Fakultetskollegiet torsdag 7 september 2017, kl. 08.30-10.30 Lokal: OpenLab, Valhallavägen 79. Frukostsmörgås serveras från 08.15. Välkomna till fakultetskollegiet! / Welcome to the faculty assembly! Detta är höstterminens första kollegium. Det ser ut att bli en händelserik höst med omorganisation av KTH:s skolor och framtagande av utvecklingsplan. Vid detta tillfälle kommer vi att diskutera det utkast till utvecklingsplan som nu föreligger. Utvecklingsplanen ska fungera som vår gemensamma kompass framåt. Den ska ange de viktigaste riktningarna. Det blir intressant att höra kollegiets reflektioner kring detta. De synpunkter som framkommer tas med i det fortsatta arbetet och remissförfarande. För kommande kollegier finns det olika teman som är angelägna. Dels finns önskemål om att diskutera frågor kring pedagogisk utveckling och meritering och hur vi kan utveckla KTH:s arbete med detta. Dels finns det anledning att återvända till och utveckla diskussionen kring fakulteten och kollegiets arbetsformer, inte minst på skolnivå där den pågående omorganiseringen ger anledning att arbeta för att tydliggöra hur de kollegiala strukturerna ser ut på skolnivå. Glöm inte att återkoppla till mig med tankar och idéer kring frågor ni anser viktiga att lyfta. Med vänliga hälsningar, Katja Grillner, Dekanus Program 08.30 Inledning och introduktion av aktuella diskussionsfrågor - Dekanus Katja Grillner 09.00 Diskussioner i mindre grupper 10.00 Återsamling och genomgång 10.25 Nästa kollegium Kommande mötestider Tisdag 17 oktober, kl. 08.30-10.30 Onsdag 29 november, kl. 08.30-10.30 1 (1)
Fakultetskollegiet 2017-09-07 Utvecklingsplan 2018-2023 Bakgrund KTH:s nuvarande utvecklingsplan löper efter förlängning fram t.o.m. 2017. En ny utvecklingsplan ska framläggas till styrelsen i december 2017. Rektors utgångspunkt är att denna plan ska sträcka sig över en sexårsperiod 2018-2023. Vidare föreslår rektor tre tematiska utgångspunkter för utvecklingsplanen: internationalisering, jämställdhet, hållbar utveckling. Vision 2027 finns med som utgångspunkt och bortre horisont i arbetet. Ett första utkast har diskuterats i universitetsstyrelsen 2017-08-24. Fakultetskollegiet diskuterade utvecklingsplanearbetet utifrån de tre tematiska utgångspunkterna vid sitt möte 2017-02-15 Kopplat till utvecklingsplanen ska skolorna ta fram egna utvecklingsplaner. Att diskutera Vi delar in oss i 5-6 grupper med följande uppgifter: 1. Diskutera dokumentet som helhet och de 7 utpekade målbildsområdena. a. Hur fungerar dokumentet som kompass? b. Är det någon riktningspil (målbildsområde) som saknas? Någon som är svårgripbar? 2. Diskutera särskilt avsnitten Ett framstående KTH och Ett integrerat KTH a. Samlar respektive text de viktigaste aspekterna för målbildsområdet? b. Diskutera om det är möjligt att lyfta en eller två aspekter som särskilt väl belyser vilka mål KTH måste ta sikte på för att ta markanta steg framåt. 3. Diskutera särskilt avsnitten Ett synligt KTH och Ett öppet KTH a. Samlar respektive text de viktigaste aspekterna för målbildsområdet? b. Diskutera om det är möjligt att lyfta en eller två aspekter som särskilt väl belyser vilka mål KTH måste ta sikte på för att ta markanta steg framåt. 4. Diskutera särskilt avsnitten Ett hållbart KTH och Ett internationellt KTH KTH a. Samlar respektive text de viktigaste aspekterna för målbildsområdet? b. Diskutera om det är möjligt att lyfta en eller två aspekter som särskilt väl belyser vilka mål KTH måste ta sikte på för att ta markanta steg framåt. 1 (2)
c. 5. Diskutera särskilt avsnitten Ett internationellt KTH och Ett jämställt KTH a. Samlar respektive text de viktigaste aspekterna för målbildsområdet? b. Diskutera om det är möjligt att lyfta en eller två aspekter som särskilt väl belyser vilka mål KTH måste ta sikte på för att ta markanta steg framåt. Bifogade handlingar Ett KTH för framtiden utvecklingsplan 2018-2023 (version till US 2017-08-24) Sammanfattning av målbilder som lyfts i föreliggande utkast (Katja Grillner 2017-08-24) Minnesanteckningar från kollegiets första diskussion kring utvecklingsplanen (2017-02-15) 2 (2)
Ett KTH för framtiden Framstående tekniskt universitet med människor i utbildning och forskning som löser samhällsutmaningar Utvecklingsplan 2018-2023 Version till US 2017-08-24 1 (12)
