EU och det sociala kapitalet

Umeå Universitet Statsvetenskapliga institutionen EU och det sociala kapitalet En studie av sammbandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemsländer Uppsats för C- seminariet i statsvetenskap vid Umeå universitet VT 2014 Anders Ranstad

Förkortningar Landsförkortningar: Belgien BE Bulgarien BG Cypern CY Danmark DK Estland EE Finland FI Frankrike FR Grekland GR Irland IE Italien IT Lettland LV Litauen LT Luxemburg LU Malta MT Nederländerna NL Polen PL Portugal PT Rumänien RO Slovakien SK Slovenien SI Spanien ES Storbritannien och Nordirland GB Sverige SE Tjeckien CZ Tyskland DE Ungern HU Österrike AT Källa: SCB 1 EU:s medlemsländer: 1999 - EU15-12 medlemsstater + Österrike, Sverige och Finland 1995. 2004 - EU25-15 medlemsstater + Polen, Ungern, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Cypern och Malta 2004. 2009- EU27-25 medlemsstater + Bulgarien och Rumänien 2007. 2 EU- Europeiska Unionen FN- Förenta Nationerna 1 SCB (2012-05-24) Koder för medlemsstater. (http://www.intrastat.scb.se/medlem.asp) hämtad: 2014-04-17 2 Europaparlamentet. Odaterad. Om parlamentet. Valdeltagandet i EU-valen 1979 2009. (http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/000cdcd9d4/valdeltagande-(1979 2009).html) hämtad: 2014-03-18 1

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 5 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 2. TEORETISKT RAMVERK... 7 2.1 PUTNAM OCH DET SOCIALA KAPITALET... 7 2.2 FÖRTROENDE... 11 2.3 UTBILDNING... 12 2.4 HÄLSA... 13 2.5 OPERATIONALISERING... 13 3. METOD... 14 3.1 FORSKNINGSDESIGN... 14 3.2 MATERIAL... 16 3.3 ANALYS... 17 4. EMPIRI... 18 4.1 VARIABLER... 18 4.2 EU- VALETS UTVECKLING... 19 4.3 SECOND- ORDER ELECTION... 21 4.4 FÖRTROENDE... 23 4.5 UTBILDNING... 25 4.6 HÄLSA... 26 4.7 JÄMFÖRANDE STATISTIK... 28 4.7.1 Valet 2004... 28 4.7.2 Valet 2009... 29 4.8 EU15 LÄNDERNA, EXKLUSIVE BELGIEN, LUXEMBURG OCH GREKLAND, I VALEN 2004 OCH 2009.... 30 5. ANALYS... 31 6. AVSLUTANDE DISKUSSION... 36 7. REFERENSER... 39 8. APPENDIX... 43 2

Figur och tabellförteckning: Figur 2.5.1: Illustration av uppsatsen syfte..14 Tabell 4.4.1: Beroende variabler...18 Tabell 4.1.2: Oberoende variabler.19 Figur 4.1.1: Illustration av EU-valets utveckling, 1979-2009.19 Tabell 4.1.2: Procentuell utveckling i senaste EU-val och nationella val...20 Figur 4.2.1: Jämförelse av valdeltagandet i nationella val och EU-val..21 Figur 4.3.1: Korrelation av valdeltagande och förtroende 1999 23 Figur 4.3.2: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2004 24 Figur 4.3.3: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2009 24 Figur 4.4.1: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2004.25 Figur 4.4.2: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2009.26 Figur 4.5.1: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2004..26 Figur 4.5.2: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2009..27 Tabell 4.6.1.1 Multivariat Regressionsanalys 2004, Model Summary...28 Tabell 4.6.1.2 Multivariat Regressionsanalys 2004, Coefficients tabell.29 Tabell 4.6.2.1 Multivariat Regressionsanalys 2009, Model Summary...29 Tabell 4.6.2.2 Multivariat Regressionsanalys 2009, Coefficients tabell.30 Tabell 8.1: Bivariat analys av valdeltagande och förtroende 1999 43 Tabell 8.2: Bivariat analys av valdeltagande och förtroende 2004 43 Tabell 8.3: Bivariat analys av valdeltagande och förtroende 2009 44 Tabell 8.4: Bivariat analys av valdeltagande och utbildning 2004.44 Tabell 8.5: Bivariat analys av valdeltagande och utbildning 2009.45 Tabell 8.6: Bivariat analys av valdeltagande och hälsa 2004..45 Tabell 8.7: Bivariat analys av valdeltagande och hälsa 2009..46 3

Figur 8.8: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2004, EU15 46 Tabell 8.9: Bivariat analys av valdeltagande och förtroende 2004, EU15.47 Figur 8.10: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2009, EU15..47 Tabell 8.11: Bivariat analys av valdeltagande och förtroende 2009, EU15...48 Figur 8.12: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2004, EU15..48 Tabell 8.13: Bivariat analys av valdeltagande och utbildning 2004, EU15...49 Figur 8.14: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2009, EU15..49 Tabell 8.15: Bivariat analys av valdeltagande och utbildning 2009, EU15...50 Figur 8.16: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2004, EU15...50 Tabell 8.17: Bivariat analys av valdeltagande och hälsa 2004, EU15 51 Figur 8.18: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2009, EU15...51 Tabell 8.19: Bivariat analys av valdeltagande och hälsa 2009, EU15 52 Tabell 8.20 Multivariat Regressionsanalys 2004, Model Summary, EU15...52 Tabell 8.21 Multivariat Regressionsanalys 2004, Coefficients tabell, EU15.52 Tabell 8.22 Multivariat Regressionsanalys 2009, Model Summary, EU15...53 Tabell 8.23 Multivariat Regressionsanalys 2009, Coefficients tabell, EU15.53 4

1. Inledning Den 25 maj 2014 väljer Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% 3 av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. 4 Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången. 5 I boken What s wrong with the European union & how to fix it påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett second-order election. Han menar att valet är underordnat de nationella valen. Hix problematiserar EU:s bristande legitimitet till Europas befolkning och påvisar ett demokratiskt underskott. Han skriver även att det existerar en allmän uppfattning att EU lider av ett stort underskott gällande demokratiska värden. Frågetecken kring EU:s demokratiska underskott väcktes ursprungligen av länder med en stark historia av demokratiska institutioner, exempelvis Sverige och Storbritannien. Frågan har dock på senare tid fått alltmer fokus även från andra länder. 6 Ytterligare ett betydande problem är EU:s svårigheter att skapa kontakter och konkreta relationer till Europas befolkning. Stödet för EU har stadigt minskat, främst efter 90-talet. Som motåtgärder till detta har parlamentet getts mer makt och generellt fattas beslut numera med en större transparens än tidigare. 7 Tanken är att öka medborgarnas förtroende, och känsla att kunna påverka ett EU som tidigare känts distanserat för vanliga människor. Hix presenterar en mängd olika faktorer för det lägre valdeltagandet i EU- valet. En av flera förklaringar kan vara bristen på socialt kapital. Skiftande kultur och en ansträngd gemensam historia kan antas göra det svårt att skapa ett starkt socialt kapital mellan EU:s medborgare och därmed forma en gemensam och stark europeisk identitet. Detta kan i sin tur påverka 3 Valmyndigheten (2010-09-23) Val till riksdagen- Röster. (http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/r/rike/) hämtad 2014-03-17 4 Europaparlamentet. Odaterad. Om parlamentet. Valdeltagandet i EU-valen 1979 2009. (http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/000cdcd9d4/valdeltagande-(1979 2009).html) hämtad: 2014-03-18 5 Hix, Simon (2008) What s wrong with the EU and how to fix it. Cambridge: Polity Press Sid. 80 6 Hix (2008) Sid. 67 7 Hix (2008) Sid. 50-51 5

