Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren, Sjömiljöansvarig Växjö kommun Kontakt, Växjösjöarnas FVOF: Leif Carlsson, Växjösjöarnas FVOF 24 oktober 2018 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus Böklin!1

SAMMANFATTNING Södra och Norra bergundasjön har under långt tid haft problem med övergödning med kraftiga algblomningar som följd. För att snabba på rehabiliteringen har reduktionsfiske utförts i Södra bergundasjön sedan hösten 2016, vilket innebär att vitfisk så som mört och braxen fiskas upp med mål att återställa den ekologiska statusen och således få en bättre vattenkvalitet. Fram till hösten 2017 kunde fisk migrera mellan sjöarna vilket dels gör det troligt att vitfisk också reducerats i Norra bergundasjön. Men det kan också ha haft en dämpande effekt då det fyllts på med fisk från Norra till Södra bergundasjön. Därför byggdes hösten 2017 en barriär för att stoppa migrationen. För att följa upp effekter av de olika åtgärderna samt bedöma fiskbeståndens utveckling provfiskades Södra och Norra bergundasjön i slutet av juli 2018. Sommaren 2018 var mycket torr och varm, vilket resulterat i lågt vattenstånd och höga temperaturer i båda sjöarna, vilket kan ha påverkat resultatet. Jämfört med tidigare provfisken fångades ett rekordstort antal fiskar per nät i båda sjöarna, där fångsten var störst i Norra bergundasjön. Däremot var vikt per nät lägre än vid de senaste provfiskena i Södra bergundasjön och i nivå med tidigare provfisken i Norra bergundasjön. Anledningen är en kraftig föryngring av abborre i båda sjöarna 2018 som har haft god tillväxt. I Södra bergundasjön kan en tydlig ökning av fiskätande abborre observeras samtidigt som mört och braxen minskat. 2018 fångades också mer gös större än 10 cm än tidigare, troligen på grund av varmt vatten och god födotillgång. Resultaten tyder på att reduktionsfisket har lett till en positiv utveckling i Södra bergundasjön, med minskat bestånd vitfisk och mer rovfisk, och vi kan förvänta oss en växande population gös och fiskätande abborre. Dock krävs mycket arbete till innan sjön som helhet når god status och rovfiskbeståndet behöver öka ännu mer. Även i Norra bergundasjön kan en ökning av fiskätande abborre observeras men inte lika stor som i Södra bergundasjön. Stor mört minskade i fångst, men mindre individer fångades fortfarande i ganska stor mängd 2018. Här kanske en effekt av barriären kan observeras då bottengarnsfisket våren 2018 reducerat den mindre mörten i Södra bergundasjön men inte haft effekt i Norra bergundasjön. Gösyngel i Norra bergundasjön var fortsatt småväxt vilket kan bero på en högre konkurrens från abborre och mört där i jämfört med Södra bergundasjön. Resultaten pekar på att reduktionsfisket även har haft en positiv effekt på Norra bergundasjön men svagare än i Södra bergundasjön. Även om det finns positiva indikationer är det tydligt att det krävs mer arbete med båda sjöarna.!2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 4 SÖDRA OCH NORRA BERGUNDASJÖN 5 Metoder 8 PROVFISKE MED ÖVERSIKTSNÄT 8 Resultat och analys 11 REDUKTIONSFISKET 11 PROVFISKET I SÖDRA BERGUNDASJÖN 2018 12 FÅNGST 12 LÄNGDFÖRDELNING 14 BERÄKNAD EKOLOGISK STATUS I SÖDRA BERGUNDASJÖN 20 PROVFISKET I NORRA BERGUNDASJÖN 2018 22 FÅNGST 22 LÄNGDFÖRDELNING 24 BERÄKNAD EKOLOGISK STATUS I NORRA BERGUNDASJÖN 29 Slutsatser 30 Referenser 32 Nätläggningskartor 32 Kontakt: jesper@klaravatten.se / 0706359687 magnus@klaravatten.se / 0731880000!3

BAKGRUND Växjösjöarna besår av fem sammanlänkande sjöar - Barnsjön, Trummen, Växjösjön samt Södra & Norra bergundasjön. Alla sjöarna är belägna i eller i direkt anslutning till Växjö stad. Trummen, Växjösjön och Bergundasjöarna är eller har varit kraftigt övergödda efter att under lång tid fått ta emot vatten från avlopp och industrier. Växjö kommun har under många år arbetat för att restaurera sjöarna till ett mer ursprungligt tillstånd, ett arbete som tagit ytterligare fart sedan en åtgärdsplan arbetats fram 2011. Tillståndet i sjöarna har under de senaste decennierna förbättrats på grund av att bland annat mängden näringsämnen som når sjöarna minskats, men i regel inte uppnått de uppsatta mål för vattenkvalitet som tagits fram. Sedan 2016 har en del av arbetet för att förbättra vattenkvalitén varit reduktionsfiske, vilket betyder att vitfisk så som mört och braxen fiskas upp i sjöarna med mål att återställa den ekologiska statusen och således få en bättre vattenkvalitet. Reduktionsfisket pågår 2016-2018 med i huvudsak bottengarn i Trummen samt not och bottengarn i Växjösjön och Södra Bergundasjön. Ungefär hälften av projektet finansieras genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA förmedlat av Länsstyrelsen i Kronoberg och hälften av Växjö kommun. I Barnsjön och Norra bergundasjön utförs inget reduktionsfiske. Mer information om redukionsfisket och sjöarna går att läsa om i tidigare rapporter och på kommunens hemsida: https://www.vaxjo.se/sidor/hallbarhet-och-miljo/naturvard/sjoar-och-vattendrag/ vaxjosjoarna/reduktionsfiske-i-vaxjosjoarna-2016-2018.html Provfiske med översiktsnät är den metod som i regel används för att bedöma fisksamhällets status i Sverige. Växjösjöarna har i regel provfiskats vartannat år sedan 2006, men oftast inte alla sjöarna samtidigt. 2018 provfiskade Södra och Norra Bergundasjön, vilket ligger till grund för denna rapport. En anledning till att Bergundasjöarna provfiskade är att dem är mycket viktiga ur sportfiskesynpunkt samt har varit drabbade av ett omfattande tjuvfiske senaste åren. Rapport om senaste provfisket i Trummen, Växjösjön och Barnsjön (2017) finns på Växjö kommuns hemsida. Syfte med rapporten Få en uppfattning om effekter av reduktionsfisket samt migrationsstoppet med fokus på de vanligaste arterna i provfisket så som abborre, gös, mört och braxen. Utvärdera resultat från standardiserat provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön och beräkna ekologisk status.!4

