Plattformen mot fattigdom och social utestängning Sammanfattning av resultaten från en undersökning utförd av övervakningsplattformen för Europa 2020-strategin CDR3702-2013_00_00_TRA_BRO SV
- 1 - Dessa slutsatser grundar sig på PM:et "Slutrapport om utvärdering av flaggskeppsinitiativet Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning" utarbetat av Ecologic Institute (Tanja Srebotnjak, Beata Vargova, Franziska Stuke, Johanna von Toggenburg och Chiara Mazzetti), Ecologic Institute USA (Cathy Schechter) och ICLEI (Naike Alberti och Ana-Luiza Holub). De ska inte betraktas som Regionkommitténs officiella ståndpunkt. Mer information om Europeiska unionen och Regionkommittén finns på webbplatserna http://www.europa.eu och http://www.cor.europa.eu. Europeiska unionen, maj 2013 Kopiering av utdrag tillåten, under förutsättning att källan uttryckligen anges.
- 2 - Sammanfattning av resultaten av en undersökning om Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ "En europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning" Regionkommittén har genomfört denna undersökning för att kunna sprida information om huruvida Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ "En europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning" 1 kan ge samhällena och regionerna i EU det avsedda mervärdet. Frågeformuläret innehåller 15 frågor. Det inkom sammanlagt 37 svar från 15 länder. Diagram 1: Svar på undersökningen om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning per land Den största delen av svaren kom från regioner eller på deras vägnar (35 %), följt av städer och kommuner (32 %) och län/provinser (19 %). Två svar (6 %) inkom från nätverk (European Social Network och Dynamo International Network of Social Workers) och ett (3 %) inkom från en sammanslutning för lokala och regionala myndigheter (Convention of Scottish Local Authorities). 1 Mer information om detta flaggskeppsinitiativ finns här: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catid=961&langid=sv
- 3 - Diagram 2: Fördelning av svaren per typ av myndighet Analysen av informationen gör att man kan dra ett antal slutsatser om: De utmaningar som regionerna och kommunerna står inför när det gäller kampen mot fattigdom och social utestängning. De former av program och åtgärder mot fattigdom och social utestängning som redan har genomförts eller håller på att genomföras av lokala och regionala myndigheter och vilka former av partnerskap de använder i denna process. I vilken omfattning initiativ som främjar kulturell integration och delaktighet ses som medel för att minska fattigdomen och den sociala utestängningen. Vilken relevans EU-kommissionens program för sociala investeringar har för lokala och regionala strategier. Vilka styrkor och svagheter de lokala och regionala myndigheterna ser i flaggskeppsinitiativet Plattform mot fattigdom och social utestängning. I vilken omfattning de nationella reformprogrammen på ett adekvat sätt svarar mot de lokala och regionala myndigheternas behov vad gäller målen och åtgärderna inom plattformen mot fattigdom och social utestängning och de lokala och regionala myndigheternas förmåga att bidra till deras utformning. Finansieringskällorna, i synnerhet EU:s strukturfonder, och budgetsaneringsåtgärdernas påverkan på dem när det gäller att uppnå plattformens mål och målsättningar. Det nya partnerskapsavtalets roll i hanteringen av fattigdomsfrågor, och eventuella förändringar av det efter halvtidsöversynen 2014.
- 4 - Utmaningar för regioner och kommuner Det finns en förhållandevis stor samstämmighet bland uppgiftslämnarna om vilka utmaningar som är störst för lokala och regionala myndigheter: av alla uppgiftslämnare var det 72 % som sade att det handlar om behovet av bostäder som är både överkomliga i pris och lämpliga för enskilda personer och familjer som löper risk att hamna i fattigdom samt för hemlösa. Även om bostadspolitiken ligger under de lokala och regionala myndigheternas kontroll så finns det inte tillräckligt stor tillgång till offentligt subventionerade bostäder ("social housing") och i vissa områden (3 svar) har dessa bostäder inte underhållits på många år och är därför av låg kvalitet. Den ekonomiska krisen har förvärrat situationen och därför är detta ett av de prioriterade områdena för åtgärder. Den ekonomiska och finansiella krisen nämns också direkt och indirekt som en viktig anledning till den ökande fattigdomen. Krisen har lett till kraftigt ökade arbetslöshetssiffror (omnämnt i 36 % av svaren), vilket har drivit många familjer och enskilda personer ned i fattigdom på grund av att de under en lång period inte har kunnat finna ett nytt anständigt jobb. Men den dubbla krisen har också avslöjat växande system- och strukturproblem (omnämnt av 14 %), t.ex. ohållbara offentliga finanser, omställningar inom ekonomin och demografiska förändringar. Mest nedslående är kanske den ofta nämnda utmaningen att bekämpa barnfattigdomen (omnämnt av 36 %), i synnerhet risken för att det kan bli en fattigdom som fortgår av sig själv och som hotar att fånga barnen i en fälla för resten av livet. Olika typer av program och åtgärder som genomförs och olika former av partnerskap som inrättats De lokala och regionala myndigheterna medger att fattigdomens konsekvenser har många dimensioner. Bortsett från initiativ för att minska bostadsproblemen fokuserar de särskilt på att bekämpa barnfattigdomen och dess effekter. Insatser för familjer eller ensamstående föräldrar inkluderar att man erbjuder och subventionerar barnomsorg, direkt ekonomiskt stöd, bostadsbidrag, utbildning och stöd till föräldrarna vid jobbsökande. De arbetar också med lösningar för att minska den fattigdom och utestängning som andra utsatta grupper drabbas av, t.ex. att integrera människor (särskilt unga vuxna) på arbetsmarknaden och stödja invandrare, funktionshindrade, lågutbildade och personer som har lämnat skolan i förtid, barnfamiljer med låga inkomster samt hemlösa.
