstensgrop? 1,4 1,2 0 Skärvstensmängd=3. Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3645 Stolphål 0,18 0,18 0,16 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3653 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,19 Ej profil 3662 Stolphål 0,3 0,3 0 Ej profil 3670 Skärvstensgrop? 1,75 1,4 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3690 Skärvstensgrop? 1,3 1,3 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 838 arkeologiska objekt 61

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 3723 Stolphål 0,5 0,5 0,42 Mörk humös sand Diffus färgning. Grusig i ytan 3733 stenskott stolphål 0,4 0,4 0,32 Brun humös sand, skärvsten Skärvstensmängd=1. Skoningen/skärvstenarna kan vara nedrasade efter stolpen drogs upp 3751 Skärvstensgrop? 1,3 1,2 0 Kol och br. Lera i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd 3767 Stolphål 0,59 0,59 0,22 Svartbrun sand Stor sten i stolphålet 3777 Stolphål 0,34 0,34 0,18 Svartgråbrun sand Skärvstensmängd=1. Stor sten i botten 3785 Grop/stolphål 0,49 0,49 0,1 Svartgråbrun sand Skärvstensmängd=1. Stenar i fyllningen. Br. lera 3793 Stolphål 0,12 0,12 0 Svartbrun sand m. sotiga inslag 3798 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,08 1. svartbr sand 2. brgrå sand Skärvstensmängd=1. L2 event djurgång 3810 Grop 1,3 0 0,18 1. Svartbr sotig sand Skärvstensmängd=2. Br. lera 3823 Stolphål 0,58 0,58 0 Svartbrun sand m. sotiga inslag Br. lera 3831 Grop/stolphål 0,33 0,33 0,1 Svartbrun sand Skärvstensmängd=1 3838 Härdgrop 0,32 0,32 0,18 Sotig sand Skärvstensmängd=1. Br. Lera 3859 Mörkfärgning 0,25 0,25 0,08 Brun humös sand Diffus i plan och profil 3866 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad i profil 3870 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3873 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3876 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3879 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3892 Grop 0,7 0,45 0,17 Grusig hum sand, prickig av bränd lera 3901 Stolphål 0,32 0,32 0,22 Brun humös sand, enstaka bränd lera Överlagras av A11741. Br. Lera Skär över A11741. Br. Lera 3988 Grop 1 0,7 0 Humös sand 4023 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Humös sand 4033 Grop 2 1 0,45 Svartbrun sand 4074 Skärvstensgrop? 1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 4087 Härd 1,1 1 0 Skärvsten sot kol och humös sand Ej ritad 4121 Grop 0,5 0 0,16 Mörk kraftigt humös sand Kompakt fyllning 4141 Stolphål 0,2 0,2 0,18 1. Svagt hum sand 2. Mycket svagt hum sand 4199 Mörkfärgning 0,32 0,35 0,11 Flammig mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 4207 Grop 1,7 1,1 0,47 Brun humös grusig sand Vidare info. se textfil i databas 4224 Mörkfärgning 0,3 0,3 0,06 Flammig mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 4239 Käpphål 0,15 0,15 0,08 Svart humös sand Skärvstensmängd=1 4247 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 62 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 4281 Mörkfärgning 0,6 0,4 0,08 Flammig gråbrun sand Skärvstensmängd=1 4300 Grop 0,67 0,6 0,22 Mörkbrun homogen sand 4315 Grop 0 0 0 Skärvstensmängd=1. Går in i schaktväggen 4328 Stolphål 0,3 0,3 0 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1. Ej profil 4338 Stenlyft 0,6 0,4 0,11 Skärvstensmängd=1. Ej profil 4350 Grop 0,8 0,8 0,28 Mörkbrun humös sand 4378 Grop/stolphål 0,6 0,2 0,25 Mörkbrun/svart spräcklig sand Skärvstensmängd=1 4390 Härd 0,95 0,95 0,2 Skärvsten sot kol och humös sand 4420 Grop 1,1 1 0,3 Mörkbrun siltig sand Skärvstensmängd=1 4452 Skärvstensgrop? 0,65 0,65 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 4465 Grop/stolphål 0,3 0,3 0,06 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd=1 4489 Grop/stolphål 0,37 0,24 0,08 Ej profil 4502 Stenlyft 0,45 0,25 0,12 Ej profil 4517 Grop/stolphål 0,25 0,3 0,07 Botten av ett stolphål? Ej profil 4575 Mörkfärgning 0,35 0,35 0,27 Sotig humös sand 4608 Stenlyft 0,45 0,45 0,08 Mörkbrun humös kompakt sand 4649 Stolphål 0,33 0,32 0,15 Mörkbrun homogen humös sand Skärvstensmängd=1 4807 Stolphål 0,2 0,2 0,1 Mörkbrun humös sand Tveksam tolkning 4817 Stolphål 0,2 0,2 0,11 Mörkbrun humös sand Tveksam tolkning 4827 Mörkfärgning 0,25 0,25 0,1 Mörkbrun humös sand Diffus begränsning. Störd av djurgång 4837 Mörkfärgning 0,4 0,4 0,17 Flammig brun stenig humös sand 4879 Grop 1,15 0,9 0 Svagt sotig, stenig, grusig humös sand. Mörkbrun 4892 Grop 1,8 0,9 0,6 1. Svagt humös grusig sand 2. som L1 +sot och kol 4902 Stolphål 0,45 0,4 0 1. Brun humös sand 2. Flammig brun humös sand 4935 Grop 1,1 0,4 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 4974 Grop 2,3 0,5 0,34 Brun humös sand med ljusa sandstrimmor 5010 Grop 0,5 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 5020 Grop 1,8 0,8 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Diffus oregelbunden bottenprofil Välvd bottenprofil. Tveksamt om flinta hör i hop med anläggningen Urlakad i ytan? Troligen större/ bredare än vad som syns i plan, anl vidgas ca 0,1m ner Stolpe i grop? Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1 Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas 5070 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 838 arkeologiska objekt 63