SÖDRA OCH NORRA BERGUNDASJÖN Södra och Norra bergundasjön (Även kallat Södresjö och Norresjö) är de till ytan två största växjösjöarna och de två sjöar som senaste decennierna haft störst problem med övergödning i form av lägst siktdjup och högst algbiomassa. Sedan hösten 2016 har reduktionsfiske utförts i Södra bergundasjön med not på hösten och bottengarn på våren. Inget fiske har utförts i Norra bergundasjön, men fisk har kunnat röra sig mellan sjöarna. I båda sjöarna har även ett omfattande tjuvfiske bedrivits åtminstone åren 2015-2017 efter gös och kräftor vilket blev uppmärksammat nationellt i media och lede till fällande domar. Hur stor mängd fisk och kräftor som tagits upp är oklart men det rör sig troligen om stora mängder. I figur 1 och tabell 1 redovisas placering, djup, insats per sjö vid provfisket och om sjön reduktionsfiskas eller ej. 1 3 4 5 2 Figur 1. Flygbild över Växjösjöarna (eniro.se): 1 = Norra Bergundasjön. 2 = Södra Bergundasjön. 3 = Växjösjön. 4 = Trummen. 5 = Barnsjön. Provfisket 2018 utfördes i Södra och Norra bergundasjön. Fram till höst 2017 kunde fisk röra sig mellan Norra och Södra bergundasjön då en barriär anlades.!5

Tabell 1. Storlek i hektar, djup och antal använda översiktsnät i provfisket 2018 för respektive sjö. Längst till höger redovisas om sjön reduktionsfiskas, samt med vilka metoder. Sjö Yta ha Maxdjup m Medeldjup m Antal nät Reduktionsfiske S. Bergundasjön 432 7,4 2,7 32 Not & Bottengarn 2016-2018 N. Bergundasjön 223 5,5 2,9 16 Inget* * Bergundasjöarna är förbundna med ett sund och fram till hösten 2017 kunde fisk röra sig mellan sjöarna. Därför har fångst (kg/ha) i reduktionsfisket beräknats på ytan av både Södra och Norra Bergundasjön till och med hösten 2017. Fångst efter oktober 2017 räknas endast på Södra bergundasjön. Det innebär att även vitfisk i Norra bergundasjön beräknas ha reducerats. Fram till slutet av oktober 2017 kunde fisk migrera mellan Bergundasjöarna via ett sund, figur 1, 2 & 3. Att fisk kunde röra sig mellan sjöarna tros ha dämpat effekterna av reduktionsfisket i Södra bergundasjön då det troligen fyllts på med fisk från Norra bergundasjön. Samtidigt verkar det som att reduktionsfisket i Södra bergundasjön lett till mindre mängd vitfisk i Norra bergundasjön då vattnet var ovanligt klart i båda sjöarna våren 2018. Det är omöjligt att få en korrekt uppfattning om hur mycket fisk som rört sig mellan sjöarna och åt vilket håll, därför har följande förenklingar fått göras när uttag av fisk från reduktionsfisket beräknas. 1. Fram till 27 oktober 2017 kunde fisk röra sig mellan sjöarna och därför har även Norra Bergundasjön reduktionsfiskats, om än indirekt. Fångsten (kg /ha) räknas fram till oktober 2017 på ytan av båda sjöarna (Södra 432 ha och Norra 223 ha = 655 ha). Fångst kg/ha beräknas genom att dividera fångsten i kilo med ytan på sjön (eller sjöarna) i hektar. 2. Sedan oktober 2017 har migrationen stoppats och fångst därefter (kg/ha) räknas på ytan av Södra bergundasjön. 3. Eftersom fisk troligen reducerats i båda sjöarna kommer Norra bergundasjön delvis räknas som reduktionsfiskad fram till att stoppet anlades. Med den beräkningen har ca 165 kg/ha vitfisk reducerats i Norra bergundasjön fram till oktober 2017.!6

Figur 2. Migrationen mellan sjöarna stoppades hösten 2017. Bilden är tagen 29 Oktober 2017 då mört försökte ta sig in till Södra bergundasjön från Norra bergundasjön. Figur 3. Flygbild med drönare över sundet 15 maj 2018 med den slutliga konstruktionen av hindret som är tänkt att stoppa migration av vitfisk mellan sjöarna.!7

METODER PROVFISKE MED ÖVERSIKTSNÄT Provfiske med översiktsnät är den metod som idag används i Sverige för att utvärdera fiskfaunans status i sjöar enligt vattendirektivet. Den nuvarande metodiken beskrivs i Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. (Kinnerbäck, 2001). Sedan 2006 har Växjösjöarna provfiskats i regel vartannat år, men oftast inte alla sjöarna samtidigt. Hur många nät som skall användas och hur näten skall placeras med avseende på djuputbredning beror på sjöns yta och djup. Insats per sjö redovisades i tabell 1. Näten som används är 30 m långa, 1,5 m höga och består av 12 sektioner med olika maskstorlek (5-55 mm maskstolpe). Anledningen till att olika maskstorlekar används beror på att storleken på en nätmaska avgör vilken storlek av fisk som kan fångas. Provfisken används i miljöövervakningen och ger bland annat information om: - Artutbredning - Relativt mått på fisksamhällets storlek och struktur - Andel rovfisk - Arternas storleksfördelning Informationen kan användas för att bedöma ifall en sjö kan vara drabbad av försurning, övergödning eller annan påverkan. Vidare kan storleksfördelning ge en indikation på hur konkurrenssituationen ser ut inom och mellan arter, vilket kan ge indirekt information om till exempel hur mycket djurplankton och bottendjur det finns i en sjö. För att utvärdera ekologisk status utifrån fiskfaunans status används EQR 8. Detta är ett index framtaget av fiskeriverket (nuvarande HaV) som bygger på 8 parametrar. Tanken är att de olika parametrarna tillsammans skall ge en uppfattning om sjön avviker från ett naturligt tillstånd, det vill säga, i vilken utsträckning sjön är påverkad av mänsklig aktivitet. Baserat på EQR 8 bedöms sedan fisksamhället till en av följande klasser: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig (klass 1-5). Vid utvärdering kan även jämförvärden användas (Kinnerbäck, 2013). Det är dock viktigt att göra en mer genomgående analys av resultatet för att avgöra om indexet ger rätt bild eller inte.!8

