Sävenäsverket i Göteborg. EMAS redovisning 2008 Göteborg energi fjärrvärmeproduktion

Sävenäsverket i Göteborg EMAS redovisning 2008 Göteborg energi fjärrvärmeproduktion

Innehålls förteckning Förord 3 Miljöhändelser 2008 4 Vårt miljöarbete 5 EMAS redovisning 2008 Göteborg Energi AB fjärrvärmeproduktion 20090515 Den röda tråden i miljöarbetet 6 Fjärrvärmeprincipen 6 Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg 7 Produktionsanläggningar 8 Miljöaspekter 10 Kommentarer till miljömålen 2007 12 Ordlista 12 Nyckeltal 13 Kontaktperson: Ulf Hagman. ulf.hagman@goteborgenergi.se

Förord 2008 har varit ett år med stora ekonomiska omvälvningar för hela världsekonomin. För Göteborg Energi märktes det inte minst genom de prisförändringar på olje och gasmarknaden som skedde under året, vilket förstås påverkade vår situation. Det innebar att vårt fokus på att planera för mer biobränslen i produktionssystemet också har fått en ökad ekonomisk dimension som en balanserande faktor i bränslemixen. Vårt långsiktiga mål är att vara helt fossilfria 2050, och naturgasen kommer att behöva ersättas i steg framöver. Under 2008 har en större andel biobränslen använts än under förra året, mycket tack vare väl fungerande produktion på Sävenäs. Vi har också börjat arbeta för mer förnyelsebar produktion både avseende bränsletillgång och kommande ny produktionskapacitet. Som exempel kan vårt projekt för närproducerade biobränslen nämnas, liksom vårt projekt för förnybar elproduktion på Sävenäs. I slutet av 2008 kopplades fjärrvärmesystemet i Göteborg ihop med Kungälv Energis fjärrvärmenät. Detta är mycket glädjande. Tack vare denna sammankoppling kan vi nu optimera fjärrvärmesystemet i regionen ytterligare och därigenom minska miljöbelastningen ännu mer. Med en effektiv kraftvärmeproduktion i grunden, så har vi nu en bra position att satsa framåt på mer förnybar produktion. Detta kommer att ta mycket tid och arbete i anspråk framöver, men vi ser fortsatta förbättringar för miljön som en stark motivation längs vägen. Lars Larsson Produktägare Fjärrvärme Biobränslemottagning till Sävenäs HP3 3

Våra miljöhändelser 2008 Under 2008 har arbetet med att planera för ny förnybar el & värmeproduktion startat på allvar. Ett konkret projekt gäller att komplettera vår största fastbränslepanna vid Sävenäs med en ångturbin för förnybar elproduktion. Ett preliminärt investeringsbeslut har tagits och arbetet har gått in i ett genomförandeskede med målet att ha en konverterad anläggning i drift senast 2011. Sävenäs kommer då att ha en eleffekt på cirka 11 MW förnybar elproduktion. Våra spetslastanläggningar i Angered och Tynnered konverterades redan förra året till bioolja, och 2008 är det första hela året där dessa varit tillgängliga för drift. Rya Kraftvärmeverk har även under 2008 varit den dominerande el och fjärrvärmeproducenten bland våra anläggningar trots minskad produktion jämfört med föregående år. Flispannan på Sävenäs har också gått mycket bra under 2008. Sammantaget har detta inneburit att det fossila koldioxidutsläppet har minskat under 2008 gentemot 2007 med cirka 28 procent (325 kton jämfört med 454 kton 2007). Andelen fossil olja i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) är fortsatt lågt och låg på 0,2 procent (0,5 procent 2007). Under 2008 har också ett par mindre anläggningar avvecklats nu när det inte längre finns behov av dem gasmotorerna vid Rya (gasen går till uppgradering istället) och Volvo Tuve (lokal produktion inte längre nödvändig). En ökad andel förnyelsebar el & värmeproduktion kommer att kräva en större andel biobränslen. Ett arbete för att finna mer lokalt producerat biobränsle har därför startat under 2008. Under året har biobränsle från Göteborgs kommun tagits emot, och samarbete med lokala skogsägare i närregionen har inletts, med syfte att identifiera och tillvarata de volymer som faller i vårt närområde. Ett annat område som vi arbetat mycket med under 2008 har varit ett kvalitetsarbete på vårt system för laguppföljning. Vi lägger upp en databas med aktuella lagar, förordningar och villkor för vår verksamhet, med kopplingar till miljöaspekter och ansvarsfördelning i organisationen. Förhoppningen är att detta skall effektivisera oss i vår miljöuppföljning framöver. Målet är att ha detta klart nu under 2009. En olycklig miljöhändelse under 2008 har dock varit ett oljeutsläpp vid Angereds panncentral på cirka 28 m 3 till omgivningen. Ett omfattande saneringsarbete har genomförts. Olyckan har inneburit ett fokus på riskanalyser under 2008 för våra anläggningar för att hindra att något liknande kan inträffa igen. Lyckligtvis blev följdeffekterna begränsade och vi kommer att jobba hårt för att inga fler liknande oljeutsläpp skall kunna ske. Flishantering på Sävenäs Utdrag ur vår verksamhetspolicy I vår roll att tillgodose våra kunders behov av energi värnar vi om miljön och verkar för ett uthålligt energisystem i vårt samhälle. Varje medarbetare känner ansvar att ta hänsyn till vår miljö. Vi arbetar ständigt för att minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet. 4