- 5 - För att uppnå målen samarbetar de lokala och regionala myndigheterna med nationella myndigheter (vertikala partnerskap) och/eller med andra lokala aktörer, t.ex. icke-vinstdrivande organisationer och företag, och över sektorsgränser (horisontella partnerskap) (100 % av uppgiftslämnarna). Samarbetet rör sig om allt från formellt ingångna avtal till informellt och mer eller mindre regelbundet samarbete. Bortsett från mandatrelaterat och rättsligt fastställt samarbete (dvs. då den nationella regeringen erbjuder finansiering av åtgärder som genomförs på lokal nivå), tenderar partnerskapen att drivas av gemensamma intressen eller uppdrag samt av behovet av att föra samman resurser och/eller sakkunnighet och ta upp mångfacetterade fattigdoms- och utestängningsrelaterade frågor på ett samordnat sätt. Samtidigt vill 28 % av uppgiftslämnarna ha en ännu högre grad av vertikalt samarbete mellan olika styresnivåer. Den roll kulturell integration och delaktighet spelar Plattformen mot fattigdom och social utestängning ingår i Europa 2020- strategins mål om att skapa ett samhälle för alla 2. Tillgång till och integration av fattiga och marginaliserade samhällsmedborgare är därför ett viktigt bidrag när det gäller att uppnå målet. Det bör nämnas att de lokala och regionala myndigheterna aktivt verkar för att erbjuda kulturella, utbildningsrelaterade och gemenskapsbyggande aktiviteter till invånarna (94 % av uppgiftslämnarna). Dessa aktiviteter får ofta stöd från offentliga medel (se slutsatserna om finansieringskällor nedan) och riktar sig till utsatta samhällsgrupper. Många gör detta genom att subventionera biljetter eller lämna ut fribiljetter till evenemang i sin kommun eller region (56 %). Men de aktiviteter som de lokala och regionala myndigheterna nämner inkluderar också lokala festivaler, tillgång till fysisk rekreation, firande av historiska och traditionella evenemang samt filmer och radioprogram. Det understryks också att lokala och regionala myndigheter i områden med romska invånare har skapat eller stöder särskilda kulturprogram för att integrera dem bättre i samhället, öka medvetenheten om denna samhällsgrupp och undanröja den stigmatisering som romerna har utsatts för genom historien (3 av 3 uppgiftslämnare). 2 Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, COM(2010) 2020 final, Bryssel den 3 mars 2010: http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2010:2020:fin:sv:pdf, s. 19.
- 6 - Den roll paketet för sociala investeringar spelar Paketet för sociala investeringar 3 erbjuder vägledning till medlemsstaterna om hur de bäst ska använda EU:s ekonomiska stöd, framför allt från Europeiska socialfonden, och genomföra de planerade målen. Syftet med paketet för sociala investeringar är att stärka människors nuvarande och framtida kompetens, och förbättra deras möjligheter att delta i samhället och på arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen kommer att nära övervaka hur de enskilda medlemsstaternas sociala trygghetssystem fungerar under den europeiska terminen och där så är nödvändigt utfärda landsspecifika rekommendationer. Paketets relevans för de lokala och regionala myndigheterna kan delas upp i tre huvudsakliga svar: Det bekräftar de lokala och regionala myndigheternas arbete, tjänar som vägledning och ses allmänt som relevant (50 %). Det är fortfarande för nytt för att ha beaktats eller använts (19 %). Det har ingen omedelbar påverkan på deras arbete (14 %). Paketet kan också vara irrelevant för de lokala och regionala myndigheternas arbete eftersom det inte innebär några betydande förändringar i sättet att se på socialpolitiken, vilket 6 % av uppgiftslämnarna anger. Styrkor och svagheter i flaggskeppsinitiativet En europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning Svaren på denna fråga visar att plattformen avspeglar att fattigdomen och den sociala utestängningen är en fråga med många dimensioner, vilket bevisas i sammanställningen över styrkor och svagheter i följande diagram: (a) om styrkor och (b) om svagheter. Bland styrkorna får plattformen mest uppskattning för att den ger frågan större synlighet, tydlighet och mer samordnade tillvägagångssätt (horisontellt och vertikalt) för att ta itu med fattigdomen. När det gäller svagheter koncentreras kritiken på genomförandet av plattformen, tvetydigheterna i de nationella reformprogrammen, bristen på finansiering, skillnader i nationella och lokala prioriteringar, programmens komplexitet och brist på samordning, och att budgetbalanserade åtgärder inte ingår i plattformen eller i Europa 2020-strategin. Det ses dessutom som viktigt att regelbundet övervaka och utvärdera de framsteg som görs i förhållande till Europa 2020- strategins mål och målsättningar. 3 Mer information om paketet för sociala investeringar finns här: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catid=1044&langid=en.