valdeltagandet till Europaparlamentet vilket undergräver EU:s demokratiska legitimitet. Robert Putnam har i sin forskning uppmärksammat ett minskande socialt kapital i USA. Kan en liknande utveckling skönjas inom EU med ett minskande valdeltagande till EU-valet som följd? Med bakgrund i EU:s bristande legitimitet, demokratiska underskott och de åtgärder som tagits för att åtgärda detta kan antas att EU:s medborgare tillvarar tar möjligheten att påverka vid valen till EU. Trots att parlamentet fått en mer framskjuten roll inom EU visar verkligheten att valdeltagandet fortsatt är lågt runt om i Europa. Medborgarnas rösträtt är den centrala symbolen för den västerländska demokratin. Alla människor ska ha samma makt, en röst, oberoende status och rikedom. Med bakgrund i tankar kring ett demokratiskt underskott inom EU behandlar uppsatsen vad som kan tänkas ligga bakom skillnaden mellan nationella val och valet till Europaparlamentet. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att se hur faktorer kopplade till socialt kapital kan bidra till att förklara det sjunkande valdeltagandet inom EU. Finns det en trend med minskat socialt kapital inom EU, likt den Putnam målar upp i Den ensamma bowlaren. Antagandet är att ett lågt socialt kapital påverkar medborgarnas tendens att rösta i valet till Europaparlamentet negativt. Vilka faktorer kan tänkas påverka det sociala kapitalet och i förlängningen valdeltagandet? Finns det faktorer av socialt kapital som har en större inverkan på valdeltagande än andra och i så fall vilka? Kan det skönjas en liknande utveckling i EU, med ett minskande socialt kapital, som den Robert Putnam målar upp i USA? Uppsatsen ämnar endast behandla valen till Europaparlamentet 2004 och 2009. Även förtroendet för EU-parlamentet 1999 undersöks i relation till valdeltagandet för att illustrera skillnader i korrelation. 6

2. Teoretiskt ramverk 2.1 Putnam och det sociala kapitalet Uppsatsen har en teoriprövande ansats, vilket innebär att teorin används för att förklara fenomenet second-order election. Socialt kapital används som teoretiska ramverk i uppsatsen vilket är ett begrepp som fått alltmer fäste inom den statsvetenskapliga forskningen. Det är ett brett begrepp med olika definitioner. En är att det syftar på den summan av tillit en grupp individer, ett samhälle, känner inför varandra. Institutioner, relationer och normer hjälper till att forma ett samhälles sociala interaktioner. Många menar att ett högt socialt kapital är grundläggande för att ett samhälle skall kunna uppnå en hög och hållbar utveckling. 8 En individ är mer benägen att vara offentligt aktiv om samhället är präglat av ett högt socialt kapital. En stats möjlighet att generera socialt kapital bestäms av historiska och kulturella erfarenheter baserat på en social-organisatorisk erfarenhet. 9 Detta betyder att EU:s medborgares motvillighet att rösta kan härledas till en inaktivitet i den europeiska politiken. En nationalstat har lättare att generera socialt kapital pga. en lång historia av gemensam kultur och social struktur. EU har i detta fall svårigheter att skapa ett starkt europeiskt socialt kapital i och med stora variationer i kulturella tillhörigheter och skiftande historiska erfarenheter. Försök har gjorts att skapa en gemensam europeisk identitet men har fram tills idag misslyckats. I sammanhanget är det viktigt att särskilja mellan en nationell identitet och socialt kapital. En nationell identitet är inte kopplad till en specifik grupp av människor utan är allmängiltig i ett samhälle, d.v.s. intersubjektiv. Putnams tankar och teorier kring socialt kapital kommer att verka som utgångspunkt i uppsatsen. Många forskare inom socialt kapital presenterar och tolkar fenomenet på olika sätt. Robert Putnam är en av de mest framstående forskarna inom området, nästan all litteratur som behandlar det sociala kapitalet hänvisar till honom. Även om han inte myntat begreppet, så är det hans definition som fått agera som utgångspunkt för efterföljande forskning. Putnam har lanserat två kända verk inom ämnet, Den fungerande demokratin (1993) och Den ensamma bowlaren (2000). Sedan dessa böcker publicerades har det framförts många olika teorier kring hur socialt kapital och valdeltagande påverkar varandra. Den allmänna 8 The World Bank. Odaterad. What is Social Capital, (http://web.worldbank.org ) hämtad:2014-05-04 9 Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind (2008), The State and Social Capital: An Instiutional Theory of Generalized Trust, Comparative Politics, Vol.40, Sid. 442 7

