UTMATTNINGSDATA FÖR GJUTSTÅL. Pär Guth

Relevanta dokument
UTMATTNING AV GJUTSTÅL. Stefan Gustafsson Ledell

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

Återblick på föreläsning 22, du skall kunna

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 33

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 43

Fatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell

97/23/EG PED KEEPING THINGS TOGETHER

SVENSK STANDARD SS

Materiallaboration. Materialprovning

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe

P R O B L E M

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Dragprov, en demonstration

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Halvtidsrapport Optimerad värmebehandling av gjutstål. Lennart Sibeck

PPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT

23 Utmattning. σ(t) < σ s. Cyklisk belastning Utmattning Haveri för σ << σ B. Initiering av utmattning. Utmattning. Korta utmattningssprickor

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

LÅGCYKELUTMATTNING (engelska: LOW CYCLE FATIGUE, LCF)

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Gjutsmidning för tillverkning av komponenter med skräddarsydd geometri och hållfasthet

Metallic industrial piping

M-stål, still going strong

Teknisk data för stålsorter

Produkterna i vårt specialstålssortiment lagerhålls i ett helautomatiskt höglager, vilket ger snabb och effektiv lagerhantering.

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

ROSTFRIA MATERIAL MED LÄGRE LEGERINGSINNEHÅLL OCH BIBEHÅLLNA EGENSKAPER

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Tekniska data Bult & Mutter

RAEX ANY TIME, ANY WEAR

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Inlämning etapp 7b IKOT Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Skjuvning och skjuvspänning τ

Bromall: Utmattning av järnvägsbro

Additiv tillverkning på Siemens Industrial Turbomachinery AB

Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494

Bröderna Edstrand. Aluminium 12,5 25, ,5 40, ,5 80, ,5 50,

SKOG 2013 Om CA I:2012/SS-EN 14015:2005 samt om vunna erfarenheter

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

Utgåva Ändringsnot Datum. 1 (A) Byte av mall 09 / 07 / 2008

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare?

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för kallformade konstruktionsrör

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB

PRODUKTIONSUTRUSTNING

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

KRÄV MER AV DITT SLITSTARKA STÅL

Rapport nr Optimerad värmebehandling av stålgjutgods. Lennart Sibeck

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

KALLFORMADE STÅLPROFILER

Uppföljning av processtyrning i stålgjuterier med PDA-metoden. Lennart Sibeck

LÖSNING

Oförstörande mättekniker hos Swerea MEFOS. Jan Niemi

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Hur restspänningar och utmattningsegenskaper påverkas av olika värmebehandlingsprocesser - Med fokus på Stål och Ythärdning

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA

Rör enligt DIN 1626 Svetsat stålrör Ny förstandard EN /3. Rör. Bröderna Edstrand. Rör

OBS: Fräskroppar med röda priser = NETTOPRIS

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Möjligheter att använda PDA inneslutningsanalys för stålgjuterier. Lennart Sibeck

UTMATTNINGSHÅLLFASTHET I PRESSGJUTNA PROVSTAVAR I LEGERING PRESSLÄTT. Pål Schmidt, Volvo Truck Corporation

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT D

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

MATERIALLÄRA (VBM611)

Stålprodukter för hydraulik

7. Konstruera Koncept

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Founding Spheroidal graphite cast iron Defect classification

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

GROVPLÅT FÖR TUFFA KRAV DILLIDUR & DILLIMAX

Material föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson

FJÄDERELEMENT. - Tryckfjädrar - Fjädr. tryckstift - Polyuretan - Fjäderpaket

SSAB Domex OPTIMERAT FÖR DIG OCH STÅL- KONSTRUKTIONER

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Materialval i massakokare. Jan Wåle, Inspecta Technology

Exempel 3: Bumerangbalk

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Transkript:

081220 UTMATTNINGSDATA FÖR GJUTSTÅL Pär Guth

Swerea SWECAST AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036-30 12 00 Telefax 036-16 68 66 swecast@swerea.se http://www.swereaswecast.se 2008, Swerea SWECAST AB