Vårt miljöarbete Göteborg Energi AB, Partille Energi AB och Ale Fjärrvärme AB har alla ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001. Bolagens samtliga produktionsanläggningar för fjärrvärmenäten ingår också i EMASregistreringen från 2007 (de har sedan tidigare varit beskrivna från 2005 års EMASredovisning). Det innebär att vi gör en miljöredovisning där vi öppet beskriver vårt miljöarbete, och att vi kan göra verifierade miljöuttalanden. Göteborg Energis Färdig Värmeanläggningar (värmeproduktion i lokala nät som inte är kopplade till det sammanhängande fjärrvärmenätet) omfattas dock inte av EMASregistreringen. Miljöaspekter och miljömål För att minska miljöpåverkan från vår verksamhet, sätter vi upp och styr mot ett antal miljömål. När målen tas fram ser vi till de betydande miljöaspekterna i vår verksamhet, så att vi vet att vi satsar på de områden där vi har störst miljöpåverkan. Ansvaret för de miljömål vi sätter fördelas därefter inom vår organisation. Utbildning När miljöledningssystemet infördes var utbildning av alla våra medarbetare en viktig del. Vi fokuserade både på grundläggande miljökunskap och på hur vi bäst utnyttjar miljöledningssystemet så att vi jobbar på rätt sätt och ständigt kan förbättra verksamheten. Nu satsar vi på att hela tiden öka vår kunskap. Kommunikation Kommunikation är en av nycklarna till ett bra och effektivt miljöarbete. Varje månad följs de interna avtalen för fjärrvärme och elproduktionsanläggningarnas drift och underhåll upp både tekniskt, ekonomiskt, miljömässigt och om speciella händelser inträffat. Detta bland annat för att följa hur årets miljömål ligger till. Vi har även en personaltidning för hela koncernen, där vi har en ständig miljösida. Vi har rutiner som stöd i vårt ledningssystem då det gäller myndighetskontakter, störning och kris. En miljöledare finns också inom fjärrvärmeproduktionen som samordnar miljöarbetet inom affärsområdet. För att hjälpa varandra i utvecklingen framåt, utbyta erfarenheter med mera, har vi också ett internt miljönätverk för miljöledare och andra miljörepresentanter från alla affärsområden. Förebygga miljöpåverkan Vid sidan av miljömålen bedriver vi ett arbete där vi regelbundet gör riskanalyser så att vi minimerar risken för miljötillbud. Om ett miljötillbud ändå inträffar, rapporteras detta omgående till tillsynsmyndigheten samt utreds internt av Göteborg Energi. Åtgärder vidtas för att förebygga framtida tillbud. Vår nödlägesberedskap omfattar aktiviteter för att förebygga olyckor och att mildra verkan av eventuella olyckor för personal, miljö, allmänhet och anläggningar. Exempel på förebyggande åtgärder är miljöronder, driftrondering, tillbudsrapportering, riskanalyser, utbildning, träning och nödlägesövning. Miljörevision och Utvärde ring Vi har externa och interna miljörevisioner varje år. Resultaten från dessa hjälper oss sedan i förbättringsarbetet. Intern revision för fjärrvärmeproduktionsanläggningar har de senaste 4 åren granskat miljöaspekter, lagefterlevnad och gjort platsbesök på produktionsanläggningar. Miljömålsgrupper träffas regelbundet och följer upp arbetet med våra miljömål och gruppens deltagare hjälper varandra att komma vidare med sina respektive mål. Vi har Ledningens genomgång två gånger per år och vid de genomgångarna redovisas statusen för miljömålen tillsammans med annan miljöprestanda. Förutom miljömålen följs miljönyckeltal upp. EMAS Genom att vi redovisar vårt miljöarbete på detta sätt i en EMASredovisning vill vi på Göteborg Energi visa för omgivningen hur vi arbetar med miljö till vardags. Vi vill öppet redovisa, både när vi lyckas och när vi behöver förbättra oss. 5