uppfattningen är att ett högt socialt kapital genererar en ökad politisk aktivitet. Detta i sin tur ökar chanserna att individerna röstar. 10 Olika typer av socialt kapital är ofta relaterade till varandra och kan i olika grad influera varandra. De kan verka både som komplement och substitut. Informella, individuella normer och värderingar påverka beteendet i en grupp individer. Detta kan sedan föras upp på en makronivå där allmänt accepterade normer ofta blir formella lagar och förordningar. Mindre civilt socialt kapital, horisontellt kapital, ökar behovet av att governmental social capital, vertikalt kapital. Olika faktorer av socialt kapital kan variera i signifikans i olika samhällen vid olika tidpunkter, d.v.s. relationen mellan civilt socialt kapital och governmental social capital varierar i takt med samhällets utveckling. Ett samhälles optimala sociala kapital varierar i olika utvecklingsfaser, mellan olika grader av civilt socialt kapital och governmental social capital. Detta innebär att en komparativ empirisk studie av socialt kapital bör göras av länder som befinner sig på liknande utvecklingsnivå, 11 vilket EU:s medlemsländer antas vara i denna studie. Tidigare forskning visar att demokrati och socialt kapital har en stark korrelation i relation till varandra. Dock har det hittills varit svårt att påvisa vilket som påverkar det andra. Generellt verkar nordeuropeiska länder, främst Skandinavien, hysa störst socialt kapital på ett nationellt plan. 12 Teoretiskt är det viktigt att skilja mellan individuella och kollektiva aspekter av socialt kapital. Ett samhälle besitter en viss nivå av aggregerat socialt kapital, kontextuellt socialt kapital. Inom dessa samhällen existerar individer med varierande grader av personliga resurser av socialt kapital, högt eller lågt. Putnam menar att det kontextuella sociala kapitalet har störst inverkan då individer med exempelvis ett lågt personligt socialt kapital kan dra nytta av ett högt samhälleligt socialt kapital. Man kan tala om en spill over-effekt där det individuella sociala kapitalet påverkas av det kontextuella. 13 10 Teney, Celline (2012) High political participation, high social capital? A relational analysis of youth social capital and political participation, Social Science Research, Vol. 41, Nr.5, s. 1213-1226. 11 Parts, Eve (2008) Indicators of social capital in the European Union. IAREG. (http://www.iareg.org/fileadmin/iareg/media/papers/wp2_02.pdf) 12 European Commission (2005) Social Capital. Special Eurobarometer. Sid.5 (http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_223_en.pdf) 13 Bäck, Maria (2011) Socialt kapital och politiskt deltagande i Europa. Åbo akademi. (https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72437/back_maria.pdf?sequence=2) 8

I Den fungerande demokratin studerade Putnam effekterna av en decentraliseringsreform i Italien på 70-talet. Han ämnade undersöka huruvida den demokratiska processen påverkades i olika regioner. Han fann att regioner i norra Italien kunde uppvisa att demokratin verkade fungera bättre, tillväxten var högre och institutionerna kunde anses fungera effektivare. Till skillnad från regioner i södra Italien uppvisade regioner i norra Italien en hög medborgaranda och starka civilsamhälleliga traditioner. Slutsatsen han drog var att samhällen som påvisar hög medborgaranda renderar i ett effektivare samhällsystem, med en högre tillit. 14 I Den ensamma bowlaren målar Putnam upp en bild av ett USA som präglas av ett minskat socialt kapital. De generationer som upplevde andra världskriget utmärktes av hög föreningsaktivitet och andra typer av deltagande i lokalsamhället. Men successivt har det sociala kapital som dessa generationer byggde upp krympt, menar Putnam. Aktiviteten inom föreningslivet har minskat i USA. Det sociala kapitalet har krympt vilket lett till sjunkande politisk aktivitet och ett mindre effektiv samhällelig produktivitet. Produktivitet kan delas in i tre olika delar; fysiskt kapital, human kapital och socialt kapital. Fysiskt och humant kapital berör fysiska föremål respektive enskilda individers egenskaper. Socialt kapital däremot är sociala nätverk mellan individer och de normer som då uppstår. Putnam menar att socialt kapital är besläktat med medborgerlig dygd med skillnaden att socialt kapital framhäver det faktum att den medborgerliga dygden är som starkast i ett nätverk av ömsesidiga sociala relationer. Enligt Putnam kan socialt kapital vara både offentligt och privat. Han gör även en distinktion mellan de två viktigaste formerna av socialt kapital, inkluderande och exkluderande. Inkluderande former av socialt kapital förstärker sammanbindande identiteter och homogena grupper, t.ex. etniska sammanslutningar. Exempel på exkluderande former är medborgarrättsrörelser som är utåtblickande och omfattar människor från varierande sociala förhållanden. 15 Kan socialt kapital sägas ha välgörande effekter på individer, samhällen och nationer? Putnam menar att det finns omfattande forskning som visar att social samhörighet bidrar till hälsa, välstånd och klokhet. 16 Människor som präglas av högt socialt kapital utvecklar egenskaper som gynnar hela samhället. Medborgarnas möjlighet att lösa kollektiva problem ökar. Även medborgarnas tendens att stödja staten och skattesystemet ökar. Vidare präglas samhällen 14 Putnam, Robert (2011), Den fungerande demokratin: medborgarnas rötter i Italien, 2:a upplagan. Stockholm: SNS Förlag. Sid. 147-195, 218 15 Putnam, Robert (2000), Den ensamma bowlaren: Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag. Sid. 14-29 16 Putnam (2000) Sid. 302 9

med starkt socialt kapital av en stark tillit mellan människor vilket gör sociala transaktioner billigare. Människor som är medlemmar i sociala nätverk av olika slag är ofta mer toleranta och mindre cyniska. Att leva utan socialt kapital är svårt vare sig man bor i en tätort eller på landsbygden. 17 I Den fungerande demokratin redogör Putnam för tre olika former av socialt kapital; Mellanmänskligt förtroende Sociala normer Deltagande i formella och informella nätverk Denna uppdelning har rönt viss kritik då Putnam misslyckats förklara formernas förhållande till varandra. Förtroende uppstår ur sociala normer, vilket i sin tur uppstår ur sociala nätverk. Sociala nätverk skapar mellanmänskligt förtroende osv. Resultatet blir ett cirkelresonemang där källorna och effekterna av socialt kapital blir desamma. Putnam gör även en distinktion mellan vertikala och horisontella sociala nätverk. I vertikala nätverk knyts människor samman som står i ett hieratiskt beroendeförhållande till varandra. De horisontella nätverken utgör en viktig del av det sociala kapitalet då de knyter samman människor med likvärdig makt och status. Den ensamma bowlaren redogör en distinktion mellan sammanbindande och överbyggande socialt kapital. Överbryggande nätverk kännetecknas av svaga band mellan medlemmarna och för samman människor från en mängd olika sammanhang. Sammanbindande nätverk förstärker däremot gemensamma identiteter och skapar en grund för solidaritet inom nätverket 18. Trots den inverkan Putnam har haft på teorin om det sociala kapitalet har även viss kritik riktats mot honom. Kritiken riktas främst mot att definitionen är svår att operationalisera och mäta. Socialt kapital är ett dualistiskt begrepp då det kan ses både som ett strukturellt fenomen, i form av sociala nätverk, och som ett kognitivt fenomen, form av sociala normer och förtroende. 19 Enligt Pippa Norris utelämnas ofta någon av formerna, men hon påpekar det viktiga i att båda får utrymme, dvs. en kombination av de båda. 20 Gällande "Den ensamma bowlaren" menar Bo Rothstein att två kritiska frågor måste ställas. Den första är empirisk, där 17 Putnam (2000) Sid. 302-310 18 Eriksson, Malin (2003) Socialt kapital: Teori, begrepp och mätning en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. Urban Design, Umeå universitet. Sid 13-14. (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:227126/fulltext01.pdf) 19 Bäck(2011) Sid. 10 20 Norris, Pippa (2002) Democratic Phoenix: reinventing Political Activism. Cambridge: Cambridge University Press. Sid 138 10