Swerea SWECAST AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILLKOMST 1 SAMMANFATTNING 1 1 BAKGRUND 1 2 PROVMATERIAL 2 2.1 Legeringar 2 2.2 Framtagande av provstavar 2 3 UTMATTNINGSPROVNING 2 3.1 Allmänt om utmattning 2 3.2 Metodval 3 3.3 Utförande 3 3.4 Utvärdering 5 4 RESULTAT 6 4.1 Material A (E) KWG 160 (SS 2225) 6 4.1.1 Statisk hållfasthet 6 4.1.2 Slagseghet 6 4.1.3 Utmattningshållfasthet 6 4.2 Material B SS 2377 7 4.2.1 Statisk hållfasthet 7 4.2.2 Slagseghet 8 4.2.3 Utmattningshållfasthet 8 4.3 Material C SS 2333 9 4.3.1 Statisk hållfasthet 9 4.3.2 Slagseghet 9 4.3.3 Utmattningshållfasthet 9 4.4 Material D SS 2172 11 4.4.1 Statisk hållfasthet 11 4.4.2 Slagseghet 11 4.4.3 Utmattningshållfasthet 11 4.5 Jämförelse av provmaterial 13 5 DISKUSSION 15 6 SLUTSATSER 15 BILAGA 1 Provstavsämne av gjutstål BILAGA 2 Data från gjutning av kölprov för ämnestillverkning Sida

Swerea SWECAST AB

Swerea SWECAST AB 1 TILLKOMST SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND Projektet G755s Utmattningsdata för gjutstålslegeringar har genomförts med fyra medverkande svenska gjuterier. Varje gjuteri har valt en legering som varit av intresse för dom själva, men som samtidigt täcker huvudgrupperna för gjutna stål. Arbetet har samordnats av Swerea SWECAST som även utfört den kompletterande mekaniska provningen. Gjutstål har ofta tillverknings- och viktmässiga fördelar i förhållande till smidda eller sammanfogade maskinelement. Utökade domäner för stålgjutgodsets användande medför att efterfrågan på tillämpbara utmattningdata för dimensionering mot utmattningsbrott ökar. I det aktuella projektet utmattningsprovades fyra olika ståltyper: två vanliga stål samt rostfria stålkvaliteter. Resultaten visar att tre av stålen har liknande utmattningsgränser som ligger i intervallet 315-345 MPa, medan det austenitiska stålets hållfasthet på 245 MPa är klart lägre. Resultaten indikerar samtidigt att högre statisk hållfasthet inverkar positivt vid provning vid lågcykelutmattning (höga belastningar), effekten är dock avtagande vid högcykelutmattning. Efterbehandling med korrekt utförd blästring ger vanligen högre hållfasthet i högcykelområdet på färdiga komponenter. Efterfrågan på tillämpbara utmattningsdata för konstruktion av komponenter tillverkade av stålgjutgods ökar ständigt. Utmattningshållfastheten är ingen materialegenskap utan beror av den färdiga komponentens tillstånd avseende ett stort antal faktorer, varav hårdhet, restspänningar, ytfinhet kan förväntas ha störst påverkan. På grund av det stora antalet inverkande faktorer kommer alla utmattningsdata innehålla avsevärd spridning. Jämfört med generella råd för större stålgrupper så minskar osäkerheten med utmattningsdata framtaget på en specifik legering. Det kan förväntas finnas en viss skillnad mellan gjutstål och det valsade/smidda stålets egenskaper. Projektets syfte har varit att producera utmattningsdata för dimensionering av komponenter i gjutstål. Fyra olika stål: KWG 160 (~SS 2225) samt SS 2172 båda i härdat och anlöpt har gjutits av Key Cast Ljungby. Släckglödgat austenitiskt SS 2377 har producerats av Österby Gjuteri och slutligen har Smålands Stålgjuteri tillverkat det släckglödgade duplexa stålet SS 2333. Utmattningsprovningen har skett genom roterande böjutmattning av cylindriska provstavar. För dokumentation har har även stålens statiska

