REVISIONSRAPPORT Granskning av Landstingsfullmäktiges beredningar Norrbottens läns landsting Februari 2003 Jan-Erik Wuolo Torbjörn Sundén www.pwcglobal.com/se www.komrev.se
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Uppdrag och revisionsfrågor... 5 2. Metod... 5 3. Beredningarnas uppdrag och arbetsformer... 6 3.1 Gemensamma uppdrag för samtliga beredningar... 6 3.2 Gemensamma uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna... 6 3.3 Programberedningens uppdrag... 7 3.4 Regionala beredningens uppdrag... 8 3.5 Beredningarnas arbetsformer... 9 4. Beredningarnas rapportering till landstingsfullmäktige... 11 4.1 Hälso- och sjukvårdberedning Syd... 11 4.2 Hälso- och sjukvårdberedning Mitt... 12 4.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst... 13 4.4 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord... 13 4.5 Programberedningen... 14 4.6 Regionala beredningen... 16 5. Fullmäktiges och landstingsstyrelsens behandling av beredningarnas arbete... 18 5.1 Programberedningen samt hälso- och sjukvårdberedningarna... 18 5.2 Regionala beredningen... 21 6. Ekonomiskt utfall... 23 7. Våra kommentarer... 24 2
Sammanfattning På uppdrag av landstingsrevisorerna har Komrev granskat landstingsfullmäktiges sex beredningar. Dessa är Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord, Programberedningen samt Regionala beredningen. Granskningens revisionsfrågor är: Vilka konkreta uppdrag har beredningarna tilldelats för verksamhetsåret 2002? På vilket sätt har beredningarna agerat för att fullgöra uppdragen och hur har de klarat detta? Vad och hur har beredningarna rapporterat till landstingsfullmäktige? Vilka konkreta beslut och aktiviteter har beredningarnas arbete lett till? Granskningen bygger uteslutande på dokumentstudier men samtal och avstämningar har även skett med representanter för landstingets sekretariat. Sekretariatet svarar för tjänstemannastödet till beredningarna. Det granskningen främst lyfter fram är följande: Beredningarnas fullgörande av sina uppdrag. Beredningarnas bedöms för 2002 bättre ha börjat finna sina arbetssätt jämfört med 2001. Synpunkter och förslag till fullmäktige är tydligare. Programberedningen och Regionala beredningen har fullgjort, rapporterat och lagt förslag enligt fullmäktiges direktiv. Även hälsooch sjukvårdsberedningarna har till stor del gjort detta men det finns även uppdrag de inte fullgjort som fullmäktige tilldelat dem. Vår bedömning är att följande uppdrag inte har behandlats i tillräcklig omfattning eller alls av hälso- och sjukvårdsberedningarna: Utvärdering av tandhälsa inom området psykisk ohälsa. Analysera konsumtionsmönster inom området psykisk ohälsa år 2002. Uppdraget är inte utfört med hänvisning till tekniska problem att få fram avsedd information från VAS. Genomföra analyser av tandvårdskonsumtionen med särskild inriktning på fördelning mellan olika områden och befolkningens sammansättning. Uppdraget är endast till en mindre del behandlat av hälso- och sjukvårdsberedningarna. Beredningarna avslutade sina arbeten i augusti 2002. När en tredjedel av verksamhetsåret 2002 återstod avslutade beredningarnas sitt arbete. Beredningsledamöternas uppdrag upphörde den 31 oktober pga landstingsvalet. Det innebar att beredningarna till stor del fått genomföra sina uppdrag på fältet före semesteruppehållet. Beredningarna har alltså, på samma sätt som 2001, inte heller 2002 kunnat verka fullt ut ett helt verksamhetsår. 3
Begränsat arbete med psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd och Nord har själva valt att avgränsa sitt arbete med psykisk ohälsa till att omfatta gruppen barn- och ungdomar. Vi har inte kunnat se i fullmäktiges uppdrag att denna avgränsning skulle göras. Beredningarnas arbete och effekter Beredningarna anser inte att deras arbete ännu leder fram till tillräckliga effekter. Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd och Nord, Programberedningen samt Regionala beredningen framför i sina verksamhetsrapporter att beredningarnas arbete inte har medfört de förväntade förändringar i arbetssätt och effekter i landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beredning av fullmäktigeberedningarnas synpunkter och förslag. Det är en klar skillnad och positiv utveckling avseende hanteringen av beredningarnas arbete mellan åren 2001 och 2002 från landstingsstyrelsens sida. För 2002 är styrelsens beredning och svar till fullmäktige med anledning av beredningarnas verksamhetsrapporter betydligt mer omfattande och tydlig, vilket ökar möjligheten för beredningarna att följa upp effekterna av sitt arbete. 4