Ett framstående KTH KTH ska genom hög kvalitet i utbildning och forskning och i nära samverkan med det omgivande samhället stärka sin position som ett av Europas främsta tekniska universitet. För att KTH ska kunna nå hela sin potential behövs satsningar på tre områden som ska vara i särskilt fokus under perioden 2018-23: - Hållbarhet. Med de stora utmaningar samhället står inför är ett lärosätes fokus på hållbar utveckling ett mått på kvalitet. KTH:s forskning och utbildning bidrar till ökad medvetenhet och lösningar på flera angelägna områden. - Internationalisering. KTH har nära samarbete med andra framstående tekniska universitet och ska kunna attrahera de bästa lärarna, forskarna och studenterna. KTH är ett mångkulturellt lärosäte där många nationaliteter och kulturer blandas på campus. - Jämställdhet. De bästa forskarna och studenterna finns av båda könen. Därför arbetar KTH aktivt för att öka andelen kvinnor för att nå en jämn könsbalans och för att vara en attraktiv arbetsplats för alla. Framstående utbildning Framstående utbildning förutsätter framstående forskning. Sambandet mellan utbildning och forskning ska vara tätt lärarna är forskare och forskarna är lärare. KTH:s utbildning ska vara i världsklass och attrahera de mest lämpade och motiverade studenterna. En hög pedagogisk medvetenhet garanterar att den mest relevanta metoden för varje lärandesituation väljs. Utbildningens digitalisering ska fortsätta med framtagandet av en tydlig strategi där studenternas lärande sätts i fokus. En experimentell lärandemiljö med modern infrastruktur garanterar utbildningens yrkesrelevans. KTH behöver införa en tydlig incitamentsstruktur på individnivå för att synliggöra pedagogikens vikt och uppmuntra till en utmärkt utbildningsmiljö. Alla lärare ska ha högskolepedagogisk kompetens.kompetensutveckling för lärare betyder också ämnesfördjupning och relevant arbetslivskontakt. Kvalitetsarbetet inom utbildningen ska utvecklas i ett sammanhållet kvalitetsäkringssystem som uppfyller nationellt och europeiskt ställda krav, och som bidrar till att kontinuerligt stärka och utveckla utbildningarna, inte minst avseende hållbarhet, internationalisering och jämställdhet. Framstående forskning Forskningsgenombrotten kommer inte alltid där man väntar sig. Grundforskning och nyfikenhetsdriven forskning har en självklar plats på ett tekniskt universitet. Den djupgående forskningen är dessutom en förutsättning för horisontella projekt. Aktuell och ändamålsenlig infrastruktur är av grundläggande betydelse för framstående forskning. KTH ska kontinuerligt analysera behovet av strategisk forskningsinfrastruktur, och se till att investeringarna används så effektivt och brett som möjligt. Framstående forskning kräver framstående ledarskap. Förutom att kunna leda och entusiasmera behöver ledare inom fakulteten specifik kompetens i att koordinera större initiativ. Stora projekt och 2 (12)
utlysningar kräver samverkan mellan flera aktörer. Här är det viktigt att definiera roller och ansvar, så att KTH bidrar på det mest relevanta sättet, vilket inte behöver innebära den ledande rollen. Kvalitetsarbetet inom forskning ska utvecklas i ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem i samklang med den nationella utvecklingen på detta område. Våra forskningsmiljöers utveckling samt vetenskapliga och samhälleliga genomslag och nytta ska följas upp årligen. Under perioden kommer en egeninitierad forskningsutvärdering att genomföras där hållbarhet, internationalisering och jämställdhet kan vara centrala kriterier. Framstående samverkan Att skapa samhällsnytta impact - är centralt för KTH. Samverkansuppdraget bidrar till samhällsnytta samt samhällsrelevans och excellens i utbildning och forskning. KTH:s ambition är att vara fortsatt ledande inom samverkan och samhällsnytta vilket kräver utmanande mål, kontinuerligt lärande och utveckling. KTH tar ansvar för att bidra till konkretisering av nationella ramverk som främjar samverkansuppdraget. Strategier för samverkan och samhällsnytta implementeras dels inom ramen för prorektors ansvarsområde, dels integrerat i löpande verksamhet. Mål och strategier för samverkan och samhällsnytta tydliggörs och följs upp i de årliga verksamhetsuppdragen till KTH:s skolor. Skolorna och fakulteten har ett ansvar för att ytterligare öka medvetenhet och engagemang för stärkt samverkan och samhällsnytta. 3 (12)
Ett integrerat KTH Alla utanför KTH blivande studenter, strategiska partners, myndigheter och departement, media och inte minst forskare ser KTH som ett. Internt behöver det tydligare betonas att KTH är en enhet och att den enskilda skolan, avdelningen, sektionen, det enskilda ämnet eller ett enskilt campus, befinner sig inom denna enhet. Det är en styrka för KTH att alla ämnen och utbildningsprogram är samlade under en gemensam fakultet, en teknisk fakultet som utöver klassiska ingenjörsämnen rymmer såväl humaniora och samhällsvetenskap som naturvetenskaplig grundforskning, livsvetenskaper, arkitekturoch designforskning. Omorganisationen av skolor bidrar till Ett KTH genom att skapa bättre balans mellan utbildning och forskning. Större skolor som samlar utbildning inom samma ämnesområde ger bättre förutsättningar att täcka utbildningsbehov, och öppnar nya utvecklingsmöjligheter. Utbildningen är en gemensam angelägenhet för KTH. Studenter ser utbildningsprogram, och inte skolor eller avdelningar. Programmen är skolöverskridande och använder tillgångar mänskliga och materiella som finns över hela KTH. I konsekvens med detta ska skolorna inte heller ha helhetsansvar för utbildningen utan den ska utvecklas och genomföras enligt gemensamma strategier för att upprätthålla högsta kvalitet. Ett obligatoriskt utrymme för valfrihet inom alla femåriga utbildningsprogram ska skapas, och