Swerea SWECAST AB 2 2 PROVMATERIAL 2.1 Legeringar hållfasthet provats och slagseghetsprovning utförts vid olika temperaturer. Ämnen för provningen har gjutits upp i form av kölprovsblock varur provmaterial för såväl utmattnings,- mekanisk- och slagseghetsprovning bearbetats fram. Samtliga provstavar kommer från samma smälta. Tabell 1 visar de fyra olika ståltyper som utmattningsprovats, i rapporten benämnda A-D. Seghärdningsstålet och konstruktionsstålet har provats härdat och anlöpt tillstånd A och D, medan de rostfria kvaliteterna B och C provats i släckglödgat tillstånd. Stålcertifkaten återfinns i bilaga 2. Tabell 1 Benämning och ursprung på provade legeringar Material Kvalitet Kategori Gjuteri A KWG160 (2225) seghärdningstål Keycast Kohlswa B 2377 duplext Österby Gjuteri C 2333 austenitiskt SSG D 2172 allmänt kons. stål Keycast Ljungby 2.2 Framtagande av provstavar 3 UTMATTNINGSPROVNING 3.1 Allmänt om utmattning Gjuterierna har gjutit provmaterialet i form av kölprov, se bilaga 1. Provstavarna har därefter bearbetats fram ur den nedre delen av kölprovet. Grovbearbetningen till rundform har skett i Swerea SWECASTs regi av Ljungs Mekaniska i Huskvarna. Slutlig bearbetning har skett hos BodyCote Linköping. Första omgången av material A visade alltför mycket porositet efter gjutning varför en ny sats, vid tillverkning och provmärkning kallad E tillverkades. Som följd av utmattning havererar konstruktioner ofta vid avsevärt lägre belastning än vad som vore fallet vid enbart statisk belastning. Utmattningbrott står för majoriteten av alla maskinhaverier. Utmattningshållfastheten är att betrakta som en komponentegenskap och finns därför inte specificerad i den aktuella stålstandarden. Komponentens utmattningsmotstånd styrs delvis av materialets statiska hållfasthet men faktorer som restspänningar, spänningskoncentrationer samt stålets renhet från inneslutningar är viktiga. Stålstandarden innehåller enbart materialegenskaper som exempelvis sträck- och brottgräns, hårdhet samt brottkontraktion.

Swerea SWECAST AB 3 3.2 Metodval 3.3 Utförande Utmattningsdata baseras vanligen på provning av standardiserade provstavar. Vid dimensionering av en specifik detalj måste hänsyn tas till skillnader mellan den faktiska komponentens tillstånd och tillståndet hos provstaven som utmattningsdatan baseras på. Den färdiga komponenten har vanligen grövre yta vilket sänker hållfastheten, medan t ex en kraftig blästring kan introducera tryckrestspänningar vilket förbättrar utmattningshållfastheten. Roterande böjprovning tillhör utförandemässigt den enklaste utmattingsprovningen och sker med belastning runt nollläget (R = -1). Den provade (påkända) materialvolymen ligger i provstavens ytzon, varför eventuellt avvikande tillstånd i provstavens yta ofta är avgörande för utfallet av provningen. Provstavarna måste därför tillverkas och bearbetas till typiska toleranser, speciellt avseende ytfinhet. Materialvolymen som provas är relativt stor då böjmomentet verkar över hela provstavsmidjans längd. Metoden tillåter provning vid höga frekvenser men kan begränsas av provstavens uppvärmning. Värmeavledningen från provstaven kan ökas genom kylning med tryckluft vilket tillämpats på provserie B och C under provningen. Provning av komponenter kan också ske i resonansmaskiner eller i maskiner av hydraulisk typ som ger stor frihet i variation av belastningens storlek liksom typen av belastningen, R-värdet. Med avancerade styrsystem på hydrauliska maskiner kan även komplexa belastningskollektiv provas. Provningen har utförts i en utmattningsmaskin för roterande böjutmattning av fabrikat Schenck, typ Simplex. Maskinen åstadkommer böjbelastning på provstaven inom midjan genom påläggning av last mellan två inre radiellt rörliga lager och med stöd från två yttre fasta lager. Lagringarna kan snedställas i förhållande till axelriktningen. Konstruktionen medger att det verkande böjmomentet är konstant (teoretiskt) mellan de inre lagren d v s över hela provstavsmidjans längd. Rotationen av provstaven kring längdaxeln drivs av en elektrisk motor med varvtalet 25 varv/sekund. Motorn är kopplad till ett mekaniskt varvräkneverk. Om provet går till brott bryts strömmen till motorn, räkneverket stannar och antalet genomförda rotationsvarv kan avläsas. Prov som genomlevt 10 7 cykler (rotationsvarv) har avbrutits och klassats som överlevare. Böjspänningen på provstaven ställs in genom viktsbelastning av de inre lagren. Lastvärdet beräknas med utgångspunkt från önskad böjspänning och uppmätt provstavsdiameter. Sambanden för beräkning av böjspänning återges nedan.