Rothstein frågar sig om det empiriska resultat som Putnam framtagit i USA även stämmer i europeiska länder, ex. Sverige? Rothstein menar att svaret är nej. Enligt honom kan det inte påvisas en nedgång i socialt kapital i Sverige under efterkrigstiden utifrån Putnams indikatorer på socialt kapital. Rothstein ställer också den teoretiska frågan om mellanmänskligt förtroende generas av informella sociala nätverk? Han menar att antaganden om aggregerat socialt kapital stämmer men att man inte utifrån detta kan dra slutsatser om en individnivå. Man kan inte dra slutsatser kring orsakssamband på individnivå utifrån data kring aggregerat socialt kapital. 21 Socialt kapital är ett brett begrepp som används inom en mängd discipliner, en avgränsning är därför nödvändig. Utgångspunkt i denna uppsats kommer att vara Putnams tankar kring socialt kapital. Som ett mått på socialt kapital kommer tre variabler användas och sedan testas mot valdeltagande. Putnam identifierar två stora indikatorer på socialt kapital; förtroende och samhällsmedverkan. Förtroendet för Europaparlamentet som institution kommer att användas som en oberoende variabel. Däremot kommer medborgarnas samhällsmedverkan inte användas då Eurostat inte har tillräckligt bra data för att göra en bra studie i ämnet. Istället kommer utbildning användas som en oberoende variabel då många forskare har observerat ett samband mellan utbildningsnivå och politisk aktivitet. Den sista indikatorn på socialt kapital är hälsa vilket Putnam identifierar som en viktig del av det sociala kapitalet i USA. 22 Uppsatsen ämnar inte förklara uppkomsten av socialt kapital utan dess inverkan på politisk aktivitet, i form av valdeltagandet till EU-valet. 2.2 Förtroende Putnam framhåller social tillit som en avgörande faktor för medborgerligt engagemang och socialt kapital. Människor som litar på andra tenderar att vara aktivare inom politiken och föreningslivet. Samhällsengagemang, ömsesidighet och social tillit är tätt sammanflätade. Detta gör att framväxten av social tillit och förtroende blir ett relevant test för det sociala kapitalets utveckling. I sin studie tar Putnam fasta på den social tilliten och inte förtroende. Han särskiljer på förtroende till andra människor i sociala nätverk, social tillit, och förtroende till staten eller andra samhällsfunktioner. Han påpekar att det empiriskt finns ett samband mellan social och politisk tillit men att de teoretiskt måste hållas isär. Tillit till staten kan vara 21 Rothstein, Bo & Kumlin, Staffan. Odaterad. DEMOKRATI, SOCIALT KAPITAL OCH FÖRTROENDE. Sid 51-53 (http://www.som.gu.se/digitalassets/1288/1288309_049-062.pdf) 22 Putnam (2000) Sid. 344-353 11

en orsak till eller en följd av social tillit. Det är dock inte samma sak som social tillit. 23 Svårigheten att få tag på tillförlitliga källor på medborgares tillit gentemot varandra, inom EU, gör att uppsatsen behandlar tilliten till EU som institution. Förtroende får ses som en betydande faktor huruvida man ska rösta eller inte. Ett lågt förtroende minskar tendensen att rösta då medborgarna känner att de inte kan lita på institutionen. Detta minskar dess legitimitet och kan bidra till ett demokratiskt underskott. 2.3 Utbildning I den Ensamma bowlaren påvisar Robert Putnam ett starkt samband mellan socialt kapital och studieprestationer. Delstater i USA med ett högt socialt kapital, ex. North Dakota och Vermont, uppvisar även ett högre studieresultat bland unga jämfört med delstater med ett lågt socialt kapital, t.ex. Massachusetts. Det sociala kapitalet är starkt korrelerat med elevernas resultat på standardiserade tester i grundskolan och bland högre utbildningar. Dessa elever tenderar även att i större utsträckning studera längre. 24 Putnam menar att utbildningens effekter på samhällsmedverkan är absoluta, inte relativa. En högre utbildning leder till ökad samhällsmedverkan. En person med en akademisk utbildning bör vara mer benägen att engagera sig i samhällsfrågor. 25 Varför elevernas studieresultat påverkas av de sociala kontaktnäten har forskarna ännu inget klart svar på. Putnam redovisar dock ett par ledtrådar. I samhällen som präglas av ett högt socialt kapital är med andra ord föräldrarna mer intresserade i barnens skolgång. Det har det visat sig att, på platser med ett starkt samhällsengagemang, uppger lärarna att föräldrarna utger ett större stöd vilket resulterar i bl.a. mindre skolk och likgiltighet inför skolan. Studier i USA visar även att elever i delstater med högt socialt kapital tittar mindre på tv jämfört med elever i delstater med lågt socialt kapital. En hög samhörighet och medborgaranda resulterar i mer produktiva fritidssysselsättningar än tv-tittande, vilket potentiellt förbättrar studieresultaten. 26 23 Putnam (2000) Sid. 143-145 24 Putnam (2000) Sid. 311-322 25 Putnam (2000) Sid. 440 26 Putnam (2000) Sid. 315-322 12

2.4 Hälsa Socialt kapital påverkar den sociala sammanhållningen vilket i sin tur påverkar hälsan i ett samhälle. Varför har inte kunnat bevisas men en teori finns är att sociala nätverk ger en konkret hjälp till utsatta i form av pengar och transporter, vilket minska både fysiska och psykiska påfrestningar. Putnam beskriver en studie som genomförts i USA som visar en tydlig korrelation mellan lågt socialt kapital och dålig hälsa. De delstater där deltagarna uppgav att de hade medelgod till dålig hälsa var även de delstater i vilket medborgarna var mest benägna att misstro varandra. Forskarna konstaterade att om man flyttade från en delstat med högt socialt kapital till en med lågt ökade risken för sämre hälsa med så mycket som 40-70%. Putnam sammanfattar en rad studier, bl.a. en från Kalifornien, vilken visade att personer med färre sociala band löper en större risk att dö i bl.a. hjärtsjukdom och cancer, även med hänsyn tagen till individuella hälsotillstånd, socioekonomiska faktorer och förebyggande sjukvård. Ytterligare en studie visar att personer som drabbats av en kraftig hjärnblödning återhämtar sig bättre om de var omgärdade av starka sociala nätverk. 27 Det finns med andra ord ett klart samband mellan hälsa och socialt kapital. 2.5 Operationalisering En avgörande fråga för en operationalisering i ämnet är det sociala kapitalets roll i en utvecklingsprocess. Ska det ses som en separat, nyckelproduktionsfaktor, eller som en influens på alla produktionsfaktorers effektivitet. I dagens litteratur får det sistnämnda alternativet störst gehör. Detta gör dock eventuella empiriska studier av socialt kapital svårare att genomföra. 28 I denna studie ses det sociala kapitalet som en separat faktor. 27 Putnam (2000) Kap. 20 28 Parts (2008) Sid. 3 13

