Integrerad bekämpning av renkavle



Relevanta dokument
Integrerad ogräsbekämpning

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Sveriges lantbruksuniversitet

Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) Slutrapport 2013 (SLF projekt nr V )

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

Integrerad ogräsbekämpning i radsådda grödor. oljeväxter, åkerbönor, stråsäd

Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala

Gräsogräs biologi och kontrollstrategier. Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi

Senaste nytt om herbicidresistens

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Sveriges lantbruksuniversitet

Utlakningsförsöken i Mellby

Renkavle 2016.och framåt

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Senaste nytt om herbicidresistens

Danska erfarenheter med bekämpning av gräsogräs i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret Planteproduktion Afdeling for Specialviden

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Klippträda istället för svartträda

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Vad är herbicidresistens?

SÅTIDPUNKTER, SORTER OCH UTSÄDESMÄNGDER I RENKAVLEPROBLEMATIKEN

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Infantil spasm Behandling. Var står vi? Lund

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Publikationslista för Lena Engström

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Potatisbladmögel 2012

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

L SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Alternariaförsök 2013

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Signatursida följer/signature page follows

Höstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi?

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Räkna med vallen i växtföljden

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Testa, Sköllersta. 1) På hösten då grödan har 1.5 blad 2) På hösten då grödan har 2 blad 3) På våren vid tillväxtens början STDEV% 64.

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

NYA PREPARAT MOT ÖRTOGRÄS I VÅRKORN. Tommy Arvidsson & Robert Andersson Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala

Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM Claes Norelöv 4Real AB

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Webbregistrering pa kurs och termin

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Datasammanställning av KOL-studie

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport / H7-1)

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers Misi.se

Fiat » Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033»

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Förändrade förväntningar

Renkavlens biologi - möjligheter till kontroll

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Transkript:

A Integrerad bekämpning av renkavle Lars Andersson SLU Ogräsbiologi Uppsala Anders TS Nilsson, Allan Andersson, David Hansson och Sven Erik Svensson SLU Agrosystem Alnarp A Renkavle Black grass Alopecurus myosuroides 1

A Renkavle Black grass Alopecurus myosuroides 2

3

4

Ökad andel höstsådd areal växtföljdsproblematik Ökad andel reducerad jordbearbetning problem med fleråriga ogräs och ettåriga gräsogräs (renkavle, åkerven, sandlosta) Ökad risk för herbicidresistens Kräver högre doser Starkt motiv för IPM Förekomst av herbicidresistens, HRAC, 2011. 5

Varför renkavle? Stor betydelse enskilda odlare Ökad andel höstsådda grödor Minimerad bearbetning Ökar med klimatförändringar, höstsådda grödor, bättre livsvillkor Begränsade möjligheter till kemisk bekämpning Herbicid resistens Modell ogräs IWM SLU projekt Pågående: Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) (SLF projekt nr V1033030) Strategier mot herbicidresistens hos renkavle (Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket) Allelopati; renkavle höstvete och rågvetesorter Planerade: Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) genom olika integrerade odlingsåtgärder. (Ansökan SLF/SJV) Herbicidresistens i svenska åkerogräs. (Ansökan SJV) Långliggande försök Uthållig kontroll av gräsogräs (Finansiering NL fakulteten) 6

Förslag till långliggande försök Uthållig kontroll av gräsogräs Målsättning utreda den långsiktiga betydelsen av bearbetningsintensitet för kontrollen av renkavle och åkerven. utreda betydelsen av bearbetningsintentsitet för utveckling av herbicidresistens. utveckla och utvärdera strategi för kontroll av renkavle och åkerven, baserad på mekanisk och kemisk bekämpning. utveckla och utvärdera beslutsverktyg för att optimera bearbetningsintensiteten. utgöra en basresurs för forsknings och utvecklingsprojekt som syftar till att förstå de bakomliggande faktorerna som styr möjligheten till kontroll, och åstadkomma en mer resurseffektiv kontroll. Hypoteser växelvis användning av åtgärder som hindrar respektive stimulerar uppkomst av ogräsens groddplantor är mer resurseffektivt än ensidig användning av vändande eller reducerad bearbetning. kunskap om fröproduktion, groningsvilans nivå och fröbankens storlek för det aktuella fältet gör det möjligt att optimera den mekaniska kontrollen effektiv mekanisk kontroll minskar risken för eller fördröjer tiden för utveckling av herbicidresistens Allelopati renkavle PAA=% reduction of the black grass root in presence of a wheat cultivar SE Nils Ove Bertholdsson SLU Alnarp 7

Integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) Projekt 1 Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) Mekanisk och kemisk kontroll, höst och vår i höstvete Projekt 2 Strategier mot herbicidresistens hos renkavle Växtföljder Höstvete höstvete höstvete Höstraps inkluderas Vårsådd gröda (vete, havre, åkerböna) inkluderas Kemiska bekämpningar Resistens frekvens Projekt 3 Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) genom olika integrerade odlingsåtgärder. 1. Sorter (3), utsädesmängder (2) och såtidpunkter (2), allelopati 2. Groningsvila, jordbearbetning (plöjning, grund bearbetning, direktsådd) och mekaniska eller kemiska åtgärder Kort falsk såbädd Lång plöjning Stubb bearbetning 8

9

Försök hösten 2010 och 2011 Strategi Höst Vår A. Obehandlat Obehandlat B. Mekanisk ogräsbekämpning Mekanisk ogräsbekämpning (fördröjd sådd) selektiv harvning blindharvning selektiv harvning, 1-2 ggr C. Mekanisk ogräsbekämpning Kemisk ogräsbekämpning (fördröjd sådd) Atlantis OD 0,9 l/ha, vid tillväxt blindharvning selektiv harvning, 1-2 ggr D. Kemisk ogräsbekämpning Kemisk ogräsbekämpning Boxer 3,0 l/ha + Bacara 0,25 l/ha, mellan sådd och uppkomst Atlantis OD 0,9 l/ha, vid tillväxt E. Kemisk och mekanisk ogräsbekämpning (fördröjd sådd) Boxer 3,0 l/ha + Bacara 0,25 l/ha, mellan sådd och uppkomst Selektiv harvning Kemisk och mekanisk ogräsbekämpning Atlantis OD 0,9 l/ha, vid tillväxt Selektiv harvning 10

Wrams Gunnarstorp april 2011 Wrams Gunnarstorp A pril 2011 11

Wrams Gunnarstorp april 2011 mek / mek mek / kem Wrams Gunnarstorp juli 2011 12

mek / kem kem / kem Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 kem / kem Kem + mek / kem + mek Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 13

Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Obehandlat Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Obehandlat 14

Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Mek / Mek Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Mek / Kem 15

Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Kem / Kem Wrams Gunnarstorp 8 aug 2011 Kem + mek / Kem + mek 16

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 R10 1101 Wrams Gunnarstorp VETE täckningsgrad % 91 79 76 41 35 29 31 26 27 27 21 18 19 17 12 / M / M M / K K / K K+M/K+M R10 1101 Wrams Gunnarstorp ALOMY täckningsgrad % 89 43 21 14 13 9 2 2 3 0,1 / M / M M / K K / K K+M/K+M 20110411 20110504 20110607 20110504 20110607 17

700 R10 1101 Wrams Gunnarstorp VETE ax/m2 20110720 600 500 432 424 498 584 513 400 300 ax/m2 200 100 0 / M / M M / K K / K K+M/K+M 18

25 R10 1101 Mossheddinge ALOMY pl/m2, 20110615 20 20,8 15 10 7,0 pl/m2 5 3,0 4,5 2,8 0 / M / M M / K K / K K+M/K+M 120 R10 1101 Mossheddinge ALOMY g/m2, 20110615 109,1 100 80 60 g/m2 40 20 0 11,7 2,2 0,5 2,6 / M / M M / K K / K K+M/K+M 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6,00 5,00 R10 1101 Mossheddinge ALOMY Behandlingseffekt % 20110615 Kontroll 109,1 g/m2 89 98 100 M / M M / K K / K K+M/K+M 5,26 R10 1101 Mossheddinge ALOMY g/pl, 20110615 98 Effekt % 4,00 3,89 3,00 g/pl 2,00 1,00 0,00 0,48 0,37 0,17 / M / M M / K K / K K+M/K+M 19

20

21

Renkavle, ackumulerad uppkomst under hösten, pl/m2. Wrams Gunnarstorp, 30 aug 2011. Avläsning 20 pluggar 1 gång per vecka. 30000 25000 20000 15000 10000 5000 03 sep 09 sep 16 sep 23 sep 0 pl/m2 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Renkavle, uppkomst under hösten, pl/m2 och vecka. Wrams Gunnarstorp, 30 aug 2011. Avläsning 20 pluggar 1 gång per vecka. pl/m2 o vecka 03 sep 09 sep 16 sep 23 sep 1200 1000 800 600 400 200 0 Renkavle, uppkomst under hösten, pl/m2. Mossheddinge, 5 sep 2011. Avläsning 20 pluggar 1 gång per vecka. pl/m2 16 sep 23 sep 30 sep 07 okt 14 okt 28 okt 04 nov 11 nov 18 nov 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Renkavle, uppkomst under hösten, pl/m2 och vecka. Mossheddinge, 5 sep 2011.Avläsning 20 pluggar 1 gång per vecka. pl/m2 o vecka 16 sep 23 sep 30 sep 07 okt 14 okt 28 okt 04 nov 11 nov 18 nov 1200 1000 800 600 400 200 0 Renkavle, ackumulerad uppkomst under hösten, pl/m2. Mossheddinge, 5 sep 2011.Avläsning 20 pluggar 1 gång per vecka. 22

