BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1

SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes undersökningar av bottenfauna och sediment i Södra hamnen och i och utanför Oceanhamnen i Helsingborg. Provtagningen utfördes som ett led i förberedelserna till H+ projektet där hamnområdet i centrala Helsingborg planeras att förändras och bebyggas. Tre stationer (B1, F1, G1) valdes ut för att representera områdets bottenfauna och tio prov togs på vardera stationen med Haps-corer. Proverna analyserades med avseende på antal taxa (alla arter och systematiska grupper), individtäthet och biomassa. På samtliga stationer togs även sedimentprover vilket dessutom gjordes på ytterligare fyra stationer (A1, C1, D1, E1). Resultaten visar på att bottnen till vanligen består av ett sandigt övre lager med inslag av silt för att djupare ner blir mer lerigt. Inslaget av organiskt material varierar. Totalt påträffades 32 taxa på bottenfaunastationerna där station G1 på utsidan av hamnen uppvisade flest med 25 st. Den dominerande arten i individtäthet och biomassa var tusensnäckan Peringia cf ulvae på alla stationer utom G1 där den invandrade amerikanska havsborstmasken Marenzelleria cf viridis uppvisade högst biomassa. Tusensnäckan gynnas av näringsrika bottnar och vegetation. Marenzelleria cf viridis är registrerad längs Helsingborgs kust de senaste 10 åren men det har ännu inte påvisats några negativa effekter av denna havsborstmask. Två av arterna som förekom i proven finns på ArtDatabankens rödlista, havstulpanen Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea. Båda arterna brukar förekomma i Helsingborgs kustkontrollprogram, Balanus crenatus i hög frekvens och Macoma calcarea glest men regelbundet. För att få ett mått på miljöstatusen på stationerna beräknades BQI (Benthic Quality Index). Detta värde grunda sig på olika arters känslighet för miljöpåverkan och visade på dålig status för stationerna B1 och F1 och måttlig status för station G1. Dock är BQI inte tillförlitligt när det beräknas på grundare sandiga bottnar då indexet inte tagit hänsyn till den naturligt låga artförekomsten på dessa bottnar. För att få en bättre bild om dagens status på de tre stationerna behövs en eller två relativt opåverkade referenslokaler med liknande djup och bottensubstrat. 2

INLEDNING Helsingborgs stads H+projekt har ambition att bebygga och förändra hamnområdet runt bl.a. Södra hamnen och Oceanhamnen. Området har senast använts av bl. a. logistikföretag och HH Ferries. Idag har verksamheterna flyttats ut från området och kvar är endast hamnkontoret. Helsingborgs stad driver sedan 1995 ett kustkontrollprogram med ambitionen att övervaka miljötillståndet i havet utanför staden. I programmet tas årligen prover på stationer utanför reningsverket, Sydhamnen, Kemira kemi AB och Råå hamn samt i gradienter ut från dessa. Bottenfaunans artsammansättning, individtäthet och biomassa studeras och prover på sediment och musslor analyseras avseende förekomst på miljögifter. Under 2013 har programmet tillfälligt utökats med provtagning i Södra hamnen och Oceanhamnen som en förundersökning till H+projektet. Undersökningen består av tre olika delar, bottenfaunaundersökning, dykinventering med bl.a. filmning och undersökning av miljögifter i sediment. I denna rapport presenteras resultaten från bottenfaunaundersökningen. METODIK PROVTAGNING Provtagning utfördes med undersökningsfartyget R/V Sabella den 19 och 20 november 2013. Positionering utfördes med DGPS (Tabell 1). Provtagningen av bottenfauna och sediment utfördes med en Haps-corer försedd med polykarbonatrör om 0,0125 m 2 provtagningsyta. En sammanhållen sedimentkärna på ca 20 centimeters djup erhölls från flertalet provpunkter utom på stationen G1 där endast ca 15 centimeter erhölls. Det var en ambition att få så ostörda prover som möjligt för att hindra uppgrumling från sedimentytan. Minst 2 cm bottenvatten stod över bottenytan i proverna och provcylindern förslöts på vägen upp från bottnen för att säkerställa att inget av provet gick förlorat. Sedimentprover för analys av miljögifter frystes ombord. 3