Följande 8 parametrar ingår i EQR 8: EQR 8 - Antal inhemska arter - Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer - Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa - Biomassa per ansträngning = total vikt fisk dividerat med antal nät - Antal per ansträngning, = totala antalet fiskar dividerat med antal nät - Medelvikt = total biomassa dividerat med totalt antal fiskar - Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = biomassa fiskätande abborre och gös. Biomassa fiskätande abborre beräknas utifrån längdfördelningen med hjälp av en längd-vikt ekvation. Abborre beräknas gå över till fiskdiet vid en längd av 120-180 mm, för att sedan bli helt fiskätande. Alla storlekar av gös räknas som fiskätande. - Kvot abborre / karpfiskar = total vikt abborre dividerat med total vikt karpfisk (karpfiskar är till exempel: mört, braxen, björkna, sarv, sutare o.s.v.) Från fångsten beräknas ett p-värde (0-1) och ett Z-värde (+/-). Från p-värdet tilldelas statusklass (1-5). Z-värde används för att analysera resultatet vidare. Om Z-värdet är positivt betyder det att resultatet är högre än förväntat och är det negativt så är resultatet lägre än förväntat. Tabell 2. gränsvärden för p-värdet för de olika statusklasserna i EQR8. Statusklass 1 Hög 0,72 p-värde EQR8 2 God 0,46 och < 0,72 3 Måttlig 0,30 och < 0,46 4 Otillfredsställande 0,15 och < 0,30 5 Dålig < 0,15!9

Tolkning av EQR 8 Resultatet i EQR 8 kan indikera att något miljöproblem förekommer i sjön. För att verkligen ta reda på om en sjö är drabbad måste dock fler parametrar mätas, till exempel: kemi, växtplankton, bottenfauna och makrofyter. Utifrån EQR 8 kan man dock få en indikation på vilken typ av miljöproblem som sjön kan vara drabbad av. I tabell 3 redovisas hur resultat för olika parametrar generellt brukar påverkas av försurning eller övergödning. Till exempel kan en hög andel fiskätande abborre indikera försurning, och en låg kvot abborre övergödning. Även om man erhåller värdefull information från ett provfiske bör man vara väl medveten om att det finns en del begränsningar och att EQR 8 är ett index, med de styrkor och svagheter det innebär. För det första är näten passiva och fångar bara fisk som rör sig aktivt. Detta betyder att arter med ett beteende där de inte rör sig över större delar av sjön, eller som är mindre aktiva vid provfiskesäsongen underskattas relativt de arter som rör sig mer. För det andra används maskor på 5-55 mm maskstolpe, vilket innebär att större fiskar, framför allt högryggade arter inte fångas i så stor utsträckning. Därför är det bra att komplettera provfisket med någon annan form av provtagning. Det skall dock påpekas att oavsett metod som används är det svårt att uppskatta den totala mängden fisk i en sjö, så resultat från provfisken kan endast användas för relativa jämförelser. Tabell 3. De olika parametrarna i EQR 8 kan indikera olika miljöproblem. Nedan visar hur försurning alternativt övergödning generellt påverkar respektive parameter. Indikator Försurning Övergödning Antal arter - + Diversitet (antal) - Diversitet (vikt) - + Antal - + Biomassa - + Medelvikt + Andel fiskätande abborrfisk + Abborre / Karpfisk -!10

RESULTAT OCH ANALYS REDUKTIONSFISKET I tabell 4 redovisas tidpunkt, metod och fångst i kilo samt som kg/ha i Södra bergundasjön och Norra bergundasjön. Totalt har ca 156 ton motsvarande 277 kg/ha vitfisk lyfts ur Södra bergundasjön fram till och med sommaren 2018. Av fisken som tagits upp har braxen utgjort störst andel följt av mört, men även sutare, gärs och småabborre har utgjort en ansenlig mängd. Rovfisken har mestadels utgjorts av gädda, gös och större abborre där relativt få stora gösar fångats, förmodligen på grund av tidigare tjuvfiske i sjön. 2018 märktes en tydlig ökning i antalet fiskätande abborrar som släpptes tillbaks. Fram till hösten 2017 då migrationen stoppades hade 108 ton fångats motsvarande 165 kg/ha (yta båda sjöarna 655 ha). Därför antas ca 165 kg/ha fisk ha reducerats i Norra bergundasjön. Tabell 4. Fångst i Södra Bergundasjön (432 ha) vid de olika fisketillfällena: fisket med not 2015, 2016 & 2017 samt bottengarn 2017 och 2018. * Fisk har fram till hösten 2017 kunnat simma fritt mellan Södra och Norra bergundasjön. Därför behöver fångst (kg/ha) till och med hösten 2017 beräknas för ytan av båda sjöarna (655 ha). Tidpunkt Metod Fångst kg S. Bergundasjön Uttag kg/ha S. Bergundasjön Uttag kg/ha N. Bergundasjön Höst 2015 Not (testfiske) 3 600 5,5* 5,5* Höst 2016 Not 45 800 69,9* 69,9* Vår 2017 Bottengarn 58 700 89,6* 89,6* Höst 2017 Not 22 785 52,7 - Vår 2018 Bottengarn 25 455 58,9 - Total - 156 340 277 165*!11

