Nuvarande och framtida potential i Bestorps näringsliv En analys av LEA-statistik gällande Bestorp med fokus på kvinnligt företagande 1
Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Inledning... 4 Bestorp... 5 Bestorps byalag... 6 Arbetet med rapporten om Lokal Ekonomisk Analys (LEA)... 9 Beskrivning av arbetsmarknad, inkomster och pendling... 9 Arbetsmarknad... 9 Inkomster... 9 Pendling... 10 Sammanfattande analys av statistiken... 10 Framtiden... 11 Vård och skola... 11 Arbeta hemifrån... 11 Restaurang/Konditori... 12 Gröna näringar... 12 Avslutande ord... 13 Referenser... 14 2
Sammanfattning Med hjälp av ett statistiskt underlag från SCB och kännedom om lokala förutsättningar har vi i Bestorps byalag gjort en lokalekonomisk analys åt WINNET Östergötland, som i huvudsak arbetar för att synliggöra villkoren för kvinnor som entreprenörer och innovatörer. Analysen relaterar inkomster till arbetstillfällen och pendling. Men framför allt handlar det om att sätta igång kreativa processer om hur landsbygdsutveckling kan ske platsers unika förutsättningar med speciellt fokus på kvinnligt företagande. Bestorps byalag har en lång tradition av landsbygdsutveckling. Vi bygger vidare på den omfattande närservice som redan finns. De senaste åren har vi konkret förbättrat vår hemsida, satt upp anslagstavla, publicerat ett byablad, förnyat badplatsen, haft en föreläsningsserie om miljö- och klimat, anordnat midsommarfirande och kulturvandringar m.m. Den Lokala-Ekonomiska-Analysen har i huvudsak genomförts av byalagsmedlemmen Martin Hultman med stöd från övriga byalaget. Resultaten har diskuterats vid byalagets möten under våren 2012. Målsättningen med rapporten är att redovisa hur det ser ut idag, men också ge förslag på hur möjligheterna inför framtiden ser ut. Utifrån den tillgängliga statistiken går det att dra slutsatsen att det i Bestorp finns ett brett underlag för en bra lokal ekonomisk utveckling. Inkomstnivåerna är relativt genomsnittet i Sverige höga, vilket innebär att det finns pengar att spendera lokalt. Men Bestorp är i huvudsak ett samhälle där människor bor och pendlar till arbete någon annanstans. Jämnställdhetsmässigt finns också tydliga klyftor eftersom män och kvinnors löner skiljer sig åt mer än riksgenomsnittet. En satsning på kvinnligt företagande och större lokal arbetsmarknad i Bestorp är därför en logisk slutsats av nuvarande situation. Förslag att gå vidare med är: Vård och skola Dessa är ryggraden i samhället och ger möjlighet för företagare att etablera sig och utvecklas. Verksamheterna är stabila över tid och sysselsätter dessutom många kvinnor. Dessa får inte glömmas bort och dess inflytelserika roll inte förminskas eftersom utan dessa tappas andra jobbmöjligheter också. Arbeta hemifrån Informationsteknik och bra mötesplatser kan medverka till att fler använder sig av möjligheten att arbeta hemifrån några dagar i veckan. Om en sådan vardag kan bli tradition ökar möjligheten för mer lokal konsumtion och inte minst kvinnor kan kombinera vardagen bättre. Restaurang/Konditori Historik av café i byn, idag nedlagt, här finns chans till nystart. Bestorp tredubblas på sommaren, en sektor som traditionellt försörjt många kvinnor. Kan också vara konferenslokal för egenföretagare! Gröna näringar Här finns potential både för ek(o)turism i form av cykelled, lokal teknikutveckling i form av biobaserade produktionssystem, Green Rock Festival (Rockfestival i Bestorpsparken), tryffelodlingar och fiskodling. 3