gemensamma komplementära färdigheter nödvändiga för framtidens och samtidens arbetsmarknad ska finnas på alla längre program. Det gäller exempelvis språk, kommunikation och andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser. Global och interkulturell kompetens är en central färdighet för ingenjörer och arkitekter med internationell karriär i sikte. Humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter behöver integreras i teknikvetenskapen för att såväl forskning som utbildning ännu bättre ska kunna bidra till en hållbar teknikutveckling. Utbildning och forskning är KTH:s kärnuppdrag och är ömsesidigt berikande. De ska integreras tydligare i varandra. Fakultetsanställningar ska normalt alltid ha finansiering från båda källorna, och utbildningsbehovet vara styrande vid beslut om inrättande av nya anställningar. Fakultetens basfinansiering ses över för att öka långsiktighet och stabilitet. Detta kan ske genom att lönekostnader lyfts till högre organisatorisk nivå. Alla lärare och forskare ska uppfatta sig som anställda av KTH och bidra till universitetets kärnuppdrag att utbilda och forska. European Institute of Innovation and Technology (EIT) är en stor tillgång för KTH med fyra KIC (Knowledge and Innovation Communities) verksamma inom utbildning, forskning och innovation. Dessa behöver tydligare integreras i KTH:s verksamhet, inte minst i fråga om centralt stöd. Infrastruktur för såväl utbildning som forskning är ett område där integration är inte bara önskvärd utan också nödvändig för att finansiera investeringar. För forskningsinfrastrukturen krävs en gemensam inventeringsprocess följd av övergripande satsningar med bättre utnyttjande och tillgängliggörande som ledord. Samverkan, såväl med strategiska partners som med andra lärosäten, skapar starka förutsättningar för sådana satsningar. Centrumbildningar möjliggör fokusering på ett visst forskningsområde genom samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter. Centra utgör också mötesplatser för forskare från olika ämnen att samverka samt att få bredare kunskap om komplexiteten i problemställningarna. För att bli integrerade delar av KTH krävs att centra får tydligare riktlinjer och ledning. De tre fokusområdena hållbarhet, internationalisering och jämställdhet kan vara vägledande vid inrättandet av nya centra. 4 (12)
Ämnesöverskridande doktorand- eller postdokanställningar stärker ett tvärvetenskapligt synsätt och kan också skapa samverkan mellan miljöer som är starka inom grundforskning och miljöer med stark tillämpad forskning. För lärare och forskare kan tvärvetenskapliga sabbatsperioder vara en möjlighet att öka samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning. Organisationen av verksamhetsstödet behöver ses över för att vara så professionellt och relevant som möjligt. En koncentration av stödverksamhet till central skolnivå eller KTH-gemensam nivå skapar högre tillgänglighet och kan ge ökad professionalism. Digitalisering av verksamhetsstödet ska genomföras i större utsträckning. Forskningens stödorganisation behöver stärkas genom tydligare mål och större integration för att ge forskarna en gemensam ingång till de olika stödfunktionerna. Detta leder till högre effektivitet, ökad kvalitet på ansökningar samt genomförande av olika initiativ, exempelvis impactaktiviteter. Dessutom krävs en satsning på Research intelligence; att känna till och kommunicera kommande satsningar till fakulteten samt att följa upp och analysera vad som kan förbättras samt påverka utlysningar och dessas villkor. KTH ska vara tvåspråkigt. Marknadsförings- och informationsmaterial ska alltid finnas tillgängligt på både svenska och engelska. På flera håll är KTH:s forskningsmiljöer helt engelskspråkiga. Insatser behöver göras för att få internationella lärare och forskare att lära sig svenska. Detta krävs för att de ska kunna axla förtroende- och ledaruppdrag, och kunna integreras bättre i KTH:s verksamhet och samhället i stort. Målbild 5 (12)
Ett synligt KTH En viktig del av KTH:s uppdrag är att delta aktivt i samhällsdebatten på områden där forskarna kan bidra med aktuella och relevanta forskningsresultat. KTH-forskare ska tydligare kunna förklara teknikvetenskapens roll i samhällsutvecklingen. Universitet och högskolor är fortfarande bärare av en hög trovärdighet i allmänhetens ögon, men det krävs att kärnvärden som integritet, god vetenskaplig sed och obundenhet för att bibehålla detta förtroende. Engagemanget ökar förståelsen för kunskapens betydelse för ett demokratiskt samhälle. KTH:s synlighet stärks av de innovationer som är sprungna ur KTH-forskares och studenters idéer. Innovationsbegreppet behöver stärkas ytterligare. Detta gäller även utbildningen, där studentidéer ska kunna tas vidare och nyttiggöras. KTH-innovationer ska erbjudas relevant stöd och lättare kunna utvecklas till startup-bolag. KTH bedriver världsledande forskning inom ett antal områden. Denna spetsforskning ska prioriteras genom utvecklingsinsatser och lyftas fram, inte minst internationellt. Forskare ska