Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Relevanta dokument
SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Vårdindikatorn. Första kvartalet

Frågor om flyg och järnväg juni 2019

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

ALLMÄNHETEN OM KRIG OCH DESS KONSEKVENSER Kund: Röda Korset Kontakt: Viken Wetlesen/Malin Barnö Datum: 7 maj, 2012

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Rapport till Visita. Resultat från undersökning allmänheten. Resultat från undersökning allmänheten Proj (SoCe) TNS 1

HSN:s planering och uppföljning

Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin

Europaportalen - EU-valet 2019

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Psykisk hälsa i primärvård

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

ETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN

Anställda i staten synen på pension och information

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Projekt Mottagning för unga män Åldersgrupp år

Patienters tillgång till psykologer

Nordeas boendebarometer om bopriser, boräntor och grannens bobubbla

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Sparande planer, val och förväntningar

Svenskarna om inkontinens

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Sifos Telefonbuss 2009

Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018

Så sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Undersökning om obalans i magen

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum:

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa)

4. Behov av hälso- och sjukvård

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Kollega LAS, 1601 intervjuer. Man Kvinna -33 år år år 52- år % % % % % % %

Försäkringskassans och samordningsförbundens medverkan i ESF-projekt Programperiod

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa)

Så planerar vi vår ekonomi 2017

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Vårdindikatorn primärvård

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Antagen av Samverkansnämnden

En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Kvinnor och män med barn

MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 2014 Remissfrihet

Den goda kundtjänsten

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011

Konkurrensutsättning av vård och omsorg ökad välfärd och valmöjligheter

Södra sjukvårdsregionen

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Socialdepartementet Stockholm Remissvar: God och nära vård en primärvårdsreform SOU 2018:39

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Specialiserade överviktsmottagningar

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Branschstatistik 2015

Sifos Telefonbuss 2008

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Transkript:

RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se

Sammanfattning Var i landet du bor ska inte avgöra om du får träffa en psykolog om du söker vård. Alla ska ha rätt till jämlik hälso- och sjukvård. Men är det så? Allt fler söker vård för psykisk ohälsa och varannan långtidssjukskrivning beror på psykiska diagnoser. Ändå kan det vara svårt att få rätt vård och behandling. Två av Sveriges Psykologförbundets tidigare vårdcentralsundersökning (2011 och 2015) visar att det saknas psykolog på var tredje vårdcentral. SIFO har på uppdrag av Sveriges Psykologförbund ställt sex frågor om tankar kring att söka vård vid lindrig eller måttlig psykisk ohälsa till en webbpanel bestående av cirka 1000 personer. Frågorna ställdes under perioden 10-14 maj 2019. Svaren redovisas i följande rapport. Sammanfattningsvis kan sägas att majoriteten skulle vända sig till primärvården. Vissa kan tänka sig att vända sig till ett privat alternativ eller till företagshälsovården. Nätpsykologernas roll har inte slagit igenom i svaren, men förekomsten är förhållandevis ny. Var tionde svarar även att de inte vet var de skulle vända sig. Det råder delade meningar om hur man tror att primärvården skulle kunna erbjuda tillräcklig vård och behandling. Hälften tror att de kan och den andra hälften är mer tveksam. En del sökte därför inte vård och angavs som anledning bland annat att de inte visste var de skulle vända sig, och så många som var tredje trodde sig inte kunna få någon bra vård eller behandling. Några uppgav svårigheter att öppna sig för främmande människor som en återhållande faktor. Vilken profession vill man helst träffa då man söker vård? Majoriteten svarar psykolog och därefter läkare. Det syns tydliga skillnader mellan kvinnor och män, då kvinnor föredrar psykolog och männen hellre träffar en läkare. Det blir än mer tydligt i de högre åldersgrupperna. Några få fick träffa en psykolog inom tre dagar, medan var femte fick vänta på ett besök upp till en månad och lika många fick vänta längre än en månad. Viktigt att notera är att hälften inte fick träffa någon psykolog överhuvudtaget. 1

Fråga 1. Oavsett hur du mår idag, om du under det kommande året skulle drabbas av lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrig-medelsvår depression eller utmattningssyndrom), vart skulle du i första hand vända dig? Primärvården (vårdcentral och motsvarande) Specialistvård Privat alternativ Nätpsykolog (t ex Kry, Minder m fl) Annat, nämligen: Tveksam, vet ej 80 Vart skulle du vända dig? 70 60 50 40 30 20 10 0 Primärvården Specialistvård Privat alternativ Nätpsykolog Annat, Tveksam, vet nämligen: FHV ej Kommentar: Majoriteten (67 procent) av befolkningen skulle vända sig till primärvården eller motsvarande. 10procent skulle välja ett privat alternativ och så många som 20 procent av männen i åldersgruppen 30-49 år skulle fördra ett privat alternativ. Av de 5procent som svarat annat alternativ utgörs detta i stor utsträckning av företagshälsovård. Här utmärker sig gruppen män i åldern 18-29 år då så många som 15 procent väljer ett annat alternativ. Anmärkningsvärt är även att så många som var tionde svara att det är tveksamma eller inte vet. 2