Bakgrund Denna rapport är framtagen för WINNET Östergötland som arbetar för att synliggöra villkoren för kvinnor som entreprenörer och innovatörer. Genom LEA Lokal-Ekonomisk-Analys ska områdesspecifika marknader analyseras. I år riktas särskilda insatser för att skapa kunskap, dialoger, mötesplatser och analyser kring jämställdhet i Östergötland. I Bestorp byalag har vi sammanställt en rapport som är en sammanställning av tillgängligt statistiskt material. Analysen ska kunna utgöra underlag för konkreta insatser för en ökad lokal marknad. Vi har speciellt funderat på möjligheterna för kvinnligt företagande. Arbetet med LEA sker via samverkan mellan Länsstyrelsen i Östergötland, urval av länets kommuner, lokala resurscentra och Länsbygderådet i Östergötland. Verksamheten finansieras av Tillväxtverket. För att kunna se var möjligheterna finns behöver man veta hur mycket som konsumeras av varor och tjänster i relation till hur mycket inkomster det finns i byn. Sammantaget ges alltså svar på: Hur många bor i byn, vilka företag finns och vilka arbetsplatser finns? Hur stora är våra samlade inkomster? Det går också utifrån en kännedom om bygden fundera kring vad det konsumeras för varor och tjänster samt hur mycket av konsumtionen sker i lokalsamhället. Framför allt handlar det om att sätta igång tankar på hur landsbygdsutveckling kan ske utifrån de förutsättningar som finns på varje unik plats. 1 Inledning Kraften som finns hos människor i mindre samhällen börjar uppmärksammas mer och mer. Den stolta traditionen av byalag är livaktig och ökar i omfattning. 2 I den lokala offentlighet som är tät i mindre samhällen, människor känner helt enkelt varandra, frodas en känsla för det kollektiva parallellt med det individuella. 3 De mindre bosättningarna på landsbygden kan erbjuda en känsla av sammanhang om de inte dräneras på resurser och istället utvecklas. I Linköpings kommun bor nära 26% av invånarna på landsbygden vilken utgör cirka 90% av ytan. Detta innebär att Linköping är en av de befolkningsmässigt största landsbygdskommunerna i Sverige. Kommunen har antagit ett landsbygdsprogram för att dessa medborgare ska kunna samlas i sina lokala samhällen för en hållbar utveckling. 4 Programmets grundtanke var: ett nytt sätt att arbeta där lokalbefolkningen på ett mer aktivt sätt jämfört med tidigare, blir delaktiga och tar ansvar för bygdens utveckling. 5 Detta ska enligt programmet göras utifrån en tanke om helhet där ett områdes utveckling måste ses som ett sammanhang. I denna LEA-analys har vi tagit fasta på att skapa landsbygdsutvecklings utifrån en tanke om helhet där ett områdes utveckling måste ses som ett sammanhang. 1 Lithander, Jörgen (2005), Gränslandets ekonomi och entreprenörskap en studie av småföretagande i glesbygd, Arbetslivsinstitutet 2 Hans Lindfors (1997), Byn som vägrade dö, Glesbygdsverket:Göteborgs Universitet s.33 läs även Alf Ronnby (1995), Den lokala kraften. Människor i utvecklingsarbete, Liber utbildning 3 Jörgen Lithander (2005), Gränslandets ekonomi och entreprenörskap en studie av småföretagande i glesbygd, Arbetslivsinstitutet 4 Linköpings Kommun (1997), Landsbygdsprogram, s.3 5 Linköpings Kommun (1997), Landsbygdsprogram, s.4 4
