EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 0255/2003, ingiven av Gérard Keysers (fransk medborgare), om en påstådd dubbelbeskattning av kapital 1. Sammanfattning av framställningen Framställaren påstår sig vara utsatt för dubbelbeskattning av kapital i Frankrike och i Belgien. Han betalar skatt i Frankrike, vilket han accepterar. Han håller dock inte med om den andra skatten som han betalar i Belgien därför att han i det landet har ställning som försäkrad, vilket gör att han är skyldig att bidra till en fond vars syfte är att stödja pensionssystemet. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 17 oktober 2003. Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel 192.4 i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 3 juli 2006 Framställaren är bosatt i Frankrike där han är skyldig att betala skatt och sociala avgifter. Hans kapitalinkomst omfattas bland annat av ett uttag av sociala avgifter på 2 procent 1 som betalas till den franska nationella åldersförsäkringskassan (Caisse nationale d assurance vieillesse) för löntagare. Eftersom framställaren dessutom uppbär pension (lagstadgad) och försäkringsförmåner (tilläggspension) som utbetalas av den nationella belgiska pensionsmyndigheten (Office National des Pensions, ONP) omfattas framställaren även enligt den belgiska lagstiftningen på området av en solidaritetsavgift som beräknas på hela hans belgiska inkomst. 1 Sedan den 1 juli 2004 2,3 procent. CM\745332.doc PE376.464 REV II v03-00
Om uttaget av sociala avgifter i Frankrike 1 har samma funktion som de belgiska solidaritetsavgifterna anser framställaren att denna dubbelbeskattning utgör en diskriminering av honom. Den nationella belgiska lagstiftningen 2 Sedan januari 1995 föreskriver den belgiska lagen att en solidaritetsavgift ska tas ut på bruttosumman av de förmåner som en person uppbär från Office National des Pensions (ONP), oavsett om förmånstagaren är bosatt i landet eller inte. Avgiftssatsen, som är progressiv upp till högst 2 procent, fastställs med beaktande av alla pensionsinkomster, lagstadgad pension och tilläggspension, belgiska och utländska ränteinkomster, periodiska utbetalningar och bidrag som utgår i form av kapital (som konverteras till en fiktiv månadsränta). Den avgiftssats som fastställs på detta sätt tillämpas på de ovannämnda inkomsterna, som har belgiskt ursprung. Den därigenom beräknade avgiften dras i sin helhet av från enbart det lagstadgade pensionsbelopp som betalas av ONP. Avgiften, som är ett bidrag till finansieringen av det belgiska socialsystemet, dras av 3 vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten i Belgien. Kommissionens synpunkter Den dubbelbeskattning, som uppkommer genom att sociala avgifter tas ut både i bosättningslandet och i det land som pensionen härrör från, medan den person som uppbär pensionen per definition inte samtidigt kan uppbära förmåner från två socialförsäkringssystem, kan eventuellt strida mot principen om fri rörlighet för personer inom den inre marknaden (artiklarna 18, 39 eller 43 i EG-fördraget, beroende på omständigheterna) 4. Kommissionen anser därför att denna dubbelbeskattning bör undvikas. Till att börja med undrar kommissionen om den belgiska avgift som föranlett framställningen trots sin sociala funktion på grund av sin beskaffenhet inte är att jämställa med en inkomstskatt som tillämpas på alla belgiska ålderspensioner, oavsett om pensionen utbetalas till en person som är bosatt i landet eller inte. 5 I det sistnämnda fallet kan den sammanlagda 1 Det verkar inte som om Frankrike tar hänsyn till den belgiska källskatten vid beräkningen av framställarens inkomstskatt. 2 Lag av den 30 mars 1994 om sociala bestämmelser, MB 31.3.1994, som trädde i kraft den 1 januari 1995 och har ändrats flera gånger sedan dess, Internet: http://www.juridat.be/cgi_loi/legislation.pl. 3 Avgiftsbeloppet dras av från det förmånsbelopp som utbetalas av ONP vid fastställandet av det beskattningsbara beloppet. 4 Principen att endast en lagstiftning är tillämplig i ärenden som gäller social trygghet fastställs i artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade lydelse (konsoliderad version), EGT L 28, 30.1.1997. 5 Vad beträffar de franska socialavgifternas (CRDS och CSG) fiskala beskaffenhet hänvisas till EG-domstolens dom av den 15 februari 2000 i målen C-34/98 och C-169/98, kommissionen mot Frankrike, REG 2000, s. I-995 och s. I-1049. PE376.464 REV II v03-00 2/5 CM\745332.doc