Figur 2.5.1: Illustration av uppsatsen syfte Oberoende variabler Mellanliggande variabel Beroende variabel 3. Metod 3.1 Forskningsdesign All forskning går ut på att beskriva eller förklara ett fenomen eller problem. Till skillnad från kvalitativ forskning ämnar kvantitativ forskning att standardisera och systematiskt förenkla det som ska förklaras. Där kvalitativ forskning fokuserar mer på detaljer och omfattande definitioner fokuserar kvantitativ forskning på ett så brett underlag som möjligt med breda och generaliserbara definitioner. Fördelen med kvantitativ forskning är möjligheten att hantera stora mängder information med mer generella slutsatser som kan testas av andra. 29 Detta gör att ett kvantitativt angreppsätt lämpar sig i denna uppsats då EU: s medlemsländer ska studeras. I en kvantitativ studie utgår man från en hypotes eller antagande som ska testas. Antagandet blir startpunkten och inte det formativa målet. Urvalet i en kvantitativ studie ska vara statistisk representativ, genom ett slumpmässigt urval eller en hel population. 30 29 Flick, Uwe (2011) Introducing Research Methodology: A Beginner's Guide to Doing a Research Project London: SAGE, Sid. 10-12 30 Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2006) Varför Vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen, (2:e uppl.), Studentlitteratur: Lund. Sid 114 14

Datainsamlingen är sedan standardiserad och analysen statistik. 31 Studiens resultat blir således att se om det finns en korrelation mellan socialt kapital och valdeltagande. I en kvantitativ studie kan flera objekt studeras samtidigt. Här är det alltså realistiskt att studera alla medlemsländer och inte endast ett utvalt fåtal. Viktigt i detta sammanhang är att uträtta en undersökning som lever upp till krav om validitet och reliabilitet. Med detta menas att man faktiskt mäter det man ämnar mäta och att den mätning som görs är tillförlitlig. Det som ska studeras, operationaliseringen, måste täcka in alla aspekter och faktorer av den valda teorin. Dessutom är det viktigt i en kvantitativ undersökning att empirin är tillförlitlig och inte baserad på forskarens egna subjektiva tolkningar. 32 Studien är en statistisk analys där faktorer relaterade till socialt kapital agerar som den oberoende variabeln och valdeltagandet är den beroende variabeln. Viktigt att inse att det kan finnas andra faktorer som påverkar resultatet, som inte tas upp i studien. Ex. kan tiden för inträdandet i EU vara en faktor för förtroendet och det sociala kapitalet vilket kan påverka valdeltagande. Beroende variabler: Valdeltagande EU-valet 1999 i %, Valdeltagande EU-valet 2004 i % och Valdeltagande EU-valet 2009 i %. Oberoende variabler: Förtroende EU-parlamentet 1999, Förtroende EU-parlamentet 2004, Förtroende EU-parlamentet 2009, Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29 2004, Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29 2009, Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2005 och Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2009. Som analysenheter kommer alla EU:s medlemsländer att ingå med några få undantag. Kroatien kommer inte ingå i studien då de höll sitt första, och hittills enda, EU-val 2013. Vidare har de länder som tillämpar obligatoriskt valdeltagande uteslutits ur studien. Alla medlemsländer har möjlighet att tillämpa obligatorisk valdeltagande till Europaparlamentsvalet. Till dags dato är det fyra länder som valt att implementera detta, Belgien, Luxemburg, Cypern och Grekland. Dock så inför Cypern och Grekland inga påföljder för folk som inte röstar. 33 Föga oväntat visar dessa länder upp ett generellt högre valdeltagande än genomsnittet i unionen som helhet. Analysenheterna kommer således vara 31 Flick (2011) Sid. 13-14 32 Eriksson, Max; Doktorand, Statsvetenskap, Umeåuniversitet. Introduktion till kvantitativ metod. Föreläsning. 2014-02-25 33 OSCE (2009) 15

EU25, i valet 2004 och EU27 i valet 2009, exklusive Belgien, Luxemburg, Cypern och Grekland. Förtroende för EU- parlamentet har valts som variabel för förtroende. Det innebär förtroende gentemot institutioner och inte social tillit. Anledningen är dels att valet är till just parlamentet men dessutom visar Eurobarometer 71 från 2009 att bland EU:s medborgare är det flest som hört talas om EU-parlamentet, EU27 89 %, jämfört med kommissionen, EU27 78 %. 34 Som mått för utbildning används Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29. ISCED, International Standard Classification of Education, är ett statistiskt organisationsverktyg för utbildning utformat av Unesco. Det består av 7 nivåer, 0-6, varav nivå 5-6 representerar en eftergymnasial utbildning. 35 Måttet för hälsa är antalet beräknade friska levnadsår för kvinnor, vilket får stå som indikator på hälsotillståndet i EU:s medlemsländer. 3.2 Material Det empiriska materialet har hämtats från Eurostat.ec: s databas. Baserat på uppsatsens omfattning och den rikliga mängd empiri som redan finns tillgänglig inom området, gör att det inte finns ett behov att samla in ny data. För den statistiska analysen används datorprogrammet SPSS, Statistical Package for the Social Sciences. Det är ett statistiskt analysverktyg utformat för analyser inom statsvetenskap. Anledningen till att Eurostat valts som underlag är för att uppnå krav kring validitet och reliabilitet. Studien blir konsekvent då all data som används i empirin och analysen är hämtad från en och samma plats. Eurostat är EU:s officiella statiska avdelning med kontor i Luxemburg. Dess uppgift är att tillhanda statistik på en europeisk nivå för att möjliggöra jämförande studier mellan länder och regioner inom unionen. 36 De data som använts är; Level of citizens' confidence in EU institutions, Healthy life years and life expectancy at birth, by sex, kvinnor och Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29. All empiri rörande valdeltagande är hämtad från Voter turout 34 European Commission (2009) EUROBAROMETER 71: Public opinion in the European Union. Standard Eurobarometer. Sid.107-108 (http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb71/eb71_std_part1.pdf) 35 SCB. Odaterad. Svensk utbildning i internationell statistik: definitioner och begrepp. (http://www.scb.se/statistik/_publikationer/uf0526_2005a01_br_12_uf100op0501.pdf) 36 Eurostat. Odaterad. About Eurostat, introduction. (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/about_eurostat/introduction) hämtad: 2014-04-22 16