Bestorp Bestorp ligger 25 km söder om Linköping mitt i det vackra eklandskapet längs med sjön Rängen. I Bestorps samhälle finns idag; Närservice med affären vilken driver sin verksamhet utan kommunalt stöd, snickare, plåtslagare, äldreboende, räddningstjänst, bio, folkets hus. Transporter med buss och möjlig tågkommunikation. Boende i både hyreslägenheter, villor och mindre fritidshus. Fritidsaktiviteter inkluderande aktivt byalag, båtklubb, badplats. Skola och förskola med en aktiv föräldraförening. I Bestorp har det alltid varit en positiv befolkningsspiral. De senaste tillskotten av bostäder är villaområdet upp mot skolan i Sätra. Här har det byggts 29 villor samt 28 hyreslägenheter sedan 1988-89. De senaste 9 villorna uppfördes 2006/07 på tomter från kommunen vilka bland annat marknadsfördes med närhet till skolan i Sätra. På Sågarholmen kopplades vatten och avlopp in under 2008 vilket innebar möjligheten till permanentboende. Konsekvenserna av detta syns redan då det numera finns 19 personer som bor året runt i hus på Sågarholmen. På liknande vis sker omvandlingen av Norrängen mot fler året runt boende vilka i hög grad är barnfamiljer. Vi har haft en ökning av invånarantalet från 602 till 749 personer från år 2001 till 2010. 6 Detta är en viktig indikation på att samhället Bestorp fortsätter att utvecklas och har potentialen att förbli en by med bra service. Det tidigare rent fritidshusbebyggda området Sätra 4 är idag också på väg mot allt större del permanentboende. Av 43 hus är nu 13 familjer med fastboende, 4 har blivit det de senaste 5 åren. De sommarboende är i nästan alla fall äldre och ett generationsskifte är att vänta i de flesta husen inom en 5-10 årsperiod. Då blir det, om den hittillsvarande trenden följs, permanentboende med barn som flyttar in. Resten av Bestorp kännetecknas av en generationsväxling vilket inte minst kan exemplifieras av de tre barnfamiljer som köpt hus på Sjölundsvägen det senaste året. 6 SCB statistik för Bestorp 5
Bestorps byalag Vi som arbetat med denna rapport är byalaget i Bestorp. Byalaget har funnits sedan mitten av 1990- talet. Under de senaste fem åren har vi arbetat intensivt med landsbygdsutvecklingsfrågor. Först påvisade vi det oekonomiska, samhällsförstörande och miljömässigt ohållbara i utbildningsnämndens beslut om skolnedläggning vilket fick den borgerliga majoriteten av Linköpings kommunpolitiker att tillslut ändra sig. Sedan har vi sen 2010 deltagit i ett EU- Leaderprojekt kallat Ett hållbart samhälle för alla generationer. Projektet har i korthet inneburit att vi fått tillgång till ekonomiska medel om vi samtidigt lägger ner tid på saker som främjar bygden. Syftet har varit att utveckla Bestorp i riktning mot ett hållbart samhälle för alla generationer. Målen har varit att synliggöra Bestorp som en hållbar plats att leva på nu och i framtiden, höja kunskapen om eklandskapet och klimatförändringar samt i slutändan att skapa bra gemenskap i samhället vilket medverkar till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Dessa mål har vi under åren konkret uppnått genom att arbeta med vår hemsida, satt upp anslagstavla, publicerat ett byablad, förnyat badplatsen, haft en föreläsningsserie om miljö- och klimat, anordnat midsommarfirande och kulturvandringar m.m. Information på hemsidan, anslagstavlan och byabladet Konkret har vi de senaste fem åren arbetat med vår hemsida, http://www.bestorp.info/, vars mål är att bli en virtuell samlingsplats för ortens invånare samt vara ett skyltfönster utåt. På hemsidan finns information om byalaget, aktuella händelser och kontaktuppgifter till bland andra företagarföreningen. De senaste åren har företagarföreningen till exempel drivit frågor om planering och iordningsställande av kommunens mark. Marken ska nyttjas dels som tomtmark, dels som industriområde för företagsetableringar. Arbetet har varit framgångsrikt och både bidragit till nya etableringar samt ny bebyggelse. Hemsidan har kompletterats med en anslagstavla i den lokala ICA-butiken där olika former av