Varför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting?
Jämställdhet handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd och genererad folkhälsa som återspeglar sig i Borås Stads samhälle och i den kommunala ekonomin
Kvinnor och män är olika Kvinnor och män har olika vanor, olika mönster och gör olika livsval. Kvinnor och män har olika resemönster, olika konsumtionsmönster, gör olika miljöval, tar hand om hälsan på olika sätt, upplever olika känslor (tex. rädsla) på olika platser, väljer olika livsstilar, etc. Vad får olikheterna för konsekvenser för individen och samhället? Vad kostar olikheterna för individen och samhället? Hur kan vi balansera konsekvenser och kostnader och öka livskvaliteten för både kvinnor och män?
Kön och genus Kön avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. Genus avser de skillnader mellan kvinnor och män som följer av samhällets förväntningar och normer, dvs. sociala konstruktioner av kön. Det är genus vi ska synliggöra och balansera.
Nationella mål Övergripande mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fyra delmål Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
I Borås Stads Program för jämställdhet 2011-2014 finns fyra målområden; 1. Kunskap om jämställdhet 2. Jämställd medborgarservice (SKL-medel) 3. Jämställd arbetsgivare 4. Jämställdhetsintegrerad budget
Vad är vad? Medborgarperspektivet Gäller alla brukare, kunder och medborgare. Brukare får ta del av service genom skola, förskola, IFO, LSS, äldreomsorg, etc Medborgare får ta del av service som vatten, parker, renhållning, p- hus, etc Arbetsgivarperspektivet Gäller alla anställda Diskrimineringslagen styr att vi ska göra jämställdhetsplaner arbeta med likabehandling och lönekartläggningar http://www.do.se/sv/
Vad menas med gender budgeting? Utgångspunkten är att budget inte är könsneutral. Vi arbetar utifrån könsdelad statistik, för vetskap. Gender budget betyder att människorna synliggörs bakom siffrorna, dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar. Det syftar till att vi ska kunna resursfördela utifrån kartlagda behov Vid skrivningar i tex. budget skrivs inte längre ungdomar, äldre, barn, elever, anställda, besökande, användare, etc. utan benämns utifrån kön, pojkar, flickor, män och kvinnor. Vi fokuserar mera på analysarbete, åtgärder och uppföljning. I nästa steg kan även fokuseras på alternativkostnader, dvs. socioekonomi och sociala investeringsfonder.
I Borås Budget 2011/2012 står bl.a; Medborgare Gender budgeting Belysning och trygga utomhusmiljöer Nattstop i kollektivtrafiken Jämställd fördelning av ekonomiska bidrag till föreningar och halltider mellan pojkar och flickor Framtidens kollektivtrafik ska utredas Elever ska ha godkända betyg i årskurs 9 Utbildningsnämnden har i uppdrag att se över programstrukturen på Viskastrandsskolan för jämnare könsfördelning på skolan Medarbetare Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet Arbetskläder till alla som behöver
Varför gender budgeting? Kvinnor och män är olika och har olika behov. Idag ser villkoren och förutsättningarna olika ut för kvinnor och män. Om framtidens behov ska täckas behöver enheter, verksamheter och myndigheter samordna resurser. Kvinnor tjänar 73% av männens löner i Fristad, 79% på Sjöbo, 75% i Centrum. I Botkyrka kommun kan man klart och tydligt se att kvinnor inte kan betala sin hemtjänstavgift då de har för låga pensioner, då de inte förvärvsarbetat eller endast arbetat deltid. Kvinnor är mer långtidssjukskrivna än män. Pojkar klarar inte godkända betyg i 9:an, vilket ofta leder till utanförskap och stora samhällskostnader. En ungdom som kommer in på kriminell bana kostar över livstid 225 miljoner kronor. Ett krogslagsmål kostar 75 miljoner kronor. Våldet i nära relationer kostar samhället minst 3 miljarder varje år. Enligt brottsstatistiken dödas 20 kvinnor och 3 män varje år av en närstående. Sjukskrivningar för kvinnor som utsatts för våld, beräknas till ca 350 miljoner kr per år.
Det ekonomiska systemet premierar inte proaktiva utan reaktiva åtgärder. Med det menas att dagens budget i en kommun tittar bakåt i tiden för att få information om hur framtida förbrukning skall ske. Om vi kan påvisa de samhällsekonomiska fördelar som finns med att bygga ett system som premierar preventiva åtgärder på bekostnad av reaktiva åtgärder skulle samhället se annorlunda ut. Skolan skulle ges mer resurser på bekostnad av sociala insatser för ungdomar/unga vuxna och friskvården skulle ges mer resurser på bekostnad av hälso- och sjukvården. Richard Ahl payoff
VISION 2025 Ekonomisk, ekologisk och social dimension
Snöröjning kontra ortopedi Tre av fyra som skadas i halkolyckor varje vinter är kvinnor då de går och åker mer kollektivt än män. Kostnaden för vård och produktionsbortfall är fyra gånger högre än kostnaden för vinterväghållning (SKL). Tre kommuner skulle kunna sparat 10 miljoner kr varje vinter om samverkan över organisatoriska gränser realiseras.