Figur 1: Karta över Södra hamnen och oceanhamnen. Beteckningarna A1-G1 anger stationer för sediment (samtliga)och bottenfauna (B1, F1, G1). Tabell 1: Tabell med positioner för provtagningspunkter i Södra hamnen och Oceanhamnen i Helsingborg. Positioner i WGS84 (Grader och decimalminuter). Provtagningspunkt Latitud-longitud Typ av prov A1 56 02,492 12 41,579 Sediment B1 56 02,531 12 41,553 Bottenfauna, sediment C1 56 02,557 12 41,525 Sediment D1 56 02,548 12 41,567 Sediment E1 56 02,562 12 41,518 Sediment F1 56 02,321 12 41,598 Bottenfauna, sediment G1 56 02,298 12 41,389 Bottenfauna, sediment 4

BOTTENFAUNA En station i Södra hamnen, B1 och en station inne i Oceanhamnen, F1, och en på hamnens utsida, G1, valdes för att få en så heltäckande bild av miljön som möjligt (Figur 1). På varje station togs tio bottenfaunaprover med Haps-corer. Proverna sållades i 1.0 mm såll och konserverades i 96 % etanol. På laboratorium artbestämdes och räknades faunan under preparermikroskop. Alla taxa (arter och systematiska grupper) vägdes som våtvikt efter avtorkning mot läskpapper. Slutligen fördes djuren över i 80 % etanol och transporterades till Zoologiska Museet i Lund, där de förvaras som en del i ett miljöarkiv. RESULTAT SEDIMENT Bottensubstratet bestod mestadels av sand/silt i ytan med lera därunder. Färgen på sedimenten var brungrå i ytan ner till några centimeters djup och därunder mörkgrå till svart med tillsynes reducerade förhållanden och relativt hög organisk halt. (Bild 1-7, Tabell 2) Bild 1-7: Sedimentproppar från lokalerna A1, B1, C1, E1, F1 och G1. 5

Tabell 2: Visuella observationer av sedimenten på stationerna A1-G1. Station Sedimentprofil Sedimenttyp A1 Brungrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder B1 Brungrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder C1 Grå 0-2 cm, svart under Sand/silt och organiskt i ytan, silt/ler därunder D1 Mörkgrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, silt/ler därunder E1 Grå 0-3 cm, svart under Sand/silt i ytan, silt/ler därunder F1 Brungrå 0-3 cm, svart under Sand/silt i ytan, organiskt och silt därunder G1 Brungrå 0-3 cm, svart under Sand i ytan, organiskt och sand därunder BOTTENFAUNA Totalt påträffades 32 taxa på de tre stationerna (se bilaga 1). Artrikast var G1, på utsidan av Oceanhamnen, med 25 taxa (se figur 4). På denna station påträffades ett flertal invandrade havsborstmaskar Marenzelleria cf viridis som dominerade biomassan (se figur 11). Stationerna B1 och F1 dominerades båda i individtäthet och biomassa av tusensnäckan Peringia cf ulvae (se figurerna 6-9). BQI (Benthic Quality Index) är ett mått på miljöstatusen enligt Naturvårdsverket. De tre stationerna uppvisar låga värden och bottnarna uppnår inte god status enligt indexet, vilket är EU:s mål till 2015 (Figur 5). Biomassa medel g/ m2 Individtäthet medel antal/m2 20 1500 15 10 5 1000 500 0 B1 F1 G1 0 B1 F1 G1 Taxa antal/station 30 15 25 20 10 15 10 5 5 0 0 B1 F1 G1 BQI (5-20m) Hösten 2013 Dålig Otillfredställande Måttlig God Hög B1 F1 G1 Figurer 2-5: Medelvärden för antal taxa, biomassa, individtäthet med standard error, och BQI med standardavvikelse för stationerna B1, F1 och G1. 6

