FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. [1] Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, t ex idrott, lek, gymnastik, motion och friluftsliv. [2] [1] Physical Activity and Health. A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA. Superintendent of documents. USA 1996. [2] Vårt behov av rörelse - en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Folkhälsoinstitutet och Förlagshuset Gothia AB. 1996. 2
Kända citat Inaktivitet är en bristsjukdom, kronisk inaktivitet är fysiologiskt abnormt. Roald Bahr Physical inactivity is the biggest public health problem of the 21 Century. Steven Blair Physical activity is the best buy in public health. J Morris Physical activity must be one of the most undervalued interventions to improve public health. Chief Medical Officer. Betrakta fysisk aktivitet - i syfte att få bättre hälsa - som en kroppslig tandborstning. LM Engström
Inaktivitet i och ohälsa Epidemiologiska data har fastställt att en inaktiv livsstil ökar incidensen av åtminstone 17 ohälsosamma tillstånd, främst kroniska sjukdomar och kända riskfaktorer för dito. [1] 4
Längre liv och bättre hälsa Dödstal för män i samtliga dödsorsaker respektive i hjärt kärlsjukdomar vid låga, måttliga och höga konditionsnivåer. 5
En säkerställd och direkt dosberoende effekt när det gäller att minska risken för insjuknande i och dödlighet i hjärtinfarkt och andra hjärtkärlsjukdomar. En klar effekt när det gäller att fördröja och förhindra uppkomsten av högt blodtryck och en säkerställd blodtryckssänkande effekt. En påtaglig effekt när det gäller att förhindra vuxendiabetes. En säkerställd effekt när det gäller att förebygga cancer i tjocktarmen. Tillsammans med en rätt sammansatt kost sannolikt det enda sättet att långsiktigt åstadkomma en säkerställd viktnedgång vid övervikt. En förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. En lindrande verkan när det gäller ledsmärtor och andra besvär från rörelseorganen. En säkerställd effekt när det gäller att lindra stress, ångest, oro, sömnsvårigheter och lättare depressioner och en möjlig förebyggande effekt också på svårare depressioner.
Dos Respons 7
Physical activity and clustered cardiovascular risk in children. European Youth Heart Study. Förekomsten av riskfaktorer (indikatorer) för hjärt- kärlsjukdom bland barn i åldern 9 och 15 år. 10,6 % av barnen hade fyra eller fler riskfaktorer. 28 % saknade riskfaktorer. Risken minskade med ökad fysisk aktivitet. Det var en ökad risk för alla barn utom den mest aktiva gruppen över 116 respektive 88 minuter måttlig f.a. 8
Bentäthet Fysisk aktivitet har visats ha en positiv effekt på bentätheten i alla åldrar, särskilt bland barn och ungdom. Inaktiviteten påverkar skelettmassan, hållfastheten står i direkt proportion till skelettmassan. Inaktiviteten påverkar också: ledytornas brosk muskelmassan senorna ledbanden
Fysisk aktivitet och elevhälsa Har en positiv inverkan på koncentrationsförmågan, minnet och det allmänna beteendet i klassrummet. Förbättrar läsförmågan, studieresultatet i matematik och språk. Elever som upplever sitt hälsotillstånd som bra, har bättre studieresultat. Påverkar den psykiska hälsan genom ökad självkänsla och självuppfattning, minskar stress och depression. Ger gladare elever, bättre socialt klimat, lugnare i klassrummet. Förbättrar elevernas matlust.