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 5094 Grop 0,6 0 0,08 Brun grusig sand Skärvstensmängd=1. Diffus mot botten 5123 Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 5137 Skärvstensgrop? 0,6 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 5173 Grop 0,6 0 0 Brun grusig sand Diffus avgränsning mot botten 5206 Grop 0,8 0 0,12 Skärvstensmängd=1. TRB? 5218 Grop 0,31 0,31 0,12 Mörkbrun humös sand med ljusa sandfläckar Skärvstensmängd=1 5229 Grop/stolphål 0,54 0,35 0,13 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1. Ej profil 5236 Grop 0,4 0 0,16 Mörkbrun sand 5249 Grop 0,8 0,48 0,25 Mörkbrun sand 5270 Grop 0,6 0 0,22 Humös brun sand Skärvstensmängd=1. Skålad form 5318 Grop 1,5 0,8 0 Homgen brun grusig sand Mjukt tratformad. Som TRB-grop men ngt mörkare fyllning 5333 Stolphål 0,3 0,3 0,22 Kolfläckig svart humös grusig sand Den enda anl. grävd här med rottrådar i profilen 5341 Stolphål 0,19 0,16 0,22 5349 Stolphål 0,23 0,23 0,19 5358 stenskott stolphål 0,24 0,24 0,17 Gråbrun sand 5374 Grop 3,4 3,2 0,6 Grå sand I och under gropen fanns ett stolphål = A12178 6977 Skärvstensgrop 1,4 1,4 0,8 1. Svartbrun sand 2. Sotig sand, sst 6993 Härd 0,95 0,7 0,24 3. Sotig humös sand m. kol 4. Brun humös sand m. sst 7007 Grop 1,6 1,3 0,6 Humös sotig sand med kol, br. och obr. Lera Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. A 6977 skärs av A 6993 A 6993 överlagrar A 6977. Två användn. faser L3 yngst och L4 äldst åtskillda av skärvstenspackning Skärvstensmängd=2. Dubbelgrop A och B dock ej synlig gräns emellan, se profilritn. och textfält. Br. lera 7066 Härd? 1 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 7114 Stolphål 0,45 0,45 0,32 Sotig sten/grusig humös sand, kol /Brun humös sand 7130 Stolphål 0,33 0,3 0,09 Ljusgrå mullbl. Sand Något diffus lagergräns. L1= stolpe, L2= grop? 7139 Käpphål 0,13 0,13 0,08 Gråsvart mullblandad sand 7145 Stenskott stolphål 0,35 0,35 0,34 Gråsvart mullblandad sand Omfång i ytan 1,30 0,55 7223 Stenlyft 0,47 0,35 0,2 Diffus övergång till alven. Ej profil 7253 Stolphål 0,22 0,2 0,17 Urlakad i botten 7265 Stolphål 0,12 0,15 0,17? Otydliga avgränsningar 7294 Grop 0,4 0 0 Brun grusig sand m. kolfragment Skålad form 7303 Stenlyft 0,5 0,35 0,1 Diffus överg till alven. Ej profil 7312 Grop 0,8 0,45 0,27 Vidare info. se textfil A7370 i databas 64 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 7370 Grop 0,7 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7382 Stolphål 0,35 0,35 0 Mörkbrun lätt humös grusig sand 7405 Stolphål 0,4 0,38 0,2 Mörkbrun/svart sand med kolbitar Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1. Ej profil Skärvstensmängd=1 7419 Stolphål 0,4 0,4 0,4 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 7440 Stenlyft 0,6 0,4 0 Ej profil 7452 Grop/stolphål 0,2 0,16 0,1 Ej profil 7469 Stolphål 0,3 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7491 Grop 1,15 0,6 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7539 Stenlyft 0,35 0,25 0,1 Mörkbrun humös sand med ljusa sandstrimmor Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1 7563 Stolphål 0,19 0,17 0,16 Urlakat 7581 Grop 1,2 0,65 0,37 7595 Grop 1,2 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7608 Grop 0,7 0,4 0,25 Humös brun grusig sand 7629 Grop 2 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Rensad, ej grävd. Inmätt som större, men ej redigerad. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7655 Härd? 1,15 0,8 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter besiktning av ytan. Längd/bredd mätt ej grävd 7668 Grop 1 0,6 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7689 Stenlyft 0,12 0,12 0,12 Mörkbrun humös sand med inslag av ljus sand 7712 Grop 0,6 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Skärvstensmängd=1. Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1 Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7724 Grop 0,34 0,16 0,1 Mörkbrun humös sand Skärvstensmängd=1 7744 Grop 0,9 0,4 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7757 Grop 0,25 0,25 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7786 Grop 2,3 0,9 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd.. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Typbestämd efter rensning ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7823 Mörkfärgning 0,4 0,3 0,12 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 7834 Grop 0,7 0,4 0,08 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7857 Grop 1,9 0,9 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7875 Grop 0,48 0,4 0,1 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 7885 Grop 0,45 0 0,17 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil A7370 i databas 838 arkeologiska objekt 65

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 7897 Grop 1,4 0 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7915 Skärvstensgrop? 0,7 0,7 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 7922 Grop 1,5 0,75 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7952 Grop/stolphål 0,45 0,4 0,17 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 7970 Grop/stolphål 0,5 0,5 0,24 Brun homogen, kompakt sand Skärvstensmängd=1 7989 Grop 0,8 0,6 0,21 Mörkbrun flammig sand Skärvstensmängd=1 8011 Härdgrop 0,95 0,95 0 Svart sotig sand full med kol Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Upphöjd anläggning 8038 Grop 0,6 0,45 0,08 Flammig brun sand 8066 Grop 3,8 1,14 0,66 Mörkbrun homogen kompakt sand 8111 Stolphål 0,3 0,3 0,18 Brun homogen sand Skärvstensmängd=1 8140 Grop 1,7 0,7 0,28 Mörk humös sand Dike? Smalnar av mot V 8173 Stolphål 0,2 0,2 0,24 Mörk finkornig sand, något sotig Skärvstensmängd=1 8227 Stolphål 0,3 0,3 0 Blev aldrig dokumenterad 8238 Stolphål 0,25 0,23 0,2 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 8248 Grop 0,58 0,54 0,11 Brun finkornig sand Skärvstensmängd=1 8280 Stolphål 0,22 0,22 0,23 Mörkbrun finkornig sand 8350 Härd? 0,9 0,9 0 Fyrsidig. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8364 Stolphål 0,21 0,21 0,16 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd=1 8388 Grop 0,5 0,3 0,15 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 8398 Mörkfärgning 0,19 0,27 0,1 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 8412 Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8434 Stolphål 0,33 0,33 0,14 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd=1 8444 Skärvstensgrop? 0,75 0,75 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8495 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8519 Härd? 0,6 0,6 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8529 Härd? 0,7 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 8562 Skärvstensgrop? 1,2 1,2 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8576 Stolphål 0,4 0,35 0,3 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 8597 Grop/stolphål 0,3 0,3 0,18 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 8605 Stolphål 0,24 0,2 0,11 Mörkbrun sand 8615 Mörkfärgning 0,45 0,3 0,07 Mörkbrun grusig sand Skärvstensmängd=1 66 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 8625 Stenlyft 0,3 0,2 0 Skärvstensmängd=1. Ej profil 8634 Stolphål 0,3 0,28 0,17 Mörkbrun kompakt sand 8645 Mörkfärgning 0,38 0,27 0,06 Mörkbrun grusig sand Skärvstensmängd=1 8656 Skärvstensgrop? 1,15 1,15 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8684 Grop 0,5 0,55 0,16 Ej profil 8707 Stolphål 0,27 0,27 0,18 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 8716 Grop/stolphål 0,33 0,33 0,24 Ej profil 8744 Grop 0,5 0,6 0,36 Ej profil 8756 Stolphål 0,3 0,25 0,16 8774 Skärvstensgrop? 0,5 0,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8888 Skärvstensgrop = 1,2 1 0 Med igenfyllningslager. Ej profil 8899 Skärvstensgrop? 0,6 0,5 0 Typbestämd efter bes. v ytan diameter mätt men ej grävd 8910 Skärvstensgrop 1,4 1,3 0 Brun humös sand Skärvstensmängd=3. Flerskiktad. Med igenfyllningslager. En grop fylld med sand över de sotiga skärvstenen, mycket löst packat. Fynden kom i det översta lagret. Br. lera 8923 Härdgrop 0,8 0,8 0,24 Humös sotig sand m. kol och skörbr sten 8934 Stolphål 0,35 0,35 0,53 1. Mörkbrun humös sand 2. Gråbrun humös sand Skärvstensmängd=2. Ej ritad profil Diffus lagergräns 8942 Skärvstensgrop? 2,2 2 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt, ej grävd. Ev. två anl. Den mindre 0,8 i diameter 8957 Skärvstensgrop 0,8 0,6 0 Med igenfyllningslager. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8968 Stenlyft 0,12 0,15 0,09 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 8979 Skärvstensgrop 0,86 0,86 0,59 Brungrå sotig sand m. kolfragm o. skörbr.sten Skärvstensmängd=2 8992 Grop 0,6 0,6 0,27 Gråbrun humös sand 9002 Grop/stolphål 0,34 0,34 0,1 Mörk humös sand Skålformad profil, ej ritad 9011 Grop/stolphål 0,4 0,3 0,08 Mörk humös sand Kolfragment i ytan. Skålformad profil ej ritad 9021 Härd? 0,8 0,7 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9035 Stenskott stolphål 0,35 0,35 0,35 Träkolbl. Sotig sand med rikligt skärvsten Skärvstensmängd=2. Enstaka brända ben 9046 Härd? 0,6 0,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9056 Härdgrop 0,8 0,65 0,32 Humös sand/sotig sand/träkol. Se textflik Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Finns inom det neolitiska komplexet 9081 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Gråbrun humös sand 9089 Stolphål 0,23 0,23 0 Gråbrun humös sand 838 arkeologiska objekt 67