Swerea SWECAST AB 4 S = M b /W W=d 3 /32 S = böjspänning M b = böjmoment W = böjmotstånd d = provstavsdiameter Provningsmaskinen visas i bild 1. Den böjspänningsnivå som maskinen åstadkommer kontrollerades före provning med hjälp av en kalibreringsprovstav. Avvikelserna från teoretiskt börvärde och uppmätt värde var inom +/- 2 %. Provningen av varje material inleddes med prov inom Wöhlerkurvans övre sluttande del. Sedan denna del bestämts disponerades resterande del av provstavarna för bestämning av utmattningsgränsen vid 10 7 cykler. Provningen genomfördes då enligt trappstegsmetoden dvs brott medför sänkning, icke brott höjning av nivån vid nästkommande prov. Steglängden har varit olika mellan provgrupperna men mellan 5 15 MPa. Provstavarna var finsvarvade inom midjelängden och därefter putsade med slipduk till angiven ytfinhet. Provstavsgeometrin framgår av bild 2. Bild 1 Provningsmaskin för roterande böjutmattning Simplex

Swerea SWECAST AB 5 Bild 2 Provstavsgeometri 3.4 Utvärdering Utvärderingen ansluter till den metodik för utvärdering av utmattningsprov som presenterats i ISO 12107:2003. För den statistiska utvärderingen av Wöhlerkurvans övre del görs anpassning till y = S (S = spänningsvärde) och x = log N (N = antal cykler). Medelkurvan beräknas från dessa värden med regressionsanalys. Beräkningen baseras på 6 8 prov. Utmattningsgränsen bestäms från Wöhlerkurvans nedre del och de 6 8 prov (exempelvis n8 n15) som disponerats inom detta lastområde. Beräkningen av utmattningsgränsen vid 10 7 lastcykler bestäms här som medelvärdet av spänningsnivåerna för de prov som disponerats inom detta område. För material C och D har även en subjektiv bedömning tillämpats då resultatet av dessa prov skett i eller nära sträckgränsen. Material C är austenitiskt och förväntas inte uppvisa en tydlig utmattningsgräns. Istället har utmattningshållfastheten vid 10E7 cykler angetts.

Swerea SWECAST AB 6 4 RESULTAT 4.1 Material A (E) KWG 160 (~ SS 2225) 4.1.1 Statisk hållfasthet Dragprovningen har utförts hos Swerea SWECAST på 6 stycken provstavar. Resultatet visas i tabell 2 nedan. Tabell 2 Mekaniska egenskaper legering A (E) Provstav nr Sträckgräns (Rp0,2) MPa Brottgräns (Rm) MPa Brottförlängning (A) % 1 801 942 12 2 811 950 13 3 803 938 11 4 775 930 11 5 775 925 12 6 795 939 13 Medelvärde 793 937 12 4.1.2 Slagseghet Slagsegheten sjunker relativt långsamt från som högst 66 J till 47 J vid lägsta temperaturen. Se tabell 3 samt bild 7. Tabell 3 Slagseghet vid olika temperatur, medelvärde av tre slag vid varje temp. Material A. Temperatur C -40-20 0 +20 Slagseghet 47 52 64 66 4.1.3 Utmattningshållfasthet Utmattningsgränsen är 344 MPa och den lutande delens ekvation Smax=-233lg(x)+1682 Plottning av provdata redovisas i bild 3 och 8. Övrigt: Direkt efter tillverkningen förekom alltför stora diametervariationer hos provstavarna samt dålig ytfinhet. Provstavarna modifierades vilket resulterade i att midjediametern reducerades med 0,1-0,2 mm. Spänningen har (i samtliga fall) beräknats utifrån faktisk diameter. Ingen tendens till uppvärmning förekom varför kylning ej tillämpades.

