Regionala turismeffekter 2013

Relevanta dokument
Demo: Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2012

Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013

Regionala turismeffekter Dalsland 2014

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Skåne län HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Regionala turismeffekter Sydost Skåne 2016

Shoppingturism i Sverige

Besöksnäringen i Helsingborg 2015

Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun 2016

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun 2016

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Kommunala turismeffekter Ystad kommun Kommunala turismeffekter Ystad kommun 2016

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Kommunala turismeffekter Lysekils kommun 2015

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Inkvarteringsstatistik för hotell

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2015

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Stockholms besöksnäring

Kommunala turismeffekter Skurup kommun 2015 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun 2015

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

Inkvarteringsstatistik för hotell

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

VOLVO OCEAN RACE STOPOVER STOCKHOLM 2009

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

Kommunala turismeffekter Ystad kommun Kommunala turismeffekter Ystad kommun 2015

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren

Svensk turismstatistik

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun

Inkvarteringsstatistik för hotell

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

Inkvarteringsstatistik för Malmö

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Västsverige. Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2005

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

Utlandsföddas företagande i Sverige

Shoppingturism i Sverige

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Rapport 2014:1. Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun 2015 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

- Ålands officiella statistik - Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren

Inflyttning till Skåne

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Shoppingturism i Sverige

Svensk Turism och ReseStatistik 2017

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren och

Finländarnas resor 2013

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

TURISTSTATISTIK 2004

Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport

Detaljhandeln i Eskilstuna

Gästnattsrapport juni 2012

2015 års rapport om Turist- och beställningstrafik. Bussreseforum i Uppsala

Ekonomi-SKOP Företagens löneförväntningar, 30 november kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

TEM , RESURS AB

Shoppingturism i Sverige 2018

Transkript:

Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län

Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2% Antal kommersiella gästnätter (HSVC) 681 tusen 51 miljoner 1% Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 2,1 miljoner 99 miljoner 1,3% Antal dagbesök 2,0 miljoner 95 miljoner 2,1% Försäljningsindex detaljhandel 2012* (index 100=riket) Total turismomsättning/konsumtion** (MKR) 98 100 4 014 Mkr 290 633* 1,4% Totalt antal turistiska årsverken** 3 021 årsverken 174 112 årsverken 1,7% BRP/BNP*** (MKR) 65 Mdr 3 480 Mdr 1,9% Turismens andel av BRP/BNP** 2,1% 3,0% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Preliminär statistik. Turismomsättning och turistiska årsverken för riket avser år 2012 enligt Tillväxtverket uppräknat till 2013 då man antar en genomsnittlig procentuell tillväxt sedan 2000. Turismandel för Sverige avser 2012. *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden. Preliminär siffra. 2

Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Kronobergs län som gör en turistresa inom det egna länet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Kronobergs län. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Kronobergs län som gör en turistresa utanför länet. Rapporten Regionala turismeffekter 2013 Kronobergs län redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil.

Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-13 Huvudsakligt ressyfte till Kronobergs län 14 Huvudsakligt transportmedel till Kronobergs län 15 Flygplatsstatistik 16 Total turismkonsumtion 17-21 Antal sysselsatta inom turism 22-23 Bilagor 24-30

Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping 234 721 34% Hotell Vandrarhem 405 253 60% Camping 39 149 6% Under 2013 genererade hotell, vandrarhem och camping 679 123 gästnätter. Hotell var den vanligaste boendeformen med 60 procent av de totala gästnätterna. Data fattas för stugbyar i Kronobergs län. I Kronobergs län finns endast 2 stycken stugbyar därför redovisas ej dessa siffror på grund av sekretesskäl. Källa: SCB/Tillväxtverket 5

16 608 12944 51 531 40 476 23 454 55316 29146 24338 63 439 67232 83 299 82597 129 543 136203 273 273 273716 300 000 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun 2012 2013 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Diagrammet visar antalet gästnätter i Kronobergs län uppdelat per kommun under 2012 samt 2013. Växjö kommun stod för den största andelen gästnätter medan Lessebo kommun stod för den största procentuella ökningen i antalet gästnätter mellan 2012 och 2013. Källa: SCB/Tillväxtverket 6