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 9097 Stenskott stolphål 0,23 0,23 0,3 Svartbrun sand Skärvstensmängd=1. 2 stöttande stenar 9105 Härd 1,2 1,2 0,2 1. Mörkgrå kolig sotig sand 2. Brgrå sand 2 anläggningar? Skörbr. stenar i ett skikt 9153 Grop 0,45 0,45 0,23 Brungrå finkornig sand 9162 Stenskott stolphål 0,7 0,5 0,52 Mörk humös sand/humös sand Grusig i ytan. Stolpfärgning synlig i stolphålsgropen 9172 Härdgrop 0,8 0,6 0,37 Skärvstensmängd=2. Ej profil 9182 Grop/stolphål 0,35 0,25 0,06 Stolphålsbotten? Ej profil 9191 Grop/stolphål 0,26 0,23 0,05 Ev. stolphålsbotten. Ej profil 9202 Härd? 0,8 0,7 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd. Ö om liggande anl., 0,9 0,45, hör till härden 9213 Skärvstensgrop 2 2 0,94 Gråbrun humös sand 9228 Stenskott stolphål 0,32 0,32 0,24 Brun humös sand Stolpen uppdragen och stenskoningen har fallit in i gropen? 9275 Härd? 0,7 0,6 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd 9287 Stolphål 0,6 0,6 0 Svartbrun sand 9297 Skärvstensgrop? 1,1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 9309 Stolphål 0,24 0,24 0 Svartbrun sand 9317 Grop/stolphål 0,26 0,26 0,1 L1 svartbrun sand Skärvstensmängd=1 9326 Mörkfärgning 0,25 0,25 0,12 Mörkbrun humös sand 9335 Mörkfärgning 0,33 0,33 0,11 Mörkbrun humös sand Tätt med knytnävsstora stenar, endast brun lera i ytan 9342 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,12 Sotig humös sand Vid provtagning framkom mycket bränd lera. Även andra halvan grävdes. Br. lera 9353 Mörkfärgning 0,55 0,55 0,1 Brun grusig humös sand Ej ritad. Bottenrest av? 9364 Stolphål 0,2 0,2 0,11 Brun humös sand Tveksam tolkning 9372 stenskott stolphål 0,5 0,4 0,32 Sotig humös sand med kolfnyk 9382 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Grusig sotig humös sand, kolfnyk Brunnen stolpe? 9390 Stolphål 0,23 0,23 0,12 Brun humös sand Enst. fragm br lera 9407 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Brun humös sand Tveksam tolkning 9428 Stolphål 0,35 0,2 0 Mörkbrun humös sand Färgning efter förmutnad stolpe? Ingen grop/nedgräning synlig 9464 Grop 0,62 0,4 0,2 Brun humös sand 9473 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efyter bes. av ytan. Diametern mätt men ej grävd 9484 Stenlyft 0,42 0,4 0,11 Humös sandig silt 9494 Stenlyft 0,48 0,45 0,23 Mörkgrå kompakt sand 9505 Stenlyft 0,4 0,36 0,13 Humös sandig silt 9515 Härd 0,46 0,46 0,15 Sand, kollager Skärvstensmängd=1 68 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 9545 Stolphål 0,3 0,25 0,14 Mörk humös sand 9553 Grop/stolphål 0,3 0,3 0,1 Mörk humös sand. Grusig i ytan 9563 Grop 1,8 1 0 Brun, svagt humös stenig grov sand Profil ej ritad Trb. Oergelb. Form, diffus gräns mot alven i nö. Sten i djupaste delen 9582 Härd 0,6 0,6 0,07 Mörk humös sotig sand Skärvstensmängd=1. Tunn plan botten. Profil ej ritad 9602 Skärvstensgrop 0,7 0,7 0,26 Mörk humös sand m. skörbr. sten Skärvstensmängd=3. Gick ej att spada till botten, djupet är större 9623 Härd? 0,7 0,7 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Diameter mätt men ej grävd 9635 Härd? 0,7 0,7 0 Alt. Skärvstensgrop. Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Diameter mätt men ej grävd 9652 Grop 1,7 1,2 0 Brun svagt humös grov sand m. kolfrag Trb. Ev stenfodring i djupaste del. Fynden ända ner till botten 9667 Härd? 1 0,7 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Täckt av fyllnadsmassor från A11909 9679 Grop/stolphål 0,24 0,24 0,05 Mörk humös sand Skålformad. Profil ej ritad. 9711 Skärvstensgrop? 0,5 0,5 0 Typbestämd efter bes. v ytan, diameter mätt men ej grävd 9768 Stolphål 0,22 0,22 0,12 Brungrå kompakt sand Skärvstensmängd=1. 9792 Grop 1 0,9 0,36 Mörk humös sand 9817 Skärvstensgrop? 0,8 0,6 0 Typbestämd efter bes av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9837 Härd 1 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 9852 Härdgrop 0,35 0,35 0,1 Mörk sotig sand m. kolfragment. Kraftigt kollager Kolskikt i botten 9890 Käpphål 0,12 0,12 0,14 Svart sotig humös sand Skärvstensmängd=1 9897 stenskott stolphål 0,3 0,3 0,14 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1. Fyllningsmaterialet var av samma konsisten som i A10265 även det ett stolphål 9906 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 9917 Härd 0,8 0,6 0,24 Sotig humös sand Skärvstensmängd=3. Härden ligger i en grop som ev. Är kopplad till A9929. Stor rund sten i härdens SV kant. Br. ben i ytan. Mycket träkol direkt under 1:a lager skörbr. sten. Kolskikt i botten 9929 Grop 1,9 1,3 0,4 Mörkbun humös sand m. skörbr sten o. kol 9962 Härdgrop 0,54 0,51 0,38 Mörkbrun finkornig sand, ljusa fläckar, skärvsten Sten endast i södra del, knacksten i norra del. (se foto). Ytterkant i SV fodrad med flata stenar. Br. lera Skärvstensmängd=2 9990 Härd? 1 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 10019 Grop 0,41 0,41 0,13 Gråbrun kompakt sand 10108 Stolphål 0,28 0,28 0,21 Mörkbrun humös sand 10117 Grop 1,68 1,44 0 Grå sandig jord I botten A10993. Br. lera 838 arkeologiska objekt 69