PROVFISKET I SÖDRA BERGUNDASJÖN 2018 Provfisket utfördes 26-28 juli och siktdjupet var ca 1 m. Sommaren 2018 var mycket varm och vid provfisket var temperaturen 28,2 C i ytan och 22,5 C på botten. Att notera är att bottenvattnet (på över 6 m djup) 2018 var varmare än ytvattnet vid samma tidpunkt 2017. Djupare än 5 meter var syrenivån låg < 2 mg/l. På grund av den varma och torra våren och sommaren var vattennivån ca 0,5 m lägre än normalt. Fångst Vid de senaste provfiskena som utförts vartannat år perioden 2011-2017 har totalt 11 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gädda, benlöja, gärs, sutare och sandkrypare. Vikt och antal fiskar per nät har varierat kraftigt mellan olika provfisken. Antalet fiskar per nät har varierat mellan 50 till 231 individer och biomassan mellan 0,96 kg och 4,096 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt. Bland tidigare provfisken sticker 2013 ut som ett år med låg fångst medan 2017 hade ett betydligt högre antal fiskar per nät än övriga år. Den låga fångsten 2013 beror troligen på att sjön varit skiktad vilket orsakat sådana förhållande att fisken flytt från djupare områden än 3 meter och resultatet ger troligen en mycket felaktig bild av fisksamhället (se diskussion sida 21). 2018 ökade antalet individer per nät till 255 individer, men biomassan på 2853 g per nät var lägre än de två senaste provfiskena, figur 4 & 5. Anledningen till det höga antalet individer per nät är en kraftig ökning av antalet abborrar, framför allt årsyngel. Däremot var antalet braxen och gösyngel lägre än 2017 då det fångades relativt många yngel av ett flertal arter. Frånsett 2013 som hade en låg fångst av alla arter, syns en stor minskning i antal och framför allt biomassa av mört i fångsten 2018. Även braxen fångades i färre antal och vikt än vid de senaste provfiskena. För övriga arter är det svårt att dra slutsatser då de fångas i relativt lågt antal i provfisken. Undantag är gärs som verkar ha ökat senaste åren. Att notera är även att mer gädda fångats 2017 och 2018 än vid tidigare provfisken, figur 5. Resultaten följer samma mönster som observerats i Trummen och Växjösjön där abborren ökat kraftig samtidigt som vitfisk minskat i fångst. Anledningen är att när vitfisken minskar så minskar konkurrensen och ett utrymme skapas för abborren. En mycket hög täthet av små abborrar är inte önskvärt för vattenkvalitén då dom bland annat konsumerar stora mängder djurplankton. Men det är bättre än en hög täthet av mört och braxen som dessutom påverkar sediment och har en större påverkan på vattenkvalitén. I vilket fall har rovfisken gott om potentiella byten och förhoppningsvis kan rovfisken fortsatt att öka.!12

Södra Bergundasjön Antal 300 250 200 150 100 50 0 2011 2013 2015 2017 2018 Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Figur 4. Antal individer per nät vid provfisken 2011-2018 i Södra bergundasjön. Angående resultat 2013 se sida 21. Södra Bergundasjön Vikt (g) 5000 4000 3000 2000 1000 Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre 0 2011 2013 2015 2017 2018 Figur 5. Vikt (gram) per nät vid provfisken 2011-2018 i Södra bergundasjön. Angående resultat 2013 se sida 21.!13

Längdfördelning Vid jämförelser av längdfördelning har vissa avgränsningar fått göras. Det blir ganska rörigt om flera år skall jämföras med varandra och därför kommer i första hand jämförelser för åren 2015 och 2018 redovisas som ett mått på före- och under/efter reduktionsfiske. Fokus är på de vanligaste arterna som fångats i provfisket och i reduktionsfisket: abborre, gös, mört och braxen. För längdfördelning av övriga arter och tidigare år finns tidigare rapporter eller data att ladda ned på https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/ klicka på sjöurval och sök sedan Södresjö. Vid jämförelse av antal fiskätande abborrar kommer samtliga provfisken 2011-2018 att tas med. Abborre Innan reduktionsfisket var de flesta abborrarna små och det fångades få individer som var större än 10 cm i provfisket 2015. På grund av den kraftiga föryngringen 2018 var de flesta abborrarna också mindre än 10 cm, men en tydlig ökning av större abborre kan också observeras, figur 6 & 7. Av de större abborrarna är det framför allt individer på 12-18 cm som ökat men även antalet abborrar större än 20 cm var fler 2018 än tidigare. Abborren har gynnats senaste åren och trots att rekordmånga abborryngel fångades 2018 har dom haft en bättre tillväxt än tidigare år. 2015 var majoriteten av årets yngel 5-6 cm jämfört med 6-8 cm 2018. Under vår och försommar 2018 var vattnet relativt klart och tidvis kunde stora mängder djurplankton observeras. Minskad konkurrens, ökad födotillgång och den mycket varma sommaren 2018 bör vara de starkaste faktorerna till den större tillväxten och stora antalet årsyngel. Att abborrarna blir relativt stora redan första året gör stor skillnad för dess överlevnad och möjlighet att bli större och fiskätande. Därför kan vi förmodligen vänta oss en ökande population av stor abborre kommande år. I bedömningsgrunderna som används beräknas abborre gå över till att delvis äta fisk vid en längd av 12 cm. Det är också ungefär samma längd där abborre släpps tillbaks i reduktionsfisket. Vid jämförelse mellan åren innan reduktionsfiske med provfisken efter reduktionsfisket startat har antalet potentiellt fiskätande abborrar mer än fördubblats från mellan 3-7 individer per nät 2011-2015 till 16 individer per nät 2018. Av de större abborrarna har även individer större än 20 ökat från 0,9-1,5 individer till ca 2,7 individer per nät 2018, figur 7. Dock är tätheten inte lika hög som observerat i Trummen och Växjösjön där fångst av abborre större än 20 cm 2017 var 3,6 respektive 4,1 individer per nät. Att beakta är även sjöarnas storlek där man generellt förväntar sig mer fisk per nät i en större sjö.!14

600 500 3000 2860 Abborre 2015 2018 Antal 400 300 200 100 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 Längd cm Figur 6. Antal abborrar per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Södra bergundasjön. Notera att det fångades stora mängder abborrar på 6-7 cm 2018 men att staplarna minskats för att även kunna utläsa antal av övriga längdklasser. Antal potentiellt fiskätande abborrar per nät 16 14 12 10 8 6 4 2 0 12-19 cm >20 cm 2011 2013 2015 2017 2018 Figur 7. Antal potentiellt fiskätande abborrar per nät i provfisken 2011-2018 i Södra bergundasjön. Streckad linje visar när reduktionsfisket startade (höst 2016). Resultatet har delats upp i individer mindre än 20 cm (blått) och större än 20 cm (rött). Anledningen är att abborre större än 20 cm räknas som mer attraktiv sportfisk alternativt matabborre.!15