Den dagliga dosen? Minst 60 min fysisk aktivitet per dag. Både måttlig och hård aktivitet bör inkluderas Nordiska näringsrekommendationer 2004. Aktiviteterna bör vara allsidiga för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination. Minst 60 min eller mer per dag och inkludera mer ansträngande konditionsträning, muskelträning och benbelastning minst 3 dagar i veckan U.S Department 2008 11
j22 Rekommendationer för fysisk aktivitet 7-18 år 12
Bild 12 j22 Rekommendationer om fyisisk aktivitet för barn och i åldern 7-18 år Expertgruppen för fysisk aktivitet för barn och unga 2008 Rekommendationerna har utarbetats med stöd från undervisningsministeriet. Rekommendationerna har utarbetats av en expertgrupp som tillsattes av Ung i Finland hösten 2006 jtt; 2009-05-25
Rekommendationer för stillasittande Children and young people should not spend more than 2 hours a day using electronic media for entertainment (computer games, Internet,TV) particularly during daylight hours Australian Govenment 2005 j4 13
Bild 13 j4 jtt 2008-04-04 Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt SBU 2007 jtt; 2008-04-04
14
Geografisk utveckling av fetman bland värnpliktiga j1 17
Bild 17 j1 Mönstrande män. Fetma efter län 1969-2005 Karolinska institutet Martin Neovius med dr jtt; 2009-05-18
Vad orsakar övervikt? - lite ny forskning - En energibalans i obalans under längre tid. Fysisk aktivitet är den viktigaste faktorn för att förebygga övervikt, bibehålla normalvikt och undvika viktuppgång Intaget av sötade drycker och andra energitäta livsmedel spelar störst roll på matsidan. En stillasittande livsstil - över två timmar per dag. En negativ energibalans av störst betydelse vid viktreduktion - valet av diet spelar mindre roll. Miljön betyder definitivt mer än det genetiska arvet, dock ärver vi vår livsstil och våra vanor från våra förebilder. Arvet av livsstil är ofta könsbundet, flickor ärver livsstil och vanor från sin mamma och pojkar sina vanor från pappa. Barns sömnbeteende har troligtvis en betydelse i sammanhanget. 18
19
j31 21
Bild 21 j31 Adolescents Sleep Behaviors and Perceptions of Sleep HEATHER NOLAND, MEda JAMES H. PRICE, PhD, MPHb JOSEPH DAKE, PhD, MPHc SUSAN K. TELLJOHANN, HSD, CHESd Journal of School Health d May 2009, Vol. 79, No. 5 jtt; 2009-06-12
En stilla sittande livsstil I England ser man idag på TV i genomsnitt 26 timmar per vecka jämfört med 13 timmar år 1960. [5] I USA är genomsnittet 29 timmar för män och 34 timmar per vecka för kvinnor. [6] TV tittande är associerad med en signifikant ökad risk för fetma och typ II diabetes. Varje ökning av TV-tittandet med 2 tim. intervaller per dag ökar risken för fetma med 23 % och typ II diabetes med 14 %. [7] 22
Från Homo Sapiens till Homo Zappiens Non moving generation! Growing up digitalt! The rise of the net generation! Vart är vi på väg! 23
Sitter stille foran PC-en opp til 30 timer i uka www.helsedirektoratet.no/fysiskaktivitet Gutter 1997 2001 2005 6. klasse 2,8 10,2 17,4 8. klasse 3,7 15,1 25 10. klasse 4 16,9 30,6 Videregående skole 3,2 14,5 29,1 Jenter 1997 2001 2005 6. klasse 1,1 5,3 13,1 8 klasse 1,1 6,2 19,2 10. klasse 0,8 6,0 19,8 Videregående skole 0,6 5,5 16,6 24
Compass-studien studien
Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som tillbringar mer än fyra timmar per dag på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn, läsåret 2006-2007, kommuner i Norrbotten. j3 26
Bild 26 j3 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Norbottens läns landsting jtt; 2008-02-04
Hur kan man skapa en förändring? 27
Komplexa problem kräver komplexa lösningar Det är nödvändigt med en multisektoriell interventionsstrategi där alla samhällssektorer samverkar. Insatserna bör främst vara befolkningsinriktade och hälsofrämjande. Mer fokus på roligt och smakfullt än nyttigt och hälsosamt. 28
Barn utvecklas och lär inte enbart i en miljö utan i samspel med alla miljöer de möter såväl direkt som indirekt. Familjen Kommunen/närmiljön Föreningslivet Fritidshem Förskola/Skola 29
Hälsans bestämningsfaktorer Den social-ekologiska modellen. Fysisk aktivitet och folkhälsa FHI 2007. 30
Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.