in national and EU parliamentary elctions och kommer i uppsatsen inte refereras till ytterligare. Det faktum att uppsatsen baseras på data från endast en källa kan ifrågasättas. Det som är bra för validitet och reliabilitet kan kritiseras då det endast ger en bild av verkligheten. Dock måste Eurostat i sammanhanget ses som en trovärdig källa baserat på förstahandsuppgifter. En stor fördel med Eurostat som källa är att datainsamlingen är standardiserad, dock har valet av analysenheter i studien inte varit slumpmässigt. 3.3 Analys Data som använts i studien analyseras med hjälp av SPSS. Analys och redovisning av empirin sker i två steg, först bivariata analyser vilket följs av multivariata analyser. I analysen har en säkerhetsnivå på 95 % valts. De bivariata analyserna är analyser mellan de enskilda oberoende variablerna och beroende variabeln, valdeltagande. 37 De illustreras i form av scatterplots och sedan följer en djupare analys med hjälp av korrelationsanalyser. Skalorna som används är intervall- och kvotskala. Detta utesluter korstabell som analysverktyg då tabellen skulle blivit stor och svårbegriplig. Den multivariata analysen utförs med hjälp av en s.k. multivariat regressionsanalys. Fördelen att man kan testa flertalet oberoende variabler mot beroende variabeln. 38 Tabellen Model Summary redovisar ett mått på de oberoende variablernas förklaringskraft, dvs. hur väl en oberoende variabel förklarar variationer i den beroende variabeln. För ändamålet är måttet R Square mest intressant. De kan utläsas i procent och ett högre värde ger bättre förklaringskraft. Den viktigaste tabellen i sammanhanget är dock Coefficients. Tabellen har framförallt två relevanta siffror; B-koefficienten och huruvida koefficienten är signifikant. B- koefficienten visar vilken effekt ett steg uppåt på den oberoende variabeln påverkar beroende variabeln, valdeltagande. Siffran gällande signifikans visar om koefficienten är signifikant. En koefficient med värdet 0 visar att den oberoende variabeln inte utgör någon effekt på den beroende variabeln. Ju lägre tal desto säkrare är det att koefficienten är signifikant, variabeln är tillförlitlig. Standardgränsvärdet är 0,050. Ett tal under 0,050 kan med 95 procents säkerhet bestämma att koefficienten ej är noll. 39 Ytterligare ett sätt att kontrollera en koefficients 37 Flick (2011). Sid 142-145 38 Flick (2011). Sid 145-146 39 Sundell, Anders (2009-12-21) Guide: Regressionsanalys. SPSS-akuten. (http://spssakuten.wordpress.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/) hämtad: 2014-05-07 17

signifikans är att se till t-värdet. Detta räknas ut genom att dela koefficienten med dess standardfel, i tabellerna kallat Std. Error. Är t-värdet högre än 1,96 eller lägre än -1,96 så är koefficienten signifikant på 95-procentsnivån, dvs. att signifikansvärdet är lägre än 0.05. 40 Viktigt att påpeka i sammanhanget är att man ska vara försiktig att dra allt för stora slutsatser i ett signifikanstest på icke-slumpmässigt urval, vilket denna uppsats utgår ifrån. Signifikanstester är utvecklade för att generalisera från slumpmässiga urval till större populationer. I ett slumpmässigt urval kan signifikansen tolkas som ett mått på sannolikheten att det finns en effekt av den oberoende variabeln på beroende variabeln som inte är noll i den större populationen. Detta innebär dock inte att signifikansen är ointressant i ett ickeslumpmässigt urval. Resultatet kan istället tolkas som ett mått på sannolikheten huruvida en effekt kan synas om variablerna överhuvudtaget inte hängde ihop. 41 4. Empiri 4.1 Variabler Nedan följer en deskriptiv redogörelse och sammanfattning för de variabler som använts i undersökningen. Tabell 4.1.1: Beroende variabler N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Valdeltagande EU-valet 1999 i % Valdeltagande EU-valet 2004 i % Valdeltagande EU-valet 2009 i % 12 24,00 69,76 44,8133 13,37488 21 16,97 82,39 41,7671 15,19904 23 19,64 78,79 43,1239 14,26155 40 Sundell, Anders (2010-09-17) Guide: Tolka standardfel i regressionsanalys. SPSS-akuten. (http://spssakuten.wordpress.com/2010/09/17/guide-tolka-standardfel-i-regressionsanalys/) hämtad: 2014-05-07 41 Sundell (2009) 18

Tabell 4.1.2: Oberoende variabler N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Förtroende EU-parlamentet 1999 Förtroende EU-parlamentet 2004 Förtroende EU-parlamentet 2009 Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29 2004 Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29 2009 Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2005 Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2009 12 28 70 53,83 11,504 21 39 70 59,86 7,799 23 25 71 55,26 10,006 21 30,1 84,8 53,495 17,1934 22 46,6 92,3 65,586 16,0318 21 52,4 70,4 60,638 5,6965 23 52,6 71,0 61,578 4,2175 4.2 EU- valets utveckling Figur 4.2.1: Illustration av EU-valets utveckling, 1979-2009 Figur 4.2.1 är hämtad från hemsidan europarl.europa.eu. 42 Den visar grafiskt hur valdeltagandet minskat i EU- valet sedan första valet 1979. Ett valdeltagande på 61,99 % får ses som relativt lågt jämfört med ex. valdeltagandet till det svenska riksdagsvalet samma år, 42 Europaparlamentet. Odaterad. Om parlamentet. Valdeltagandet i EU-valen 1979 2009. (http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/000cdcd9d4/valdeltagande-(1979 2009).html) hämtad: 2014-03-18 19