Den röda tråden i miljöarbetet Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål som skall nås till 2020. Dessa miljömål utgör en utgångspunkt för miljöarbetet för samhällets olika aktörer. Fjärrvärmen har ofta en inverkan på dessa områden, och enligt branschens egna bedömning för det mesta på ett positivt vis: Fjärrvärmens påverkan på målen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust & skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Källa: Fjärrvärmen och miljön, Svensk Fjärrvärme (2003) * Eget tillägg och bedömning Påverkar positivt Påverkar marginellt * I Göteborgs kommun så pågår ett arbete för att föreslå lokala miljökvalitetsmål på dessa områden, där Göteborg Energi hittills har medverkat kring Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Genom detta arbete knyts miljömålen till lokala mål och åtgärdsplaner. Göteborg Energi ansvarar också för ett av Göteborgs Stads prioriterade miljömål att öka eleffektiviteten i kommunen. Den röda tråden som harmonierar företagets miljöarbete med övergripande prioriteringar utgår alltså från miljökvalitetsmålen, och leder via värderingen av miljöaspekterna vidare till miljömål och efterföljande uppföljningar. Med en helhetssyn så bidrar fjärrvärme till möjligheten att uppnå ett hållbart samhälle, tex genom att skapa ett resurssnålt system som tillvaratar spillvärme och utnyttjar restprodukter till bränslen. Nackdelar för miljön på grund av verksamheten arbetar vi systematiskt för att minska. restprodukter till bränslen. Fjärrvärmeprincipen En stor del av värmen i Göteborgs fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme, det vill säga återvunnen energi som annars skulle ha gått förlorad, till exempel genom att kylas bort i Göta Älv. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas Göteborg Energis produktionsanläggningar, exempelvis biobränsleeldade pannor eller Rya Kraftvärmeverk, i drift för att värma vatten. Fjärrvärmen kommer till kunderna som varmt vatten genom fjärrvärmenätets rör i marken och in till husen. Vattnet kyls av när det värmer elementen och varmvattnet i kranen, och sedan förs vattnet tillbaka till produktionsanläggningen där det värms upp igen. En stor fördel med fjärrvärme är att kunden slipper ha en egen värmepanna. På så vis ges goda möjligheter att minska utsläpp genom effektivare värmeproduktion, god rening av rökgaser, och inte minst genom att utnyttja energi (spillvärme) som annars går förlorad. 6

Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg Idag är vårt fjärrvärmenät, med dotterbolagen Ale och Partilles nät inkluderade, drygt 100 mil långt, med ett växande antal företags och privatkunder som är anslutna. Drygt 90 procent av flerfamiljshusen och knappt 12 000 villor värms upp av fjärrvärme. Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg Energi med dotterbolag levererar fjärrvärme till det nu sammankopplade fjärrvärmenätet i Göteborg, Partille och Ale. I november 2006 anslöts Ale till Göteborgs nät genom en ny ledning vilket ledde till betydligt mindre oljeförbrukning för Ales värmebehov. Under 2008 har en anslutning till Kungälv färdigställts, vilken även den bedöms leda till mindre total oljeförbrukning. Bland våra egna produktionsanläggningar finns kraftvärme och hetvattenanläggningar samt värmepumpar som tillvaratar spillvärme från Gryaabs renade avloppsvatten. Förutom värmeproduktion i våra egna anläggningar så tar vi tillvara spillvärme från raffinaderier (Shell och Preem) samt från regionens avfallsförbränning vid Renova. Spillvärmen utgjorde hela 58 procent av den totala värmeproduktionen för 2008. Spillvärmeåtervinningen till Göteborg Energis fjärrvärmenät innebär stora miljöfördelar eftersom den egna värmeproduktionen kan minskas i motsvarande omfattning med lägre utsläpp som följd. I den egna produktionen utgör naturgasen det största bränslet och motsvarar för 2008 cirka 74 procent av bränslemixen. Naturgasen används främst i våra kraftvärmeanläggningar där vi tar tillvara värmen från elproduktion. Cirka 22 procent av bränslemixen i den egna produktionen utgjordes av biobränslen (flis, pellets och biolja), och resten är el till värmepumpar och endast cirka 0,2 procent fossil olja. En sammanfattning av fjärrvärme och elproduktionens (Göteborg, Partille och Ale) miljöpåverkan kan ses i nedanstående bild, och beskrivs i uppföljningen vidare. Sammanfattning av miljödata för fjärrvärme & elproduktion i Göteborg, Ale & Partille år 2008 (2007 års siffror i parentes) Bränslen Eldningsolja 1 414 (668) m 3 Eldningsolja 5 12 (665) m 3 Naturgas 143 779 (201 491) knm 3 Bioolja 339 (2 332) m 3 Pellets 14 916 (10 055) ton Träflis 159 311 (109 087) ton El till värmepumpar 89 (66) GWh Utsläpp till luft Fossil koldioxid 325 (454) kton Kväveoxider 146 (166) ton Svavel 3 (5) ton Stoft 0,7 (2) ton Ammoniak 3 (8) ton Spillvärme 2 214 (2 187) GWh Utsläpp till luft/vatten R134a 0,7 (1,8) ton (köldmedia) Utsläpp till recipient Rökgaskondensat 77 829 (68 532) m 3 Producerad Fjärrvärme & El Värme totalt 3 824 (3 934) GWh varav egen produktion 1 610 (1 748) GWh El 626 (892) GWh Bortkylning (till recipient) 31 (30) GWh Restprodukter och avfall Biobränsleaskor 3 908 (2 352) ton (flyg och bottenaska) Verksamhetsavfall 464 (384) ton (farligt avfall, bygg och rivningsavfall m m.) 7