erbjudas stöd i att systematiskt beskriva nyttan impact av sin forskning för omvärlden. De förväntas, inte minst av finansiärer, bli ännu bättre på att arbeta med samhällets stora utmaningar. Innehållet i forskningen behöver diskuteras i tidiga faser med andra parter för att skapa engagemang och fokusera på rätt frågeställningar. Impactperspektivet i utbildningen ska utvecklas. KTH är fysiskt synligt i regionen genom sina fyra campus: Valhallavägen (med AlbaNova och från 2019 även Albano), Kista, Flemingsberg och Södertälje. Dessutom finns Science for Life Laboratory i Solna i samverkan med KI, SU och UU. Styrkan med dessa fyra campus ska lyftas fram tydligare samtidigt som de tydligt ska presenteras som delar av ett KTH. För att nå målet om ett synligt KTH måste KTH också bli mer internt synligt. Detta gäller i synnerhet centra och forskarmiljöer som till stor del är externt finansierade, eller miljöer som har en stor andel internationella forskare. I sådana miljöer kan insatser behövas för att skapa större insikter om KTH:s verksamhet i stort och som universitet och myndighet. För studenter kan KTH:s forskning bli mer synlig, både för att skapa större tillhörighet och som ett sätt att marknadsföra utbildningen. KTH:s fokus på hållbarhet, internationalisering och jämställdhet ska vara en del av extern kommunikation och synas på KTH:s olika campus. En aktiv medverkan i samhällsdebatten förutsätter en vetenskaplig förankring. Det kräver också en trygghet i att medarbetares engagemang är välkommet och uppskattat. Målbild 6 (12)
Ett öppet KTH KTH ska vara öppet och tillgängligt för omvärlden. Forskningen ska bygga på akademisk frihet att välja problem och metod och samtidigt bygga på medvetenhet om etiska perspektiv. Det ska finnas en balans mellan mottaglighet för samhällsutmaningar, kritiska förhållningssätt och ansvarsfullhet i agerande samt kapacitet för att utveckla nya kunskapsfält. I en föränderlig arbetsmarknad med snabb utveckling inte minst på grund av ökad digitalisering blir kontinuerlig kompetensutveckling en nödvändighet. KTH ska kunna erbjuda yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter kurser som är aktuella och relevanta. KTH ska också kunna erbjuda professionell uppdragsutbildning. Kreativitet och innovation behöver bli en naturlig del av alla utbildningar och bidra till mer levande och öppna campusmiljöer. Inslagen av utmaningsdriven utbildning ska öka på alla program. Varje student ska ha tillgång till laborativ infrastruktur - Maker Spaces inom sitt område. Utbildningen ska präglas av samhällsrelevans. Samverkan med företag och externa organisationer om och i utbildningen är ett viktigt instrument för att uppnå detta. Fortsatt utveckling bör ske kring utmaningsdrivna kurser och projekt, ökad utåtgående mobilitet för lärare, ökat engagemang av adjungerade professorer och affilierad fakultet i undervisning och systematik i externkopplade examensarbeten. Campusmiljöerna är viktiga kontaktytor mellan akademi och omgivande samhälle. Campusutvecklingen ska bedrivas med större öppenhet som ledord. Nära samarbete ska ske med de forskningsinstitut som finns på eller nära KTH:s campus. Mobiliteten bland lärare och forskare ska öka, och skicklighet i samverkan ska utvecklas ytterligare som meritering vid anställning och befordran. I den andra riktningen ska antalet adjungerade och affilierade ökas, särskilt i samverkan med strategiska partners. Alla lärare på KTH behöver ha en aktuell och konkret uppfattning över sina studenters kommande yrkesliv. Pedagogiska verktyg behöver vidareutvecklas för att integrera arbetslivsperspektivet med relevanta frågeställningar, exempelvis med hjälp av de strategiska partnerskapen. KTH ska erbjuda en excellent arbetsmiljö och därigenom vara en attraktiv arbetsgivare. Alla anställda ska ha möjlighet att utvecklas och växa. Respekt och öppenhet för olika uppgifter och kulturer bidrar till givande samarbeten. Transparens i rekrytering, framför allt av lärare och forskare, visar på öppenhet och ökar mångfalden. Medarbetare med stort engagemang och hög motivation behöver också en tydlig balans mellan arbete och fritid. Kompetensutveckling, särskilt internationell sådan, ska uppmuntras. Inom ramen för ett KTH finns självklart utrymme för en stor mångfald, av olika ämnen, traditioner och människor. Målbild 7 (12)