Gös Södra bergundasjön har tidigare varit populär för sitt gösfiske med relativt stora individer. Eftersom de största maskorna i provfiskenäten är 55 mm är det sällan stor gös fastnar och det är svårt att få en korrekt uppfattning om hur mycket stor gös det finns i en sjö med hjälp av provfiske med översiktsnät. Dessutom misstänkts tjuvfisket ha pågått redan något år innan reduktionsfisket startade vilket även gör det svårt att utifrån fångster i not och bottengarn ha en uppfattning om hur populationen påverkats, men ganska få stora gösar har fångats i reduktionsfisket så det är troligt att tjuvfisket haft en stor påverkan på populationen. Med provfisket kan man däremot få en ganska bra uppfattning om mindre storleksklasser och hur föryngringen ser ut. Generellt har relativt mycket gösyngel fångats både innan och efter att reduktionsfisket startade där mängden var mycket stor 2017. Storleken på årsyngel har dock mestadels varit liten (< 10 cm) tidigare även vid notfisken på höst/vinter 2016 och 2017. Baserat på hur många större individer som fångats även i reduktionsfisket verkar det som att få gösyngel lyckats överleva och bli stora. 2015 fångades gösyngel mellan 4-7 cm samt en del individer på 14-17 cm, medan det fångades få större individer. Om individerna på 4-7 cm och de på 14-17 cm är olika årsklasser eller samma årsklass går inte att avgöra utan åldersanalys, men det är ganska vanligt att det bildas två storlekar på samma årskull, (Soneston 1991). Det beror på att en del fortsätter att äta djurplankton och/eller andra smådjur och då har en ganska dålig tillväxt, medan en del individer lyckas gå över till att äta fisk och därför växer mycket fortare. Oavsett om det är en eller två årsklasser är det tydligt att det tidigare producerats gösyngel i relativt stort antal men att de flesta var småvuxna och ganska få blivit stora, vilket går att se i senare provfisken. 2018 fångades relativt få små individer men betydligt fler på 11-15 cm än tidigare. Hur gamla dessa individer är har inte undersökts, men det troligt att dom är födda 2018. Den varma sommaren tillsammans med god födotillgång där det både funnits gott om djurplankton i maj samt yngel av bland annat abborre under sommaren bör ha lett till god tillväxt. 2018 kunde även något fler gösar på 20-25 cm observeras. Det ökande antalet gös > 10 cm bådar gott inför framtiden och ett starkare gösbestånd är förmodligen att vänta.!16

80 70 60 Gös 2015 2018 Antal 50 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 Längd Figur 8. Antal gösar per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Södra bergundasjön. Figur 9. Bild på två gösar och ett abborryngel som fångades i provfisket 2018. Det har inte gjorts någon åldersanalys, men troligen är samtliga födda 2018. Gösen i mitten är mindre än abborrynglet och för liten för att äta fisk. Gösen högst upp är stor nog att äta både mindre gös och abborre och har därför troligtvis god tillväxt och överlevnadschans. 2018 fångades fler stora gösyngel än tidigare vilket troligen beror på den varma sommaren och god födotillgång.!17

Mört Mört brukar tillsammans med abborre vara den art som fångas i störst antal i provfisket. Innan reduktionsfisket (2015) fångades mycket mört mellan 9-24 cm. Trots en tidigare mycket hög biomassa fisk i sjön har mörten inte visat tecken på något tusenbröder bestånd och kunnat växa till en relativt stor storlek. Detta bör bero på att den klarat av att utnyttja resurserna effektivare än abborren, men troligen också på att sjön är relativt stor. Att mörten har varit större än abborren har konsekvenser för predationstrycket då de flesta mörtarna har utgjort för stora byte för abborren. Gädda och stor gös kan ta större mört men många gånger väljer dom ett något mindre och enklare byte att fånga, och troligen har många av de större mörtarna haft ett lågt predationstryck, vilket dessutom beror på en låg täthet av större rovfisk. 2018 fångades betydligt färre mörtar än innan reduktionsfisket startade, vilket framför allt beror på en minskning av mört större än 8 cm. Däremot verkar föryngringen varit god sista åren och många årsyngel på 6-8 cm fångades 2018. Att det produceras mycket årsyngel när den större fisken minskar är ett vanligt problem, och det är viktigt att få upp ett starkt rovfiskbestånd, framför allt av sådana som äter yngel för att hålla efter vitfisken. Även om fisken inte var direkt småvuxen innan reduktionsfisket verkar det som att den minskade konkurrensen fått dom att nå större storlek och 2018 fångades även större mört än tidigare, med en del individer över 25 cm. 350 300 250 Mört 2015 2018 Antal 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 Längd cm Figur 10. Antal mörtar per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Södra bergundasjön.!18

Braxen Braxen är till vikt den art som det fångats mest av i reduktionsfisket. Standardiserade provfiskenät är dock inte speciellt bra att använda för att få en uppfattning om hur mycket braxen det finns i en sjö och i provfiskena brukar den inte utgöra en speciellt stor andel varken sett till antal eller biomassa. Anledningen är återigen att översiktsnäten har största maskstorlek 55 mm och således blir stora individer underskattade. Braxen har en hög kroppsform och det har visat sig att de underskattas i översiktsnät redan efter ca 30 cm längd. Oavsett kan man få en viss uppfattning i alla fall om mindre storleksklasser. Jämför man provfisket 2015 med 2018 fångades betydlig färre braxnar som var större än 10 cm 2018 jämfört med 2015. Däremot har föryngringen varit god sista åren och fler braxnar mindre än 10 cm fångades än tidigare. Som för de andra arterna har reduktionsfisket minskat mängden stor vitfisk och därför givit rum för en ökad föryngring. 2018 verkar dock inte ha varit ett lika bra år för braxen som 2017 var, figur 4. 12 10 8 Braxen 2015 2018 Antal 6 4 2 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 Längd cm Figur 11. Antal braxen per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Södra bergudasjön.!19

Beräknad ekologisk status i Södra Bergundasjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 5. Det sammanlagda resultatet blev otillfredsställande status. Anledningen till att fiskfaunan fick en låg status beror främst på 1: en låg diveristet (antal) då en överväldigande majoritet av de fångade fiskarna var abborre. 2: Ett mycket högt antal individer per nät. 3: Låg medelvikt, vilket beror på att det fångades mycket årsyngel (högt antal och små individer). Dessutom var det hög biomassa per nät med låg diversitet (vikt), samt högt antal arter. Däremot gav indexet hög status för andel fiskätande abborrfisk respektive god status för kvot abborre:karpfisk. Tabell 5. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Södra Bergundasjön 2018. Resultatet för indexet blev otillfredsställande status. Indikator P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,31 3 1,02 Diversitet (antal) 0,04 5 2,07 Diversitet (vikt) 0,31 3 1,02 Antal 0,00 5 3,61 Biomassa 0,18 4 1,35 Medelvikt 0,01 5 2,41 Andel fiskätande abborrfisk 0,83 1 0,21 abborre / karpfisk 0,49 2 0,74 Klass EQR 8 0,27 Otillfredställande!20