information tillhandahållits vid en naturlig samlingspunkt för bygdens människor. Tre nummer av ett byablad har vi också skrivit, redigerat, tryck och distribuerat till ortens alla invånare. Midsommarfirande och kulturvandring Midsommarfirande har genomförts med ett stort deltagande av människor. Detta skapar delaktighet och synlighet utåt. I samband med Östgötadagarna har vi genomfört kulturvandring vilken har presenterat Bestorps långa och brokiga historia med hjälp av kunniga personer. En sådan kulturvandring har också gjorts permanent med hjälp av skyltar. Det ges möjlighet till att se en oskiftad by (Bestorps by), skiftad by (Sätra by) och industrisamhället Bestorp inom 3 kilometer, på 30 minuter och under 300 år. Förnyelse av badplats Närheten till sjön Rängen betyder mycket för många Bestorpsbor och andra som har fritidshus här eller bara kommer för att bada eller fiska. Samhällets badplats ligger på gång- och cykelavstånd för alla invånare och sköts föredömligt av en grupp engagerade människor. De senaste åren har byalaget röjt upp sly för att få en större yta att sola på, tagit bort ett antal stora stenar, byggt ett soldäck och en badflotte samt dränerat vägen ner till badet. Detta dubblar ytan som är möjlig att sola på. Vid 6
badet finns också en bastu som renoverats av frivilliga krafter senaste åren. Denna bastu går att låna av invånarna i byn. Miljö- och klimatarbete Både globalt likväl som lokalt krävs att hantera en stor utmaning, växthuseffekten, nu och i framtiden. Under våren 2012 anordnade vi en välbesökt föreläsningsserie med bland andra Per Holmgren som föreläsare. Vi arbetar för att Bestorp blir ett mer klimatsmart samhälle genom att försöka öka andelen närodlat i skolans/förskolans mathushållning samt i den lokala ICA-butiken. Pendling med kollektivtrafik Vi har haft en pendlingsgrupp som kikat på hur pendlingsmöjligheterna kan förbättras. I Bestorp finns det en station där tågen stannade för 6 år sedan. Med nya invånare kommer ökat behov av kollektivtrafik. En av de allra vanligaste frågorna som ställs av invånarna i Bestorp är varför tågen inte stannar på stationen. Med tåg till Linköping skulle både restid och miljöbelastning minska dramatiskt jämfört med bilen som många tvingas använda sig av idag. Våren 2009 drog Martin Hultman, Fredrik Kindgren och Mats Riiga igång projektet Tågstopp som var ämnat till att få tågen att åter stanna i Bestorp. Med de positiva erfarenheterna från Skåne, Småland och andra delar av Östergötland i åtanke ansåg de att det också borde skapas pendeltåg söderut i landskapet för att balansera och komplettera den välanvända öst-västliga pendlingen. Under åren har projektet drivits tillsammans med Järnvägsfrämjandets lokalavdelning Öst. I samarbete med dem så togs det fram en enkät innan valet 2010 som skickades ut till alla politiska partier. Dessa aktiviteter ledde bland annat till att Moderaternas och Centerns Vårdnäs/Vist avdelningar lovade att arbeta för pendeltåg, utöver de redan positiva signalerna som fanns från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Efter valet 2010 kontaktades Muhammed Demirok och Paul Lindvall för ett möte i Bestorp kring deras planer för att kunna förverkliga idén om lokaltåg, något som de innan valet kommunicerat att de var positiva till. Muhammed kunde tyvärr inte närvara men mötet med Paul Lindvall i Bestorp före jul 2010 resulterade i en tidningsartikel i Corren 2011-01-05. Under 2010 delades det också ut ett flygblad rörande ett framtida lokaltåg med stopp på alla småorter längs banan. Bladet togs fram i samarbete