Produktionsanläggningar Spillvärme från raffinaderier Året runt köper vi industriell spillvärme från Shells raffinaderi samt Preems raffinaderi på Hisingen. Spillvärme kallas denna värme eftersom den hämtas från processer där den överblivna värmen annars skulle försvinna ut i havet eller luften. Spillvärmen från raffinaderierna pumpas vidare till våra fjärrvärmekunder, och det innebär att vi kan dra ner på produktionen i våra egna anläggningar. Ryaområdet Med vår värmepumpsanläggning, Rya VP, hämtar vi värme ur avloppsvattnet som GRYAABs avloppsreningsverk tar emot och renar ifrån Göteborg med omnejd. Värmen utvinns ur det renade avloppsvattnet och köldmediet i värmepumpen är R134a, ett köldmedium som inte skadar ozonskiktet1, men dock är en stark växthusgas. Rya värmecentral som ligger strax intill eldas huvudsakligen med träpellets och har naturgas som reservbränsle. Rya Kraftvärmeverk är ett modernt gaskombikraftverk med tre gasturbiner, och en gemensam ångturbin. Rya kraftvärmeverk har naturgas som bränsle, och kan använda lättolja som reservbränsle. Sävenäsområdet Sävenäsverket är en av våra största egna anläggningar. Här finns fyra hetvattenpannor för värmeproduktion, varav tre har rökgaskondensering, vilket har gjort det möjligt för oss att utvinna extra mycket värme ur rökgaserna. Bränslena vi använder på Sävenäsanläggningen är huvudsakligen skogsflis, men även en del bioolja och naturgas. Vid Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs, återvinns energi ur avfall, också detta är energi vi hämtar och distribuerar vidare till göteborgarna som varmt vatten i fjärrvärmenätet. Centrum med Rosenlundsanläggningen Rosenlundsverket är vår effektmässigt största egna fjärrvärmeproduktionsanläggning, men som huvudsakligen numera fungerar som en spets och reservanläggning. Där producerar vi el och värme, i två ångpannor med var sin mottrycksturbin, och med bränslet naturgas. Ångpannorna i Rosenlundsverket har även de rökgaskondensering så att vi kan utvinna extra mycket värme ur rökgaserna från ångpannedriftten. Utöver ångpannorna finns fyra hetvattenpannor vilka eldas med naturgas och olja, men som bara används vid kallt väder, eller som reserv för övriga produktionsanläggningar. Övriga anläggningar Göteborg Energi har ett flertal mindre värmecentraler. Dessa använder vi vid behov för att spetsa på värmen i fjärrvärmenätets ytterområden. På några platser finns också panncentraler för reserv och vi har också containerpannor som vi kan köra ut på lastbil om det behövs. Centralerna sätts i drift vid mycket kallt väder eller om de ordinarie värmeleveranserna av någon anledning skulle störas. En av värmecentralerna, Angereds värmecentral, ligger inom vattenskyddsområdet för Göta Älv. Dotterbolagen Fjärrvärme i Frölunda har Tynnereds panncentral, en oljeeldad reservcentral. Partille Energi har panncentralen Björndammen. Partille är till större delen anslutet till Göteborgs fjärrvärmenät. Detta gäller dock inte Jonsered, som har ett eget fjärrvärmenät, där Jonsereds panncentral försörjer flera bostadsområden. Ale Fjärrvärme, som förvärvades av Göteborg Energi under år 2000, har en stor andel spillvärme, men äger också centraler för värmeproduktion i Älvängen och Surte (uppställningsplats för containerpanna). Genom en ny ledning har Göteborg och Ale förbundits under 2006, och därefter har lokal produktion i Ale minskat avsevärt Mer detaljerade uppgifter om anläggningarna och deras produktion och emissioner kan ses i tabeller på nästa sida. 1 Naturvårdsverkets hemsida, Ozonnedbrytande ämnen, Köldmedieförteckning. 8

Anläggningsuppgifter 2008 Anläggning Max möjlig värmeeffekt (MW) Max möjlig eleffekt (MW) Typ av anläggning Bränsle Göteborg Energi AB Angereds värmecentral Backa panncentral/pupar** Högsbo kraftvärmeverk Jonsereds värmecentral Marconi värmecentral Rosenlundsverket Rya kraftvärmeverk Rya värmecentral Rya värmepumpverk Sisjöns värmecentral Sävenäsverket 123 28,5 15,9 7 14 662 292 100 160 16 293 12,9 36,0 261 3 st HP 3 st CP 3 st gasmotor 2 st HP 1 st CP 2 st ÅP, 4 st HP, RGkond 3 st GT, 3 st ÅP, SCR 2 st HP, elfilter 4 st VP 3 st CP 4 st HP, elfilter+textilfilter+ SNCR (bio), RGkond bioolja olja naturgas naturgas olja naturgas/olja naturgas biobränsle/naturgas el + energi från avloppsvatten naturgas/olja biobränsle/naturgas/olja, biobränsle Fjärrvärme i Frölunda AB Tynnered panncentral 44 4 st HP bioolja Partille Energi AB Björndammen värmecentral* 28 2 st HP, 1 st Elpanna olja, el Ale Fjärrvärme AB Älvängen 8 1 st HP olja * Reservanläggningar. ** Pannorna står uppställda vid Backa panncentral när de