28 188 29 749 34 109 31 094 38 925 34 652 37 159 36 600 53 159 62 232 49 181 43 360 42 601 27 966 52 858 68 966 59 150 45 361 42 910 27 251 108 459 96 964 137 464 153 638 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad 2012 2013 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter indelat månadsvis för 2012 och 2013. 47 procent av gästnätterna inträffade under sommarmånaderna, juni, juli och augusti. September månad stod för den största procentuella ökningen i antalet gästnätter, 20 procent. Källa: SCB/Tillväxtverket 7

Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 22% 2% Exportandel (andel utländska gästnätter) 2012 2013 Riket: 23% 23% Värmlands län 41% 39% Kronobergs län 28% 29% Jönköpings län 20% 22% Kalmar län 13% 13% 5% 71% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Kronobergs län har en relativt hög andel utländska gästnätter. Exportandelen är högre än snittet för hela riket. Exportandelen har ökat med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Utländska besökare genererade 197 702 gästnätter i Kronoborgs län. Källa: SCB/Tillväxtverket 8

6 071 5631 3 067 3357 125 462 2 301 2621 6 242 5933 3 190 2759 3 533 3187 473 820 26 907 27549 17 327 17810 10 920 12108 3 926 4405 1 412 1487 7 273 6946 95 634 102627 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping 2012 2013 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - Tyskland stod för den största andelen av utländska gästnätter, hela 52 procent. Den nationalitet som stod för den största procentuella ökningen från föregående år var Island. Tyskland stod för den största absoluta ökningen. Källa: SCB/Tillväxtverket 9

Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% 50% 40% 30% 54% 30% 43% mån-tor fre-sön totalt 56% 45% 48% 50% 44% 36% 41% 38% 36% 56% 42% 49% 20% 10% 0% Kronobergs län Värmlands län Jönköpings län Kalmar län Sverige Diagrammet ovan visar beläggningsgraden för samtliga boendeformer i Kronobergs län, jämförelselänen samt totalt för Sverige. I Kronobergs län var den genomsnittliga beläggningsgraden 43 procent för 2013. Detta är något lägre än den genomsnittliga beläggningsgraden för hela riket som låg på 49 procent. Källa: SCB/Tillväxtverket 10

Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Hotellens målgruppsfördelning (%) 70% 60% 61% 58% 50% 40% 2012 30% 2013 22% 20% 17% 10% 10% 8% 12% 12% 0% Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Kronobergs län, jämförelse mellan 2012 och 2013. Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för två tredjedelar av hotellbeläggningen i Kronobergs län både 2012 och 2013. Källa: SCB/Tillväxtverket 11

Övriga boendeformer 2013 2% 10% 18% 12% Tält/husvagn/husbil utanför campingplats Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat 58% Diagrammet visar den procentuella fördelningen mellan övriga boendeformer i Kronobergs län under 2013. Boendeformen släkt och vänner står för 58 procent av de totala gästnätterna genererade av övriga boendeformer. I Annat ingår gästnätter ombord på färja, buss eller tåg, i fritidsbåt, i skola logement eller liknande och övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS 12

46 39 12 42 400 405 221 235 438 414 582 588 1 530 1 490 1 627 1 988 Gästnätter och dagbesök i Kronobergs län 2012 och 2013 (tusen) 4000 3000 2012 2013 2000 1000 Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i län 2012: 2,7 gästnätter 2013: 3,1 gästnätter 0 Hotell/ motell/ pensionat Vandrarhem *Stugby Tält/ husvagn/ husbil på campingplats Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Dagbesök Diagrammet visar antalet gästnätter indelat efter boendeform samt dagbesök i Kronobergs län 2013. Släkt och vänner är den vanligaste boendeformen, 1490 gästnätter 2013. Under 2013 gjordes 1988 dagbesök till Kronobergs län. Utländska besökare bidrar också till många nätter i fritidshus. I Kronobergs län har 40, 5 % av fritidshusen utländska ägare. * Antalet stugbyar är för få för att få redovisas av sekretesskäl. År 2012 fanns en stugby, år 2013 två stycken stugbyar. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS 13