med Järnvägsfrämjandet och flera av byalagen längs banan. Resultatet av detta arbete är att det nu planeras för lokaltåg som ska stanna i Bestorp våren 2013. Glokalt samarbete Vi är också medvetna om liknande situationer för andra byalag och försöker dra lärdom av dem. Bestorps byalag är medlem av länsbygderådet och ett av deras projekt är Hållbara bygder. I Hållbara bygder delas kunskap gällande hur landsbygden kan bli föregångare i den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. Landsbygden kan dra nytta av omställningen på flera olika vis bland annat genom en ökad produktion av lokala livsmedel, förnyelsebar energi, attraktiv boendemiljö och tradition av lokalt engagemang vilket tillsammans med kunskap bildar grunden för framgång i att skapa hållbara bygder. Nya tomter En annan av byalagets prioriterade frågor har varit planering av nya tomter så att byn kan fortsätta att attrahera personer utifrån. Vi har haft möten med Muharrem Demirok och kommunens planerare för att uppmärksamma dem på vilka möjligheter det finns till nya tomter i Bestorp med vår utmärka 7
närservice och pendelavstånd till Linköping. Arbetet har burit frukt och nu håller kommunens planerare som bäst på med att planera nya tomter för Bestorp. 8
Arbetet med rapporten om Lokal Ekonomisk Analys (LEA) Hösten 2011 fick Bestorps byalag ett erbjudande från WINNET Östergötland om att genomföra en LEA med särskilt fokus på kvinnors företagande. Byalaget bestämde sig för att en sådan analys skulle fördjupa kunskapen om samhället samt visa på möjligheterna inför framtiden. Analysen har i huvudsak genomförts av Martin Hultman, byalagsmedlem och boende i Bestorp, med värdefulla bidrag även från övriga byalaget. Hultman har bearbetat statistiken och kopplat detta till lokalkunskap om Bestorp som tillägnats genom tidigare arbeten. Rapport om det pågående arbetet har lämnats vid byalagets möten under våren 2012. Målsättningen med rapporten är att både att redovisa nuläget men kanske framför allt ge förslag på hur framtiden kan utvecklas. I en LEA utgår man från siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) gällande i vårt fall Bestorp. Siffrorna består av befolkningsstatistik och befolkningsförändringar, inkomststatistik i medeltal för olika åldersgrupper och disponibel inkomst per familj, utbildningsnivå, köns-och åldersfördelning, vilka som arbetar på hemorten och vilka som arbetspendlar in eller ut, vilka företag som finns m.m. Sommarboende som är skrivna på annan ort kommer inte med i denna statistik, men måste tas med när förslag ska läggas eftersom de har stor påverkan på bygden. Beskrivning av arbetsmarknad, inkomster och pendling Arbetsmarknad En långsiktig trend, framför allt i glesbygd, är att fler och fler blir mångsysslare. Det är i själva verket så att människor i landsbygdsområden uppvisar mycket högre andel företagare än i städer. 7 Bestorp är en företagsam bygd. Antalet företagare är 68 stycken på 460 invånare. Dessa har idag en om sättning på ca 150 Mkr. Av företagen är Vårdnäs Bygg med 10-19 anställda och BEJKE ENTREPRENAD AB med 10-19 anställda de största. LINKÖPINGS KOMMUN är en mycket viktig arbetsgivare då det på Sätra skola och fritids samt Sågvägens förskola finns ca 25 anställda. ICA-affären är också en jämförelsevis stor arbetsgivare. Andra företag verksamma i byn/har sin ägare i Bestorp är BESTORPS TRÄ AB, SPECIALISTMÅLARNA I LINKÖPING AB, BGTEL AB, ULF ANDERSSON ENTREPRENAD AB, VIDINGSJÖ TAK, HENRIK AXELSSON ÅKERI AB, WELLOO E-HANDEL AB, LOUISE MATUPPLEVELSE AB, STRAGNEFELDT SKOGSENTREPRENAD AB, ADDERALINK