- 7 - a) Styrkor Förenkling och bättre inriktning av socialpolitiken, lämplig inramning av frågorna och tydlig identifiering av prioriteringar och insatser. Lämpliga länkar mellan EU och territoriella program och åtaganden om horisontellt och vertikalt samarbete, inklusive med andra aktörer (icke-statliga organisationer, företag m.fl.). Ökad medvetenhet om fattigdom och social utestängning, inklusive ökad synlighet för frågor om romer, barnfattigdom, hemlöshet och andra frågor som drabbar de mest utsatta samhällsgrupperna. Erkännande av behovet av att innovera och genomföra nya program och insatser. För första gången har ett numeriskt index som mäter fattigdom och social utestängning införts i EU-politiken. Genomföra insatser för att integrera dem som står utanför samhället. Erkännande av fattigdomens och den sociala utestängningens många dimensioner. På grund av rapporteringskraven finns nu en rik uppsättning bästa metoder och annan information tillgänglig. b) Svagheter Problemet ligger i genomförandet av plattformen, tvetydigheterna i de nationella reformprogrammen, bristen på finansiering, skillnader mellan nationella och lokala prioriteringar, programmens komplexitet och brist på samordning, och att budgetbalanserade åtgärder inte ingår i plattformen eller i Europa 2020-strategin. Det behövs kontinuerlig övervakning och utvärdering, bättre och bredare indikatorer, och ett erkännande av fattigdomens och den sociala utestängningens många dimensioner. För lite uppmärksamhet ges till särskilda, enskilda frågor: - Förbättra de fattigas ekonomiska situation. - Påskynda den ekonomiska tillväxten som skapar arbetstillfällen och därigenom åtgärdar en av huvudorsakerna till fattigdomen. - Öka fokuseringen på de arbetande fattiga. - Erkänna värdet av förebyggande åtgärder. Frekvens 5 3 2 2 1 1 1 1 Frekvens 4 3 4 (enskilda frågor totalt)
- 8 - Plattformen saknar direkta effekter och åtgärder. 1 Brist på insyn i EU-politiken på området för fattigdom och social 1 utestängning. Diagram 3: Sammanfattning av styrkor och svagheter som rapporterats i undersökningen Bidraget från European Social Network 4 är särskilt användbart för att analysera styrkorna och svagheterna i flaggskeppsinitiativet mot fattigdom, eftersom det är en sammanställning av synpunkter från ett flertal medlemmar. Nätverket fäster i synnerhet uppmärksamheten på de ibland stora kontrasterna mellan vilka sociala program och tjänster som finns tillgängliga i ett land jämfört med ett annat, och de skillnader som ibland även finns inom ett land. Samma sak gäller i fråga om tillgången till stöd och information för de behövande. Plattformen är inte särskilt utformad för att hantera dessa skillnader, utan erbjuder snarare en paraplystrategi för åtgärder som lämnar utrymme för justeringar på lokal och regional nivå. De nationella reformprogrammens uppfyllande av de lokala och regionala myndigheternas behov i kampen mot fattigdomen och den sociala utestängningen och de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att bidra till deras utformning De nationella reformprogrammen bör på ett adekvat sätt avspegla och motsvara de lokala och regionala myndigheternas behov. Enligt undersökningen anser 28 % att programmen gör det när det gäller de frågor som ingår i plattformen mot fattigdom och social utestängning. Den kritik som framförts gäller att programmen är för snävt fokuserade (mest på jobbskapande, 3 %), att deras strategier och syften är för vaga (6 %), samt att de drivs av abstrakta politiska överväganden i stället för lokala verkliga förhållanden (3 %), saknar ett erkännande av lokala och regionala skillnader (8 %) och brister i att erbjuda exakta riktlinjer och information om finansiering (3 %). De lokala och regionala myndigheterna skulle i allmänhet vilja ha större inflytande på utformningen av de nationella reformprogrammen, även om 31 % av uppgiftslämnarna skulle kunna bidra direkt, indirekt eller i mycket begränsad form. Ett sådant deltagande skulle bidra till att säkerställa att de åtgärder och program som ingår avspeglar lokala behov och en lokal verklighet, och innehåller lämpliga åtgärder för att övervaka framstegen. Fjorton procent av uppgiftslämnarna säger att de inte har haft möjlighet att medverka. 4 European Social Network är ett oberoende nätverk av lokala offentliga socialtjänster i Europa, grundat 1998. Det har nu mer än 90 medlemmar i 30 länder. För mer information: http://www.esn-eu.org.