90,7 %. 43 Sedan dess har valdeltagandet stadigt sjunkit till 2009 års val vilket endast nådde upp till ett valdeltagande på 43 %. Detta ger en genomsnittlig minskning på 3,165 procentenheter per val. Tabell 4.2.2: Procentuell utveckling i senaste EU-val och nationella val. Europaparlamentsval Nationella val Valdeltagande 2009 Förändring 2004-2009 Valdeltagande vid senaste val Förändring två senaste valen EE 43,90 % +17,07 63,5% (2011) +1,6 (2007-2011) LV 53,70 % +12,36 59,5% (2011) -1,5 (2006-2011) DK 59,54 % +11,65 87,7% (2011) +1,1 (2007-2011) SE 45,53 % +7,68 84,4% (2010) +2,6 (2006-2010) PL 24,53 % +3,66 48,9% (2011) -5,0 (2007-2011) AT 45,97 % +3,54 74,9% (2013) -3,9 (2008-2013) SK 19,64 % +2,57 59,1% (2012) +0,3 (2010-2012) FI 40,48 % +1,05 67,4% (2011) +2,4 (2007-2011) DE 43,30 % +0,30 71,5% (2013) +0,7 (2009-2013) SI 28,33 % -0,02 65,6% (2011) +2,5 (2008-2011) CZ 28,20 % -0,10 59,5% (2013) -2,8 (2010-2013) ES 44,90 % -0,24 68,9% (2011) -6,4 (2008-2011) BE 90,39 % -0,42 89,2% (2010) -1,9 (2007-2010) LU 90,76 % -0,59 91,1% (2013) +0,2 (2009-2013) IE 57,57% -1,01 70,0% (2011) +3,0 (2007-2011) PT 36,78 % -1,82 58,0% (2011) -1,7 (2009-2011) FR 40,63 % -2,13 80,4% (2012) -3,6 (2007-2012) HU 36,31 % -2,19 64,4% (2010) -3,2 (2006-2010) NL 36,75 % -2,51 74,6% (2012) -0,8 (2010-2012) MT 78,79 % -3,60 93,0% (2013) -0,3 (2008-2013) UK 34,70 % -3,82 65,8% (2010) +4,4 (2005-2010) IT 65,05 % -6,67 75,2% (2013) -5,3 (2008-2013) GR 52,63 % -10,59 62,5% (2012) -8,4 (2007-2012) CY 59,40 % -13,10 81,6% (2013) +2,9 (2011-2013 LT 20,98 % -27,40 35,9% (2012) +3,5 (2008-2012) BG 38,92 % 52,5% (2013) -8,1 (2009-2013) RO 27,67 % 41,8% (2012) +2,6 (2008-2012) EU 27 43,00 % -2,47 Källa: Eurostat.ec Tabell 4.2.2 redovisar förändringar i valdeltagande de senaste två valen på både nationell- och EU nivå. Intressant är att det inte verkar finnas ett klart samband mellan att ett ökat/minskat valdeltagande i ett av valen inte resulterar i samma utveckling i det andra. Ex. uppvisar Österrike en ökning i EU-valet med 3,54 procentenheter men en minskning i nationella val med 3,9 procentenheter. Under samma period hade Storbritannien motsatt utveckling med ett 43 SCB. Odaterad. Allmänna val, valresultat. (http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-val/allmanna-val-valresultat-/12268/2014a01/historiskvalstatistik/historisk-statistik-over-valaren-1910-2006-procentuell-fordelning-av-giltiga-valsedlar-efter-parti-och-typ-av-val/) hämtad: 2014-05-11 20

minskat valdeltagande i EU-valet, 3,82 procentenheter, och ökat valdeltagande i det nationella valet, 4,4 procentenheter. Grekland upplevde ett drastiskt minskat valdeltagande i båda valen, 10,59 respektive 8,4 procentenheter. En bidragande orsak till utvecklingen i Grekland är troligen den ekonomiska kris landet genomlidit och konsekvenserna av denna. EU genomsnittet för perioden var ett minskat valdeltagande med 2,47 procentenheter. De baltiska länderna uppvisar en distinkt skillnad i utveckling i valdeltagandet till EU-valet. De ingick i den stora utvidgningen av EU då antalet medlemsländer gick ifrån 15 till 25. I deras första EU-val 2004 uppnådde Estland ett valdeltagande på 26,83%, Lettland 41,34 % och Litauen 48,38 %. Utvecklingen vid valet 2009 var Estland och Lettland de länder där valdeltagandet ökade mest, 17,07 respektive 12,36 procentenheter, samtidigt som Litauen gick i motsatt riktning med ett minskat valdeltagande på markanta 27,4 procentenheter. Kroatien ingår inte i studien men har hållit ett EU-val, 2013. Deras valdeltagande nådde då upp till 20,84 %. 4.3 Second-order election Figur 4.3.1: Jämförelse av valdeltagandet i nationella val och EU-val Figur 4.3.1 är hämtad från Eurostat 44 och ämnad att illustrera fenomenet second-order election. Data för de nationella valen är hämtad från val som ägde rum 2006-2010. Mellan 44 Eurostat (2012-01-11) Voter turnout in national and 2009 European Parliament elections (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php?title=file:voter_turnout_in_national_and_2009_european_parliament_electi ons.jpg&filetimestamp=20120111133409) hämtad: 2014-05-03 21

dessa år visar Luxemburg upp högst valdeltagande, 100 % i nationella och 90,8% i EU-valet. Rumänien och Slovakien i sin tur visar upp det lägsta valdeltagandet, 39,2% i det nationella valet respektive 19,6% i EU-valet. EU 27 genomsnittet för de nationella valen är 67 % och 43 % i EU-valet. Noterbart är att Luxemburgs och Belgiens höga valdeltagande kan förklaras av obligatoriskt valdeltagande både på nationell nivå och till EU-valet. Figuren stödjer att det fenomen Hix påvisar gällande second-order election empiriskt existerar. Endast ett fåtal länder kan uppvisa ett valdeltagande i EU-valet som är i närheten av de nationella valen. Bortsett ifrån Luxemburg och Belgien, som tidigare nämnts kan förklaras av obligatoriskt valdeltagande i både nationella val och EU-valet, är dessa länder är Irland och Lettland. EU-valet 2009 och dessa länders nationella val i perioden 2006-2010 visar en skillnad på 8,36 procentenheter för Irland och 7,3 procentenheter för Lettland. Detta visar att det faktiskt existerar en stor diskrepans mellan nationella val och EU-valet. Problemen i dagens EU, identifierade av Hix, är främst; policy gridlock, bristande legitimitet till Europas befolkning och ett demokratiskt underskott. Uppsatsen fokuserar på problemet kring EU:s demokratiska underskott, i form av second-order election. En demokrati består av två olika delar. En procedurell, vilken EU möter, där det krävs fria val, representativitet och ett förespråkande av yttrandefrihet. Det som saknas enligt Hix är den substantiva sidan. Den innebär att den procedurella inte räcker utan val måste vara bekämpade och ändra det politiska utfallet. Det stora problemet är att val till EU baseras på nationella policys och problem istället för på europeiska frågor. Konsekvensen blir att de blir underordnade de egentliga nationella valen vilket leder till att EU- val minskar i betydelse. Ytterligare en konsekvens blir att stora partier förlorar röster då väljare passar på rösta enligt enskilda specifika frågor, t.ex. miljön. 45 Det demokratiska underskottet i EU kan sägas vara den stora orsaken till en majoritet av de frågetecken som existerar kring EU: s legitimitet. Hix lägger fram välgrundade argument men det kan finnas fler förklaringar. Därför tar uppsatsen fasta på en eventuell brist på socialt kapital kan påverka det demokratiska underskottet. 45 Hix (2008) Sid. 76-84 22