B1 Individtäthet(ind./m2) B1 Biomassa (g/m2) Peringia ulvae Hediste diversicolor Cerastoderma glaucum Pygospio elegans Oligochaeta Övriga Peringia ulvae Hediste diversicolor Cerastoderma glaucum Cyathura carinata Pygospio elegans Övriga F1 Individtäthet antal/m2 F1 Biomassa g/m2 Peringia ulvae Oligochaeta Microdeutopus Mytilus edulis Pygospio elegans Marenzelleria viridis Övrigt Peringia ulvae Mytilus edulis Abra alba Marenzelleria viridis Macoma balthica Hediste diversicolor Övrigt G1 Individtäthet antal/m2 G1 Biomassa g/m2 Pygospio elegans Marenzelleria viridis Peringia ulvae Hediste diversicolor Lacuna vincta Oligochaeta Övriga Marenzelleria viridis Arenicola marina Hediste diversicolor Mytilus edulis Cerastoderma glaucum Pygospio elegans Övriga Figur 6-11: Individtäthet och biomassa för olika arter på stationerna B1, F1 och G1. RÖDLISTADE ARTER ArtDatabanken ger ut en lista på arter som är hotade, så kallade rödlistade arter (ArtDatabanken 2010). Två av arterna som påträffades i proven finns på rödlistan, havstulpanen Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea (se tabell3). Balanus crenatus är vanlig i undersökningsområdet utanför Helsingborg och förekommer främst på skal av blåmussla. Under 2011-2012 förekom arten med upp till 1408 individer per kvadratmeter på flertalet stationer. Enligt ArtDatabanken är Balanus crenatus rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Dess övriga utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Spetsbergen, Arktis, Island, Färöarna, Brittiska öarna samt söderut ned till 7

Azorerna, Spanien och vidare till Algeriets kust. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga långsiktiga kvantitativa data finns. Arten eftersökt, bl.a. under Svenska artprojektets marina inventering. Inga fynd av levande djur återfanns då utan endast gamla skal från individer som varit döda länge. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att arten minskat under lång tid. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig (ArtDatabanken 2010). Macoma calcarea förekommer glest men ganska regelbundet i undersökningsområdet utanför Helsingborg. Arten lever nergrävd i mjukbottnar framförallt kring haloklinen. Under 2009-2012 förekom arten upp till 24 individer per kvadratmeter på tre stationer. Macoma calcarea lever i kalla hav och temperaturen bör helst inte överstiga 11 C för att den skall trivas. Arten tolererar saliniteter ner till ca 13. Musslan förekommer i Nordatlanten från Island och området runt Svalbard i norr ner utmed Norges kust och utmed Sveriges västkust in i södra Östersjön, där den har sin östgräns i Bornholmsbassängen. Den lever såpass djupt nedgrävd att den är svår att få upp med gängse redskap och endast två fynd gjordes i Kattegatt under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Artens status i dess södra utbredningsområde är oklar, men den tycks ha minskat starkt i Kosterområdet. Kravet på låga vattentemperaturer gör arten känslig för framtida klimatförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig (ArtDatabanken 2010). Tabell 3: Rödlistade arter funna vid provtagningen i Södra hamnen och Oceanhamnen 2013. Art Antal Biomassa Stationer Hotbild Balanus crenatus 2 0,047 G1 Kunskapsbrist Macoma calcarea 1 0,109 G1 Kunskapsbrist DISKUSSION Grunda sandiga bottnar har vanligen en lägre biologisk mångfald än djupare finkornigare bottnar, då sandens rörlighet gör det svårt för djur att långsiktigt etablera sig vid kraftiga vattenrörelser. Resultaten från stationerna var i detta perspektiv positiva och totalt påträffades 32 taxa varav många är grävande och känsliga för reducerade förhållanden i bottensedimentet. Tusensnäckan Peringia cf ulvae dominerade i antal på två av de tre stationerna vilket tyder på förekomst av vegetation/organiskt material eller att näringstillförseln på lokalerna är hög. På station F1, i Oceanhamnen, indikerar stor förekomst av fåborstmaskar Oligochaeta indet, hög organisk halt och reducerade förhållanden. Förekomsten av olika musslor som blåmussla Mytilus edulis, skivmussla Abra alba, östersjömussla Macoma balthica och hjärtmussla Cerastoderma glaucum, är positivt då flertalet är känsliga för dåliga syreförhållanden. Marenzelleria cf viridis är en havsborstmask som troligen kommit till svenska vatten genom ballastvatten. Den har noterats längs helsingborgskusten de senaste 10 åren men ännu har ingen tendens till att den konkurrerar ut andra arter noterats. I Östersjön har den på vissa ställen varit mycket framgångsrik där syrebristen slagit ut andra arter. Studier i Stockholm 8