Resultat fördjupningsstudier med skördeår 2011 Fördjupningsstudie 1 (1103) Väståkra Led A. Obehandlat Led B. Selektiv harvning 1 gång med långfingerharv, 7 km/h längs med såriktning Led C. Selektiv harvning 2 gånger med långfingerharv, 7 km/h längs med såriktning Led D. Selektiv harvning 3 gånger med långfingerharv, 7 km/h längs med såriktning Harvingarna utfördes 15/10 i 2 bladstadiet. Vetets plantantal/m² vid planträkning 8 november: A 334, B 280, C 222; D 196. Alla led är signifikant skilda åt utom jämförelsen C-D. Alla behandlade försöksled (B, C, D) jämfört med den obehandlade kontrollen (A) reducerade signifikant skörden. En harvning på hösten i 2-bladstadiet på ett relativt ogräsfritt fält reducerade skörden med ca 500 kg/ha. Två och tre harvningar reducerade skörden med ca 1100 kg/ha respektive 1400 kg/ha. 250 200 236 R10 1103, Väståkra Hjerup VETE plantantal/m2 20110419 187 150 100 112 99 pl/m2 50 0 Kontroll 1x M 2x M 3x M 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 R10 1103, Väståkra Hjerup Bestånd täckningsgrad %, 20110419 79 60 35 25 Kontroll 1x M 2x M 3x M TG % 23

Väståkra Hjärup 19 juli 2011 Obehandlat Väståkra Hjärup 19 juli 2011 Harvat 2x Harvat 3x 24

Väståkra Hjärup 19 juli 2011 Harvat 3x Harvat 1x 25

26

Ett fördjupningsförsök har anlagts i Ängelholm på fält med renkavleförekomst för att utreda antalet selektiva ogräsharvningar på hösten och om pinntypen på harven har betydelse. A Obehandlad B 1 Selektiv harvning ca 10-12 dagar efter uppkomst stel pinne CMN Flex Weeder C 1 Selektiv harvning ca 10-12 dagar efter uppkomst vibrerande pinne Hatzenbichler D 1 Selektiv harvning ca 10-12 dagar efter uppkomst vibrerande pinne Hatzenbichler, 1 Selektiv harvning ca 20-22 dagar efter uppkomst vibrerande pinne Hatzenbichler På fördjupningsstudierna genomförs på våren kemisk bekämpning på halva försöket (på halva ytan av alla rutorna eller 2 av blocken.) Vilhelmsfält nov 2011 Obehandlat Harvat 2x Hatzenbichler 27

Vilhelmsfält nov 2011 Harvat 2x Hatzenbichler Harvat 1x Hatzenbichler 28

Vilhelmsfält nov 2011 Harvat 2x Hatzenbichler Upprivna och höljda renkavleplantor Mossheddinge nov 2011 29

30

A Obehandlat B Selektiv harvning 1 gång med långfingerharv Hatzenbichler, 7 km/h längs med såriktning 2 bladsstadium ca 1-10 oktober C Selektiv harvning 2 gånger med långfingerharv Hatzenbichler, 7 km/h längs med såriktning samma harvriktning båda gångerna, 2 bladsstadium ca 1-10 oktober D Selektiv harvning 2 gånger med långfingerharv Hatzenbichler, 7 km/h längs med såriktning, harvriktning andra gången motsatt den första i grödans 2 bladsstadium ca 1-10 oktober E Selektiv harvning 1 gång med långfingerharv Hatzenbichler, 7 km/h längs med såriktning, i grödans 2 bladsstadium ca 1-10 oktober, 1 gång med långfingerharv Hatzenbichler, 7 km/h längs med såriktning, längs med såriktning, 14 dagar senare ca 15-20 oktober 31