AB. Det finns även ett planlagt industriområde där Bestorps Trä, en billackerare (under uppförande) och en ny brandstation utgör grunderna för en expansiv lokal arbetsmarknad. Det finns sammanlagt 78 arbetsställen i Bestorp. De flesta, 20 stycken, finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Andra större arbetsställen är byggtjänster 11, handel 10 samt vård/skola 10. Inkomster Förvärvsinkomst och disponibel inkomst för en familj i Bestorp ligger 70 000 över medianinkomst i riket. I familjen har mannen i familjen hela den delen av lönen som ger högre genomsnittsinkomst, kvinnorna i Bestorp har några tusenlappar mindre i lön i genomsnitt jämfört med riket. 8 Lönegapet mellan män och kvinnor är alltså markant större i Bestorp än i Sverige som helhet. 7 Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder, s.55 8 SCB statistik för Bestorp 9
Pendling Trots en livaktigt och utvecklingsbar lokal arbetsmarknad i relation till storleken på byn pendlar många i Bestorp till andra platser där de har från sina jobb får jämförelsevis höga inkomster. 355 förvärsarbetande med bostad bor i området ungefär lika många män som kvinnor. 309 av dessa pendlar ut från Bestorp på daglig basis. Fler män jobbar och arbetar i området. 50 personer pendlar in till Bestorp varje dag för att jobba. 9 Sammanfattande analys av statistiken Utifrån den statistik som finns tillgänglig går det att dra några tentativa slutsatser. I Bestorp finns det ett brett underlag för en bra lokal ekonomisk utveckling. Inkomstnivåerna är höga vilket innebär att det finns pengar att spendera lokalt. Nyetableringen av ett mindre byggvaruhus samt den spirande ICA-butiken är tecken på att människor i Bestorp också använder sina pengar, i viss mån i alla fall, lokalt. Bestorp är i huvudsak ett samhälle där människor bor och pendlar till arbete någon annanstans. Det är också ett samhälle där män och kvinnors löner skiljer sig åt mer än riksgenomsnittet. En satsning på kvinnligt företagande och större lokal arbetsmarknad i Bestorp är därför en logisk slutsats av nuvarande situation. 9 SCB statistik för Bestorp 10
Framtiden När vi analyserat siffrorna från SCB kommer hittar vi fyra områden som borde utvecklas för att skapa fler arbetstillfällen i Bestorp, inte minst med tanke på kvinnor. Kommunen behöver fortsätta satsa på vård och skola; Informationsteknik och närservice underlättar för människor att arbeta hemifrån; det finns underlag för en restaurang/konditori samt att det finns stor potential att utveckla gröna näringar i området. Vård och skola För att behålla och i framtiden öka antalet arbetstillfällen på den företagstäta landsbygden menar Linköpings kommuns politiker att kommunal service i form av framför allt skola, barn- och äldreomsorg är nära nog nödvändigt för att människor ska kunna verka och bo på landsbygden. 10 En lokal arbetsmarknad är viktigt för en verkligt levande landsbygd. Den allra största andelen av denna lokala arbetsmarknad, 52%, är vård och omsorg. 11 Vi i Bestorps byalag håller helt med om ovanstående och anser att det är viktigt att behålla arbetstillfällena som finns inom förskolan, skolan och äldreboendet. Med stöd i statistiken är dessa kommunala verksamheter ryggraden i samhället. De är stabila över tid och sysselsätter dessutom många kvinnor. Den lokala arbetsmarknaden är mycket viktig och ger en trygghet. Arbeta och utbilda sig hemifrån Med hjälp av informationstekniken kan människor spridas ut och arbeta där de vill bo, inte tvärtom. Vi ser potential i att arbeta mer hemifrån Bestorp. Utveckling och nytänkande kan därmed växa fram i mindre byar på landsbygden och inte bara i resurskrävande storstäder. 