Vit eller svart plansiloplast?

Relevanta dokument
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Teknisk data: Bredd: 2,90m (max rullbredd 2,70m) Maxlast: 2 ton Färg: blå (RAL 5015)

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Hur undviker man sporer i ensilaget

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Foderproduktion och kvalitetsfel

Vallfoder som enda foder till får

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Tolkning av foderanalys BLGG

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Tolkning av foderanalys BLGG

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Hygienisk kvalitet i ensilage

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet

Bra vallfoder till mjölkkor

PLANSILOR UPP TILL 25 TONS PACKNINGSMASKIN

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Feedtech F400 Produktinformation

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län

DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor

Proteinkvalitet i vall

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Protein från vallen hur gör man?

Ensilering av vallfoder

Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

Konsumtionsförmåga hos växande lamm beroende på vallfoderkvalitet Slutrapport till SLF Bakgrund

Tabell 1. Resultat av näringsanalys av strömedlen år 2. Varje värde är ett medeltal av två analyser. Torrsubst. energi. g/kg ts

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Ensilagekvaliteten kan påverkas redan av det sätt gräset faller för slåttermaskinen. Foto: Harry Eriksson

Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Bra ensilage lätt eller svårt

År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet TÄCKNING AV PLANSILO COVERING OF BUNKER SILO. Peter Johansson. Examinator: Torsten Hörndahl

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Proteinkvalitet i vall

Inventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

När är optimal skördetidpunkt?

Grovfoderavtal konventionell produktion

RaniPackaging Solutions

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Dokumentation av ensilering med fokus på clostridieporer i mjölk

Vägen till lönsam lammproduktion

Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Sporprojektet vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har?

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Transkript:

Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur mellan vit och svart plast. För båda plasttyperna ger träflisen lägre temperatur i ensilaget än nätet. Inga stora skillnader i fermenteringskvalitet mellan plasttyper och täckningsmaterial då tillsatsmedel användes i hela försöket.

Frågeställning Blir ensilaget varmare under svart plansiloplast än under vit plansiloplast? Påverkar olika täckningsmaterial plasttypens effekt på ensilagets temperatur? Påverkar en eventuell temperaturskillnad ensilagets kvalitet? Projektets genomförande Försöket genomfördes i andra skörd av gräs/klövervall på Nötcenter Viken, Falköping under 17. Inläggningen skedde den juli och mätningarna avslutades den 7 september. De plansiloplaster som användes i försöket är de bästa som Lantmännen har tagit fram från tillverkarna. Den vita plasten var Triosun White från Trioplast France med tjocklek 1µm och med syregenomsläpplighet 337 cm 3 /m 2 /dag. Den svarta plasten var Polydress Texaleen Alpha från RKW Agri GmbH & Co KG med tjocklek µm och med syregenomsläpplighet 18 cm 3 /m 2 /dag. Temperatur och fermenteringskvalitet mättes i ensilage i plansilo täckt med dubbla lager svart eller vit plansiloplast som i sin tur varit otäckt eller täckt med grönt täcknät med gruspåsar runt kanterna eller täckt med träflis. Temperaturloggers grävdes ner - cm från ensilageytan och temperaturen i ensilaget mättes varannan timme. Allt ensilage i silon var behandlat med ett saltbaserat ensileringsmedel Xtrasil LP (dosering 2, l/ton grönmassa) som innehåller aktiva substanser mot feljäsning orsakat av klostridier samt varmgång i ensilaget under utfodringsperioden. Tshalten i grönmassan vid inläggning var 31 %. Från samma skörd pressades även hackad grönmassa (med samma saltbaserade tillsatsmedel) i en stationär Orkelpress. Temperatur och fermenteringskvalitet mättes på samma vis - cm ner från toppen av balarna som var täckta med dubbla lager av svart eller vit plansiloplast. Grönmassans ts-halt i balarna var 22 %. Näringsinnehållet i grönmassan framgår av tabellen. I g/kg ts Aska NDF Råprotein Socker Omsättbar energi, MJ/kg ts 93 4 212 97 11,3 Grönt nät respektive träflis som täckning i plansilo Borrning i rundbal för temperaturlogger Täckning av rundbal med ensilageplast