Den varma sommaren i kombination med god tillgång på föda under våren har lett till en mycket kraftig föryngring av abborre. Att det producerats enorma mängder abboryngel 2018 är anledningen till det höga antalet fiskar per nät, låg medelvikt och låg diversitet och därför största anledningen till att indexet gav en låg status. Sjön är fortsatt produktiv och en så kraftig föryngring som skett 2018 är negativt för vattenkvalitén då ynglen konsumerar stora mängder djurplankton. Förhoppningsvis kan antalet fiskätande abborre och gös fortsätta att öka och på så sett hålla efter föryngringen, vilket inte varit fallet 2018. Antalet stor abborre per nät i Södra Bergundasjön är fortfarande lägre än i Trummen och Växjösjön trots att S. bergundasjön är större, vilket tyder på en lägre täthet rovfisk. Södra bergundasjön har haft sämre status än Trummen och Växjösjön de sista decennierna och det mest pekar på att det både krävs längre tid och större insats för att nå liknande resultat i Södra Bergundasjön som i de andra sjöarna. Det finns dock flera positiva observationer från provfisket. Antalet abborrar som är i storlek att äta fisk har ökat inklusive stor abborre (>20 cm) och har ungefär dubblerats jämfört med 2015 och tidigare provfisken. Gösen har haft två bra år 2017 och 2018 och fler individer större än 10 cm fångades 2018 jämfört med tidigare provfisken. Det tyder på en positiv trend med ett ökande bestånd rovfisk. Samtidigt har mörten minskat, och således är flera mål med reduktionsfisket på väg att uppfyllas eller har i alla fall en positiv utveckling. Därför, även om det behövs mer åtgärder för att få god status i sjön finns det flera saker som pekar på att sjön är påväg åt rätt håll och att rovfisken ökar. Angående jämförelser med tidigare år För den som är uppmärksam kan man se att 2013 var ett år med mycket lägre antal och vikt per nät än övriga år. Att det fanns lite fisk i sjön 2013 är inte det minsta troligt utan den låga fångsten beror på andra orsaker. Andreas Hedrén (Sjömiljöansvarig Växjö kommun) har observerat att fångsten 2013 var mycket låg på djup större än 3 m (t.ex. endast 40 g mört totalt på de 21 nät som låg djupare än 3 m). Det kan ha orsakats av höga ammoniakhalter i bottenvattnet, vilket provtagning i augusti 2013 indikerar, och kan ha orsakats av nedbrytningsprocesser av de kraftiga algblomningar som skett. Vi ser detta som en mycket trolig orsak. På grund av de omständigheter som verkar ha funnits 2013 är det resultatet mycket osäkert och ger en missvisande bild om fisksamhället.!21

PROVFISKET I NORRA BERGUNDASJÖN 2018 Provfisket utfördes 29-30 juli och siktdjupet var ca 0,7 m. Sommaren 2018 var mycket varm och vid provfisket var temperaturen 24,7 C i ytan och 23,2 C vid botten. Den lägre temperaturen i ytvattnet i Norra bergundasjön jämfört med Södra bergundasjön beror troligtvis på en ändring i vädret med ett par svalare nätter innan fisketillfället i Norra bergundasjön. Att notera är att bottenvattnet (på över 4 m djup) 2018 var varmare än ytvattnet vid samma tidpunkt 2017. Djupare än 4 meter var syrenivån låg < 2 mg/l. På grund av den varma och torra sommaren var vattennivån ca 0,4 m lägre än normalt. Fångst Vid de senaste provfiskena som utförts vartannat år perioden 2011-2017 har totalt 8 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gärs och sutare. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 120 till 200 individer och biomassan mellan ca 2,8 kg och 4,37 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt. Som i Södra bergundasjön var fångsten lägre 2011 och 2013 för att sedan stiga 2015. Dock har skillnaden mellan år inte varit lika stor i Norra bergundasjön. Fångsten 2018 var rekord stor sett till antal med 370 individer per nät, men vikt per nät på 4,44 kg var i nivå med de senaste provfiskena, figur 12 & 13. En kraftig ökning av abborryngel är den största orsaken till det mycket höga antalet fiskar per nät. Dessutom var antalet mört och gösyngel på samma nivå som tidigare år vilket ytterligare bidrar till det höga antalet. Precis som i Södra bergundasjön verkar abborren ha gynnats i Norra bergundasjön av det varma vädret och klara vattnet under våren 2018 med gott om djurplankton. Ganska många gösyngel fångades så som tidigare år, men de flesta var små < 10 cm även 2018. Även i Norra bergundasjön kan en minskning av stor mört observeras (> 15 cm), men dock var antalet mörtar per nät i nivå med tidigare år. För övriga arter är det svårt att dra generella slutsatser då dom fångats i lågt antal, frånsett gärs som tycks ha ökat sista åren. Att notera från 2018 års provfiske är dock högre fångst av sutare samt att ruda fångades. Ruda är en ovanlig art i provfiskena, men som varit ganska vanlig fångst i bottengarn och not i Södra Bergundasjön.!22

Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Norra Bergundasjön 2011 2013 2015 2017 2018 Figur 12. Antal individer per nät vid provfisken 2011-2018 i Norra bergundasjön Ruda Sutare Sarv Mört Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Vikt (g) Norra Bergundasjön 5000 4000 3000 2000 1000 0 2011 2013 2015 2017 2018 Figur 13. Vikt (gram) per nät vid provfisken 2011-2018 i Norra bergundasjön Ruda Sutare Sarv Mört Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre!23