1. Uppdrag och revisionsfrågor Enligt kommunallagen ska landstingsrevisorerna årligen granska landstingsstyrelsen, patientnämnden och landstingsfullmäktiges sex beredningar. Granskning av landstingsstyrelsens och patientnämndens ansvarutövande redovisas i en särskilda rapporter medan denna rapport redovisar hur beredningarna genomför sina respektive uppdrag. Revisorerna har gett Komrev uppdraget att genomföra denna granskning som mer preciserat inriktas på att besvara följande frågor: Vilka konkreta uppdrag har beredningarna tilldelats för verksamhetsåret 2002? På vilket sätt har beredningarna agerat för att fullgöra uppdragen och hur har de klarat detta? Vad och hur har beredningarna rapporterat till landstingsfullmäktige? Vilka konkreta beslut och aktiviteter har beredningarnas arbete lett till? 2. Metod Vi har studerat olika dokument som beskriver landstingsfullmäktiges beredningars uppdrag, arbetsformer m m. Bland annat har vi gått igenom landstingsfullmäktiges arbetsordning och landstingsplan 2002. Andra viktiga underlag har varit beredningarnas verksamhetsplaner, minnesanteckningar/protokoll samt beredningarnas årsrapportering för 2002 till landstingsfullmäktige. Vi har stämt av våra underlag och ett rapportutkast med landstingets sekretariat som förser beredningarna med administrativt stöd. 5
3. Beredningarnas uppdrag och arbetsformer Landstingsfullmäktige har sex beredningar. Fyra av dessa är hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord som verkar inom sina respektive geografiska områden. Dessutom finns Programberedningen och Regionala beredningen. Beredningarna beskrivs nedan mer utförligt. 3.1 Gemensamma uppdrag för samtliga beredningar Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning får beredningarna väcka ärenden i fullmäktige inom sina ansvarsområden. De får begära in de uppgifter som behövs från landstingets nämnder och anställda. Beredningarnas sammanträden får vara offentliga på samma sätt som för andra nämnder. Beredningarnas verksamhetsrapporter till landstingsfullmäktige ska innehålla: Redovisning och resultat av genomförda utvärderingar och aktiviteter under året. Förslag till ändringar i landstingsplanens mål och framgångsfaktorer samt uppföljningsoch utvärderingsområden. Programberedningen ska föreslå upprättandet av medicinska program samt revidering av gamla program. Ekonomiskt utfall i förhållande till budget. 3.2 Gemensamma uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna I arbetsordningen för hälso- och sjukvårdsberedningarna framgår att de ska öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i resp geografiska område. De ska verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. De ska granska och följa upp verksamheten, lämna förslag till landstingsplanen samt lämna rapporter om genomförd och planerad verksamhet. Enligt Landstingsplan 2002 är hälso- och sjukvårdsberedningarnas utvärderingsområden följande: Beredningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet 1 utifrån analyser av befolkningens behov. Med utgångspunkt i den lokala handlingsplanen har utvärderingen år 2001 inriktats mot primärvård. Utvärderingen under 2002 ska inriktas på psykisk 1 Landstinget ska bidra till en god folkhälsa och att skillnader i ohälsa minskar. 6