Ett hållbart KTH FN:s 17 hållbarhetsmål ska vara en tydlig utgångspunkt för KTH:s verksamhet. Alla på KTH studenter, doktorander, lärare, forskare, teknisk och administrativ personal ska känna till dem och kunna relatera till de mest relevanta av dem utifrån egna arbetsuppgifter. Här krävs ett medvetandegörande så att var och en förstår att man faktiskt bidrar till måluppfyllelsen. Kunskaper om hållbar utveckling behöver integreras i fler ämnesområden. Vid KTH bedrivs forskning av avgörande betydelse för att skapa ett hållbart samhälle på vetenskaplig grund. En stor del av all forskning på KTH kan placeras in under ett eller flera av de 17 målen, antingen för att forskningen direkt syftar till framsteg inom exempelvis rent vatten, eller för att den arbetar med förutsättningar för lösningar på målen, som avancerade beräkningar eller medvetandegörande om hållbarhetsfrågor. Hållbar utveckling ska vara en drivkraft för utveckling av nya och befintliga forskningsområden och de 17 globala målen är då en lämplig utgångspunkt. Målen ska kunna användas i en konkret process där skolorna identifierar vilka av de globala hållbarhetsmålen de arbetar med och vill arbeta med, och utifrån dem definierar strategiska satsningar. Dessa kan då erhålla centrala strategiska fakultetsmedel. Prioritering av forskning med hållbarhetsinriktning är också nödvändig för att KTH framgångsrikt ska kunna konkurrera om nya statliga medel. Följande fem områden, där KTH har särskilda förutsättningar att bidra med teknisk utveckling, ska vara prioriterade för övergripande forskningssatsningar på hållbarhetsområdet: - Begränsa klimatförändringar och utsläpp - Cirkulär och biobaserad ekonomi - Hållbar stadsutveckling - Digitalisering för ett hållbart samhälle - Folkhälsa Projekt inom det viktiga transportområdet kan rymmas inom flera av ovanstående. För att kunna följa utvecklingen på hållbarhetsområdet krävs att indikatorer vidareutvecklas. KTH har en unik potential på hållbarhetsområdet bland tekniska universitet eftersom det finns förutsättningar för helhetsperspektiv och systemtänkande. Hela skalan av teknikvetenskap finns representerad, från mycket tillämpad och verksamhetsnära till mer naturvetenskaplig och grundinriktad forskning. Dessutom finns samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig forskning. Kommunikationsvägarna är korta, men det tvärvetenskapliga samarbetet ska utvecklas för att skapa ytterligare dynamik i projekt med hållbarhetsperspektiv både inom utbildning och forskning. Samtliga som utexamineras från KTH ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. Inom utbildningen ska progressionen i hållbar utveckling säkerställas. Det innebär att hållbarhetsperspektivet integreras i alla utbildningsprogram. De strategiska partnerskapen är en naturlig arena för diskussioner kring långsiktiga utmaningar i dialog mellan akademi och industri respektive offentliga aktörer. De 17 hållbarhetsmålen utgör en självklar referenspunkt för KTH:s samverkan nationellt och internationellt. KTH ska vara ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling och en viktig aktör för omställning till ett hållbart samhälle. 8 (12)
Campusutvecklingen ska bedrivas med hållbarhet som ledstjärna. Det gäller såväl rena miljöfrågor som att lyfta fram ekologiska och sociala värden med KTH:s olika campusmiljöer. Dessa ska kunna vara skyltfönster för forskningen och visa upp innovativa lösningar för hållbar utveckling. På så sätt kan verksamheten skapa positiva nettobidrag. KTH:s egna direkta och indirekta miljöpåverkan ska minska. Målbild 9 (12)
Ett internationellt KTH KTH:s verksamhet ska i sin helhet präglas av internationell integration. Denna är redan idag självklar i många miljöer, medan det på andra håll krävs insatser från ledare och enskilda. Annonsering av fakultetsanställningar ska alltid göras internationellt. De strategiska partnerskapen med företag och universitet har visat värdet av fördjupade relationer med samhällsaktörer och internationella samarbetspartners. KTH har stor möjlighet att kunna utveckla företagspartnerskapen vilket kommer att stärka KTH inom både utbildning och forskning. KTH har hittills koncentrerat sina insatser på Indien, Kina och Sydostasien när det gäller befintliga och nya partneruniversitet. Utöver samarbetena med befintliga parter är möjligheten att utveckla samarbeten framförallt i Indonesien särskilt intressant. Även det europeiska samarbetet behöver stärkas och utvidgas till att omfatta utvalda lärosäten i Europa. I USA är ambitionen att utnyttja våra etablerade partnerskap till att ytterligare öka möjligheterna till forskningssamarbeten och inte minst studentutbyten. Kanada är ett land med god potential för ökad samverkan. I Sydamerika finns flera möjliga partners där kopplingen till de strategiska företagspartnerskapen är stark. Afrika har potential att bli nästa tillväxtområde i världen, även när det gäller högre utbildning. KTH har startat Global Development Hub (GDH) vars syfte är att utveckla samarbete med några länder i Afrika, särskilt för att stödja utmaningsdrivet lärande. Det krävs en tydligare process för att följa upp och utveckla internationella partnersamarbeten, och de behöver vara resurssatta. Vissa prioriteringar behöver göras mellan de befintliga samarbetena. Samarbetena ska bidra till KTH:s utveckling både när det gäller utbildning och forskning. De stärker dessutom KTH:s varumärke. Fler studenter behöver inse värdet av utbytesstudier vid europeiska universitet, och utbyten underlättas genom bättre rutiner för exempelvis tillgodoräknande. En valfri del på samtliga femåriga utbildningsprogram kan marknadsföras som möjlighet till utlandsstudier. EU:s nästa ramprogram för forskningsfinansiering FP 9 kommer