12 Det är i detta utspridda boende som utbildning, transporter, barnomsorg och handel måste fungera i framtiden. Förbättrad IT-infrastruktur har identifierats som en av de viktigaste punkterna för att jämställa landsbygdsprogrammen. 13 I Bestorp finns potential för att få fler att arbeta hemifrån. Framför allt skulle en bredbandsutbyggnad vara bra samt billiga arbetsplatser. Företagshotell med gemensam konferenslokal är kanske ännu viktigare för kvinnor då de är mer knutna till barnen när de kommer hem från skola eller dagis. Ett fik skulle också kunna fylla denna funktion eftersom man där kunde träffas över lunch. Mötesmöjligheter skulle också kunna förbättras med hjälp av nätverk för kvinnligt företagande. Flera exempel finns på lyckade sådana där kvinnor med stöd av andra kvinnor vågar starta eget på landsbygden. 14 Med en förbättrad infrastruktur i Bestorp skulle också möjligheterna till distansutbildning förbättras. Inte minst skulle de kunna vara fruktbart att i en lokal gemenskap starta företag samtidigt som 10 Linköpings Kommun (1997), Landsbygdsprogram, s.23 11 Linköpings Kommun (1997), Landsbygdsprogram, s.29 12 Hans Månsson [red.] (1996), Med periferin i centrum. Om landsbygden som motor i en långsiktig hållbar utveckling, Glesbygdsverket; Läs även Glesbygdsverket (1997), Förnyelsens landskap. Bygdepolitik för 2000-talet, s.6 13 Mia Swärdh (2011), Landsbygd på lika villkor. En dokumentation från en konferens för ett mer jämställd landsbygdsprogram 2014, Winnet, s.4 14 Se till exempel http://www.queenia.se 11
kvinnor utbildar sig i företagande. 15 En uttalad målsättning med projektet Himlarand och universitetskursen är att självstudierna ska varieras med lokala träffar på hemorten. Restaurang/Konditori I Bestorp finns en lång tradition av servering. Det har funnits ett konditori som senare övergick till att blir pizzeria men denna verksamhet är sedan ett tiotal år nedlagd. Konkurrensen är obefintlig i Bestorp då inget nytt ställe har öppnat. Det finns dock sommarrestaurang i Vårdnäs 6km och sommarcafé i Bjärka-Säby 5 km. Med så många invånare och en befolkning som tredubblas på sommaren ser vi potentialen för en restaurang i byn. Detta är också den möjlighet som flest uppmärksammar när vi har pratat med ortsbefolkningen. Yrken inom matsektorn har traditionellt varit tillsatta av kvinnor. Idag startas också många restauranger med specialinriktning av kvinnor. Med erfarenhet från Skånes livsmedelsakademi vet vi att möjligheten för kvinnor att starta upp restauranger/café med en lokal prägel är god. 16 Fler och fler utbildar sig också till kockar. Det är också flest kvinnor som fört fram idén om en restaurang i byn. Gröna näringar Den gemensamma framtid som skisserats för ett uthålligt samhälle inkluderar ofta användningen av ny informationsteknik, gemensamma transporter samt lokala samhällsgemenskaper. 17 De värderingsförändringar med betoning på livskvalité och hållbart samhälle som fler och fler nu innefattas av är tänkt att lösas av lokal matproduktion, biobaserade energisystem och gemensamma transportsystem. De lokala biobaserade energisystemen har stora möjligheter att kunna skapas på landsbygden. Det är där närheten till naturresurserna finns och kännedomen om hur dessa kan användas. 18 Människor i mindre gemenskaper ser konsekvenserna av sin livsstil och kan därmed praktisera en hållbar livsstil. 