Temperatur, C Temperatur, C Jämförelse av vit och svart plansiloplast i plansilo 3 Svart plast-nät Vit plast-träflis Vit plast-otäckt Vit plast-nät Svart plast-träflis Svart plast-otäckt cm från ytan Lufttemp 3 4 4 6 6 7 7 Timmar = x 2 Temperaturmätningar varannan timme i ensilage med en ts-halt på 31 % täckt med vit respektive svart plansiloplast som i sin tur var otäckt eller täckt med grönt nät med gruspåsar runt kanterna eller täckt med träflis. Mätningarna gjordes från inläggning och 63 dygn framåt. Så länge luft finns kvar i silon bildas värme och när syret är slut förjäses socker i grönmassan till mjölksyra och ättiksyra under de första veckorna efter inläggning, därför är temperaturen i ensilaget som högst i början för att därefter avta med avtagande förjäsning. 3 Temperaturökningen i början var större under svart plansiloplast än under vit plansiloplast. NÄT OTÄCKT TRÄFLIS NÄT OTÄCKT TRÄFLIS Medeltemperatur med max och minvärden för nät, otäckt och träflis som täckning ovanför ensilageplasten. För vit plansiloplast medförde nätet högre medeltemperatur i ensilaget än otäckt och träflis men när svart plansiloplast användes medförde både nätet och otäckt högre temperatur i ensilaget än träflisen. Om man täcker plansiloplasten med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur mellan plasttyperna.

Temperatur, C Temperatur, C Jämförelse av vit och svart plansiloplast i rundbal 7 % ts-förluster Vit plast Svart plast % ts-förluster cm från toppen 3 4 4 6 6 7 7 Timmar = x 2 Temperaturmätningar varannan timme i exakthackat ensilage i rundbalar med en ts-halt på 22 % täckt med vit respektive svart plansiloplast från inläggning och 63 dygn framåt. I rundbalar ökade temperaturen under förjäsningen efter inläggning under svart plansiloplast men inte under vit plansiloplast. Ts-förlusterna i ensilaget under lagringen var lägre under den vita än under den svarta plasten. Medeltemperatur med max och minvärden för svart respektive vit plansiloplast. Medeltemperaturen i rundbal var grader högre i ensilaget under svart än under vit plansiloplast och maxtemperaturen i rundbalat ensilage var 7 grader högre under svart än under vit plansiloplast.

Fermenteringskvalitet Ensilaget i både plansilo och balar höll vid uttag en bra fermenteringskvalitet och var lagringsstabilt vid luftning under hela testperioden på två veckor. Ensilaget i plansilon hade ett ph på 4,2 och innehöll 7,8 % mjölksyra och 1,8 % ättiksyra av ts och ingen smörsyra. Ammoniakhalten låg på 7, % av totalkväve oavsett om det var vit eller svart plansiloplast. Sockerhalten var mindre än 1 % av ts i ensilaget. Ensilaget i balarna hade ett ph på 4,1 och innehöll 7,4 % mjölksyra och 2,3 % ättiksyra av ts samt ingen smörsyra. Ammoniakhalten var,3 % av totalkväve. Sockerhalten var 2,7 % av ts i ensilaget. Resultaten visar tydligt på att tillsatsmedlet var effektivt mot feljäsning i ensilaget under lagringen och mot varmgång när silon/balarna har öppnats. Om tillsatsmedel inte hade använts under ensileringen hade resultaten antagligen varit annorlunda. Täckt silo med olika plansiloplast och täckningsmaterial Ensilageyta vid avtäckning Uppgrävning av temperaturlogger Rundbal täckt med svart plansiloplast med temperaturlogger i ensilaget och ovanpå balen

Bilder tagna med värmekamera Träflis Träflis Nät Nät Förklaring till värmekamerabilderna: Rektanglarna nedanför värmekamerabilderna visar vad som är täckt med vit respektive svart plansiloplast i silon samt vilket täckningsmaterial som har använts. Svarta cirklar visar balar med svart plansiloplast ovanpå där värmekameran visar en ljus färg. Vita cirlklar visar balar med vit plansiolplast ovanpå där värmekameran visar en mörk färg. Värmekamerabilderna är tagna dagen innan uttagning av ensilageproven och visar temperaturen vid ytan. Längst upp till vänster i värmekamerabilderna står utetemperaturen när respektive bild är tagen. Skalan till höger visar vilken temperatur de olika färgerna står för, i bilden på balarna är de ljusa partierna uppe i 22,2 C medan de mörka partierna är nere i 12,7 C. Vi vill gärna ha in synpunkter och tips från Er på vidare forskning. Kontakta oss gärna. E-mail: Elisabet.Nadeau@slu.se, Annika.Arnesson@slu.se Finansiärer: Mjölkprogrammet Agroväst, Lantmännen och SLU Broschyr nr 22 utskriven november 18