att starta 2020. Här krävs ett proaktivt analys- och informationsarbete och centralt stöd för att skapa förutsättningar för KTHforskare att konkurrera framgångsrikt. KTH ska också presentera sig själv som ett internationellt lärosäte, och inspireras av lärosäten i världen som nått ännu längre i sin internationalisering. Exempelvis bör spetsforskningen lyftas fram tydligare, inte minst för att locka internationella studenter. Internationaliseringsarbetet ska bedrivas i dialog med KTH:s strategiska partners. Internships på lämpliga företag kan vara en del i erbjudandet till internationella betalande studenter. Lärare och forskare ska vara internationellt aktiva. Den internationella mobiliteten för lärare och forskare ska uppmuntras. Riktade medel skulle kunna tillföras för att finansiera kortare sabbatsperioder. Sådana vistelser är en del i kompetensutvecklingen för fakulteten, både vad gäller utbildning och forskning. Internationella goda pedagogiska exempel ska kunna komma KTH:s studenter tillgodo. 10 (12)
KTH har de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete för att upprätta och uppmuntra nätverk av alumner runtom i världen. Dessa ska kunna användas som en viktig resurs i internationaliseringsarbetet. För KTH intressanta universitet kan ligga i länder som av olika skäl är (eller kan bli) kontroversiella ur svensk synvinkel. Här krävs öppna diskussioner utifrån värdegrund och möjligheter att bidra till utveckling, exempelvis på jämställdhetsområdet. Ett etiskt råd kan tillsättas för att bereda denna typ av frågor. KTH ska arbeta med partners som bidrar till en hållbar utveckling och verka för hållbar utveckling i samverkan med lokala och globala aktörer. För att kunna följa utvecklingen på detta fokusområde krävs att indikatorer tas fram. Målbild 11 (12)
Ett jämställt KTH För att KTH ska kunna komma ännu längre som framstående tekniskt universitet behövs de bästa studenterna, doktoranderna, lärarna och forskarna samt stödfunktionerna. KTH måste uppfattas som öppet och välkomnande för alla dessa excellenta personer, oavsett deras kön, könsuttryck, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexualitet eller ålder. Andelen kvinnor i flera miljöer och på flera utbildningsprogram visar att rekryteringspotentialen inte nås. Här behövs särskilda insatser för att ta tillvara de möjligheter till excellens som går KTH förbi. Fakultetsförnyelsen måste präglas av jämställdhet. Utlysningar av fakultetsanställningar ska vara breda och öppna, och föregås av ett inventeringsarbete för att identifiera de bästa kandidaterna. Varje utlysning ska vara en del av en övergripande rekryteringsstrategi för långsiktig fakultetsförnyelse i enlighet med KTH:s övergripande mål, i synnerhet inom jämställdhet, hållbarhet och internationalisering. Kategorierna adjunkter och forskare har vitala roller inom utbildning respektive forskning. För dessa två grupper krävs ökad tydlighet från KTH:s sida om anställningens innehåll och karriärmöjligheter. Det krävs ett djupgående arbete med medvetandegörande och kompetensutveckling när det gäller jämställdhet och värdegrund för att nå målet om ett öppet och välkomnande KTH. Ledare på alla nivåer behöver känna till sitt ansvar och veta hur de ska agera för att främja arbetet. Kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet behöver integreras i utbildningen för att studenter efter examen ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle. Genusperspektiv ska i ökad utsträckning integreras i forskning. Jämställdhetsarbetet behöver samordnas så att det blir transparent och inspirerande. En nodfunktion på central nivå ska inrättas. Arbetet ska utgå från befintlig och kommande forskning inom området. Det ska identifiera hinder för jämställdhetsintegreringen och bidra till lösningar på hur dessa övervinns. I vissa fall kan det vara fråga om kulturer som behöver förändras och därför kräva mer omfattande insatser. Medvetenheten om hur jämställdhet kan relateras till social hållbarhet på ett mer generellt sätt behöver öka. KTH ska också utåt arbeta för större jämställdhet i akademi och omgivande samhälle, tillsammans med strategiska partners och internationella kontakter. Exempelvis bör KTH kunna verka för att jämställdhet premieras i ranking. KTH ska bidra till att öka förutsättningarna för kvinnliga forskare att söka och erhålla stora forskningsanslag. För att kunna följa utvecklingen på detta fokusområde krävs att indikatorer tas fram. Kontinuerlig uppföljning av exempelvis den interna resursfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras. Målbild 12 (12)