effekten av avgiften och ett skatteuttag, som ur bosättningslandets perspektiv har samma beskaffenhet, leda till dubbelbeskattning. Så länge som direkta skatter inte är samordnade inom gemenskapen har medlemsstaterna frihet att välja det system för inkomstbeskattning som de anser lämpligast, förutsatt att de vid tillämpningen respekterar gemenskapsrätten och särskilt principen om icke-diskriminering. När det gäller inkomstskatt har medlemsstaterna sinsemellan ingått bilaterala avtal för att undvika den dubbelbeskattning som skulle kunna bli följden om deras respektive skattelagstiftning tillämpades samtidigt. I det föreliggande fallet hör inte den åtgärd som framställningen gäller till tillämpningsområdet för det fransk-belgiska avtal 1 vars syfte är att undvika dubbelbeskattning av inkomster. Kommissionen anser därför att detta fall av dubbelbeskattning borde kunna lösas genom en analogitillämpning av det fransk-belgiska avtalet från 1964. I artikel 12 i avtalet föreskrivs att privata pensioner är beskattningsbara enbart i den avtalsstat där mottagaren är bosatt. I artikel 18 om inkomster som inte särskilt åsyftats föreskrivs att om inte annat anges i bestämmelserna i detta avtal är inkomster som uppbärs av personer bosatta i en av avtalsstaterna inte beskattningsbara annat än i den staten. Om dessa bestämmelser tillämpas analogt på den åtgärd som avses i den föreliggande framställningen, kan beskattningen i Belgien av en pension som betalas ut till en person som är bosatt i Frankrike anses strida mot avtalsbestämmelserna. Med hänsyn till ovanstående har kommissionen vänt sig till de myndigheter i de båda medlemstaterna (Belgien och Frankrike) som berörs av framställningen, för att få bekräftat att dubbelbeskattning verkligen sker under de omständigheter som är aktuella i fallet, och i förekommande fall uppmana myndigheterna att justera sina system för sociala avgifter för personer som inte är bosatta i landet i enlighet med gemenskapens principer och bestämmelserna i det ovannämnda avtalet. Kommissionen föreslår att den föreliggande framställningen inte avslutas. 4. Kommissionens svar, mottaget den 19 oktober 2007 I avsaknad av samordnade gemenskapsbestämmelser inom området och direkt tillämpliga avtalsbestämmelser anser kommissionen att det tillkommer myndigheterna i de berörda medlemsstaterna att återupprätta respekten för gemenskapsrätten genom bilaterala kontakter och en gemensam överenskommelse. Kommissionen skickade därför den 26 januari 2007 en skrivelse till de belgiska och franska myndigheterna och uppmanade dessa att ta kontakt med varandra för att underlätta sökandet efter en lösning för att undanröja den dubbla beskattningen av sociala avgifter i framställarens bosättningsland (Frankrike) och i den stat (Belgien) som avgiften härrör från. Kommissionen 1 Avtal undertecknat i Bryssel den 10 mars 1964, godkänt genom lag nr 64-1324 av den 26 december 1964, ratificerat i Paris den 17 juni 1965, som trädde i kraft samma dag och offentliggjordes genom dekret nr 65-672 av den 11 augusti 1965 (EGT 15, augusti 1965) (korrigerat i EGT av den 9 oktober 1965). Publiceringsdatum i Moniteur Belge: 24.6.1965 till 4.11.1965. CM\745332.doc 3/5 PE376.464 REV II v03-00
understryker att i avsaknad av samordning på gemenskapsnivå behåller medlemsstaterna behörigheten att fastställa villkoren för inkomstbeskattning för att genom avtal avskaffa dubbelbeskattning. Kommissionen erinrar också om att medlemsstaterna i utövandet av sina befogenheter dock inte kan befria sig från skyldigheten att respektera gemenskapsrätten, dvs. i det fall som berörs i den föreliggande framställningen, principen om fri rörlighet för personer (enligt artiklarna 18, 39 eller 43 i EG-fördraget, beroende på omständigheterna). Kommissionen uppmanade de belgiska och franska myndigheterna att i förekommande fall även beakta det fransk-belgiska skatteavtalet 1 i fråga om sociala avgifter. I detta sammanhang anser kommissionen att artikel 12 (fördelning av beskattningsrätt för pensioner) och artikel 18 (övriga inkomster) i avtalet skulle kunna tillämpas analogt enligt en vidsträckt tolkning av de nämnda artiklarna. De franska myndigheterna svarade kommissionen genom en skrivelse den 1 mars 2007, där de underströk att det uttag av sociala avgifter som åsyftas i framställningen föreskrivs i artikel 1600-0F b i den allmänna skattelagen (Code général des impôts, CGI) som bara är tillämplig på de inkomster och belopp som avses i artikel