Swerea SWECAST AB 7 Roterande böjutmattning, material E (R = -1) 600 550 500 S max, MPa 450 400 2 st 350 2 st 300 1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07 N Bild 3 Plottning av data från provning av material A(E). Stålets sträckgräns (793 MPa) har markerats med röd streckad linje 4.2 Material B SS 2377 4.2.1 Statisk hållfasthet Dragprovningen har utförts hos Swerea SWECAST på 6 stycken provstavar. Resultatet visas i tabell 4 nedan. Tabell 4 Mekaniska egenskaper legering B Provstav nr Sträckgräns (Rp0,2) MPa Brottgräns (Rm) MPa Brottförlängning (A) % 1 464 685 34 2 457 680 32 3 466 683 31 4 472 692 36 5 468 684 34 6 474 694 34 Medelvärde 477 686 34

Swerea SWECAST AB 8 4.2.2 Slagseghet Detta material hade den största minskningen av alla provade material, från >134 J vid rumstemperatur till 37 J vid lägsta temperaturen. Minskningstakten avtog dock kraftigt under -20 C. Se tabell 5. Tabell 5 Slagseghet vid olika temperatur, medelvärde av tre slag vid varje temperatur Temperatur C -40-20 0 +20 Slagseghet 37 49 89 >134 4.2.3 Utmattningshållfasthet Utmattningsgränsen är 317 MPa och den lutande delens ekvation Smax=-47lg(x)+644, se bild 4 och 8. Övrigt: Provmaterialet genererade kraftig uppvärmning inom provstavsmidjan sannolikt till följd av plasticering. Efter de två första proven där uppvärmningen gav lätt anlöpningsfärg hos provstavarna tillämpades kylning med tryckluft. Hos efterföljande prov uppmättes normal temperatur på 50-60 C. Roterande böjutmattning, material B (R = -1) 500 450 400 S max, MPa 350 300 250 1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07 N Bild 4 Plottning av data från provning av material B. Stålets sträckgräns (477 MPa) har markerats med röd streckad linje.

Swerea SWECAST AB 9 4.3 Material C SS 2333 4.3.1 Statisk hållfasthet Dragprovningen har utförts hos Swerea SWECAST på 6 stycken provstavar. Resultatet visas i tabell 6 nedan. Tabell 6 Mekaniska egenskaper legering C Provstav nr Sträckgräns (Rp0,2) MPa Brottgräns (Rm) MPa Brottförlängning (A) % 1 252 573 56 2 257 572 56 3 246 574 56 4 250 578 59 5 247 572 54 6 236 510 57 Medelvärde 248 563 57 4.3.2 Slagseghet Detta material hade den högsta slagsegeheten av de provade materialen och översteg vid samtliga temperaturer 150 J, se tabell 7 samt bild 7. Tabell 7 Slagseghet vid olika temperatur, medelvärde av tre slag vid varje temperatur Temperatur C -40-20 0 +20 Slagseghet >150 >150 >150 >150 4.3.3 Utmattningshållfasthet Utmattningsgränsen är 244 MPa och den lutande delens ekvation Smax = -4,3lg(x)+280. Plottning av provdata redovisas i bild 5 samt bild 8. Övrigt: Materialet uppvisade samma uppvärmningsbeteende som grupp B varför samtliga prov kyldes med tryckluft. Provmaterialet genererade kraftig uppvärmning inom provstavsmidjan sannolikt till följd av plasticering. Efter de två första proven där uppvärmningen gav lätt anlöpningsfärg hos provstavarna tillämpades kylning med tryckluft. Hos efterföljande prov uppmättes normal temperatur på 50-60 C.