Sammanfattning av de målbilder som framtonar i aktuellt utkast till utvecklingsplan (US 2017-08-24) Ett framstående KTH - Uppfattas av omvärlden som ett ledande hållbart, internationellt och jämställt tekniskt universitet - Har en framstående utbildning med högt motiverade studenter. Utbildningen är tätt kopplad till ledande forskning och drivs av pedagogiskt kunniga och engagerade lärare. - Har en framstående forskning som är världsledande på ett flertal områden. Den tillämpningsnära forskningen fördjupas av nyfikenhetsdriven grundforskning. Forskningen har god tillgång till gemensam infrastruktur och drivs framåt med professionellt ledarskap. - Skapar stor samhällsnytta genom framstående samverkan i utbildning och forskning. Samverkansuppdraget stärks av KTH:s arbete med strategiska samverkanspartners och personrörlighet. - Har effektiva system för kontinuerlig uppföljning och utveckling av kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan och genomför regelbundet internationella utvärderingar. Ett integrerat KTH - Har attraktiva utbildningsprogram där våra studenter enkelt ges tillgång till olika delar av KTH - Har och rekryterar lärare som kombinerar starkt utbildningsengagemang med internationell forskningsprofil - Har en stark gemensam infrastruktur för investeringstunga labbmiljöer och instrument. - Har ett sammanhållet verksamhetsstöd som är överblickbart och lättillgängligt för den enskilda läraren och forskaren. - Har utvecklat det centrala stödet till externfinansierad forskning, dels för att öka KTH:s förmåga att hämta in de mest prestigefyllda anslagen, dels för att stödja utvecklingen av komplexa samarbetsprojekt internationellt och inom Sverige. - Tvåspråkig miljö Ett synligt KTH - Har fler lärare och forskare engagerade i samhällsdebatten - Står bakom fler ledande tekniska innovationer, och detta syns - Har fler områden med världsledande forskning, och KTH förknippas med dessa spetsområden internationellt och i Sverige - KTH:s samtliga campus är kända och bidrar till KTH synlighet - Identifikationen med ett sammanhållet KTH är hög långt ner i verksamheten - Betraktas självklart som ett hållbart, jämställt och internationellt universitet.
Ett öppet KTH - Har lärare och forskare som öppet kommunicerar kring val av forskningsfrågor och etiska ställningstaganden - Är tillgängligt för såväl yngre som äldre studenter och stödjer effektivt ett livslångt lärande - Har en kreativ och innovativ fysisk studie- och arbetsmiljö - Odlar dynamiska samverkansrelationer i sina utbildningsprogram - Har öppna och inkluderande campusmiljöer där samarbetspartners som exempelvis forskningsinstitut gärna samlokaliserar sig - Har lärare och forskare som i hög grad rör sig mellan akademi och externa parter och är väl insatta i aktuella och framtida kunskapsbehov utifrån arbetsmarknad och samhällsutveckling Ett hållbart KTH - Har lärare och forskare med god kännedom om FN:s 17 hållbarhetsmål som relaterar sin forskning och utbildning till dessa på ett sälvklart sätt - Har utvecklat nya världsledande forskningsområden där hållbar utveckling är en självklar drivkraft - Utgör en unik tvärvetenskaplig forskning och utbildningsmiljö, där humanistiska, samhällsvetenskapliga och designvetenskapliga perspektiv i än högre grad har integrerats i teknikvetenskapligt drivna forskningsprojekt - Har studenter som på ett självklart sätt bär aktuell kunskap och drivs av engagemang för att transformera samhället i en mer uthållig inriktning - Är i samverkan med sina externa partners en ledande aktör för omställning till ett mer hållbart samhälle - Har campusmiljöer som tydligt präglas av omsorg om miljön och hållbara lösningar i stort och smått Ett internationellt KTH - Genomsyras av en internationell karaktär - Har fördjupat och utvidgat sina internationella partnerskap och insatser för studentutbyten och rekrytering - Har en tydlig utvecklingsstrategi för internationell samverkan, i denna ingår rutiner för hantering av etiskt ansvarstagande i relation till internationellt engagemang - Har studenter som i regel förlagt minst en termin av sina studier utomlands - Har stärkt sin andel av forskningsanslag från EU - Har gjort sin spetsforskning mer synlig för studenter och för framtida studenter internationellt - Har ett program för sabbaticals som möjliggör regelbundna utlandsvistelser för hela fakulteten. - Har byggt ett omfattande internationellt alumni-nätverk
Ett jämställt KTH - Är en självklart inkluderande studie-och arbetsmiljö för kvinnor och män med olika bakgrund oavsett etnicitet, könsuttryck, funktionsvariation, sexualitet eller ålder. - Rekryterar en större mångfald av studenter till alla utbildningsprogram och av anställda inom fakulteten - Har ledarskapsutvecklingsprogram som genomsyras av hög kompetens inom genus och aktivt jämställdhetsarbete - Har en central stödfunktion för jämställdhetsinsatser - gender euality office - Har fler kvinnliga forskningsledare med stora forskningsanslag - Har utvecklat skarpa indikatorer för jämställdhet som inbegriper resursfördelning