Herbicidresistens Mossheddinge maj 2011 32

Försöksplan Led 2011/12 2012/13 2013/14 A Höstvete Höstvete Höstvete Grund bearbetning -> -> Sådd -> -> B Höstvete Höstvete Höstvete Grund bearbetning -> -> Sådd -> -> Kem. bek. höst EU 2 -> -> C Höstvete Höstvete Höstvete Grund bearbetning -> -> Sådd -> -> Kem. bek. höst EU 2 -> -> Kem. bek. vår 3 -> -> D Höstvete Höstvete Höstvete Grund bearbetning Grund bearbetning -> (Glyfosat, ej 2011) Glyfosat -> Sådd -> -> Kem. bek. Höst FU 1 -> -> Kem. bek. vår 3 -> -> E Höstvete Vårvete Höstvete Grund bearbetning Plöjning 4 Grund bearbetning Sådd Sådd Sådd Kem. bek. höst EU 2 Kem. bek. vår 3 Kem. bek. höst EU 2 F Höstvete Höstraps Höstvete Grund bearbetning Grund bearbetning Grund bearbetning Sådd Sådd Sådd Kem. bek. höst EU 2 Kem. bek. höst 5 Kem. bek. höst EU 2 1 Före uppkomst: Boxer + Bacara (prosulfokarb + flurtamon&dff, tiokarbamat, N+PDSinhib.,F1) 2 Efter uppkomst: Atlantis OD + Bacara 3 Vid tillväxt: Atlantis OD 4 Plöjning höst eller vår, ev. falsk såbädd på hösten 5 Kerb FLO (mikrotub.inhib., K1) alt. Focus Ultra/Select(ACCase-inhib., A) Strategier mot herbicidresistens Väståkra och Mossheddinge Höst 2011 behandling höst Vår 2012 Led gröda FU EU (renkavlen 1 2 blad) behandling vår A höstvete B höstvete Atlantis OD 0,75 + Bacara 0,5 + Renol 0,5 l/ha C höstvete Atlantis OD 0,75 + Bacara 0,5 + Renol 0,5 l/ha Atlantis OD 0,9 + Renol 0,5 l/ha D höstvete Boxer 3,0 + Bacara 0,25 l/ha Atlantis OD 0,9 l/ha E höstvete Atlantis OD 0,75 + Bacara 0,5 + Renol 0,5 l/ha F höstvete Atlantis OD 0,75 + Bacara 0,5 + Renol 0,5 l/ha 33

Fig. 1. Integrerad ogräsbekämpning, ex renkavle Växtföljd Jordbearbetning Såtidpunkt Herbicidanvändning dos monokultur reducerad mkt tidigt/mkt sent singel MoA reducerad omväxling plöjning normal multiple MoAs full Ökad risk för selektion och resistens Minskad risk för selektion och resistens Efter: Nevill D., Cornes D. & Howard S. (1998). The role of HRAC in the management of weed resistance. Pesticide outlook, 21; 300 309. Integrerad bekämpning av renkavle Renkavle är svårbekämpad IWM behövs för långsiktig kontroll En (höst)harvning kan ersätta en sprutning Behandlingsfönster smalare särskilt yngre jordar svårt komma ut på hösten få dagar på våren Radsådd, radhackning och radsprutning? Kombinationer? såtidpunkt konkurrens 34

Strategi mot renkavle Varierad växtföljd med stor andel konkurrenskraftiga vårsådda grödor Behovsanpassad kemisk bekämpning med preparat omväxlande från olika herbicidgrupper Anpassad jordbearbetning Liten till måttlig fröbank, stor fröproduktion i årets gröda: Plöjning för att vända ner fröna. Stor fröbank: Reducerad jordbearbetning under år med liten till måttlig fröproduktion, gärna i kombination med sen sådd för att fröna ska hinna gro innan sådd ( falsk såbädd ). Plöjning med längre intervall. 35