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 10151 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10163 Härd? 1,3 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10185 Stolphål 0,26 0,26 0,2 Mörkbrun finkornig sand Skärvstensmängd=1 10216 Grop/stolphål 0,75 0,35 0,2 Mörkbrun homogen kompakt sand Skärvstensmängd=1. Stolphålet mäter 0,35 0,35 m 10225 Mörkfärgning 0,52 0,22 0,04 Brun finkornig sand Skärvstensmängd=1 10265 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1 10304 Grop/stolphål 0,25 0,2 0,13 Mörk humös sand Skålformad profil ej ritad. 10313 Stolphål 0,35 0,35 0,2 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd=1. Denna anläggning hade samma fyllning som A10216 10335 Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10356 Skärvstensgrop? 1,6 1,6 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10383 Skärvstensgrop? 1,1 1,1 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10396 Skärvstensgrop 0,9 0,9 0 Mörk sotig sand m. Kol o. mycket skörbränd sten Skärvstensmängd=3. Kolskikt i botten. Upphöjd anläggning 10410 Skärvstensgrop? 1,25 1,25 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10425 Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 10438 Grop 2,5 0,7 0,32 Brun humös sand TRB? Hasselnötsskal 10467 Mörkfärgning 0,26 0,26 0,06 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1 10476 Grop 5,3 2,4 0 Humös gråbrun sand Skärvstensmängd=1. Tre gropar i en. ej inmätta var för sig. Vidare info. se textfil i databas 10513 Grop/stolphål 0,6 0,45 0,18 Mörkbrun kompakt sand 10551 Grop 1 0,62 0,35 Brun siltig sand Skärvstensmängd=1 10572 Grop 0,4 0,4 0,13 Mörkbrun humös sand 10652 Mörkfärgning 0,6 0,3 0,13 Brun humös sand 10662 Mörkfärgning 0,4 0,4 0,18 Brun humös sand 10683 Mörkfärgning 0,2 0,2 0,06 Brun/svart humös sand 10704 Mörkfärgning 0,8 0,7 0,1 Brun stenig grusig humös sand Ej ritad. Diffus både i plan och profil 10736 Grop 1,25 0,7 0,28 1. Sotig stenig hum sand 2. Stenig hum sotig sand enst kol 3. Som 2 men mindre sot. Generellt ett lager med varierande sot/kolinnehåll 10750 Skärvstensgrop? 1,4 1,4 0 Kvadratisk form. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 70 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 10767 Grop 0,9 0,6 0,18 1. Svagt sotig humös sand, 2. Brun humös sand enst. sten, se ritn. 10776 Stolphål 0,4 0,4 0,16 1. Brun grusig humös sand 2. som 1 men flammig Diffus avgränsning i profil 10786 Stolphål 0,25 0,25 0,13 Brun humös sand 10803 Mörkfärgning 0,9 0,55 0,12 Mörkbrun humös sand, enst sten Ej ritad. Diffus både i plan och profil. 10815 Mörkfärgning 0,4 0,3 0,1 Mkt svagt humös sand Urlakad, svårt att se gränser 10841 Grop 0,55 0,55 0,1 Humös grusig sand 10852 Grop 0,45 0,45 0,18 Mörkbrun humös sand 10862 Käpphål 0,13 0,13 0,08 Mörkbrun humös sand 10870 Käpphål 0,12 0,12 0,09 Mörkbrun humös sand 10878 Stolphål 0,25 0,25 0,11 Sandig humus Lik matjordsfyllning 10888 Härd 1 1 0,12 Skärvsten sot kol och humös sand 10902 Stolphål 0,38 0,38 0,2 1. grusig gråbrun hum sand 2. Flam svagt hum sand 10912 Stolphål 0,3 0,3 0,13 1. Grusig gråbrun hum sand 2. Flam svagt hum sand Stolpe i grop Stolpe i grop 10957 stenskott stolphål 0,32 0,32 0,25 Grå mullbalndad sand Omfång i ytan 1,53 0,68 m 10973 stenskott stolphål 0,18 0,18 0,12 Grå mullblandad sand 10980 Stolphål 0,21 0,21 0,14 Grå mullblandad sand 10993 stenskott stolphål 0,15 0,15 0,13 Grå sandig jord Skärvstensmängd=1. ej profil. Påträffades vid dokumentation av A10117 11000 Grop 3 1,7 0,75 Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil databas 11045 Stenlyft 0,5 0,3 0,13 Mörkbrun sand 11072 Stolphål 0,22 0,22 0,18 Mörkbrun humös sand Kopplad till A8910 11114 Stolphål 0,55 0,55 0 Brungrå humös sand 11143 Grop 0,47 0,47 0,33 Brun, svagt humös stenig grov sand 11157 Grop 0,38 0,38 0,28 Brun, svagt humös stenig grov sand 11169 Grop 0,5 0,3 0 Brun, svagt humös stenig grov sand 11186 Grop 0,55 0,45 0,29 Lätt humös brun grov till mellansand Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Skärvstensmängd=1. Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Skärvstensmängd=1. Känns ej som TRBfyllning 11225 Grop 1,25 0,45 0,38 Mörkbrun finkornig sand Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil i databas 11240 stenskott stolphål 0,22 0,2 0,11 Brun finkornig sand Skärvstensmängd=1. Sten som klädde botten av gropen 11253 Grop 1,7 1,3 0 Mörkbrun humös sand med sten. Enstaka sst fil 838 arkeologiska objekt 71

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 11308 Grop 1,1 0,5 0 Mörkbrun finkornig sand. Bränd lera i västra delen 11361 Skärvstensgrop 1 1 0,35 1. Svagt hum siltig sand, 2. Kol,sot hum sand 11376 Skärvstensgrop 1,1 1,1 0,4 1. Hum sand, enst br lera o. kol, 2. Sotig hum sand 11391 Grop 1 1 0,36 Brun hum sand, spridd br lera, enst kol 11405 Skärvstensgrop 0,8 0,8 0,3 1. Brun hum sand, enst kol, 2. Kol,sotig hum sand Skärvstensmängd=1. Möjligt att anläggningen relaterar till 3546. Löpare hittat i övre lagret. Br. Lera Skärvstensmängd=3. Skärvsten i L2 Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. Övre delen omrörd? Svår att avgränsa annat än via stenförekomst. Br. Lera. Kolskikt i botten Den br leran från A3546? Uppfattas som fyllnadsmaterial Skärvstensmängd=3. Skärvsten i L2, L1 igenfyllningslager? Br. lera. Kolskikt i botten 11424 Mörkfärgning 3,2 0,22 0,42 Mörkbrun humös sand Skärvstensmängd=1. Br. lera. Ev. Dike. Vidare info. se textfil i databas 11490 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,38 Sotig humös sand Skärvstensmängd=1 11505 stenskott stolphål 0,3 0,3 0,42 Brun humös sand Stolphålet ligger under och utanför härd A9917. Nivå i förhållande till härd se profil 11637 Grop 0,5 0,5 0,3 Brun hum sand, spridd br lera, enst kol Svår att avgränsa mot överlagrande anl. 11650 Grop 0,65 0,6 0,38 Brun sand, enstaka kolfragment 11670 Härdgrop 0,75 0,77 0 Sand m. inslag av sot samt kol Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten 11691 Skärvstensgrop 1,1 1,25 0,48 Skärvstensmängd=3. Kolskikt i botten 11741 Grop/stolphål 0,26 0,26 0,2 Obränd lera Störd vid ena kanten. Flat sten låg på anläggningen 11763 Stolphål 0,3 0,3 0 Mörk humös sand Grusig i ytan 11777 Stolphål 0,23 0,23 0,21 Brungrå finkornig sand Skärvstensmängd=1 11787 Skärvstensgrop 1,36 2,4 0 Mörkbrun/svart kompakt homogen sand Skärvstensmängd=3 11813 Grop 1,18 2,3 0,38 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1. För inf. Se A11787 (Skärvstensgrop) 11837 Härdgrop 1,08 1 0 Mörkbrun, svart, homogen, kompakt sand Skärvstensmängd=3. Skärvstensgrop? För inf. Se A11787 (Skärvstensgr.) 11857 Stolphål 0,28 0,28 0 Brungrå finkornig sand 11866 Grop 1 0,8 0,28 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd=1. Har en relation till A11837, 11813, 11787. För inf. Se A11787 (Skärvstensgr.) 11884 Skärvstensgrop 1,3 1,2 0,67 Sotinblandad sand Skärvstensmängd=3. Ö kanten ser ut att vara klädd med flata stenar. Norr om gropen två svagt grå mörkfärgningar, diam 0,18 resp. 0,45 0,22 m, djup 0,1 resp. 0,15 m. Plats för kruka/stolpe? 11909 Härdgrop 0,6 0,6 0,41 1. sotig grusig sand 2. kollager 3. brun sand m. kolfr. Skärvstensmängd=1. Kolskikt i botten 11921 Skärvstensgrop 1,7 1,4 0 Skärvstensmängd=3 11943 Mörkfärgning 0,47 0,28 0,08 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd=1 72 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 11956 Stolphål 0,26 0,26 0,16 Mörk humös sand 12116 Stolphål 0,23 0,23 0,25 Brungrå finkornig sand Skärvstensmängd=1. I plan syntes ett antal stenar ca 5 cm stora som bildade en ring. Se A 1184 12124 Grop 0,33 0,33 0,24 Brungrå finkornig sand Se A1184 (grop) 12143 Stolphål 0,35 0,35 0,3 Homogen brun sand Skärvstensmängd=1 12155 Grop/stolphål 0,2 0,2 0,11 Kompakt mörkbrun sand 12162 Stolphål 0,2 0,2 0,11 Kompakt mörkbrun sand 12178 Stolphål 0,38 0,38 0 Mörkgrå sand Mycket urlakad 12196 Stolphål 0,35 0,35 0,16 Svartbrun sand Kopplad till A2932 + A2919 12206 stenskott stolphål 0,38 0,38 0,12 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 12218 Grop/stolphål 0,35 0,35 0,15 Ej profil 12228 Stolphål 0,25 0,25 0 Svårt att avgöra om äldre eller yngre än A3162, men trol. yngre. Ligger under A3162. Ej profil 12240 stenskott stolphål 0,6 0,4 0,38 Mörkbrun humös sand m. Sten Ligger över A3004. Ligger under A3018 12262 stenskott stolphål 0,25 0,25 0,25 Sotig grusig sand m. träkol Skärvstensmängd=1. Yngre än A2808 12286 Grop 1,15 0,5 0,16 Mörkbrun humös sand 12343 Mörkfärgning 0,12 0,1 0,08 Brun siltig sand 12351 Skärvstensgrop? 1,2 1,2 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 12367 Skärvstensgrop? 1,6 1,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 50383 Härd? 1,0 1,0 0 Antikvarisk kontroll (A6). Typbedömd efter bes. av ytan 50408 Skärvstensgrop 2,4 2,0 Antikvarisk kontroll (A30). Typbedömd efter bes. av ytan 838 arkeologiska objekt 73