Vad kostar utanförskapet? Idéer för Livet Utanförskapets Pris
Kvinnor lever mer hållbart, avger mindre ekologiska fotavtryck och orsakar mindre klimatförändringar än män Rapport till Miljövårdsberedningen, MVB 2007:02
Undersökningar tyder på att kön har betydelse för hållbar konsumtion Kvinnor är mer benägna att köpa ekologisk mat, återvinner i högre grad och bryr sig mer om effektiv energianvändning än män. Kvinnor väger oftare in etiska aspekter som barnarbete och rättvisemärkning då de gör sina val. Statistik från Sverige indikerar att även kvinnor som tillhör de fattigaste i samhället, ensamstående mammor, hör till dem som köper ekologiskt odlat. http://www.equalclimate.org/se/konsumtion/
Exempel Malmö Stad Mäns och kvinnors resvanor skiljer sig åt Mäns resande påverkar miljön mer än vad kvinnors resande gör. Trafikplanering har länge varit fokuserad på framkomlighet för bilar och därmed har en stor del av resurserna satsas på infrastruktur för biltrafik. Malmö stad har låtit utreda vad som skulle hända om stadens alla kvinnor började resa som männen. Det skulle leda till en dramatisk ökning av koldioxid och partiklar. Miljökostnaden i staden skulle öka med runt 300 miljoner kr om året. Ytterligare 200 Möllevångstorg skulle behöva byggas för att få plats med alla parkerade bilar. Det motsvarar en ökad kostnad på 800 miljoner kr.
Till det offentliga rummet hör tex. gator, torg och parker 46 procent av Malmöborna känner sig sällan eller aldrig trygga när de går på Malmös gator på kvällar och nätter. Unga är tryggare än äldre. Män är tryggare än kvinnor. Upplevelser av det offentliga rummet förändras beroende på tid på dygnet, veckodag och årstid Rummets utformning spelar stor roll för upplevelser av trygghet
Exempel på olikheter mellan kvinnor och män Om en man känner tryck över bröstet ordineras han ett EKG. Om en kvinna känner tryck över bröstet får hon frågor om sin sociala och psykiska situation. Dessa två olikheter får följande konsekvenser: Vi missar kvinnors hjärtinfarkter. Kvinnor har tystare hjärtinfarkter och löper större risk än män att inte bli rätt behandlade. Vi missar mäns depressioner. Mäns och kvinnors depressioner ter sig också olika. Pojkar och män får inte tillgång till samtalsstöd i den utsträckning som kvinnor får. Mäns depressioner är underdiagnostiserade. Män missbrukar alkohol och droger mera. Män har dubbelt så hög självmordsstatistik som kvinnor. Medicindosering utgår från manliga normer. Pojkar går mer sällan till tandvården, samt får mer sällan tandställning.
Exempel Forskning visar att hälften av alla kvinnor kommer någon gång under livet lida av depression, men bara en fjärdedel män. Samtidigt är det många fler män som tar sina liv. I Sverige begås det cirka 1 400 självmord per år. Genus har betydelse. Män lider i tysthet och berättar inte om sin depression. Detta kommer från föreställningen om att män ska idka självbehärskning och att känslolivet är något reserverat för kvinnor. Claes Ekenstam psykoterapeut och lektor för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör omkring en miljon människor av självmord i världen per år. I Sverige är självmord, både säkra och osäkra, den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år och den näst vanligaste bland kvinnor i samma åldersgrupp. I åldrarna 15-24 år är självmord den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor.
Mäns och kvinnors alkoholvanor Socialstyrelsen
Exempel Kvinnor är överrepresenterade inom pedagogik och lärarutbildning och inom hälso- sjukvård och social omsorg medan män är överrepresenterade inom teknik och tillverkning. Kvinnor lägger i större utsträckning än män sina pengar på kläder, personlig hygien, möbler och husgeråd. Män lägger mer av sina pengar på bilar, utemåltider och alkohol än vad kvinnor gör. 33% av de som åker kollektivt är män. Socialstyrelsen visar att självmordstalet bland äldre män (65+) är mer än 40 procent högre, än bland män under 65, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Högst är självmordstalet för män över 85 år. Stressen och den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar, allra sämst mår unga kvinnor, antalet självmordsförsök har fördubblats på 10 år. Dock är det fler pojkar som begår självmord, då de använder sig av mer drastiska metoder än flickor gör.
Exempel 95% av de som sitter i fängelse i Sverige är män. Antalet dömda för våldsbrott var 2008, 1472 personer, 1400 män (96%) och 72 kvinnor (4%). Antalet livstidsdömda 2010 var 154 män och 4 kvinnor. Män med låg utbildning går sällan på teater, museer eller på opera. Vi tappar pojkarna i läsförståelse tidigt i skolan. Flickorna har allmänt högre betyg genom hela skoltiden, oavsett ämne eller program. På fritidsgårdarna är besökarna generellt 80% pojkar och 20 % flickor. Genom åren har 777 personer, varav 34 kvinnor, 723 män och 20 organisationer fått Nobel- eller ekonomipriset.
