Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Relevanta dokument
VÄLFÄRDSBOKSLUT för ett socialt hållbart Borås

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Välfärdsbokslutet 2014 och översänder det till Kommunfullmäktige

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Välfärdsbokslutet 2016 och översänder det till Kommunfullmäktige.

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016


Delaktighet och inflytande i samhället

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet



Välfärdsbokslut 2015

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå


VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Delaktighet och inflytande i samhället

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018


Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten


Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

1. Andel Fittjabor/elever som gick/går ut med godkända betyg i 9:an och gymnasiet.







Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Transkript:

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet tar fram verktyget 2014 Åtgärdsplan tas fram och beslutas 2016 Äldres hälsa får särskilt fokus/avsnitt Start år 2000 Barn och unga i fokus, fem av dåvarande 10 kd med 2012 En ny tjänst till Norr (Sjöbo). Beslut om bokslut vartannat år. 2017 Facknämndsorganisation 2002 Samtliga 10 kd med, VFB på kommundelsnivå 2011 Kommunen blir tre stadsdelar VFB på stadsdelsnivå 2018 Samtliga nämnder och nätverk barn och unga 2002 VFB i Borås Stads årsredovisning 2008 Utifrån resultat i VFB två tjänster Norrby och Hässleholmen 4 juni 2019 VFB 2.0

Uppdraget Vad? I Fritids- och folkhälsonämndens reglemente står det att nämnden/förvaltningen har två huvuduppdrag, varav det ena är: - Att ansvara för kommunens övergripande folkhälsoarbete Vi har ett antal speciella arbetsuppgifter, där den första är att: - Arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa.

Uppdraget Hur? Beskriver befolkningens hälsa i siffror utifrån indikatorer Ålder, kön, geografiskt område, skola Långa tidsserier Visar skillnader och trender som vi är säkra på Arbetas fram i bred samverkan något som sedan omorganisationen varit svårt Hösten 2019 - Dialog med förvaltningar kring indikatorer?

Social hållbarhet vad är det? Ett socialt hållbart samhälle är ett jämlikt och jämställt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är också ett samhälle där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Källa: SKL och Folkhälsomyndigheten

Nyheter 2018. Ändrat fokus från folkhälsoarbete till arbete för social hållbarhet Fem avsnitt istället för 12 (11+1) Vissa avsnitt innehåller indikatorer med statistik på mindre geografiska områden, ex. utbildningsnivå vuxna - Hässleholmen - Hulta - Norrby - Sjöbo - Kristineberg

Globalt, nationellt och lokalt

Exempel på indikatorer Delaktighet, inflytande och tillit Valdeltagande, Inflytande i skolan, Tillit, Socialt och kulturellt deltagande.. Goda uppväxtvillkor Trygghet i skolan, Föreningsmedlemskap, Behörighet till gymnasiet, Psykisk hälsa Livsvillkor och levnadsförhållanden Utbildningsnivå, Inkomst, Förvärvsfrekvens Levnadsvanor Fysisk aktivitet, Alkoholbruk, Spelvanor, Övervikt.. Hälsosamt åldrande Inkomst, Tidig död, Fallskador, Socialt och kulturellt deltagande

Delaktighet, inflytande och tillit 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger att de kan lita på andra människor, 2017 76 62 61 64 62 55 58 56 52 52 52 47 48 44 40 42 43 46 33 36 36 36 57 69 49 63 71 48 54 53 61 71 58 64 51 42 71 69 55 74 52 78 57 63 Pojkar år 8 Flickor år 8 Pojkar år 1 Gy Flickor år 1 Gy Källa: Borås Stads Hälsoenkät

Trender över tid Valdeltagandet ökar för Borås, 83,4% 2018. Skillnad mellan geografiska områden (94,6% - 52,7%) Fortsatt låg andel som upplever sig ha inflytande i skolan. 30% av eleverna i åk 8 och 45% av eleverna i åk 1 gy. Stabil trend för Borås gällande tillit bland vuxna, ca 70%. Minskad andel som rapporterar lågt socialt deltagande (vuxna), ca 18%.

Goda uppväxtvillkor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 29 45 36 58 Huvudvärk varje vecka 19 37 21 36 Ont i magen varje vecka Psykosomatiska besvär, 2017 22 50 37 Känt sig nere varje vecka 44 69 57 56 57 58 61 54 46 45 48 36 35 Känt sig Känt sig nervös irriterad/dåligt varje vecka humör varje vecka Har svårt att somna varje vecka Källa: Borås Stads Hälsoenkät Pojkar år 8 Flickor år 8 Pojkar år 1 Gy Flickor år 1 Gy

Goda uppväxtvillkor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever i årskurs 8 som är medlem i en förening 75 71 70 72 75 69 64 62 65 58 61 60 62 56 57 56 57 50 47 43 38 33 56 57 60 67 74 69 68 76 70 63 76 51 69 75 52 67 38 41 74 57 63 63 Flickor 2015 Pojkar 2015 Flickor 2017 Pojkar 2017 Källa: Borås Stads Hälsoenkät

Goda uppväxtvillkor Behöriga till gymnasiet (yrkesprogram) läsåret 17/18, andel i %. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 69 100 79 78 91 85 85 100 100 100 94 73 66 80 83 83 84 Källa: Skolverket, Siris

Trender över tid Andel barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll minskar. Stora skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Andelen unga som har en vuxen i sin närhet som de kan prata med verkar öka något över tid, 88% 2017. Tryggheten i skolan minskar för flickor i åk 8 och åk 1 gy samt för pojkar åk 1 gy. En av fyra i åk 8 och en av fem i åk 1 gy känner sig otrygg i skolan. Andelen som anger att de blivit mobbade ökar över tid (13% 2014 22% 2017)

Livsvillkor och levnadsförhållanden 60 Eftergymnasial utbildning 35-54 år, 2017, i % 50 40 30 20 10 0 Källa: SCB Kvinnor Män Tot.