Bilaga 7. Fyndlista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 1 Flinta Spån 1 Lösfynd schaktytan 7123 2 Flinta Mikrospån 1 I kanten av anl. 3901 3 Keramik Bukfragment 1 1 3901 4 Flinta Spån 1 7007 5 Flinta Avslag 1 7007 6 Flinta Övrig kärna 12 1 7007 7 Flinta Avfall 6 7007 8 Flinta Avslag/Avfall 4 1662 9 Flinta Avslag/Avfall 2 7223 10 Flinta Avsalg 1 3892 11 Flinta Spån 1 Fynd i ytan 5150 12 Flinta Avslag/Avfall 1 Fynd i ytan 5150 13 Flinta Avslag/Avfall 1 11405 14 Flinta Avslag 1 Retuscherat. Fynd i ytan 1202 15 Flinta Spån 5 Ett spån är bränt 4879 16 Flinta Avslag/Avfall 8 Ett bränt 4879 17 Keramik Övrig 11 9 1334 18 Flinta Mikrospån 1 Förkommet 1334 19 Flinta Avslag/Avfall 36 Något svallade och patinerade 1334 20 Keramik Bukfragment 44 24 11143 21 Keramik Mynning 5 2 11143 22 Flinta Avslag/Avfall 8 Bitar delvis patinerade eller svallade 11143 23 Flinta Avsalg 2 Fynd i ytan. Ena biten bränd 11143 24 Flinta Avsalg 1 Fynd i ytan 11361 25 Flinta Avsalag/Avfall 4 Fynd i ytan 11361 26 Bränd lera Lerklining? 7 5 Fynd i Ö halvan 2867 27 Flinta 1 2867 28 Flinta Avslag/Avfall 4 Några bitar brända 2867 29 Bränd lera Ugnsvägg? 18 5 Lager 5 3546 30 Flinta Avslag/Avfall 3 Lager 5 3546 74 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 31 Flinta Avslag, retuscherat 1 9929 32 Flinta Mikrospån 1 9929 33 Flinta Avslag/Avfall 7 Delvis både bränt ock svallat 9929 34 Bränd lera Lerklining? 3 3 9929 35 Ben Avfall 2 Vikt < 1 g 9929 36 Flinta Avslag/Avfall 2 Den ena svallad 12116 37 Flinta Spån 1 1222 38 Flinta Övrig kärna 10 1 1620 39 Flinta Avsalag/Avfall 2 Kokgropsdelen 2784 40 Bränd lera Bränd lera 1 1 Kokgropsdel 2784 41 Flinta Spån 1 Igenfyllningslager 2784 42 Flinta Avslag 1 Igenfyllningslager 2784 43 Flinta Avslag/Avfall 4 Igenfyllningslager 2784 44 Flinta Övrig kärna 44 1 Lösfynd 11630 45 Flinta Avslag 1 7724 46 Flinta Avslag 1 7539 47 Flinta Avslag 1 3777 48 Flinta Splitter 6 Delvis svallat 10438 49 Flinta Mikrospån 1 10438 50 Flinta Spån 1 10438 51 Bränd lera Bränd lera 3 2 Igenfyllnadslager 2784 52 Flinta Avslag 1 Lösfynd 11516 53 Keramik Övrig 1 1 10467 54 Bränd lera Ungsvägg? 44 13 11376 55 Keramik Övrig 2 1 11376 56 Flinta Spån 2 11376 57 Flinta Avslag/Avfall 4 11376 58 Flinta Avslag/Avfall 5 Delvis bränt 11169 59 Bränd lera Bränd lera 9 11 Ev. fragm. av keramik. Ö del av anl. 60 Flinta Splitter 10 Delvis bränt, svallat och patinerat. Ö del av anl. 11253 11253 61 Flinta Avslag/Avfall 12 Delvis patinerad. Ö del av anl. 11253 62 Flinta Spån 1 Ö del av anl. 11253 838 arkeologiska objekt 75

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 63 Keramik Övrig 6 2 11169 64 Flinta Avslag/Avfall 1 11157 65 Keramik Bukfragment 15 3 11157 66 Flinta Plattformsavslag 35 1 Lösfynd 11520 67 Flinta Sidofragment 2 1 11517 68 Flinta Spån 1 3810 69 Flinta Avslag 3 3810 70 Bränd lera Bränd lera 3 3 10117 71 Flinta Sidoavslag 4 1 10117 72 Flinta Avslag 12 Delvis bränt 10117 73 Bränd lera Rödgods 2 1 10117 74 Flinta Sidoavslag 7 1 4974 75 Flinta Mikrospån 1 4974 76 Flinta Mikrospånkärna 1 4974 77 Flinta Avslag 4 Delvis svallade och patinerade 78 Keramik Mynning 4 1 N del av anl. Fyndet förkommet? 4974 79 Keramik Buk 69 5 11884 80 Keramik Mynning 69 1 11884 81 Flinta Avslag/Avfall 4 Ett avslag bränt 11884 82 Flinta Avslag/avfall 5 Delvis patinerade 11391 83 Flinta Plattformskärna 1 10476 84 Flinta Avslag 4 Delvis bränt 11391 85 Flinta Avslag 9 N halva av anl. 9563 86 Flinta Råmaterial 1 Delvis slaget. Dåligt material. N halva av anl. 9563 87 Ben Avfall 1 Vikt < 1 g 9563 88 Keramik Mynning 2 1 N halvan av anl. 9563 89 Keramik Buk 65 14 N halvan av anl. 9563 90 Ben Avfall 5 3 N del av anl. 11000 91 Keramik Mynning 8 1 N del av anl. Rak mynning 11000 92 Keramik Mynning, utåtsvängd 4 1 N del av anl. 11000 93 Keramik Fragment 2 2 N del av anl. 11000 76 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 94 Flinta Avslag 14 Delvis bränt. 11000 95 Keramik Mynning 7 1 9563 96 Keramik Boten Trefot 14 1 Vidare info. se textflik i databas 2784 97 Keramik Buk 5 1 661 98 Keramik Övrig 14 16 Stora magringskorn 99 Flinta Avslag/avfall 59 Några fragm. svallade, några brända 11000 100 Flinta Avslag/avfall 43 Delvis bränt 9652 101 Flinta Avslag 2 5374 102 Flinta Avslag/avfall 8 Några fragm. patinerade 5206 103 Keramik Övrig 77 27 Fragm. från olika kärl? 9652 104 Ben Avfall 2 7 3018 105 Keramik Buk 264 24 Vidare info. se textflik i databas 3018 106 Keramik Mynning 4 1 Rödbränd. Vidare info. se textflik i databas 400 107 Flinta Avslag/avfall 18 Framkom 20 cm ner i marken 400 108 Flinta Spån 2 400 109 Flinta Avslag 13 400 110 Bergart Glättsten 43 1 2784 111 Flinta Spån 1 11280 112 Keramik Övrig 6 2 Spjälkat 12286 113 Keramik Övrig 44 27 Spjälkat 12124 114 Keramik Övrig 2 1 Spjälkad. Matskorpa 12124 115 Bränd lera Lerklining 4 1 5374 116 Bränd lera Vävtyngd 101 12 1184 117 Bränd lera Bränd lera 38 1 7007 118 Flinta Avslag 1 7056 119 Flinta Avslag 2 1149 120 Flinta Konisk spånkärna 1 1149 121 Flinta Avslag 12 9105 122 Flinta Spån 1 550 123 Flinta Spån 1 12115 124 Bergart Löpare 729 1 11308 838 arkeologiska objekt 77