Falsk såbädd Såbäddsberedning Fördröjd sådd Sådd Blindharvning Uppkomst Selektiv harvning Sensommar Höst Vinter Selektiv harvning Vår Tid Figur 1. Kombinationer av olika ogräsbekämpningsmetoder till effektiva ogräsbekämpningsstrategier för bekämpning av renkavle i höstsådda grödor (Hansson & Svensson, 2009). Begreppsförklaringar: Falska såbäddar = en eller flera såbäddsberedningar/harvningar som utförs före sådd för att få ogräsfrön till att gro genom ljusinduktion, samtidigt som redan växande ogräs bekämpas mekaniskt. Fördröjd sådd = tiden mellan såbäddsberedningen och sådd. Blindharvning = harvning efter sådd men före grödans uppkomst. Selektiv harvning = harvning i växande gröda. Table 12 Overview of the impacts of six cultural practices on the populations of black-grass, wild-oats, bromes and annual meadow-grass Cultural practice Primary cultivations Stubble cultivations Comparison Black-grass Wild-oat Bromes Annual meadow-grass Reduction in plant numbers as % on tine cultivated treatments % reductions 20% achieved by early Depends on autumn stubble weather and tillage dormancy Plough 67% Plough 80% + Plough 95% + Dir. drill -35% Dir. drill 40% + Dir. drill -50% Plough 60% + Dir. drill -100% + Conflicting + * Beneficial No information Delayed sowing Increased crop seed rates Reduction in plant numbers as % of those after Sept. sowing Reduction in plant numbers as % of crop seed rates of <150/m 2 October 14% Nov. 73% Dec. 76% Beneficial (more predation) 150-350 20% 350+ 40% No data May be beneficial 150-350 <40% No effect 150-350 40% (this applies to general weeds) Crop cultivar choice and Reduction in plant numbers on best as compared to the cultivar mean 27% No specific data average for general weeds 40% Spring cropping Reduction in plant numbers in spring crop as % of those in autumn crop 80% Little benefit for wild-oat Some redn for winter w. oat Beneficial No effect + values/conclusions based on limited data and/or rather variable * for wild oats, stubble cultivation stimulates seedling emergence, but reduces predation a minus value means that the weed population increased Peter J. W. Lutman & Stephen R. Moss 36

Table 14 Ranking of the importance of different cultural practices on infestations of four annual grass weeds, and some of the agronomic consequences of their adoption Ranking of value compared to Cultural practices standard practice (see Table 12) Blackgrass Wildoats Bromes Annual meadowgrass Impact on management Cultivation use ploughing * +++ ++ ++++ ++ Ploughing more expensive and time consuming Cultivation use direct drilling * - + -- --- Direct drilling is cheaper than non-inversion cultivation but needs more herbicides Stubble tillage + 0 +? Each stubble tillage has a cost Delayed sowing ++ (+++) x ++ ++ 0 Late sowing reduces yield potential and increases risk of poor establishment Increased seed rate ++? ++ + Higher seed rates are more costly and increase risk of lodging More competitive + + + + Competitive cultivars may not cultivars Adopting cropping spring ++++ 0 Spring crops not as profitable possess other desired characters +++ 0 / ++ and may not be easy to grow on heavy soils * Benefit / disadvantage compared with non-inversion cultivation x Delayed sowing is less advantageous if only delayed into October (++) but more advantageous if delayed to November (+++) Wild oats no advantage from moving to spring cropping but winter wild-oats will be less abundant Peter J. W. Lutman & Stephen R. Moss Figure 3. Yield loss response curves for black-grass (A. myosuroides) and wild-oat (A. fatua) (from Wilson & Wright 1990) % yield loss A. myosuroides 40 30 20 10 0 0 200 400 600 Weed density (plants/m2) % yield loss A. fatua 100 80 60 40 20 0 0 50 100 150 200 weed density (plants/m2) Weed species Approximate densities causing 5% yield losses Alopecurus myosuroides Black-grass 12.5 Anisantha sterilis Barren brome 5 Avena fatua Wild-oat 5 Galium aparine Cleavers 1.7 Lolium multiflorum Italian rye-grass 5 Poa annua Annual meadow-grass 50 Stellaria media Common chickweed 25 Table 1 Yield loss values for common annual grass weeds From Lutman unpublished data 2009 37

Integrated control of Black grass (Alopecurus myosuroides Huds.) Project 1 Mechanical and Chemical control, autumn and spring in winter wheat Project 2 1. Cultivars (3), Seed rates (2) and Drilling date (2), allelopati 2. Dormancy, Soil cultivations (ploughing, tine cultivation, direct drilling) and Mechanical or Chemical treatments Short false seed bed Long plowing Role of shallow, post harvest stubble tillage Project 3 Crop rotations Winter wheat winter wheat winter wheat Winter rape incorporation Spring crop (oats, beans) incorporation Chemical treatments Frequency of resistance 120 Andel resistenta plantor % (efter behandling) % 100 80 60 40 20 Kemisk beh. Mekanisk beh. Effekt % 50 60 70 80 90 95 98 99 99,5 0 0,01 0,1 1 2 5 10 0,01 0,1 1 2 5 10 Andel resistenta plantor före behandling 38

60 Andel resistenta plantor efter behandling % 50 40 Effekt kemisk bek. % 90 % 30 20 95 98 99 99,5 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Effekt mekanisk behandling % 39