Minnesanteckningar från fakultetskollegiet 2017-02-15 Grupp 1: Internationalisering och utbildning KTH är redan mycket internationellt måste vi öka volymen? Utbildningens kvalitet är viktigast. Kan stå mot nationella mål och intressen. Balans viktigt. Mål: Inresande: möjlighet att stanna kvar i Sverige efter studierna (språk, nätverk, regler) Utresande: öka Grupp 2: Jämställdhet och utbildning KTH behöver en tydlig strategi för breddad rekrytering, att nå ut till kvinnor och andra underrepresenterade grupper. Förebilder viktiga. Svårt att få ta egna initiativ till rekryteringsinsatser (personliga, per program). Kommunikationsavdelningen/UF upplevs anse sig ha ensamrätt. Ta bort hinder för egna initiativ. Ta fram goda exempel på rekryteringsinsatser. Viktigt även med bra bemötande/agerande när studenterna kommer till KTH. Gäller alla grupper som kommer i kontakt med studenter assistenter behöver mer stöd och utbildning. Hur hantera folk lika, få alla att känna sig sedda i utbildningen? Lyft fram bra exempel, både kvinnliga och manliga eller könsneutrala. Alla som undervisar bör reflektera över det. Mål: att ha en bättre trend än andra tekniska lärosäten vad gäller jämställdhet kring sökande, antagna, genomströmning. Grupp 3: Hållbar utveckling och utbildning Ambitionen tydlig diskuteras löpande. Ge studenterna kompetens att arbeta med hållbar utveckling finns i programmen men hur göra det? Multidisciplinära projektkurser. Modulschelma. Mål: krav på multidisciplinär projektkurs inom programmen examination av hållbarhetsmålen kan utvecklas 1 (3)
Minnesanteckningar FK 2017-02-15 Grupp 4: Internationalisering, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet Kvalitet är viktigast. Internationaliseringen är ett medel. Akademisk frihet och integritet är viktiga mål. Internationaliseringen har redan gått lång. Språkfrågan är ett problem. Internationell spets kommer inte alltid utifrån. Rekrytering utifrån kontra att förvalta befintlig kompetens. Ta tillvara professorernas kunnande och erfarenhet även efter fyllda 67 år. Förvalta kunskapen. Uppföljning av RAE har visat att det är svårt med mätningar, mätbara mål inte alltid bra. Svårt att hantera utvärderingsresultaten lätt att premiera miljöer som faller bra ut, svårare att lägga ner miljöer som inte fått bra resultat. Ranking är svårt blir lätt att medlen styr målen. Grupp 5: Jämställdhet, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet Borde vara jämlikhet. Beslutsprocesser frikopplade från lokala miljöer, extern rekrytering. Kompetens kommer alltid först. Uppföljningsbara mål bör ligga på processnivå (kvalitet), inte på utfall. Bonus (extraresurser) till miljö där minoritet har överrepresentation, för extern rekrytering. Grupp 6: Hållbar utveckling, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet KTH-nivå? Global nivå? Diffust begrepp svårt mål. Vid rekrytering ska det ha högre vikt än vetenskaplig kvalitet? Akademisk kvalitet först. Kravet för inte finns som krav vid anställning utan handlar om sättet att arbeta. Svårt att ha som kriterium vid rekrytering. Jobba med kompetensutveckling. Kommentarer från Anna Björklund (ABE) via mejl 3. Hållbar utveckling och utbildning Min avdelning undervisar om hållbar utveckling både på program med sådan specifik inriktning (både introducerande och fördjupande kurser) och på program som i övrigt saknar hållbarhetsinriktning. Utmaningen är såklart att utveckla relevanta kurser för de som i övrigt inte läser ngt om hållbarhet (t.ex. data och IT). Jag anser att det mest angelägna och relevanta för dessa ingenjörsstudenter är: - Grundläggande kompetens om miljö- och övriga hållbarhetsproblem, nationell och internationellt. Det är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna diskutera frågorna. 2 (3)
Minnesanteckningar FK 2017-02-15 - Systemsyn, så att de kan identifiera när ett traditionellt ingenjörsproblem också har en hållbarhetsdimension som de måste ta hänsyn till. - Fördjupad kunskap om hur just deras kompetensområde kan bidra med lösningar men också riskerar att orsaka problem på hållbarhetsområdet. Samarbete med företag kan stärka detta. Uppföljningsbara mål: - Antal obligatoriska hp med inriktning hållbarhet i program (följs väl redan upp?) - Total antal hp (obligatorisk och valbara) m inriktning hållbarhet som läses av studenter inom respektive program (borde gå att använda hållbarhetsklassningen av kurser som väl finns i kopps) - Antal exjobb inom respektive program m inriktning hållbarhet (kanske går att använda DiVA till det på ngt sätt?) - Samarbeten med företag kring hållbarhet i kurser (projekt, studiebesök, föreläsningar) (antagligen svårt, vem ska hålla reda på det?) 5 Jämställdhet En viktig jämställdhetsaspekt är hur stor del av tjänsten som ägnas åt undervisning av manlig respektive kvinnlig fakultet. Även undervisning ska vara meriterande, men det går inte att komma ifrån att projekt och publicering värderas högre för meritering, även om det finns men lägsta ribba även för undervisning. Personlig erfarenhet är att kvinnor axlar mer undervisning. Avdelningschefer bör hårdare styra till lika fördelning. Om man slänger in lite undervisning för att täcka upp brist på forskningsprojekt, så permanentas det lätt. Det är svårt att ta sig ur. Istället kan man ha en uttalad strategi för att stötta med tid för ansökningar etc. På avdelningsnivå skulle ett uppföljningsbart mål kunna vara hur många forskningsansökningar olika personal medverkat i under året. 3 (3)