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 125 Flinta Kärnyxa 1 Eggen skadad 2110 7124 126 Flinta Avslag/Avfall 14 10736 127 Flinta Avslag/Avfall 1 9494 128 Keramik Buk 1 1 9494 129 Flinta Skrapa 1 Retuscherat avslag 10524 130 Flinta Skrapa 1 9652 132 Keramik Kritpipa 1 7057 133 Flinta Spån 1 11736 134 Flinta Avslag 1 824 135 Flinta Avslag/Avfall 1 10551 136 Flinta Avslag/Avfall 3 1 bränt 2827 137 Kvarts Avslag/Avfall 1 2827 138 Flinta Avslag/Avfall 2 9035 139 Flinta Avslag 1 Retuscherat 1066 140 Flinta Avslag/Avfall 3 10767 141 Flinta Avslag/Avfall 2 4837 142 Flinta Avslag 1 747 143 Flinta Splitter 6 1802 144 Flinta Avslag 2 Det ena ryggat? 10704 145 Flinta Avslag/Avfall 1 Svallad? 7145 146 Flinta Avslag/Avfall 10 9213 147 Keramik Buk 14 2 Två olika kärl? 9213 148 Bränd lera Bränd lera 2 1 9213 149 Flinta Avslag/Avfall 6 8910 150 Flinta Avslag 1 8910 151 Keramik Buk 2 2 8910 152 Flinta Avslag/Avfall 1 2566 153 Kvarts Avslag/Avfall 1 2566 154 Bränd lera Lerklining 2 1 2566 155 Bergart Knacksten 1036 1 Skörbränd 9929 156 Flinta Övrig kärna 155 2 Den ena svallad 10957 157 Flinta Avslag 1 Retuscherat 10957 78 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 158 Flinta Avslag/Avfall 4 Delvis patinerat 4420 159 Flinta Råmaterial 1 12262 160 Flinta Avslag 1 12262 161 Flinta Övrig kärna 24 1 8979 162 Flinta Avslag 2 8979 163 Keramik Buk TRB? 7 1 Obränt (alt. dåligt bränt) 7007 164 Keramik Mynning 3 1 Kort, rak, utåt-vinklad mynning. Rundad kant 1184 165 Keramik Mynning 1 1 Rak mynning, rundad kant 1184 166 Keramik Övrig 13 6 Spaltade fragment. 1184 167 Flinta Avslag/avfall 32 Delvis bränt 1184 168 Flinta Övrig m en plattform 3 Fragment med passning 1184 169 Flinta Övrig m en plattform 1 1184 170 Flinta Spån 3 Delvis bränd 1184 171 Flinta Avslag/Avfall 7 11186 172 Keramik Övrig 1 1 Spjälkad 11186 173 Bergart Knacksten 203 1 Skörbränd, vittrad. Från skärvstensgropen 2784 174 Flinta Avslag 1 11249 175 Flinta Avslag, ryggat 1 Ryggat 1195 176 Flinta Avslag/Avfall 13 11253 177 Keramik Övrig 1 2 11253 178 Bergart Knacksten 150 1 Alt. glättsten. Skörbränd, vittrad 179 Flinta Avslag/Avfall 35 Storlek som splitter. Några brända 1184 9652 180 Flinta Spån 4 1184 181 Flinta Avslag 6 1184 182 Flinta Avslag/Avfall 1 728 183 Flinta Avslag/Avfall 7 4892 184 Bergart Knacksten 40 1 9652 185 Bergart Slipsten 510 1 9162 186 Bergart Slipsten 256 1 Anl norra del 11000 187 Bergart Knacksten 340 1 9162 188 Bergart Knacksten 213 1 I botten av anl. SV del 9929 838 arkeologiska objekt 79

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 189 Bergart Slipsten 196 1 I botten av anl. SV del. Skörbränd? 9929 190 Bergart Knacksten? 300 1 11921 191 Bergart Knacksten 45 1 9056 192 Bergart Slipsten 2251 1 11225 193 Ben Avfall 1 Vikt < 1 g 8910 194 Ben Avfall 5 1 11253 195 Ben Avfall 1 Vikt < 1 g 3032 196 Ben Avfall 3 0 9917 197 Ben Avfall 1 Vikt < 1 g 11143 198 Ben Avfall 2 0 2827 199 Ben Avfall 2 3 11649 200 Ben Avfall 13 0 11361 201 Ben Avfall 1 1 11169 202 Ben Avfall 1 2 Under bottensten i anl. 11637 203 Ben Tand, nöt 1 0 11391 204 Ben Avfall 4 0 11405 205 Ben Avfall 2 2 2945 206 Ben Avfall 3 0 3546 207 Ben Avfall 1 0 9035 208 Ben Avfall 1 0 9652 209 Flinta Avslag 2 Lager 3 3546 210 Keramik Buk 22 4 Lager 3. Blandad tjocklek 3546 211 Bränd lera Bränd lera 21 7 Lager 3. 3546 212 Keramik Buk 27 1 9287 213 Keramik Buk 62 8 5206 214 Keramik Mynning 2 1 Rak mynning med rund kant 5206 215 Bränd lera Bränd lera 3 1 1978 216 Bränd lera Bränd lera 1 1 3723 217 Keramik Buk 88 25 9652 218 Keramik Mynning 2 2 Rak mynning med rund kant 9652 219 Keramik Buk 7 2 9652 220 Bränd lera Lerplatta? 37 7 Trolig tolkning. Upptill 11 mm tjock. Spjälkade fragm 12286 80 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 221 Keramik Övrig 1 Vikt < 1 g 12286 222 Keramik Buk 28 4 Med matskorpa 12286 223 Keramik Mynning 66 6 Svagt utåtsvängd mynning m. rund kant 12286 224 Keramik Mynning 33 4 Rak mynning m. rund kant 12286 225 Keramik Buk 729 0 Alla fragm ev. från samma kärl. Ej mätbar mängd 12286 226 Keramik Övrig 68 9 8744 227 Keramik Mynning 11 1 Utåtsvängd mynning m. rund kant 8744 228 Keramik Övrig 8 1 3418 229 Keramik Övrig 10 4 3004 230 Flinta Avslag/Avfall 2 3004 231 Bränd lera Bränd lera 1 1 1325 232 Keramik Buk 3 2 703 233 Bränd lera Bränd lera 3 2 3785 234 Keramik Mynning 2 1 Rak mynning m. rak kant 9191 235 Bränd lera Lerklining 7 2 3546 236 Bränd lera Lerklining 7 4 3823 237 Keramik Övrig 19 2 Två olika kärl 2384 238 Keramik Buk 14 2 Med matskorpa 0 717 239 Keramik Övrig 37 0 Spjälkat. Dåligt bränt? Ej mätbar mängd 240 Keramik Mynning 4 5 Tjock utåtsvängd mynning m rak kant 241 Keramik Mynning 15 6 Mynning tillhörande bukskärvor F242 242 Keramik Buk? 22 0 Bukskärvor tillh. mynning F241. Ej mätbar mängd 11391 11391 9105 9105 243 Keramik Botten? 4 3 Tillhörande F241 och 242? 9105 244 Keramik Buk 32 2 Med matskorpa 9105 245 Ben Avfall 1 Vikt < 1g 3546 246 Flinta Avslag 5 Ett bränt 11391 247 Bränd lera Ugnsvägg? 178 0 Urval. Br. lera spridd i hela anl. Delvis sintrad 11391 248 Flinta Avslag/Avfall 5 Delvis svallat 3546 249 Bränd lera Ugnsvägg 71 0 Delvis sintrat 3546 250 Flinta Avslag/Avfall 22 Delvis bränt 9563 838 arkeologiska objekt 81