Swerea SWECAST AB 10 Roterande böjutmattning, material C (R = -1) 300 290 280 270 260 S max, MPa 250 240 230 220 210 200 1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07 N Bild 5 Plottning av data från provning av material C. Stålets sträckgräns (248 MPa) har markerats med röd streckad linje. Provningen har till stora delar skett över eller runt sträckgränsen. Utmattningslivslängden vid 10E7 är 240-245 MPa.

Swerea SWECAST AB 11 4.4 Material D SS 2172 4.4.1 Statisk hållfasthet Dragprovningen har utförts hos Swerea SWECAST på 6 stycken provstavar. Resultatet visas i tabell 8 nedan. Tabell 8 Mekaniska egenskaper legering D Provstav nr Sträckgräns (Rp0,2) MPa Brottgräns (Rm) MPa Brottförlängning (A) % 1 606 764 18 2 615 779 16 3 578 735 17 4 580 740 18 5 608 773 16 6 616 771 14 Medelvärde 601 760 17 4.4.2 Slagseghet Detta material hade den lägsta slagsegheten vid samtliga provade temperaturer. Slagsegheten var som högst 59 J och som lägst 17. Se tabell 9 och bild 7. Tabell 9 Slagseghet vid olika temperatur, medelvärde av tre slag vid varje temperatur Temperatur C -40-20 0 +20 Slagseghet 17 27 38 59 4.4.3 Utmattningshållfasthet Utmattningsgränsen är 345 MPa och den lutande delens ekvation Smax = -126lg(x)+1089. Plottning av provdata redovisas i bild 6 och 8. Övrigt: Liksom hos grupp A förekom direkt efter tillverkningen alltför stora diametervariationer hos provstavarna samt dålig ytfinhet. Provstavarna modifierades vilket resulterade i att midjediametern reducerades med 0,1-0,2 mm. Spänningen har (i samtliga fall) beräknats utifrån faktisk diameter. Ingen tendens till uppvärmning förekom varför kylning inte tillämpades.

Swerea SWECAST AB 12 Roterande böjutmattning, material D (R = -1) 500 450 400 S max, MPa 350 2 st 2 st 300 250 1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07 N Bild 6 Plottning av data från provning av material D. Stålets sträckgräns (601 MPa) har markerats med röd streckad linje. Utmattningsgränsen är 345 MPa.

Swerea SWECAST AB 13 4.5 Jämförelse av provmaterial Trots avsevärd skillnad i statisk hållfasthet är skillnaden i utmattningsgränserna mellan material KWG 160 (A), SS-2377 (B) och SS-2172 (D) liten. Endast det austenitiska stålet SS-2333 (C), håller tydligt lägre utmattningshållfasthet än övriga tre provade material. Se tabell 10 samt bild 8. Slagsegheten är högst hos det austenitiska stålet. Störst skillnad mellan slagseghet vid hög och låg temperatur uppvisar det duplexa stålet SS- 2377. Lägst slagseghet både vid höga och låga temperaturer har konstruktionsstålet SS-2172, medan seghärdningsstålet KWG 160 tappar relativt lite av sin slagseghet vid sjunkande temperatur. Tabell 10 Sammanställning av samtliga provgruppers resultat Utmattningsegenskaper Mekanisk hållasthet medelvärden Slagseghet (Joule) Material Utmattningsgräns Lutningskoeffecient Rel Rm A -40-20 0 +20 (MPa) (log/lin) (MPa) (MPa) (%) ( C) ( C) ( C) ( C) A 344 235 793 942 47 52 64 66 B 317 45 477 686 37 49 89 >134 C 244 4,3 248 563 >150 >150 >150 >150 D 345 125 601 760 19 26 38 59