4.4 Förtroende Figur 4.4.1 ämnar illustrera det starka samband som fanns mellan förtroende för EUparlamentet och valdeltagandet 1999, innan EU utvidgades till 25 länder. Figuren visar vad som verkar vara ett starkt samband mellan valdeltagandet till EU-valet och förtroende för EUparlamentet. D.v.s. desto högre förtroende ett lands medborgare känner för EU-parlamentet desto fler är det faktiskt som går och röstar. Figur 4.4.1: Korrelation av valdeltagande och förtroende 1999 Regressionslinjens ekvation är: y=1,95+0,8x En korrelationsanalys visar att det finns en positiv korrelation mellan variablerna. Pearson Correlationen är 0,685 och korrelationen är signifikant på 95 % säkerhetsnivå, se tabell 8.1. Signifikansnivån är 0,014 vilket är under 0,050. Korrelationen är positiv vilket innebär att höga värden på ena variabeln även genererar höga värden på den andra. Endast 12 enheter ingick i analysen. Belgien, Luxemburg och Grekland har inte inkluderats pga. av deras obligatoriska valdeltagande. 23

Figur 4.4.2: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2004 Regressionslinjens ekvation är: y=37,31+0,07x Figur 4.4.2 visar att korrelationen mellan valdeltagande och förtroende 2004 tycks ha minskat jämfört med 1999. Antalet analysenheter har ökat till 21, fortsatt utan länder med obligatoriskt valdeltagande. Korrelationsanalysen, i tabell 8.2, visar en positiv korrelation på 0,038. Dock så är korrelationen inte signifikant på 95 % säkerhetsnivå med ett värde på 0,869, alltså betydligt högre än 0,050. Man kan alltså inte med säkerhet säga att korrelationen stämmer. Figur 4.4.3: Korrelation av valdeltagande och förtroende 2009 Regressionslinjes ekvation är: y=49,75-0,12x 24

Figur 4.4.3 visar att trenden med minskad korrelation mellan 1999 och 2004 fortsatt till 2009. Trots att det kan tyckas motsägelsefullt verkar det finnas en negativ korrelation mellan valdeltagandet till EU-valet och förtroendet för EU-parlamentet 2009. Låga värden på en variabel hänger samman med höga värden på den andra variabeln och vice versa. Innebörden av detta är att ökat förtroende för EU-parlamentet minskar sannolikheten att folk röstar. I analysen ingår 23 analysenheter, Rumänien och Bulgarien blev medlemmar 2007. En korrelationsanalys visar att korrelationen är -0,084. Dock är korrelationen fortsatt inte signifikant på 95 % säkerhetsnivå, 0,703, även om mer signifikant än 2004 års analys. 4.5 Utbildning Figur 4.5.1: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2004 Regressionslinjens ekvation är: y=31,5+0,15x Figur 4.5.1 visar att det finns en positiv korrelation mellan valdeltagande och antalet examinerade från högre utbildningar. Notera att det endast finns 19 analysenheter. Utöver den generella avgränsningen har även Frankrike och Malta uteslutits då Eurostat saknade data rörande dessa länder under 2004. Analysen visar på en korrelation på 0,205. Fortsatt råder dock att korrelationen inte är signifikant på 95 % säkerhetsnivå. Signifikansnivån är 0,399. 25

Figur 4.5.2: Korrelation av valdeltagande och utbildning 2009 Regressionslinjens ekvation är: y=54,71-019x Likt korrelationen mellan förtroende och valdeltagande går korrelationen mellan utbildning och valdeltagande från positiv 2004 till negativ 2009. 22 st. analysenheter ingick i analysen. Precis som tidigare har Bulgarien och Rumänien tillkommit, dock så har Italien uteslutits då data för landet saknas för år 2009. En korrelationsanalys visar att korrelationen är -0,224 men korrelationen är fortsatt inte inom en 95 % säkerhetsnivå, 0,317. 4.6 Hälsa Figur 4.6.1: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2004 Regressionslinjens ekvation är: y=-33,93+1,25x 26

Notera att i valdeltagandes korrelation mot hälsa har data för Beräknade friska levnadsår, 2005 hämtats från år 2005 och inte 2004 som tidigare i analysen. 2004 saknar Eurostat data för ett flertal länder, ex Tyskland Storbritannien och Nederländerna. Jämfört med tidigare variabler, undantaget Förtroende för EU-parlamentet 1999, visar hälsa upp en stark positiv korrelation med valdeltagande, 0,468. En signifikansnivå på 0,032 visar på att korrelationen är signifikant på 95 % säkerhetsnivå. Med 95 % säkerhet finns en korrelation mellan valdeltagandet i EU-valet 2004 och antalet beräknade friska levnadsår för kvinnor 2005. Detta betyder att ju friskare kvinnor var i ett land desto fler gick och röstade. Figur 4.6.2: Korrelation av valdeltagande och hälsa 2009 Regressionslinjens ekvation är: y=-41,35+1,37x I nästa val 2009 visar figur 4.6.2 att det fortsatt är en positiv korrelation. Precis som tidigare har Bulgarien och Rumänien tillkommit i analysen. Korrelationsanalysen visar att korrelationen är något lägre än 2004, 0,406. Signifikansnivån, 0,055, är precis över gränsen på 0,050 vilket gör att korrelationen inte med bestämdhet kan sägas vara signifikant på 95 % nivå. Korrelationen är dock betydligt säkrare jämfört med en majoritet av de variabler som testats i uppsatsen. 27

4.7 Jämförande statistik 4.7.1 Valet 2004 R Square i Model Summary visar 0,147, vilket innebär att 14,7% av variationen i beroende variabeln förklaras av de oberoende variablerna. Förklaringskraften är därmed relativt låg men 14,7 procent av valdeltagandet till EU-valet 2004 kan förklaras av de variabler som behandlats i uppsatsen. Tabell 4.7.1.1 Multivariat Regressionsanalys 2004, Model Summary Model Summary Model R R Square Adjusted R Square Std. Error of the Estimate 1,384 a,147 -, 023 12,79004 a. Predictors: (Constant), Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2005, Förtroende EU-parlamentet 2004, Total graduates (ISCED 5-6) per 1 000 of population aged 20-29 2004 Coefficients-tabellen visar att Förtroende för EU-parlamentet 2004 har ett B-koefficient värde på 0,301. Detta innebär att när förtroendet för EU-parlamentet ökar med en procentenhet så ökar även valdeltagandet med 0,301 procentenhet. Dock så är signifikansen 0,446, alltså betydligt högre en standardgränsvärdet på 0,050. Detta betyder att frågetecken kan väckas kring koefficientens tillförlitlighet. Total graduates(isced 5-6) per 1000 of population aged 20-29 2004 visar en liknande signifikans men lägre B-koefficient. Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2005 däremot står ut jämfört med de andra. En högre B-koefficient, 0,691, vilket indikerar att variabeln har en större effekt på valdeltagande och ett lägre visar signifikans värde, 0,251. Det är fortfarande inte inom ramen av standardgränsvärdet men är betydligt lägre än de andra vilket indikerar en större tillförlitlighet. En kontroll av t-värdet visar att ingen av koefficienterna är signifikanta på 95- procentsnivån, men att Beräknade friska levnadsår, kvinnor, 2005 är den som kommer närmast med ett värde på 1,194. 28