Livsvillkor och levnadsförhållanden 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsfrekvens 35-54 år, 2016, i % Källa: SCB Kvinnor Män Tot.

Livsvillkor och levnadsförhållanden 400,0 Medelinkomst 35-54 år, 2016, i % 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Källa: SCB

Livsvillkor och levnadsförhållanden Geografiskt Medelinkomst Förvärvsfrekvens Utbildningsnivå område 35-54 år 35-54 år 35-54 år 2016 2016 2017 Sandhult 340,0 93% 47% Fristad 305,7 93% 38% Dalsjöfors 302,5 92% 37% Centrum 297,3 88% 45% Viskafors 285,6 89% 30% Göta 268,7 82% 39% Trandared 267,8 84% 35% Kristineberg 263,2 83% 27% Norrby 261,2 77% 41% Brämhult 259,2 78% 42% Hulta 249,5 80% 34% Sjöbo 235,2 77% 33% Sjöbo std. 226,6 74% 29% Hässleholmen 190,4 64% 32% Norrby std. 158,1 53% 22% Källa: SCB

Trender över tid Andelen arbetslösa unga har varit stabil sedan 2016, 3,1%. Stora skillnader mellan geografiska områden. Hultas flickor utmärker sig 2018 med 8%. Andelen som uppger att de avstår från att gå ut ensamma ökar för Borås (28%) och är högre än i riket. Andelen anmälda brott minskar över tid. Liten ökning gällande anmälda våldsbrott.

Levnadsvanor 100 Andel elever i årskurs 8 som inte druckit alkohol 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 Källa: Borås Stads Hälsoenkät

Levnadsvanor Andel elever som inte druckit, 2017 100 90 80 70 60 50 91 65 84 90 48 82 44 89 56 84 69 78 50 93 93 62 64 80 48 86 53 40 30 27 20 10 0 87 46 88 30 86 50 88 34 82 57 89 61 90 44 81 59 90 71 74 39 86 50 Brämhult Centrum Dalsjöfors Fristad Göta Norrby Sandhult Sjöbo Trandared Viskafors Borås Pojkar år 8 Flickor år 8 Pojkar år 1 Flickor år 1 Källa: Borås Stads Hälsoenkät

Levnadsvanor 100 90 80 93 94 100 76 98 Andel elever som inte provat narkotika, 2017 100 93 91 91 87 86 81 97 96 98 95 100 93 94 100 96 88 70 60 50 40 30 20 10 0 96 90 98 90 91 96 98 91 96 82 97 94 96 95 100 95 98 97 93 83 95 92 Brämhult Centrum Dalsjöfors Fristad Göta Norrby Sandhult Sjöbo Trandared Viskafors Borås Källa: Borås Stads Hälsoenkät Pojkar år 8 Flickor år 8 Pojkar år 1 Flickor år 1

Trender över tid Andelen barn med övervikt ligger stabilt, runt 20%. Något lägre än rikets siffror. Hälften av kvinnorna och drygt 40% av männen är normalviktiga. Bland kvinnorna är trenden negativ över tid. I den vuxna befolkningen minskar andelen dagligrökare. För männen från 16% 2007 till 5% 2018. Ännu större minskning bland kvinnorna, från 21 % till 8%. Andelen unga som spelar tv-spel eller data-spel mer än tre timmar per dag på vardagar är stabil över tid. Drygt 40% av pojkarna och ca 10% av flickorna spelar mer än tre timmar per dag. Geografiska variationer finns. Andelen som ägnar mycket tid (mer än tre timmar) på sociala medier ökar för både flickor och pojkar (68% och 34%). Även här finns geografiska variationer.

Hälsosamt åldrande 350,0 Medelinkomst 65 -, 2017 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Källa: SCB Kvinnor Män

Trender över tid Andelen som anger ett lågt socialt deltagande är stabil över tid (riket). Drygt 30%. Skadorna bland män ökar något över tid och minskar för kvinnorna (totalt ca 300 per år) Andelen som dör i förtid (65-74 år) ökar något i Borås. Framför allt männens andel som ökar (22 av 1 000 män).

Medskick från nämnderna Vissa geografiska områden blir missvisande Vissa grupper som inte syns i Välfärdsbokslutet Behöver bli tydligt vad som ska göras utifrån Välfärdsbokslutet mer verkstad

På vilket sätt skulle Du önska att staden använder Välfärdsbokslutet i framtiden? Hur kan Du bidra? Vad ser Du för utmaningar i det framtida arbetet utifrån en Säker och trygg kommun Socialt hållbart Borås?

Tack för mig! Vid frågor, tankar, funderingar hör av er! kristina.nyberg.smahel@boras.se Snart finns Välfärdsbokslut 2018 att ladda ner: boras.se/folkhalsa