19 I Bestorp finns potential för ek(o)turism och synergier mellan småföretagare inom gröna näringar. Bestorps unika läge mitt i ett av norra Europas största eklandskap borde kunna nyttjas på ett mer konstruktivt vis anser vi. En turism som lockas av upplevelser av det enastående landskapet runt sjön Rängen samt att mervärden skapas mellan småföretagare, inte minst restaurangägare. En cykelled skulle kunna skaps runt Rängen, kanske med en cykeltävling som invigning. Vägen runt sjön är redan idag mycket populär och skulle kunna uppgraderas. Det finns också diskussioner kring att kunna skapa ett samarbete mellan sevärdheterna och restaurangerna runt sjön. Att på något sätt knyta samman Landeryd, Bjärka-Säby, Bestorp, Vårdnäs och Vesterby. Målet skulle vara att öka antalet ek(o)turister i bygden. En sådan turism skulle också gynna produktförädling, som till exempel Hargodlarna, blivit en del av. Närproducerade och ekologiskt hållbara produkter har blivit en affärsnisch som kvinnor ofta 15 Till exempel kursen i kvinnligt företagande, HIMLARAND, http://www.hh.se/samverkan/behovavkompetensutveckling/uppdragsutbildning/- exempelpakursersomhogskolankanerbjuda/himlarand.7847.html 16 Mia Swärdh (2011), Landsbygd på lika villkor. En dokumentation från en konferens för ett mer jämställd landsbygdsprogram 2014, Winnet, s.15 17 Glesbygdsverket (1997), Förnyelsens landskap. Bygdepolitik för 2000-talet, s.33 18 Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder, s.24 19 Glesbygdsverket (1997), Förnyelsens landskap. Bygdepolitik för 2000-talet, s.34 12
engagerar sig i. Om detta område kan stärkas och uppmuntras, utvecklas automatiskt kvinnligt företagande. 20 I byalaget har vi också diskuterat möjlighet till att arrangera Green Rock Festival (Rockfestival i Bestorpsparken), starta tryffelodling eller fiskodling. En annan viktig fråga är energi. Där finns det erfarenheter runt om i Sverige av vindkraftskooperativ vilka ger en bra avkastning till den omgivande bygden. Det har också framkommit förslag om en ridskola. Avslutande ord För att få syn på möjligheterna i sin lokala omgivning är det nödvändigt att lyfta blicken. Men hjälp av statistiken från SCB och arbetet med denna rapport har vi i Bestorps byalag fått tillfälle att engagera oss i framtidsfrågor för bygden. Det är när möjligheten ges att lyfta blicken som nya idéer och konstruktiva tankar sätts i rullning. Några få kan inte göra allt, men tillsammans kan massor bli gjort. Denna rapport är därför förhoppningsvis inte en slutredovisning, utan början på en process för att skapa ett hållbart och livskraftigt Bestorp för alla generationer. 20 Mia Swärdh (2011), Landsbygd på lika villkor. En dokumentation från en konferens för ett mer jämställd landsbygdsprogram 2014, Winnet, s.4 13
Referenser Glesbygdsverket (1997), Förnyelsens landskap. Bygdepolitik för 2000-talet Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder Lindfors, Hans (1997), Byn som vägrade dö, Glesbygdsverket:Göteborgs Universitet Linköpings Kommun (1997), Landsbygdsprogram Lithander, Jörgen (2005), Gränslandets ekonomi och entreprenörskap en studie av småföretagande i glesbygd, Arbetslivsinstitutet Månsson, Hans [red.] (1996), Med periferin i centrum. Om landsbygden som motor i en långsiktig hållbar utveckling, Glesbygdsverket Ronnby, Alf (1995), Den lokala kraften. Människor i utvecklingsarbete, Liber utbildning Swärdh, Mia (2011), Landsbygd på lika villkor. En dokumentation från en konferens för ett mer jämställd landsbygdsprogram 2014, Winnet http://www.queenia.se http://www.hh.se/samverkan/behovavkompetensutveckling/uppdragsutbildning/- exempelpakursersomhogskolankanerbjuda/himlarand.7847.html 14