Swerea SWECAST AB 14 Slagseghet vs temperatur 200 180 160 140 Slagseghet (J) 120 100 80 60 40 20 A (E) B C D -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 0 Temperatur (C) Bild 7 Stålens slagseghet, medelvärde av tre slag vid varje temperatur, i temperaturintervallet - 40 till +20 C. Vertikal pil indikerar att ett eller flera av de tre värdena vid aktuell temperatur översteg 150 J. Roterande böjutmattning, alla material (R = -1) 600 550 500 B C D E A Smax, MPa 450 400 350 Bild 8 300 250 200 1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07 N Sammanställning av Wöhlerkurvorna. Kurvorna konvergerar vid högt antal belastningar, men skillnaden är stor upp till 100.000 cykler. Det austenitiska stålet (D) har mycket liten lutning på kurvan och klart lägre utmattningshållfasthet än övriga material.

Swerea SWECAST AB 15 5 DISKUSSION 6 SLUTSATSER De låglegerade stålen KWG 160 (A) samt SS-2172 (D) uppvisar distinkta utmattningsgränser. I dessa två fall har spänningarna med god marginal understigit materialens sträckgränser varför all provning skett i högcykelområdet. Tydliga utmattningsgränser saknas för SS-2333 (C) och i viss mån även för SS-2377 (B). Utmattningshållfastheten för dessa material bestäms således vid ett bestämt cykeltal, vanligen vid 10E6 eller 10E7. Skillnaden i utmattningsgräns mellan materialen KWG 160, SS-2172 samt SS-2377 är relativt liten. Endast SS-2333 ligger tydligt lägre i hållfasthet. Skillnaden mellan materialen är påtaglig vid höga spänningar (lågt cykeltal) men avtagande vid lägre spänningar (höga cykeltal). Detta kan förklaras av att olika utmattningsmekanismer mellan hög och lågcykelutmattning. Lågcykelutmattning är töjningsstyrd medan högcykelutmattning är spänningstyrd. Vid lågcykelutmattning spelar sprickpropageringsfasen stor roll. Högcykelutmattning styrs vanligen av tiden för sprickinitieringen, vilken ofta utgör den huvudsakliga delen livslängden. Kvoten mellan utmattningsgräns/brottgräns är lägst för KWG 160 (0,37) antagligen beroende på att detta material härdats till högre hårdhet än övriga material (0,43-0,46). Anvisningskänsligheten ökar med stigande hårdhet. Uppvärmningen av provstavarna tillverkade av SS-2333 och SS-2377 orsakades sannolikt på att provningen i dessa fall skett över eller nära sträckgränsen. Rangordningen mellan materialen avseende slagsegheten är den förväntade och visar att austenitiska stål har överlägsen seghet och saknar omslag från segt till sprött brott. Seghärdningsstålet KWG 160 motsvarar SS-2225 med extra nickelhalt för att erhålla bättre slagseghet. KWG 160, SS-2172 samt SS-2377 har jämförbara utmattningsgränser vid aktuell provning Skillnaden mellan stålen är större vid hög last (få cykler) Det austenitiska stålet SS-2333 uppvisade ingen tydlig utmattningsgräns.

Swerea SWECAST AB SYFTE Syftet med studien har varit att producera utmattningsdata för olika typer av gjutna stålkvaliteter. INNEHÅLL Rapporten innehåller resultat från utmattningsprovning, kompletterat med mekanisk provning samt slagprovning provstavar tagna ur sandgjutna kölprov på fyra stållegeringar. Gjutstålen som provats är konstruktionsstålet SS-2172, seghärdningsstålet KWG 160 samt de rostfria kvaliteterna SS-2333 och SS-2377. ÄMNESOMRÅDE Gjutning Utmattning NYCKELORD Utmattning Sandgjutning Gjutstål Austenitisk Duplex

Swerea SWECAST AB BILAGA 1 PROVSTAVSÄMNE GJUTSTÅL

Swerea SWECAST AB BILAGA 2 DATA FRÅN ÄMNESTILLVERKNING

Swerea SWECAST AB

Swerea SWECAST AB

Swerea SWECAST AB