L.136-6 i lagen om social trygghet (Code de la sécurité sociale). Det är alltså inte tillämpligt på förvärvsinkomster och ersättningar som utgår i stället för dessa. De franska myndigheterna sade sig dock vilja ha mer information för att undersöka om de interna reglerna och avtalsbestämmelserna tillämpas korrekt. De belgiska myndigheterna svarade kommissionen genom en skrivelse av den 19 mars 2007 med ett meddelande från finansministeriet som förklarade att problemet inte tillhör dess ansvarsområde och därför överförts till socialministeriet, eftersom den tillämpliga lagen är lagen av den 30 mars 1994 om anordnandet av solidaritetsavgifter för pensioner. Kommissionen har gjort en informell påminnelse eftersom den inte fått något ytterligare meddelande. Kommissionen föreslår att det formella svaret från de berörda belgiska myndigheterna inväntas innan den slutliga bedömningen görs och en eventuell överträdelsetalan inleds mot Frankrike eller Belgien i enlighet med förfarandet i artikel 226 i EG-fördraget. 5. Kommissionens svar, mottaget den 26 september 2008 Per kurir den 25 januari 2008 2 ingav framställaren nya upplysningar om tillämpningen av en dubbel solidaritetsavgift i EU på den pension som han får från Belgien. Efter att ha flyttat från Frankrike till Tyskland anser framställaren att den dubbla beskattningen av pensionen nu härrör från den samtidiga tillämpningen av belgisk och tysk lag. Denna dubbelbeskattning utgör enligt framställarens mening ett brott mot gemenskapsrätten. 1 Solidaritetsavgifter ingår inte uttryckligen i tillämpningsområdet för det fransk-belgiska avtalet av den 10 mars 1964 i syfte att undvika dubbelbeskattning av inkomster. 2 Överlämnat till kommissionen den 11 mars 2008. PE376.464 REV II v03-00 4/5 CM\745332.doc
KOMMISSIONENS ANALYS Efter en djupgående analys av frågan måste kommissionen konstatera följande: För det första är framställaren för närvarande bosatt i Tyskland och därför är det den staten som har rätt att beskatta räntor och pensioner som uppbärs av personer som skattemässigt är bosatta på dess territorium. I det aktuella fallet är bosättningslandets beskattningsrätt förenlig med bestämmelserna i det bilaterala avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan Tyskland och Belgien, och särskilt med artikel 11.1 vad gäller räntor och artikel 18 vad gäller pensioner. I enlighet med den gällande tyska lagstiftningen är solidaritetsskatt (Soldaritätszuschlag) inte en social avgift i samma bemärkelse som den solidaritetsavgift som man i Belgien tar ut på pensioner. Det rör sig snarare om en tillkommande skatt på 5,5 procent på fysiska personers och bolags inkomster. För att beräkna det beskattningsbara underlaget beaktas inkomster av alla slag som uppbärs av skatteskyldiga som är bosatta i landet. Uppbörden av denna skatt, som infördes 1995 och förutsattes finansiera kostnaderna för den tyska återföreningen, har ett allmänt solidaritetsmål och därför är skatten av en annan beskaffenhet än en egentlig social avgift. På grundval av ovanstående måste kommissionen konstatera att framställarens pension omfattas av två skatteuttag, den ena i ursprungsstaten (Belgien) och den andra i bosättningslandet (Tyskland) med olika mål. På gemenskapsrättens nuvarande utvecklingsnivå finns det inte någon samordning mellan EU-medlemsstaterna när det gäller direkt skatt. I enlighet med EG-domstolens rättspraxis 1 behåller medlemsstaterna för närvarande sin behörighet att fastställa villkoren för inkomstbeskattning för att i förekommande fall genom avtal undanröja dubbelbeskattning. Under utövandet av sin beskattningsbehörighet får dock de nationella myndigheterna inte befria sig från skyldigheten att respektera gemenskapsrätten. I det aktuella fallet anser kommissionen inte att någon överträdelse av gemenskapsrätten kan konstateras eftersom de två berörda medlemsstaterna tillämpar skatteuttag av olika beskaffenhet. Om Belgien skulle tillämpa ett skatteuttag som liknar den tyska Soldaritätszuschlag kan den dubbelbeskattning som härrör från den samtidiga tillämpningen av två skatter undanröjas eller mildras genom avtalsinstrumentet, särskilt enligt artikel 23 i det ovannämnda belgisk-tyska avtalet. SLUTSATS På grundval av ovanstående kan kommissionen inte ingripa till förmån för framställaren. 1 Se bland annat EG-domstolens dom av den 14 december 2006, C-170/05, Denkavit, och den rättspraxis som nämns i punkt 43 i denna. CM\745332.doc 5/5 PE376.464 REV II v03-00