Fråga 2. I vilken utsträckning tror du att primärvården (dvs vårdcentraler och motsvarande) kan erbjuda tillräcklig vård för att behandla lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrig-medelsvår depression eller utmattningssyndrom)? Mycket låg utsträckning Ganska låg utsträckning Varken eller Ganska hög utsträckning Mycket hög utsträckning Tveksam, vet ej Tror du att primärvården kan erbjuda tillräcklig vård? Mycket låg utsträckning Ganska låg utsträckning Varken eller Ganska hög utsträckning Mycket hög utsträckning Tveksam, vet ej Kommentar: Svaren fördelar sig mycket jämt mellan de som är positiva och de som är negativa. Det är dock få som tror att primärvården i mycket hög utsträckning kan erbjuda tillräcklig vård och behandling (4 procent). En femtedel tror varken eller och 10 procent vet ej, eller är tveksamma. Det råder ingen större skillnad mellan kvinnor och män, men i de yngre åldersgrupperna är något fler positiva. 3

Fråga 3. Om du skulle vända dig till primärvården (dvs vårdcentraler och motsvarande) för att du drabbats av lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrigmedelsvår depression eller utmattningssyndrom). Vem skulle du helst vilja träffa? Fler svar möjliga. Psykolog Kurator Läkare Sjuksköterska Samtalskontakt Annan, nämligen: Tveksam, vet ej Vem vill du träffa. Psykolog Kurator Läkare Sjuksköterska Samtalskontakt Annan Tveksam, vet ej Kommentar: Flertalet (57 procent) vill träffa en psykolog, men många (37 procent) föredrar att träffa en läkare. Kurator kommer i tredje hand med 18 procent för de svarande, medan 10 procent vet inte eller är tveksamma. Det finns vissa skillnader mellan grupperna då de äldre åldersgrupperna hellre träffar en läkare (50 procent) än en psykolog (35 procent). Särskilt utmärkande är män i åldern 65-79 år där närmare 60 procent helst möter en läkare i sin kontakt med primärvården. 4

Fråga 4. Har du någon gång under de senaste tre åren övervägt att söka vård för lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrig-medelsvår depression eller utmattningssyndrom)? Fler svar möjliga. Nej Ja, och jag sökte vård via primärvården Ja, och jag sökte vård via annat offentligt vårdalternativ Ja, och jag sökte vård via privat vårdalternativ Ja, och jag sökte vård via nätpsykolog Ja, och jag sökte vård via annan vårdgivare nämligen: Ja, men jag sökte inte vård Tveksam, vet ej Av de svarande angav 68procent att de inte sökt vård. Vi redovisar här hur svaren fördelade sig för de som angav att de har sökt vård. Av dem som svarade JA, fördelades sig svaren enligt nedan: Har du sökt vård? Ja, sökte vård PV Ja, sökte via privat Ja, via annan, tex FHV Tveksam, vet ej Ja, sökte via annat offentligt alt Ja, sökte via nätpsykolog ja, men sökte inte Kommentar: Drygt var tionde (13 procent) söker till primärvården, men nästan lika många söker inte vård alls (11 procent). Detta gäller särskilt för yngre åldersgrupper (21 procent), för både kvinnor och män. 5

Uppföljning fråga 4. Om alternativ Ja, men jag sökte inte vård : Varför sökte du inte vård? Visste inte vart jag skulle vända mig Trodde inte att jag skulle få någon bra vård/behandling Litar inte på vården/myndigheter Har dåliga erfarenheter sedan tidigare av kontakt med vården Kändes svårt att öppna sig för främmande personer Kände inte att jag behövde det Upplevde att jag inte hade tid Annan anledning, nämligen: Tveksam, vet ej Om du inte sökte, varför? Tveksam, vet ej Annan anledning Upplevde att jag inte hade tid Kände inte att jag behövde det Kändes svårt att öppna sig Har dåliga erfarenheter Litar inte på vården/myndighet Trodde inte att jag skulle få bra behandling Visste inte vart jag skulle vända mig 0 5 10 15 20 25 30 35 Kommentar: Här svarar cirka 20 procent att de inte visste var de skulle vända sig, och så många som var tredje (29 procent) trodde sig inte kunna få någon bra vård eller behandling. Förhållandevis många (27 procent) uppgav svårigheter att öppna sig för främmande människor som en återhållande faktor. Som öppna svar till annan anledning anges exempelvis; vänner, familjen, företagshälsan. 6