inte används. Anläggning Producerad värme (GWh) El (GWh) Kväveoxid (ton) Koldioxid (ton) Svavel (ton) Stoft (kg) Göteborg Energi AB Angereds värmecentral Backa panncentral/pupar** Högsbo kraftvärmeverk Jonsereds värmecentral Marconi värmecentral Rosenlundsverket Rya kraftvärmeverk Rya värmecentral Rya värmepumpverk Sisjöns värmecentral Sävenäsverket Fjärrvärme i Frölunda AB Tynnered panncentral 1,6 0,3 42 7,1 2 72 656 69 285 3 472 0,3 36 21 569 0,4 19 1,2 11 35 13 0,7 65 0,1 81 20 012 1 675 11 18 600 278 428 524 807 4 619 1,5 1,7 77 0,3 <1 24 0,7 257 0,6 283 8 Partille Energi AB Björndammen värmecentral* Ale Fjärrvärme AB Älvängen Endast Driftsprov 2,1 0,6 17 626 0,1 0,1 Totalt 1 610 626 146 325 400 3 651 * Reservanläggningar. ** Pannorna står uppställda vid Backa panncentral när de inte används. 9

Miljöaspekter En miljöaspekt är en konsekvens av vår verksamhet som kan inverka på miljön. Miljöaspekterna har ofta en koppling till ett eller flera av de 16 nationella miljömålen, vilket vägs in vid bedömningen av dess betydelse. Kartläggningen av miljöaspekterna ska alltså följas av en utvärdering av deras betydelse, vilket ger oss en uppfattning om i vilken turordning vi måste åtgärda dem. Kriterierna för utvärderingen av de betydande miljöaspekterna är väsentliga för att åtgärder ska vidtas där de gör mest nytta. Miljöaspekterna bedöms också som direkta eller indirekta. En direkt miljöaspekt är en aktivitet eller påverkan som vi har direkt kontroll över inom vårt miljöledningssystem, medan en indirekt miljöaspekt kan vara ett resultat av vår verksamhets relationer med en annan part och som till en viss grad påverkas av oss (exempelvis genom våra upphandlingar). I vårt arbete med att identifiera betydande miljöaspekter används följande kriterier: Storlek miljöpåverkan sätts i relation till verksamhetsdelen/produkten och recipienten. Storleken bedöms vara stor, medel eller liten. Varaktighet hur länge aspekten bedöms ha en negativ inverkan på den yttre miljön efter det att verksamheten/ aktiviteten har upphört. Utbredning anger påverkansområdets storlek. Utbredningen bedöms vara global, regional eller lokal. Frekvens hur ofta miljöaspekten förekommer. Om källan till den negativa miljöpåverkan är kontinuerlig, ofta eller sällan förekommande. Lagar och andra krav om det finns risk att överträda någon bestämmelse enligt miljölagstiftning eller andra krav för miljöaspekten. Bedöms ja eller nej. De miljöaspekter med störst sammanlagd vikt utgör våra betydande miljöaspekter och visas i tabellen nedan. Betydande miljöaspekt Miljöpåverkan Kommentar Avfall Farligt avfall till destruktion. Råvaror/resursförbrukning Förbrukning av fossila bränslen (naturgas och olja) Påverkar miljömålet Giftfri miljö. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Ändlig resurs och fossilt bränsle. Direkt miljöaspekt. Minskad användning av kemikalier m.m. Långsiktig ökning av andelen biobränslen för värmeproduktion i HV centraler. Ökad andel kraftvärmeproduktion för effektiv användning. Förbrukning av grot/flis Koppling till miljömålet Levande skogar. Direkt miljöaspekt. Bedömning av leverantörer och miljöarbete. Utsläpp till luft Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Utsläpp av kväveoxider. Utsläpp av kolmonoxid Utsläpp av stoft Utsläpp av ammoniak i rökgaser Risk för läckage av köldmedia som slutligen hamnar i atmosfären Energianvändning Elanvändning till processutrustning Transporter Interna transporter Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning. Kväveoxider orsakar försurande nedfall och marknära ozon. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Frisk luft. Kolmonoxid ger försämrad luftkvalitet. Direkt miljöaspekt. Påverkar miljömålet Frisk luft. Gäller utsläpp från framförallt förbränning av biobränslen. Direkt miljöaspekt. Påverkar miljökvalitetsmålen Frisk luft och Ingen Övergödning. Gäller utsläpp från denoxsystem. Direkt miljöaspekt. Påverkar miljökvalitetsmålet om Begränsad Miljöpåverkan. Gäller Rya VP. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Koldioxid från elproduktionen belastar miljön. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Transporter med bil bidrar till växthuseffekt, buller och dålig stadsluft. Direkt miljöaspekt. Se kommentarer ovan avseende naturgas och olja. Vi trimmar anläggningarna till god förbränning så att Noxhalterna kan hållas så låga som möjligt. Vi har denoxsystem på de större basanläggningarna. Vi styr mot god slutförbränning. Ökande utsläpp av stoft med biobränslen jmf med NG. God stoftrening finns med eloch tetilfilter Används för att reducera kväveoxider. Övervakning och kontroll. Noggrann läckageövervakning och statusbesiktningar. Vi utreder potentialen till eleffektiviserande åtgärder. Vi har bilpooler och använder fordon med alternativa bränslen i första hand. Externa transporter Se ovan. Indirekt miljöaspekt. Vi ställer miljökrav på våra entreprenörer vid upphandling. Vi utreder även möjligheten till tågtransporter för biobränsle. Utsläpp till vatten Risk för utsläpp av oljespill och förorenat vatten till recipient eller spillvattennät Markföroreningar Risk för markföroreningar från tidigare och befintlig verksamhet Påverkar miljömålet om Levande sjöar och vattendrag. Vid olje och kemikaliehantering i stor mängd kan olyckor/ fel uppstå som leder till utsläpp. Direkt miljöaspekt. Marken där Rosenlundsanläggningen ligger har tidigare varit industrimark länge och marken är förorenad av äldre verksamheter. Äldre markföroreningar finns även på fastigheter där Sävenäsverket samt Tynnered panncentral är placerade. Indirekt miljöaspekt. Riskanalyser och åtgärder i form av invallningar mm. Markföroreningarna sprider sig normalt inte från där de ligger. Vid ombyggnationer med mera beaktas de tidigare markföroreningarna. All förvaring av olja på produktionsanläggningarna har försetts med sekundärt skydd. 10

Miljömål för produktionsanläggningarna 2008 Våra miljömål är framtagna utifrån de betydande miljöaspekter som identifierats. Syftet med miljömål är att genom ständig förbättring av verksamheten uppfylla åtaganden i miljöpolicyn och att fokusera miljöarbetet på rätt saker. Utöver normal uppföljning av anläggningarnas drift med emissionsövervakning och verkningsgradsberäkningar för att verifiera en effektiv produktion, så sätts vissa specificerade miljömål för produktionsanläggningarna som finns angivna i tabellerna nedan. I tabellen för utsläpp till luft framgår nivåerna för villkoren i våra miljötillstånd från Länsstyrelsen och Miljödomstolen (Tillstånd) och våra egna tuffare miljömål (Utsläppsmål) samt verkligt utfall för 2008. Värdena är årsmedelvärden där inget annat anges. Utöver dessa miljövillkor och miljömål som vi styr emot, så gäller även Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp från stora förbränningsanläggningar (NFS 2002:26). Inga överskridanden av de aktuella utsläppsgränsvärdena har skett under 2008. Utsläpp till luft Mål för produktionsanläggningarna. Utfall 2008 Minimera utsläpp av växthusgas från värme pumparna i Rya VP. Kväveoxidutsläppen skall minska med 2% per producerad MWh för årsmedel 2008 (jämfört med 2007). Mål för kväveoxidutsläppen specificeras för de största utsläppskällorna, se intill. Stoftutsläppen specificeras för vissa pannor, se intill. Vi skall sträva efter att köra våra pannor så att vi optimerar förbränningen även med avseende på kolmonoxid. (Mål och tillstånd i årsmedelvärde om inget annat anges) Låga ammoniakutsläpp från kväveoxidrening Utsläpp till mark och vatten Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2008 Vi hanterar våra befintliga anläggningars miljöskulder i form av markföroreningar. En ev. olycka på våra anläggningar skall inte orsaka en indirekt miljöpåverkan. Transporter Mätningar genomförda på Rosenlund, Marconi, Hammarkullen, Tratten, Tuve PC, Nödinge, Surte, St Jörgen. På Sävenäs har översiktlig studie genomförts. Arbetet pågår avseende miljöskuldssammanställning. Ett oljeutsläpp skedde vid Angered med påverkan på markområdet. Översyn av oljeförvaring genomförd. Minskad lokal oljeförvaring planeras. Riskanalyserna för alla anläggningar med olja skall uppdateras fram till hösten 2009. Släckvattenutredning genomförs vid Angered och Sävenäs. Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2008 78 % av totala bränsleförbrukningen för bilar vid Det genomsnittliga utfallet blev 85%, vilket var högre än förra året. produktionsanläggningarna skall vara gas, el eller annat bränsle. Resurs och energianvändning Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2008 Över tid minska den egna elförbrukning (i förhållande till värmeproduktionen). Minska den specifika elförbrukningen med 1 % under 2009 (jämfört med 2007). Minska vattenförbrukningen i produktionen. Vi strävar efter att minska användandet av hälsofarliga kemiska artiklar. Antalet använda miljö/ hälsofarliga artikelslag skall minska med 5% under 2008 (jmf med utgång 2007) Förlust köldmedium max 1,5 % per driftsäsong. Förlusten av köldmedium under driftsäsongen 2007/2008 uppgick till 0,7 %. Utfallet blev en ökning med knappt 4 %. Panna Ros ÅP1 Ros ÅP2 Ros HP5 Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP1 Säv HP2 Säv HP3 Panna Rya KVV Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP3 Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Panna