% Ja, det är substantiella skillnader mellan flickor och pojkar (alla signifikanta) Hur brukar du tycka att det är/känna dig på Idrott och hälsa lektionerna? 80 70 60 50 flickor 40 pojkar 30 20 10 0 Blir inspirerad Tycker det är roligt Blir trött och svettig Känner mig säker Får visa vad jag kan Klumpig Dålig
När är barn fysiskt aktiva? STOP - projektet Stockholm Obesity Prevention 2005 33
34
Samband med grad av fysisk aktivitet [1] Barn i åldern 3-12 år: Kön (pojkar) Föräldrars grad av övervikt (omvänt förhållande) Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet Upplevda hinder för fysisk aktivitet (negativ association) Bra matvanor Tillgången till program och faciliteter för fysisk aktivitet Tiden man tillbringar utomhus 35
Ungdomar i åldern 13-1818 år : Samband med grad av fysisk aktivitet [1] Kön (pojkar) Etnicitet Ålder (omvänt förhållande) Upplevd färdighet (perceived activity competence) Aktivitetsspecifik självtillit (self efficacy) Föräldrasupport och konkret k stöd från familjen Stöd från andra vuxna Tillfällen till fysisk aktivitet och möjligheter till idrott i närmiljön Stillasittande efter skolan och under helgen (negativ association) 36
Barns rörelsefrihet är hotad Allt färre barn cyklar och går, allt fler åker bil Avstånden till skola och fritidsaktiviteter blir allt längre Barn vistas ute allt mindre Spontanidrotten minskar Städerna förtätas och de barnvänliga miljöerna försvinner Mer stillasittande fritidsaktiviteter Allt mer vuxen- och regelstyrda aktiviteter Aktiviteterna är i allt större grad förenade med kostnader 37
Ungdomar och idrott 56 % av ungdomar är med i en idrottsförening Pojkar är mer aktiva än flickor Ungdomar som bor i villa är mer aktiva än de som bor i radhus som i sin tur är mer aktiva än de som bor i hyresrätt De ungdomar som bor med båda sina föräldrar idrottar mer än de som bara bor ihop med en förälder. 34 % slutar träna eller tävla i en idrottsförening under tonåren Källa: Riksidrottsförbundet 2005 Bara 4 % börjar efter tolvårsåldern åld
Viktigt främja: roliga och tilltalande aktiviteter positiva erfarenheter av fysisk aktivitet positiva attityder till fysisk aktivitet självförtroende i motoriska färdigheter aktivitetsspecifik it t ifik självtillit inre motivation egenmakten positiva förväntningar på resultatet
Vad fungerar? Område: Antal studier: Bevis: Breda satsningar med många arenor och aktörer 10 Starka bevis samtidigt Media- och informationskampanj på egen hand 3 Inga bevis/ svaga bevis Fysisk aktivitet i skolan/ämnet idrott och hälsa a hole school approach 16 Starka bevis Motivationsbudskap vid trappor 6 Starka bevis Klassrumsutbildning 13 Otillräckliga bevis, varierande resultat Stöd i lokalsamhället 9 Starka bevis Beteendeförändring 20 Starka bevis Skapa stödjande miljö och policy 12 Starka bevis Kahn et al (2002) The effectiveness of interventions to increase physical activity: A systematic review. Am J Prev Med. 22 (45): 73 107.
Skolbaserade interventioner De program som haft störst framgång: Utveckling av skolämnet idrott och hälsa - hälsoundervisning, lärarutbildning och utb.material - Skolbaserade interventioner som involverar hela skolan a whole school approaches Riktade insatser mot särskilda riskgrupper j5 41
Bild 41 j5 jtt 2008-04-04 Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt SBU 2007 11 studier med högt bevisvärde jtt; 2008-10-20
Skolbaserade interventioner En kombination av olika insatser: Utveckling av läroplan Utveckling av idrottslektionerna Utbildning av lärare Extra aktivitetspass under lektionstid eller raster Stöd i beteendeförändring Förstärkt t hälsoundervisning s Involvering av föräldrar Är långsiktiga g j6 42
Bild 42 j6 Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt SBU 2007 jtt; 2008-04-04
Involvera föräldrar Det är viktigt att involvera hela familjen i behandlingen, på samma sätt som för exempelvis allergiska barn. Exponering för det som barnet inte tål (som för de överviktiga/feta barnen kan vara tv-tittande, godis, chips, läsk, tv- och datorspel) måste minska. j13 43
Bild 43 j13 Rekommendationer om fyisisk aktivitet för barn och i åldern 7-18 år Expertgruppen för fysisk aktivitet för barn och unga 2008 Rekommendationerna har utarbetats med stöd från undervisningsministeriet. Rekommendationerna har utarbetats av en expertgrupp som tillsattes av Ung i Finland hösten 2006 jtt; 2009-05-25
Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet. Att trivas och må bra är en förutsättning för att stärka förmågan att lära och utvecklas. Daglig ggy fysisk aktivitet och goda matvanor bidrar till att främja lärandet och att grundlägga goda vanor. 44
Livsstilskompetens Livsstilskunskap
j37 46
Bild 46 j37 jtt; 2009-06-12
Fem goda råd från SBU. om att minska förekomsten av övervikt Starta en god livsstil redan i låga åldrar Införa regelbunden fysisk vardagsaktivitet Motverka långvarig inaktivitet såsom vid TV och dator Stimulera intag av frukt och grönsaker Poängtera betydelsen av att dricka vatten, istället för söta drycker vid törst. 47
Motiverande samtal:
http:// Kalendarium Utbildning Nyhetsbrev Om NCFF Nätverket Kontakta oss Läsfönstret Praktiska k tips och idéer Databas - Lärande skolexempel Föredrag och presentationsmaterial Aktuella samverkansprojekt Länkar 49