Längdfördelning För att förenkla jämförelse mellan sjöarna kommer 2015 och 2018 redovisas som ett mått på föreoch under/efter reduktionsfiske även om reduktionsfisket bedrivits i Södra bergundasjön. Fokus är på de vanligaste arterna som fångats i provfisket och i reduktionsfisket: abborre, gös, mört och braxen. För längdfördelning av övriga arter och tidigare år finns tidigare rapporter eller data att ladda ned på https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-forsjoprovfiske-nors/ klicka på sjöurval och sök sedan Norresjö. Vid jämförelse av antal fiskätande abborrar kommer samtliga provfisken 2011-2018 att tas med. Abborre I regel har fler abborrar fångats i Norra bergundasjön jämfört med Södra bergundasjön och en stor mängd små abborrar fångades 2015 (< 10 cm). Även en del individer på 11-13 cm fångades men få var större. På grund av den stora föryngringen 2018 var också de flesta abborrar små (< 10 cm) men även en ökning av större abborre kan observeras i Norra bergundasjön. Det flesta årsynglena 2018 var 6-8 cm långa jämfört med 5-7 2015. Den bättre tillväxten beror troligen på den varma våren och sommaren, men också på större födotillgång tidigt på sommaren än tidigare år. Som i Södra bergundasjön var vattnet klarare än vanligt under maj-juni i Norra Bergundasjön och observationer från stadkanten vid sundet pekade på att det även fanns stora mängder djurplankton i Norra bergundasjön. Kombinationen med varmt vatten, bättre sikt och god födotillgång har troligen tillsammans bidragit till den höga tillväxten. Även i Norra bergundasjön ökade antalet potentiellt fiskätande abborre (>12 cm), framför allt jämfört med 2017 års provfiske då fångsten av stor abborre var låg jämfört med övriga år. Ökningen jämfört med 2013 och 2015 är inte lika stor som i Södra bergundasjön men tyder på en positiv utveckling i sjön senaste åren. Att notera är att relativt många individer på 30-40 cm fångades vid provfisket 2018, vilket bidrar till hög vikt fiskätande abborre. Dem är så stora att de bör ha funnits i sjön ett bra tag. Varför fler av dessa stora individer fångades än tidigare är oklart, men kan ha med värmen och ökad aktivitet att göra.!24

Antal 650 585 520 455 390 325 260 195 130 65 0 1703 1380 852 Abborre 2015 2018 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 Längd cm Figur 14. Antal abborrar per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Norra bergundasjön. Notera att det fångades stora mängder abborrar på 6 cm 2015 samt 6-7 cm 2018 men att staplarna minskats för att även kunna utläsa antal av övriga längdklasser. 20 Antal potentiellt fiskätande abborrar per nät 15 10 5 0 2011 2013 2015 2017 2018 Figur 15. Antal potentiellt fiskätande abborrar per nät i provfisken 2011-2018 i Norra bergundasjön. Reduktionsfisket i Södra bergundasjön startade hösten 2016 och migration mellan sjöarna stoppades höst 2017. Resultatet har delats upp i individer mindre än 20 cm (blått) och större än 20 cm (rött). Anledningen är att abborre större än 20 cm räknas som mer attraktiv sportfisk alternativt matabborre.!25

Gös Som redan diskuterats i avsnittet om gös i Södra bergundasjön fångas sällan större individer i provfiskenät, men metoden kan användas för att få en uppfattning om mindre storlekar och föryngring. Vad gäller utveckling och bestånd av stor gös i Norra bergundasjön är kunskapen låg, då inget fiske med bottengarn eller not utförts i Norra bergundasjön. Det är dock troligt att tjuvfisket tagit en del av de större gösarna i sjön. Sedan 2015 har ett relativt stort antal gösar fångats i provfisket, men vikten har varit låg. Som i Södra bergundasjön verkar det som att gösen producerar relativt mycket yngel, men att väldigt få individer överlever till större storlek. 2018 var årets gösyngel något större än 2015. De flesta var dock små (< 10cm) och väldigt få gösar var större än 8 cm. En viss ökning i antal på 13-15 cm kan observeras men inte i samma utsträckning som i Södra bergundasjön. Ingen gös över 20 cm fångades varken 2015 eller 2018. En något bättre situation 2018 än 2015 kan observeras, men gösen ser fortsatt ut att ha svårt att växa sig stor. En anledning kan vara att konkurrensen från abborre och mört om djurplankton varit högre i Norra Bergundasjön jämfört med Södra bergundasjön där lägre täthet av dessa arter fångades. Antal 250 200 150 100 Gös 2015 2018 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Längd cm Figur 16. Antal gös per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Norra bergundasjön.!26

Mört Mört populationen var ganska lik i Södra och Norra bergundasjön 2015 innan reduktionsfisket. Av längdfördelningen framgår det att det fanns relativt gott om mört i de flesta storleksklasser upp till 24 cm. 2018 fångades betydlig färre mörtar som var större än 14 cm även i Norra bergundasjön, figur 16. Under vårfisket med bottengarn fångades stora mängder mört och braxen vid sundet som förbinder sjöarna. Även på hösten observerades fisk som försökte vandrade mellan sjöarna och det är troligt att fisk rört sig mycket mellan sjöarna fram till hösten 2017. Det är troligt att minskningen av stor mört är ett resultat av reduktionsfisket i Södra bergundasjön, vilket skulle kunna förklara varför även Norra bergundasjön hade klart vatten under vår till försommar 2018. En intressant observation är att det verkar finnas två årsklasser välrepresenterade i Norra bergundasjön, runt 6-8 cm respektive 11-13 cm. Samma årsklasser finns representerade i Södra bergundasjön, men med betydligt färre individer på 11-13 cm. En anledning kan vara att vårens bottengarnsfiske i Södra bergundasjön minskat fjolårsmörten där i, men på grund av att migrationen stoppats har vårens fiske inte haft någon påverkan i Norra bergundasjön. Om så är fallet går såklart inte att veta då det inte undersökts, men det tycks troligt. 2018 års provfiske tyder på att den stora mörten minskat, men att det fortfarande finns gott om mindre mört i sjön. 300 250 200 Mört 2015 2018 Antal 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Längd cm Figur 17. Antal mörtar per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Norra bergundasjön.!27

Braxen Braxen har vid samtliga provfisken fångats i lågt antal vilket gör det svårare att dra slutsatser om denna art i Norra bergundasjön. Som diskuterats i avsnittet om braxen i Södra bergundasjön fångas sällan stora exemplar i provfiskenät vilket gör att det inte går att avgöra på ett korrekt sett hur mycket braxen det finns i en sjö med hjälp av provfiske med översiktsnät. Som för mört har även fångster i bottengarn indikerat att fisken tidigare rört sig mycket mellan sjöarna och kanske kan ett gemensamt mönster för de två sjöarna observeras. 2015 fångades inga små braxnar men ett antal på 29-35 cm. 2018 fångades inga individer på 29-39 cm medan det var fler än tidigare under 10 cm längd. Samma mönster observeras i Södra bergundasjön där det är fler små braxnar i senaste provfiskena medan antalet större än 10 cm minskat. Det är troligt att reduktionsfisket i Södra bergundasjön även minskat antalet stora braxnar i Norra Bergundasjön vilket kan vara en bidragande orsak till klarare vatten vår - försommar 2018. 5 4 Braxen 2015 2018 Antal 3 2 1 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 Längd cm Figur 18. Antal braxen per längdklass (cm) i provfiske 2015 och 2018 i Norra bergundasjön.!28