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 251 Bränd lera Bränd lera 31 0 Ev någon keramikskärva 9563 252 Ben Avfall 5 0 7007 253 Bränd lera Ungsvägg? 69 0 Lager 4 3546 254 Keramik Buk 14 1 Matskorpa 3546 255 Flinta Avslag 4 Lager 4 3546 256 Keramik Buk? 5 3 9182 257 Bränd lera Bränd lera 22 0 3810 258 Bränd lera Ugnsvägg? 66 0 Sintrad 3546 259 Keramik Buk 72 7 Hör samman med F260? Felaktigt relaterad ti. A548 (finns ej) 260 Keramik Buk 30 4 Hör samman med F259? Felaktigt relaterad ti. A548 (finns ej) 261 Keramik Buk 238 3 11884 1123 262 Keramik Mynning 22 1 11884 1123 263 Keramik Övrig 5 1 V halvan av anl. 9563 264 Keramik Mynning 3 1 Svagt profilerad mynning. V halvan av anl. 9563 265 Keramik Buk 54 15 V halvan av anl. 9563 266 Flinta Avslag/Avfall 21 Delvis bränd. V halvan av anl. 9563 267 Bränd lera Lerklining? 18 0 Från ytan av anl. 6993 7005 268 Bränd lera Bränd lera 2 0 3126 269 Bränd lera Lerklining? 2 0 11424 270 Flinta Avslag/Avfall 2 3365 271 Bränd lera Bränd lera 17 0 Delvis sintrat 3365 272 Keramik Övrig 4 2 2603 273 Bränd lera Lerklining? 4 0 3032 274 Bränd lera Lerklining? 8 0 3378 275 Flinta Avslag 2 3378 276 Bränd lera Lerklining? 7 0 997 277 Flinta Avslag 1 997 278 Bränd lera Bränd lera 6 0 Sintrad? 1662 279 Bränd lera Bränd lera 22 0 3018 280 Bränd lera Lerklining 4 0 9464 82 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 281 Bränd lera Bränd lera 5 0 Sintrad 2899 282 Keramik Övrig 14 9 Ev relation m A1109. Vidare info. se textflik i databas 283 Bränd lera Bränd lera 114 0 Leran låg som en samlad klump 11884 9342 284 Keramik Hank? 7 1 7028 285 Keramik Mynning 3 1 Svagt utsvängd mynning m. rak kant 7028 286 Keramik Mynning, rak 3 0 Rak mynning m rund kant 7028 287 Keramik Övrig 7 2 Hårt bränd, finmagrat 7028 288 Keramik Buk, rabbat 570 4 7028 289 Keramik Övrig 2 1 Ytfynd, anl. endast inmätt. Spjälkat 7033 7043 290 Flinta Övrig kärna 1 Ytfynd anl. endast inmätt 7033 291 Flinta Avslag/avfall 7 4033 292 Flinta Spån 1 4033 293 Flinta Avslag/Avfall 2 Lager 1 6977 294 Ben Avfall 2 3 Lager 1 6977 6992 295 Flinta Övrig kärna 1 Lager 2 6977 7164 296 Flinta Övrig kärna 1 Ytfynd anl. endast inmätt 883 894 297 Flinta Avslag 1 1140 1148 298 Flinta Skrapa 1 1048 1057 299 Flinta Avslag 1 1048 1057 300 Flinta Ryggat spån 1 Lösfynd 4073 301 Flinta Avslag 1 Lösfynd 4061 302 Flinta Avslag/Avfall 1 7114 7122 303 Flinta Avslag 1 1098 1108 304 Flinta Övrig kärna 1 Lösfynd 7031 305 Flinta Avslag 1 Lösfynd. Ingen relation. Inga koordinater 306 Flinta Avslag 1 Lösfynd. Det ena retuscherat 7101 307 Flinta Handtagskärna? 1 Lösfynd 7105 308 Flinta Spån 1 Lösfynd 7110 309 Flinta Avslag 2 Lösfynd. Det ena retuscherat 7110 310 Flinta Spån 1 4315 7107 311 Flinta Avslag 1 4555 7108 838 arkeologiska objekt 83

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 312 Flinta Avslag/Avfall 1 4657 7103 313 Flinta Övrig kärna 1 1438 7111 314 Flinta Avslag/Avfall 1 Lösfynd 7112 315 Keramik Buk 9 1 5206 7104 316 Flinta Övrig kärna? 1 Lösfynd 7102 317 Flinta Avslag 1 4827 7113 318 Flinta Avslag/Avfall 1 Lösfynd 7106 319 Flinta Avslag 1 7081 7096 320 Flinta Avslag/Avfall 1 7066 7079 321 Flinta Avslag 3 Lösfynd 7099 322 Flinta Övrig kärna 1 7007 323 Flinta Kärna Bipolär 1 7007 324 Flinta Avslag 4 Tre brända 7007 325 Flinta Avslag 4 Som nyslagna. Lösfynd 549 326 Flinta Avslag 2 Lösfynd 7080 327 Flinta Redskap? 1 4716 7109 328 Flinta Avslag/Avfall 2 4716 7109 329 Flinta Spån 1 Lösfynd 7100 330 Flinta Avslag 1 Ytfynd, anl. endast inmätt 7058 7065 331 Flinta Avslag 1 Lösfynd 7097 332 Bränd lera Lerklining? 1 2 2839 333 Keramik Övrig 4 1 Hårt bränt? Vidare info. se textflik i databas 1124 7030 334 Flinta Avslag 1 7031 335 Flinta Avslag/Avfall 1 7528 7538 336 Keramik Övrig 16 10 331 337 Flinta Avslag/Avfall 11 Några svallade 311 338 Flinta Avslag 9 311 339 Flinta Avslag 42 Ett bränt 363 340 Flinta Plattformskärna Typ C 1 363 341 Flinta Avslag/Avfall 18 Ploglager. Delvis svallat och patinerat 331 342 Flinta Avslag retuscherat 1 Ploglager 331 343 Keramik Övrig 2 1 Ploglager 331 84 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 344 Järn Slagg 1 Låg i ploglagret 331 345 Järn Föremål 1 Låg i ploglagret. Recent? 331 346 Flinta Avslag/Avfall 10 2:a sticket under ploglager. Delvis svallat 331 347 Flinta Avslag/Avfall 11 299 348 Bränd lera Tegel? 7 8 299 349 Järn Slagg 1 299 350 Flinta Avslag/Avfall 5 1:a stick (10 cm) i sand 412 351 Flinta Avslag/Avfall 7 2:a stick (10 cm) i sand 323 352 Flinta Spån retuscherat 1 2:a stick (10 cm) i sand 323 353 Flinta Avslag/Avfall 6 3:e stick (10 cm) i sand 351 354 Rödgods Rödgods 24 5 Ploglager. Glaserade fragment 295 355 Keramik Kritpipa 1 Låg i ploglagret 295 356 Flinta Avslag/Avfall 18 Delvis bränt, svallat 295 357 Flinta Avslag 3 Sand 400 358 Bergart Knacksten 1 Sand 400 359 Flinta Avslag 2 Ploglager 291 360 Bränd lera Lerklining? 6 7 Ploglager 303 361 Flinta Avslag 11 Ploglager 303 362 Flinta Avslag/Avfall 14 Ploglager. Delvis brända 327 363 Flinta Mikrospån 1 Övergången ploglager/sand 327 364 Flinta Avslag retuscherat 1 Ploglager 327 365 Rödgods Rödgods 3 1 327 366 Flinta Avslag/Avfall 6 Sand 371 367 Flinta Avslag/Avfall 11 Under G371 371 368 Järn Slagg 2 335 369 Keramik Övrig 1 1 370 Bränd lera Tegel? 10 1 335 371 Flinta Avslag 20 Ploglager. Något bränt, svallat 335 372 Keramik Övrig 7 4 Övergång ploglager/sand 335 373 Flinta Avslag 11 Övergången ploglager/sand 335 374 Flinta Spån 3 Övergången ploglager/sand 335 375 Flinta Mikrospån 1 1:a stick (10 cm) i sanden 504 838 arkeologiska objekt 85

Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. 376 Flinta Avslag/Avfall 9 1:a stick (10 cm) i sanden. Svallat, frostsprängt? Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 504 377 Flinta Avslag/Avfall 7 2:a stick (10 cm) i sanden 504 378 Bergart Malsten, underliggare 1 Söndervittrad. Ej sparad. Se text 11376 86 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000.... 8 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0i, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000.... 9 Fig. 4. Före schaktningen. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg.... 10 Fig. 5. Undersökningsområdet är färdigschaktat. Vy mot NO. Foto: Ewa Ryberg.... 10 Fig. 6. Schaktplan över hela undersökningsområdet applicerad på fastighetskartan. Det skrafferade området omfattar schaktningskontrollen. Skala 1:2000.... 12 Fig. 7. Schaktplan med rutor. Skala 1:1000.... 13 Fig. 8. Schaktplan med alla anläggningskategorier. Skala 1:1000.... 14 Fig. 9. Gropkomplex 1. Skala 1:100.... 16 Fig. 10. Gropkomplex 1 med A9652 i förgrunden. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg.... 16 Fig. 11. Profilritningar av gropkomplex 1: A11000, A11186, A9056 och A11753. Skala 1:20. Planskiss över gropkomplex 1. Ej skalenlig.... 17 Fig. 12. Profilritningar över A9563 och A9652. Skala 1:20.... 18 Fig. 13. Gropkomplex 2. Skala 1:100.... 19 Fig. 14. Gropkomplex 2: A11787 skärvstensgrop, A11813 grop och A11837 härdgrop. Bild mot V. Foto: Anna Sjöberg.... 19 Fig. 15. Profilritning över gropkomplex 2. Skala 1:20.... 19 Fig. 16. Gropkomplex 3. Skala 1:100.... 20 Fig. 17. Profilritning över gropkomplex 3: A3018, A12240, A3004 och A2988. Skala 1:20.... 20 Fig. 18. Gropkomplex: A3018 lergrop, A3004 skärvstensgrop och A2988 härd. Bild mot N. Foto: Ewa Ryberg.... 21 Fig. 19. A3018 grop. Lerfodringen framträdde tydligt vid rensningen av ytan. Foto: Ewa Ryberg.... 21 Fig. 20. Gropkomplex 4 och 5. Skala 1:50... 22 Fig. 21. Profilritning av A3546 och A11308. Skala 1:20.... 22 Fig. 22. Profil av A3546, ugnsrest, fotograferad mot V. I bakgrunden syns A11376 som innehöll en malsten. Till vänster, vid pilen syns en löpare (F5) vilken påträffades i det övre lagret i A11308, en grop. Foto: Anna Sjöberg.... 22 Fig. 23. I förgrunden syns resterna av A11376, skärvstensgrop, med malstenen in situ. Foto: Betty-Ann Munkenberg.... 23 Fig. 24. Profilritning av A11361, A11376, A11405, A11391 och A11637. Skala 1:20.... 24 Fig. 25. Arrangerad bild med malstenen in situ och löparen (F5) placerad på malstenen. Foto: Ewa Ryberg.... 24 Fig. 26. Gropkomplex 6 Ränna. Skala 1:50.... 25 Fig. 27. Plan- och profilritningar av gropkomplex 6: A1978, A1962, A11424 och A1813. Skala 1:20.... 25 838 arkeologiska objekt 87

Fig. 28. 1. A2566. Bild mot N. Foto Ewa Ryberg. 2. Skärvstensgrop A6977 och härd A6993. Bild mot N. Foto: Mats Lindqvist. 3. A9113. Bild mot V. Foto: Marianne Lönn. 4. A8910. Bild mot NV. Foto: Ewa Ryberg. 5. A9097. Bild mot S. Foto: Marianne Lönn. 6. A10396. Observera det kraftiga sot- och kolmättade lagret ner mot botten. Bild mot Ö. Foto: Ewa Ryberg. 7. Gropkomplex: profil av grop A11650, härdgrop A11670 och skärvstensgrop. Bild mot SO. Foto: Anna Sjöberg.... 26 Fig. 29. Plan över stolphål, och profilritningar över en del av stolphålen, som ingår i en trolig huskonstruktion. Skala 1:200 och 1:20.... 27 Fig. 30. A11225 en mörkfärgning (grop) med en äggformad sten och ev. stenfundament. Bild mot S. Foto: Anna Sjöberg.... 28 Fig. 31. Ägget från A11225 uppställt, dock ej i ursprungligt läge. Foto: Ewa Ryberg.... 28 Fig. 32. Keramik med dekor, F163 och F95 samt exempel på rabbad keramik F80. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson. Skala 1:1.... 31 Fig. 33. Exempel på några distinkta mynningsprofiler: F80, F92, F164, F223 och F240. Ej skalenligt återgivna.... 32 Fig. 34. Keramik, F379. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson.... 32 Fig. 35. Trefotskärl, F96. Skala 1:1. Foto: Anders Anderssson.... 32 Fig. 36. Fragment av lerplatta, F220 med mönster i tuskaft. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson.... 32 Fig. 37. Anläggningsplan med de daterade anläggningarna markerade.... 34 Fig. 38. Utsikt mot norr från kyrkotornet på Veddige kyrka ner mot undersökningsområdet. På området vid pilen gjordes den antikvariska kontrollen 2004. Foto: Ewa Ryberg.... 36 Fig. 39. Anläggningsplan visande området för den antikvariska kontrollen, med anläggningarna markerade. Skala 1:400.... 37 Tabellförteckning Tabell 1. Antal anläggningar fördelade på kategorier... 15 Tabell 2. Antal fyndposter fördelade på material... 30 Tabell 3. Antal kärnor... 30 Tabell 4. Mynningsfragment där en trolig diameter på kärlet kan beräknas... 31 Tabell 5. 14 C-dateringar från Veddige 256... 34 88 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

Under försommaren 2003 utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst, en undersökning av RAÄ 256 i Veddige socken. Vid undersökningen framkom boplatslämningar i form av skärvstensgropar, härdar, stora stolphål samt gropar av skilda slag. Bland fynden kan nämnas kärlfragment från neolitikum, från skiftet yngre bronsålder/äldre järnålder samt ett fragment från ett trefotskärl i miniatyr. En malsten och en löpare samt även knackstenar förekommer. Bland flintorna finns bl.a. mesolitiskt material såsom en kärnyxa och en konisk spånkärna. Dateringar visar att boplatsområdet med säkerhet har varit utnyttjat (bebott) under framför allt yngre stenålder och äldre bronsålder. Även från perioderna förromersk järnålder och skiftet vendeltid/vikingatid finns enskilda dateringar. Övriga fynd och lämningar härstammar från sporadiska nedslag, man har vandrat förbi, slagit sig ner vid en lägereld och blickat ner över Viskans dalgång. ISSN 1404-2029