Säv HP3 Panna Säv HP3 Panna Rya KVV Utsläppsmål* [mg/mjbr] 45 40 40 75 75 25 70 60 Utsläppsmål* [mg/nm 3 15%O2] 9 Utsläppsmål* [mg/nm 3 6%O2] 25 25 25 Utsläppsmål* [mg/nm 3 6%O2] 450^ 450^ Utsläppsmål* [mg/mjbr] 80/160** Utsläppsmål* [mg/mjbr] 5*** Utsläppsmål* [ppm15%o2] 3^ Tillstånd* [mg/mjbr] 80 80 200 200 70 Tillstånd* [mg/nm 3 15%O2] 25 Tillstånd* [mg/nm 3 6%O2] 30 30 30 Tillstånd* [mg/nm 3 6%O2] 500 ^ 500 ^ Tillstånd* [mg/mjbr] 90/180** Tillstånd* [mg/mjbr] 5*** Tillstånd* [ppm 15%O2] 5^ Utfall 2008 [mg/mjbr] 37 32 30 49 49 20 39 45 Utfall 2008 [mg/nm 3 15%O2] 9 Utfall 2008 [mg/nm 3 6%O2] 3 2,8 <1 Utfall 2008 [mg/nm 3 6%O2] 367 (37 dygnsv. över riktvärde) 375 (42 dygnsv. över riktvärde) Utfall 2008 [mg/mjbr] 65 (14 dygnsv. över riktvärde) Utfall 2007 [mg/mjbr] 2*** Utfall 2007 [ppm 15%O2] 1,3^ * Utsläppsmål = Internt satta miljömål. Tillstånd = Villkor i miljötillstånd. ** (dygn/timma). *** (månadsmedelvärde), ^ (dygnsmedelvärde). Målet uppskjutet till 2010 på grund av bristande underlag. En förstudie genomfördes 2007 där möjliga åtgärder pekas ut. Uppföljning av förslag på åtgärder har genomförts, men dessa åtgärder bedömdes inte lämpliga att gå vidare med. Ett samarbete med Fortum har inletts under året för att identifiera nya möjliga effektiviseringar. Undersökning för att ta fram underlag har inletts under 2008. Åtgärder skall värderas så snart sammanställning är klar. Målet uppskjutet då inventeringen avseende utgångsläget 2007 inte var säkerställd. Målet gäller nu istället från utgångsläget 2008 och följs upp vid årsgenomgång 2009. 11

Kommentarer till miljömålen 2008 Utsläpp till luft Utsläppen totalt av kväveoxider, svavel, kolmonoxid och stoft har minskat något sedan föregående år på grund av minskad produktion totalt och på Rya Kraftvärmeverk. Det specifika utsläppet av kväveoxider ökade dock något, som en följd av den mindre produktionsvolymen från Rya Kraftvärmeverk med de låga kväeveoxidemissioner som denna anläggningen ger. Våra interna miljömål på utsläppshalter har uppfyllts för samtliga pannor. Vi har dock överskridit riktvärdena för kolmonoxid för korta tidsperioder (tim och dygnsmedelvärden) vid fastbränslepannorna i Rya och Sävenäs, och arbetar vidare för att minska detta genom ökad bevakning vid de kortare drifttillfällen som har varit problematiska i detta avseende. De lokala utsläppen av fossilt koldioxid har minskat under 2008 jämfört med 2007 (från 454 till 325 kton), och även ammoniakutsläppen har minskat något (från 8 till 3 ton). Förklaringen till minskningen är den minskade användningen av naturgas till kraftvärmeproduktion under 2008, och den därvid tillkommande denoxanläggningen (katalytisk rening som utnyttjar ammoniak som medium). Inga större läckage har skett från värmepumparna under föregående säsong, och det tillståndsvillkor som gäller framgent på 2 procent har innehållits (utfallet var 0,7 procent). Vårt interna miljömål på 1,5 procent klarades också under säsongen. Utsläpp till mark och vatten Arbetet att minska risken för framtida utsläpp utgår från de riskanalyser som görs på anläggningarna. Dessa skall bland annat visa på eventuella risker för oljeläckage och spridningsmöjligheter till spillvattennät och mark. Utgående från resultaten av riskanalyserna så genomförs åtgärder där det behövs. För att bättre uppskatta eventuella befintliga markföroreningar från tidigare verksamhet så har vi under 2008 gjort markundersökningar på våra huvudanläggningar Sävenäs och Rosenlund för att sammanställa eventuella miljöskulder. Transporter Genom att vi i första hand använder fordonsgas så har vi idag ett mål på 75 procent alternativa bränslen till våra fordon. Bensin används även i gasbilar som reserv då gastanken inte räcker till. Under 2008 var utfallet att 85 procent av transporterna drivits av gasbränsle. Resurs & Energianvändning Möjligheten att energieffektivisera vår fjärrvärme & elproduktion är ett viktigt mål, och en förstudie har genomförts under 2007. Genomgång av identifierade möjligheter gjordes under 2008, men bedömdes inte tillräckligt genomarbetade och effektiva. Nya insatser startades under 2008 med ett samarbete med Fortum i frågan. Resursanvändningen är också kopplad till de anläggningar som används och är startklara. Nu när Rya Kraftvärmeverk är i drift så pågår en utvärdering av vilka mindre anläggningar som kan avvecklas eller ha en lägre beredskapsgrad vilket skulle kunna möjliggöra mindre energi & resursutnyttjande. Under 2008 avvecklades anläggningen för Volvo Tuve och de gasmotorer som försågs med rötgas. Ordlista Din guide till Energispråket Biogas CP EMAS GT Biogas är metangas som kan bland