*Huvudsakligt ressyfte till Kronobergs län 2013 Svenska besökare: Fritidsresenärer Släkt och vänner 37% Shopping/inköpsresa 19% Kulturevenemang (deltagare/åskådare) Idrottsevenemang (deltagare/ åskådare) 8% 8% Byta miljö, komma bort 5% Vistelse i eget fritidshus 4% Andra syften 19% 0% 10% 20% 30% 40% Källa: HUI Research/STS * Underlaget baserat på ett litet urval varför resultatet bör ses som en indikation. 14

Huvudsakligt transportmedel till Kronobergs län 2013 Svenska besökare 100% 80% 83% 60% 40% 20% 0% 10% 3% 2% 1% Personbil Tåg Buss Hyrbil Flyg Personbil är det färdsätt som är vanligast till Kronobergs län under 2013. Personbil står för hela 83 procent av de vanligaste transportmedlen (personbil, tåg, buss, hyrbil och flyg). Källa: HUI Research/STS 15

2 225 2 830 2 995 2 774 2 657 432 2 082 3 276 3 806 3 304 2 862 2 797 3 536 3 452 4 396 4 086 3 599 4 272 4 246 5 602 5 370 5 213 5 560 6 985 Flygplatsstatistik 2013 Ankommande passagerare till Småland Airport 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet ankommande resenärer till Småland Airport 2013. Det totala antalet resenärer till Småland Airport uppgick till 88 357. Detta inkluderar både utrikes samt inrikes resenärer. Källa: Transportstyrelsen 16

Total turismomsättning i Kronoberg 2013 Mnkr (andel av total turismomsättning) Turismen i län: 4 014 mkr Resor & transporter: 1 036 mkr (26%) Boende & Restaurang: 1 004 mkr (25%) Varuhandel: 1731 mkr (43%) Kultur och tjänster: 243 mkr (6%) Turismen i Kronobergs län uppgick till 4,0 miljarder 2013. Drygt 40% av omsättningen hamnar inom handeln, endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Turismens omsättning är preliminär data 17

Total turismomsättning i Kronoberg 2012 2013 Resor & transporter 897 1 036 Boende & Restaurang 944 1 004 Varuhandel 1 681 1 731 Kultur och tjänster 230 243 Totalt 3 752 4 014 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Turismens omsättning är preliminär data 18

Turismomsättning per turistgrupp i Kronobergs län Dagbesök: 1 182 mkr 594 kr per person och dygn Icke kommersiell övernattning: 719 mkr *280 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: 401 mkr *829 kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för svenska besökare som gör dagbesök samt övernattar icke kommersiellt respektive kommersiellt i Kronobergs län. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 4,0 miljarder kronor under 2013. Delar av denna summa utgörs av Kronobergarnas egna turismutlägg inför en resa och utländska turisters konsumtion och ingår alltså inte i ovanstående figur. Högst dygnskonsumtion hade turister som övernattade kommersiellt. Källa: HUI Research/STS *Beräknat enligt ett snitt för liknande turism uppräknad till 2013 års prisnivå på grund av stora variationer i underlaget 19

Turismomsättning per turistgrupp i Kronoberg 2012 2013 Dagbesök 925 1 182 Icke kommersiell övernattning 714 719 Kommersiell övernattning 358 401 Källa: HUI Research/STS 20

Turismens andel av den totala omsättningen per bransch 2013 Handel Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå 3% 24% 6% turism Diagrammet visar hur stor andel av den totala omsättningen i respektive delbransch som genereras från turismen. Transportbiljetter 17% övrigt Restaurang 50% Boende 65% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 21