- 9 - Finansieringskällor och budgetåtstramningsåtgärdernas påverkan Det konstateras att EU:s strukturfonder endast spelar en roll i omkring 50 % av uppgiftslämnarnas budgetar för program och åtgärder som rör plattformen mot fattigdom och social utestängning. Ytterligare 36 % av uppgiftslämnarna förklarar att åtgärderna finansieras via en kombination av lokala och/eller regionala, europeiska och i vissa fall privata fonder, men med varierande beroendenivå. Den ekonomiska nedgången har påverkat förmågan hos en majoritet av de lokala och regionala myndigheterna vad gäller att finansiera befintliga program och stödja nya som behövs på grund av ökande fattigdom och social utestängning. Det är dock 11 % av uppgiftslämnarna som anger att budgetåtstramningarna inte har eller ännu inte har lett till begränsningar eller ekonomiska svårigheter när det gäller att bekämpa fattigdomen och den sociala utestängningen. Huvudslutsatsen angående finansieringen är att program för sociala insatser och mot fattigdom i allmänhet har många dimensioner och gäller under lång tid, vilket innebär att deras överlevnad och framgång till stor del beror på om planeringen är konsekvent och resursfördelningen stabil. Båda dessa faktorer hotas av långvariga ekonomiska nedskärningar och budgetåtstramningar. Det kommande partnerskapsavtalets roll och eventuella förändringar av det Det kommande partnerskapsavtalet ses som en möjlighet att stärka fattigdomsfrågornas roll, synlighet och horisontella erkännande i EU-politiken. Men avtalet är ännu inte tillräckligt vida känt och kunskaperna om det är otillräckliga. Fem uppgiftslämnare ger inget svar på denna fråga. Vad gäller de föreslagna förändringarna av partnerskapsavtalet kan de delas in i innehållsrelaterade och finansieringsrelaterade förändringar: Innehåll Plattformen mot fattigdom och social utestängning bör vara koncis och målen bör vara specifika och mätbara, både på makro- och mikronivå, för de lokala myndigheterna. Plattformen bör ses över och utvärderas varje år. De kopplingar och likheter som finns mellan plattformen och andra flaggskeppsinitiativ bör göras mer synliga, i synnerhet flaggskeppsinitiativen Ny kompetens och nya arbetstillfällen samt Unga på väg. Det behövs även i detta sammanhang ett större erkännande av att politik
- 10 - gällande fattigdom och social utestängning påverkar tillväxten och att den inte bör behandlas för sig. Det bör i stället finnas en direkt koppling mellan att lyfta människor ur fattigdom eller social utestängning och EU:s och de nationella regeringarnas tillväxtmål och ekonomiska mål. En ökad allmän medvetenhet om EU-politiken inom denna sektor, inklusive på lokal och regional nivå. Bättre samordning av EU:s och medlemsstaternas insatser för att möjliggöra att regionala skillnader inom medlemsstaterna avspeglas på ett bättre sätt, samtidigt som man bör erbjuda ett bredare spektrum av lösningar. Inkludera förebyggande åtgärder i plattformen. Finansiering Tilldela mer resurser till bekämpande av fattigdom, eftersom detta är en långsiktig och flerdimensionell insats som undermineras av (i) budgetåtstramningsåtgärder, (ii) finansieringsosäkerhet och (iii) svårigheter med att få tillgång till medel och information för de behövande. Erkänna och motverka den verkliga inverkan av den ekonomiska nedgången och minskade budgetar för lokala myndigheter, vilket kan ha en negativ inverkan på deras verksamhet. Göra finansieringsmekanismerna för EU:s strukturfonder enklare och mer enhetliga och göra det möjligt att ansöka om finansiering från flera källor samtidigt. De är avgörande källor till finansiellt stöd för åtgärder inom ramen för initiativet. Öka medvetenheten om initiativet och dess åtgärder i medlemsstaterna, inklusive paketet för sociala investeringar. Det bör tydligt framgå vilka institutioner i landet som ansvarar för genomförandet av åtgärder inom ett visst initiativ. Förenkla byråkratin, systemet för ansökan om bidrag samt redovisningsförfarandena. CDR3702-2013_00_00_TRA_BRO