Beräknad ekologisk status i Norra Bergundasjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 6. Det sammanlagda resultatet blev måttlig status. Anledningen till måttlig status är främst, 1: det fångades ett väldigt högt antal individer, 2: mycket hög vikt och 3: låg medelvikt. Även antalet arter är enligt indexet något för högt samt resultatet ger låg diversitet (antal). Däremot gav indexet hög status för andel fiskätande abborfisk och kvot abborre:karpfisk. Tabell 6. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Norra bergundasjön. Resultatet för indexet blev måttlig status. Indikator P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,40 3 0,84 Diversitet (antal) 0,39 3 0,87 Diversitet (vikt) 0,55 2 0,60 Antal 0,00 5 4,24 Biomassa 0,03 5 2,23 Medelvikt 0,02 5 2,35 Andel fiskätande abborrfisk 0,77 1 0,29 5 abborre / karpfisk 0,90 1 0,12 Klass EQR 8 0,38 Måttlig!29

Som i Södra bergundasjön var fångsten väldigt stor och utgjordes till störst del av yngel vilket bidrar till låg medelvikt. En anledning till bättre resultat enligt indexet i Norra bergundasjön är att abborre inte är lika dominant, vilket beror på att mörten inte minskat i lika stor utsträckning. Det innebär att Norra bergundasjön får bättre resultat på diversitet (antal & vikt), kvot abborre:karpfisk och andel fiskätande abborrfisk. Eftersom en minskning i antalet karpfiskar, så som mört och braxen samt en ökning i antalet fiskätande abborre är önskvärt överensstämmer inte indexet med de mål som satts upp för sjöarna. Att det dessutom ges bättre status för färre antal arter är som diskuterats i 2017 års provfiske beklagligt och snarare borde ett högre antal arter i provfisket ses som positivt (då det finns 15 arter naturligt förekommande i sjöarna som fångats i reduktionsfisket). Att notera vad gäller andel fiskätande abborre är att det fångades relativt många abborrar på 30-40 cm. Dessa har hög vikt vilket ger ett stort utslag, och således baseras andel fiskätande abborrfisk på ett lägre antal individer i Norra bergundasjön jämfört med Södra bergundasjön. SLUTSATSER Trots vissa skillnader i fångst finns det flera saker som pekar på att fisk rört sig i stor utsträckning mellan Södra och Norra bergundasjön. Till exempel har fångsten i bottengarn indikerat en kraftig migration mellan sjöarna, samt mycket fisk observerats vid sundet som förbinder sjöarna. Dessutom har storleksstrukturen för abborre och mört innan reduktionsfisket varit väldigt likt. Sedan reduktionsfisket startade i Södra bergundasjön har vitfisk så som mört och braxen minskat medan abborren ökat. Det mesta i provfisket 2018 tyder på en positiv utveckling, men tätheten av rovfisk är lägre än vad som observerats tidigare i Trummen och Växjösjön, och därför finns det en hel del jobb kvar innan samma resultat kan observeras i Södra bergundasjön. Det verkar som att reduktionsfisket även har haft en del effekter i Norra bergundasjön, troligen på grund av att fisk tidigare kunnat rört sig mycket mellan sjöarna. Även i Norra bergundasjön kan en ökning i antal stora abborrar observeras samtidigt som stor mört och braxen verkar ha minskat. Utvecklingen är mindre stark, men dock positiv även i Norra bergundasjön. Barriären mellan sjöarna verkar också ha haft en viss effekt då mindre mört fanns i ganska stort antal i Norra bergundasjön i provfisket 2018 men inte i Södra bergundasjön. Det kan bero på bottengarnsfisket 2017 som utfördes i Södra bergundasjön men som på grund av barriären inte påverkat Norra bergundasjön.!30

Och till sist något om metodiken. Det är troligt att en positiv utveckling med mer fiskätande abborre i framtiden kommer att ge en sämre status enligt EQR 8 som observerat i Trummen och Växjösjön. Det verkar som att EQR 8 är relativt dåligt på att avgöra sjöarnas och fiskfaunans status i starkt övergödda vatten. Som exempel har fiskfaunan i reduktionsfisket dominerats av vitfisk, däribland en stor del braxen (>40 cm). Trots detta har till exempel Södra bergundasjön tidigare år haft en bättre status enligt EQR 8 än 2018. En så pass stor mängd och dominans av karpfisk som funnits, är ett resultat av övergödningen och mycket negativ för vattenkvaliteten. Trots detta har provfiskena inte klarat av att återspegla karpfiskens dominans. Den stora mängden abborryngel är negativt vilket indexet återspeglar, men en ökad andel rovfisk och fiskätande abborre är önskvärt och bör i detta fall inte ge negativt resultat. Dessutom ger indexet sämre status för högt antal arter, vilket gör att Norra bergundasjön för en bättre beräknad status. I reduktionsfisket har 15 st naturligt förekommande arter fångats. Många utgör en ganska lite del av fisksamhället och det blir ganska slumpmässigt om de fastnar i ett enskilt provfiske eller ej. Vår inställning är att i detta fall bör ett högt antal arter ge en bättre status. En anledning till att färre arter fångas kan vara att fisksamhället domineras av ett par arter. En minskning av till exempel mört och braxen som gett mer utrymme för till exempel siklöja, eller någon annan art borde istället ses som positivt. På grund av bristerna i EQR 8 bör fisksamhället utvärderas på annat sett, alternativ inte så stor vikt läggas på EQR8 när sjöarnas samlade status klassas. Resultat för 2018 års provfiske är inrapporterat till datavärd: https://www.slu.se/institutioner/ akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/. Där kan samtliga data laddas ned, även från tidigare år genom att söka på sjönamn. Södra och Norra bergundasjön hittas genom att söka på Södresjö respektive Norresjö.!31

REFERENSER Kinnerbäck, A. (2001). Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 2001:2 Kinnerbäck, A. (2013). Jämförvärden från provfisken. Ett komplement till EQR8. Aqua reports 2013:18 NÄTLÄGGNINGSKARTOR Näten har placerats på samma sett 2018 som tidigare år. Nätläggningskartor är hämtade från tidigare utförda provfisken (utfört 2013 av Huskvarna ekologi).!32

Södra Bergundasjön (432 ha) 20 28!33

Norra Bergundasjön (223 ha)!34