Uppföljning fråga 4. Om alternativ Ja i fråga 4: Fick du i samband med att du sökte vård via primärvården träffa en psykolog? Antingen en psykolog knuten till vårdcentralen, eller genom remiss till extern psykolog. Ja, inom tre dagar från att jag först sökte Ja, inom tre dagar till en månad från att jag först sökte Ja, längre än en månad från att jag först sökte Nej, jag fick inte träffa en psykolog Tveksam, vet ej Fick du träffa en psykolog? Tveksam, vet ej Nej, fick inte träffa psykolog Ja, längre än en månad Ja, tre dagar till en månad Ja, inom tre dagar 0 10 20 30 40 50 60 Kommentar: Några få (4 procent) fick träffa en psykolog inom tre dagar, medan 22 procent fick vänta på ett besök upp till en månad och lika många (22 procent) fick vänta längre än en månad. Viktigt att notera är att 48 procent fick INTE träffa någon psykolog överhuvudtaget. 7

Fråga 3. Fördelning mellan kvinnor och män Om du skulle vända dig till primärvården (dvs vårdcentraler och motsvarande) för att du drabbats av lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrig-medelsvår depression eller utmattningssyndrom). Vem skulle du helst vilja träffa? 70 60 50 40 30 20 10 0 Vem skulle du vilja träffa? Män Kvinnor Kommentar: Kvinnor väljer i något högre utsträckning än män att träffa en psykolog. Män föredrar att träffa en läkare eller känner sig mer tveksamma till vem man vill träffa. 8

Fråga 3. Fördelning mellan kvinnor och män i högre åldersgrupper. Om du skulle vända dig till primärvården (dvs vårdcentraler och motsvarande) för att du drabbats av lindrig/måttlig psykisk ohälsa (t ex ångest, lindrigmedelsvår depression eller utmattningssyndrom). Vem skulle du helst vilja träffa? 60 50 40 30 20 10 0 Vem skulle du vilja träffa? (fördelning kvinnor resp män ålder 65-79 Män 65-79Kvinnor 65-79 Kommentar: Det blir ännu tydligare att kvinnor föredrar att träffa en psykolog när man tittar i de högre åldersgrupperna. 9

Fråga 4. Fördelning olika åldersgrupper Om alternativ Ja i fråga 4: Fick du i samband med att du sökte vård via primärvården träffa en psykolog? Antingen en psykolog knuten till vårdcentralen, eller genom remiss till extern psykolog. Fick du träffa psykolog? Syd- Malmö- Göteborgs- Väst- Stockholm- Östra mel- Småland Tveksam, vet ej Nej, fick inte träffa psykolog Ja, längre än en månad Ja, tre dagar till en månad Norra mel- Norra 0 20 40 60 80 100 Kommentar: Det råder stora regionala skillnader, det är anmärkningsvärt att i Västsverige svarar närmare 80 procent att de inte fick träffa psykolog alls. Även i Malmöområdet och Sydsverige svarar många liknande. I norra Sverige var man osäker på vilket yrkeskategori man hade fått möta. 10

Fråga 4. Regional fördelning Om alternativ Ja i fråga 4: Fick du i samband med att du sökte vård via primärvården träffa en psykolog? Antingen en psykolog knuten till vårdcentralen, eller genom remiss till extern psykolog. Fick du träffa psykolog? (Åldergrupper) 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja, inom tre dagar Ja, tre dagar till en månad Ja, längre än en månad Nej, fick inte träffa psykolog Tveksam, vet ej 18-29 30-49 50-64 65-79 Kommentar: Att det är få som fått kontakt med vården inom tre dagar beror sannolikt på att den nya vårdgarantin började gälla först från den 1 januari 2019. 11

Fråga 4. Regional fördelning Om alternativ Ja, men jag sökte inte vård i fråga 4: Varför sökte du inte vård? Varför sökte du inte vård? 70 60 50 40 30 20 10 0 Norra Sverige Norra mel- lansverige Östra mel- lansverige Stockholm- sområdet Väst- sverige Göteborgs- området Småland och öarna Syd- sverige Malmö- området Kommentar: Det finns tydliga skillnader mellan svaren och de olika regionerna. Som exempel tror sig personer från norra Sverige inte kunna få bra hjälp, men smålänningarna anser sig inte ha haft tid att söka vård. 12