skärgård visar att den kan ha en positiv inverkan på syresättningen i bottnarna då den gräver djupare än de inhemska arterna (Norkko J et al 2012). Station G1 som ligger på utsidan av Oceanhamnen är den lokal som uppvisar bäst förhållanden med hög biomassa i relation till individtäthet vilket pekar på färre men större och äldre individer (Figur 2-3). Denna station uppvisade även flest funna taxa m.a.o. störst mångfald. Stor mångfald av arter pekar generellt på ett samhälle mer i balans än när det är frågan om få arter. BQI-värdena var låga och två av de tre stationerna uppnådde endast dålig status. Dessa värden ska dock ses mer som jämförvärden inbördes mellan stationerna och för deras utveckling. Indexet är inte anpassat för grundare och sandigare bottnar och är därför missvisande vid jämförelse med djupare och finkornigare bottnar. För att bättre bedöma miljötillståndet på de tre stationerna behövs jämförbara data från minst två referenslokaler på samma djup och substrat i ett relativt opåverkat område. Under arbetet med utbyggnaden av hamnen kan stationerna som provtagits i denna förstudie följas upp, för att sedan när projektet är genomfört ligga till grund för en utvärdering av hur bottenmiljön har påverkats i området. REFERENSER ArtDatabanken 2010.http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ Norkko J, Reed D C, Timmermann K, Nrokko A, Gustavsson B G, Bonsdorff E, Slomp C P, Carstensen J, Conley D J. 2011. A welcome can of worms? Hypoxia mitigation by an invasive species. Global Change Biology, vol. 18, Issue 2, p. 422-434, feb 2012. 9

BILAGA 1 Samtliga taxa funna på stationerna B1, F1, G1 Abra alba Alitta virens Arenicola marina Balanus crenatus Bathyporeia pilosa Capitella capitata Cerastoderma glaucum Corophium sp Cyathura carinata Gammarus sp Gastropoda indet Hediste diversicolor Heteromastus filiformis Jaera albifrons Lacuna vincta Littorina littorea Macoma balthica Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis Microdeutopus sp Mya arenaria Mytilus edulis Nassarius nitidus Nemertea indet Nephtys hombergii Oligochaeta indet Ophiura albida Parvicardium minimum Peringia ulvae Pygospio elegans Retusa obtusa 10

BILAGA 2 Analysprotokoll för B1, F1 och G1. Stn: B1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten 2013 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Abra alba Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Aricidea ceruttii Balanus crenatus Capitella capitata Cyathura carinata 1 2 1 2 1 0,014 0,016 0,013 0,015 0,013 Cerastoderma glaucum 4 2 2 3 1 1 4 1 0,066 0,133 0,096 0,082 0,026 0,077 0,114 0,013 Corbula gibba Corophium sp Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp Harmothoe cf impar Hediste diversicolor 9 9 17 7 13 5 7 12 4 11 0,173 0,108 0,218 0,284 0,245 0,111 0,149 0,17 0,214 0,219 Heteromastus filiformis Hydrobia cf ulvae 180 55 53 52 86 70 72 86 31 73 0,612 0,174 0,169 0,176 0,271 0,243 0,255 0,291 0,119 0,255 Jaera albifrons Lacuna vincta Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea Macoma balthica 1 2 2 0,008 0,021 0,011 Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis Melita palmata Microdeutopus sp 1 2 1 1 0,002 0,011 0,002 0,001 Musculus niger Mya arenaria Mysella bidentata Mytilus edulis Nassarius reticulatus Neanthes virens Nematoda indet Nemertea indet Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii Oligochaeta indet 1 2 1 4 2 4 0,001 0,01 0,001 0,002 0,001 0,002 Onoba aculeus Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans 4 2 2 3 1 1 1 0,013 0,005 0,004 0,002 0,012 0,001 0,005 Retusa obtusa 1 1 0,013 0,009 Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa Gastropoda indet 1 0,003 11