Antal sysselsatta inom turism i Kronoberg 2013 Turismen i län: 3 021 årsverken Resor & transporter: 580 årsverken (19%) Boende & Restaurang: 1 118 årsverken(37%) Varuhandel: 371 årsverken(12%) Kultur och tjänster: 952 årsverken(32%) Under 2013 genererades 3 021 turistiska årsverken i Kronobergs län. Den största andelen årsverken genererades inom Boende & restaurang samt inom Kultur och tjänster. Kultur och tjänster har stor betydelse för sysselsättningen trots att endast en liten del av omsättningen hamnar här. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Baseras på statistik från SCB som räknats upp från 2011 års data. 22

Total sysselsättning inom turismen i Kronoberg 2012 2013 Resor & transporter 469 580 Boende & Restaurang 1 253 1 118 Varuhandel 379 371 Kultur och tjänster 609 952 Totalt 2 710 3 021 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Baseras på produktionsdata från SCB uppräknad från 2011. 23

Regionala turismeffekter 2013 HUI Research Maj, 2013 BILAGOR

BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB som räknats upp från 2011 till 2013 och uppgift om utländska turisters konsumtion enligt Tillväxtverket 2012. 25

BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar. 3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige 27

BILAGA Total turismkonsumtion i län (mkr) 2013 Inkommande turism utlägg (mkr) Inom regionala turismutlägg (mkr) Totala turismutlägg i län (mkr) Utgående turism utlägg (mkr) Transportbiljetter 363 573 936 170 Bensinstationer 218 364 582 294 Mataffärer 222 145 367 211 Shopping 465 317 782 499 Restaurang 370 191 560 541 Boende 444 0 444 478 Rekreation, kultur och sport 231 12 243 232 Resebyrå och researrangör 0 100 100 0 På väg 0 41 41 659 Utland 0 0 0 649 Summa 2 312 1 742 4 055 3 734 Källa: HUI Research/STS 28

BILAGA Totalt förädlingsvärde, anställda och omsättning län (mkr) 2013 Total produktion SNI 2007. Turistintensiva branscher Brutto region produkt / Förädlings värde (mkr) Anställda Omsättning exkl. moms (mkr) Moms (mkr) Omsättning inkl. moms och punktskatter (mkr) I55 Boende 259 644 584 103 688 I56 Restaurang 383 1 395 932 181 1 113 H Transport 1 825 2 456 4 741 919 5 660 N78_82 Resebyrå, turistservice, etc 969 2 819 1 326 295 1 622 L68A Fritidshus 1 817 0 3 296 558 3 854 R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård 1 639 3 893 821 171 991 G Handel 6 788 10 857 41 265 9 447 50 712 N77 Uthyrning 223 101 415 96 511 M Andra företagstjänster 3 411 3 773 3 277 776 4 053 Summa turismnäringar 17 313 25 938 56 657 12 546 69 204 Övriga Näringar 46 659 67 882 48 683 10 108 58 790 Totalt i länet 65 006 93 800 106 215 22 821 129 035 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi. Preliminär statistik 29

BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i län (mkr) 2013 Turism Turismens andel per bransch (%) Turismens bidrag till förädlingsvärdet (mkr) Turismanställda Turismens omsättning inkl. moms (mkr) Boende 65% 167 416 444 Restaurang 50% 193 703 560 Transportbiljetter 17% 302 406 936 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 6% 60 174 100 Rekreation, kultur och sport 24% 401 952 243 Total handel, varav: 3% 232 371 1 731 - Bensinstationer 587 - Mataffärer 364 - Shopping 780 Turism totalt 1 354 3 021 4 014 Källa: SCB/Nationalräkenskaper/Företagens ekonomi (preliminär statistik) och HUI Research/STS 30

HUI Research Postadress HUI Research AB 103 29 Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: 08-762 72 80 Fax: 08-679 76 06 E-post: info@hui.se