annat bildas vid syrefri rötning av biologiskt avfall, till exempel avloppsslam eller förgasning av trädbränsle. Containerpanna Eco Management and Audit Scheme är EU:s modell för miljöledning. Det vikti gaste i EMAS är att man gör en offentlig redovisning av sitt miljöarbete en EMAS redovisning. Gasturbin. Hetvattenpanna I en hetvattenpanna produceras värme genom att man bränner ett bränsle som värmer upp vatten som sedan blir fjärrvärme. HP ISO 14001 Kraftvärme Köldmedium Hetvattenpanna. Internationell standard för miljöledningssystem. Kraftvärme innebär att vi producerar både el och värme i en panna samtidigt. Ett kemiskt ämne som kan skapa kyla eller värme, används i värmepumpar och kylskåp. Det har låg kokpunkt och förångas därför vid låga temperaturer. Genom att öka trycket på köldmedium ångan så kan värme överföras från värmepumpar till fjärrvärmenätet. Mottrycksturbin Teknik som används för att producera elen i ett kraftvärmeverk. REACH EUs nya kemikalielagstiftning. Reach står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. Reservanläggning RGkond Rökgaskonden sering SNCR SCR Spetsa Spetslast Värmepump Värmeväxlare Ångpanna ÅP Panncentral som används enbart i nöd fall till exempel om vi inte skulle kunna producera värme i en annan anläggning. Rökgaskondensering. Teknik som utvinner kondenserings energi ur rökgaserna från en panna. Selective Non Catalytic Reduction (kväveoxidrening utan katalysator). Selective Catalytic Reduction (kväveoxidrening med katalysator). Se spetslast. Spetslast innebär att vi värmer på fjärrvärmevatten lite extra i stadens ytterområden så att det håller rätt temperatur. I en värmepump cirkulerar ett köldmedium och absorberar värme i ena ändan av maskinen för att leverera värmen i den andra. I Rya VP är värme källan renat avloppsvatten. Teknik som innebär att värme överförs från ett värmesystem till ett annat, till exempel från fjärrvärme till element. I en ångpanna värms vatten under tryck till ånga, och passerar en turbin som driver en generator som producerar el. Värmen i ångan värmer därefter fjärrvärmevatten. Ångpanna. 12

Nyckeltal När vi förbränner bränslen i våra produktionsanläggningar för att producera fjärrvärme, bildas emissioner av kväveoxider och svavel samt växthusgasen koldioxid. Emissionerna blir större under de år som vintern är kall eftersom vi då behöver använda mer bränsle för att producera fjärrvärme åt våra kunder. Fjärrvärmeproduktionen totalt var något mindre under 2008 jämfört med 2007, liksom även elproduktionen. Detta beror huvudsakligen på en mindre produktion från Rya Kraftvärmeverk. Under 2008 har vi haft en biobränsleandel i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) för el & fjärrvärmeproduktion på cirka 22 procent (13 procent år 2007). Utsläppen av fossilt koldioxid har minskat under 2008 325 kton jämfört med 454 kton 2007 vilket till största delen beror på den minskade kraftvärmeproduktionen vid Rya Kraftvärmeverk under året. Utsläppen av kväveoxider har minskat något från föregående år (146 ton jämfört med 166 ton år 2007), och likaså svavelutsläppen (3 ton jämfört med 5 ton 2007). De totala utsläppen från el och fjärrvärmeproduktionen kan ses i tabellen på sidan 9. Med en fördelning av utsläppen enligt primärresursmetoden* mellan el och fjärrvärme producerat i kraftvärmeverken kan specifika utsläppsvärden för fjärrvärmen från dessa kraftvärmeanläggningar beräknas. De sammanlagda utsläppen från samtliga fjärrvärmeanläggningarna utslaget på totala fjärrvärmevolymen inklusive spillvärmen ger sedan nedanstående medelutsläpp som nyckeltal för vår leverans av fjärrvärme till våra kunder (3412 GWh 2008): *Utsläpp som belastar fjärrvärmen = (förbrukat bränsle primärresursfaktor bränsle tillverkad el primärresursfaktor el) / (förbrukat bränsle primärresursfaktor bränsle) Utsläpp från vår totala fjärrvärmeproduktion inkl. spillvärmen år 2008 (2007 års värde inom parentes)** Ämne Svavel Kväveoxid Koldioxid Utsläpp (medelvärde) per levererad kwh fjärrvärme 1 (1) mg 26 (26) mg 14 (14) g **Jämfört med föregående år har tabellen ändrats från att gälla producerad fjärrvärme till att gälla levererad fjärrvärme. 2007 års värden har därför ändrats. 13

Juni 2009 Denna miljöredovisning är granskad och godkänd av Bo Sundwall, ackrediterad miljökontrollant, Bureau Veritas Certification. Nästa miljöredovisning enligt EU:s förordning nr 761/2001, artikel 5, utkommer senast 20100615 och förnyad granskning och godkännande av miljöledningsystem. Göteborg den 20090623. Bureau Veritas Certification, ackrediteringsnummer 1236. Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 02062 62 62 www.goteborgenergi.se