Kontraproduktiva mål Borås Stads miljömål Tanka biogas kontra hemtjänstens kringbudget. Sopsortering och återvinning Tex. i områden med nyinflyttade invandrare återvinns 15% medan i andra områden 85%. Borås Energi och Miljö anordnar möten tillsammans med tex. AB Borås Bostäder och räddningstjänsten. Männen kommer på informationsmöten. Vem sopsorterar hemma? Hur når Borås Energi och Miljö också kvinnorna?
Könsuppdelade studieval (SKL)
ger könsuppdelad arbetsmarknad (SKL)
Arbetsgruppen Vilken kultur, jargong och normer finns på arbetsplatsen? Vad är synligt och medvetet? Vilka skämt dras? Finns det mycket manligt och kvinnligt? Finns mångfald? Finns tillåtelse att diskutera svåra saker? Härskartekniker finns så gott som överallt Lär mer om dessa tekniker Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam Det finns motstrategier att ta del av http://www.systrar.net/harskartekniker-motstrategier-och-framjartekniker/
Vad är en norm? Det vanliga, det vardagliga Det genomsnittliga Det naturliga Det riktiga Det vi värderar som normalt Det som motsvarar som alla andra Oftast det självklara och omedvetna det bara är Normer är både förhållningsregler som vi alla bör ha, samt begränsande för de som inte tillhör normen Vilka normer ingår jag/vi i? Vilka bryter jag/vi emot? Varför tycker jag som jag tycker? Varför gör jag som jag gör? Bygger tyckandet på kunskap och fakta? Jag tycker Jag tycker inte
Exempel på skapade normer Pojkar är sämre än flickor på finmotorik Flickor är bra på språk Kvinnor är bra på att ta hand om barn Afrikaner har rytmen i blodet Kvinnor kör bil sämre än män Kvinnor som bär slöja är förtryckta = Män från andra kulturer är patriarkala Homosexuella män gillar inredning Kvinnor som spelar fotboll är homosexuella Blondiner En norm definieras vanligtvis som den förväntan en individ har på sig hur han eller hon bör agera i en specifik situation. Normer synliggörs när man bryter dem.
Hur normerar vi manligt och kvinnligt? Män Maskulin Aktiv Hård Stark Orädd Förövare Beskyddare Arg Kvinnor Feminin Passiv Mjuk Svag Rädd Offer Beskyddad Ledsen Vad betyder det att vi förväntas vara varandras motpoler? Är det manligt att gråta? Vara känslig? Är det kvinnligt att vara tuff? Att vara okänslig? Är vi begränsade i vår könsroller? Vilka begränsningar och konsekvenser får det?
Vad gör Borås Stad? Vi ska Påbörja en översyn (samordning) av könsdelad statistik (Förordning (2001:100) Nämnder och bolagsstyrelser utbildas hösten 2012/våren 2013 Borås Stad ingår from okt 2012 i SKL;s Smart ekonomigrupp tillsammans med sju Sverigekommuner/landsting Påbörja genderbudget arbetet i Välfärdsbokslutet Förse medborgarenkäten och alla brukarenkäter med samma bakgrundsvariabler och disposition, så att vi kan mäta/jämföra dem med varandra och sinsemellan Sammanfoga likabehandlingsplan, jämställdhetsplan, systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsa och våld i nära relationer till en plan Jämställdhetsutbildning ingår i det kommande 4-åriga chefsutvecklingsprogrammet Checklistor inför politiska beslut där flera perspektiv ska ingå, ska påbörjas
Frågor som kan ställas i er verksamhet Vilka är era kunder? Kön, ålder? I tex. enkätundersökningar, finns kön på kunderna och tillsynspersonalen? Hur utvärderas besöken? Hur agerar och reagerar kvinnliga resp. manliga medarbetare på olika bemötande? Tex Ilska? Det är känt att män ofta ställer mer krav medan kvinnor ställer mer frågor. Vilken betydelse får det för kunden? I arbetet? Var arbetar medarbetarna idag (kvinnorna och männen) i org? Områden? Chefer? Inom tillsynsverksamheten? Viken betydelse får det för lön och karriär inåt i org, och vilken betydelse får det utåt gentemot kunderna? Vilka uttalade och outtalade normer finns inåt i org? Vilka värderingar finns? Hur rekryterar org? Hur visar det sig? Hur samarbetar förvaltningen/myndigheten med andra förvaltningar och myndigheter? Vika representerar förvaltningarna och myndigheterna? Är org jämställd, resp. jämlik? Internt och externt arbete måste hållas isär kunskapsmässigt (lagmässigt) och hänga ihop professionellt
Kvinnor och män är olika Olikheterna får olika konsekvenser för kvinnor och män och samhället Olikheterna kostar olika mycket för kvinnor och män och samhället Olikheterna ger olika villkor och olika förutsättningar för kvinnor och män att forma samhället och sina liv Därför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet och gender budget