Stn: F1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten 2013 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Abra alba 2 1,011 Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Aricidea ceruttii Balanus crenatus Capitella capitata Carcinus maenas Cerastoderma glaucum Cf. Propinqus 2 2 3 1 34 1 0,006 0,004 0,011 0,005 0,076 0,004 Corbula gibba Corophium sp 1 1 0,003 0,002 Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Epheria vincta 2 1 0,003 0,001 Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp Harmothoe cf impar Hediste diversicolor 1 3 1 1 0,058 0,166 0,224 0,037 Heteromastus filiformis Hinia reticulatus 1 0,017 Hydrobia cf ulvae 33 36 157 73 113 43 85 74 197 77 0,071 0,091 0,366 0,161 0,251 0,087 0,173 0,158 0,491 0,133 Jaera albifrons 1 0,001 Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea 1 0,327 Macoma balthica 2 1 1 0,101 0,413 0,005 Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis 3 3 2 2 4 0,025 0,193 0,067 0,021 0,363 Melita palmata Musculus niger Mya arenaria 1 2 0,004 0,005 Mysella bidentata Mytilus edulis 2 3 1 1 9 0,003 0,014 0,002 0,001 1,331 Neanthes virens 1 0,019 Nematoda indet Nemertea indet Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii Oligochaeta indet 15 2 26 8 3 25 3 43 1 0,024 0,001 0,019 0,005 0,002 0,022 0,001 0,033 0,001 Onoba aculeus parvicardium minimum 1 0,001 Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans 1 1 1 12 0,001 0,001 0,001 0,013 Retusa obtusa 1 0,001 Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa 12

Sta. G1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten 2013 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Abra alba 1 1 0,275 0,003 Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Arenicola marina 3 1 1 1 1 1 2 0,238 0,335 0,692 0,541 0,043 1,011 Aricidea ceruttii Balanus crenatus 2 0,047 Bathyporeia pilosa 1 0,003 Gastropoda indet 1 1 0,002 0,011 Capitella capitata 1 0,002 Cerastoderma glaucum 1 1,062 Corbula gibba Corophium sp 1 0,003 Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Epheria vincta 10 1 2 2 1 0,114 0,12 0,021 0,019 0,027 Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp 4 0,23 Harmothoe cf impar Hediste diversicolor 10 8 7 3 8 9 11 7 3 0,049 0,236 0,086 0,004 0,432 0,327 0,707 0,304 0,149 Heteromastus filiformis 4 1 1 0,003 0,001 0,003 Hydrobia cf ulvae 15 18 2 2 9 6 24 13 16 27 0,044 0,069 0,005 0,004 0,026 0,02 0,069 0,031 0,039 0,078 Jaera albifrons Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea 1 0,073 Macoma balthica 1 1 3 1 0,132 0,144 0,051 0,036 Macoma calcarea 1 1 0,133 0,109 Marenzelleria cf viridis 18 8 10 26 39 20 15 22 11 9 0,771 0,352 0,543 0,915 1,022 0,914 0,744 0,983 0,487 0,275 Melita palmata Microdeutopus sp Musculus niger Mya arenaria 1 2 0,003 0,011 Mysella bidentata Mysis sp 1 0,028 Mytilus edulis 1 2 0,182 2,011 Nassarius reticulatus Neanthes virens Nematoda indet Nemertea indet 2 0,046 Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii 1 1 0,271 0,046 Oligochaeta indet 3 5 3 0,001 0,004 0,001 Onoba aculeus Ophiura alba 1 0,026 Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans 39 83 28 23 13 33 22 31 16 20 0,128 0,205 0,093 0,099 0,049 0,088 0,058 0,111 0,065 0,091 Retusa obtusa Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa 13