ohälsa och tandhälsa hos personer med psykisk ohälsa och mot vård av äldre år 2003. Tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet inom området psykisk ohälsa analyseras med utgångspunkt i den lokala handlingsplanen. Beredningarna ska analysera konsumtionsmönster inom området psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska genomföra analyser av tandvårdskonsumtionen med särskild inriktning på fördelning mellan olika geografiska områden och befolkningens sammansättning. Alla hälso- och sjukvårdberedningars verksamhetsplaner är i det närmaste identiska avseende vad beredningarna ska fokusera på under 2002, och vi har i måldokumenten inte funnit några specifika uppdrag för respektive hälso- och sjukvårdberedning. Områdena kan sammanfattas enligt nedan: Området - patienter med psykisk ohälsa fokuseras avseende; - somatiskt vård och tandvård - befolkningens kunskaper om och attityder till personer med psykisk ohälsa En gemensam kunskapsbas om befolkningen grundad på fakta och dialog med medborgarna ska finnas. Beredningarna ska ha egen eller tillgång till kunskap om analysmetoder. Beredningarna ska ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer 3.3 Programberedningens uppdrag Programberedningens uppdrag enligt fullmäktiges arbetsordning är att: Öka kunskapen om medborgarnas behov. Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma medicinska program programöverenskommelser inom områdena psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (ortopedi) Lämna förslag till landstingsplanen. Lämna rapporter om genomförd och planerad verksamhet. Beredningen har ett särskilt ansvar för att bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Programberedningen består av både förtroendevalda men dessa samarbetar i programarbetet med verksamhetsföreträdare. I beredningen ingår även etiska rådet. 7
Enligt landstingsplan 2002 har Programberedningen ett särskilt uppdrag att utvärdera behov av och föreslå vilka nya programöverenskommelser som ska startas 2003. I dokumentet Landstingets arbete med programöverenskommelser (Programberedningens verksamhetsplan för 2002) redovisas syftet med programöverenskommelser, metoder och arbetssätt m m. Några av de honnörsord som nämns i syftet med programarbetet är; god vård på lika villkor, vård efter behov, kunskap om befolkningens behov, tillämpning av den etiska plattformen. Även i detta dokument nämns uppdraget att programöverenskommelser ska tas fram. Arbetet ska ske i samverkan med verksamhetsföreträdare och regleras i projektbeskrivningar för varje program. 3.4 Regionala beredningens uppdrag Landstingsfullmäktiges arbetsordning beskriver Regionala beredningens uppdrag som att: Öka kunskapen om medborgarnas behov inom det regionala området. Granska och följa upp verksamheten. Förse fullmäktige med underlag för förslag om ägardirektiv. Lämna förslag till landstingsplanen. Lämna rapporter om genomförd och planerad verksamhet. Beredningens utvärderingsområden enligt Landstingsplan 2002 är att i möten med medborgare kvalitativt utvärdera landstingets satsningar inom näringslivsutveckling respektive kultur. Regionala beredningens verksamhetsplanen för 2002 lyfter fram att: Beredningens fokusområden är näringspolitik, trafik och infrastruktur, kultur och utbildning. Regionala beredningen ska föreslå inriktning av uppföljningsområden utifrån vilka beredningen sedan ska utvärdera hur behoven stämmer överens med de strategiska målen för verksamheten. Beredningen ska öka kunskapen om förutsättningarna för Arvidsjaur och Arjeplog inom internationellt arbete och näringslivsutveckling samt i Luleå öka kunskapen om förutsättningar för högre utbildning i länet. Beredningen ska samla aktörer och medborgare till en sammankomst där ett område belyses ur ett länsperspektiv. Beredningen ska samla in, sammanställa och till fullmäktige överföra kunskap om medborgarnas behov avseende frågor om regional utveckling. Beredningen ska öka kunskapen i fullmäktige om villkor och drivkrafter för utveckling. 8
3.5 Beredningarnas arbetsformer Hälso- och sjukvårdsberedningarna Samtliga hälso- och sjukvårdsberedningar har inhämtat information avseende sina uppdrag via studiebesök, offentliga (t ex medborgarträffar) och icke offentliga möten, enskilda kontakter, föreläsningar, temadagar osv. Kontakterna har varit med vårdcentraler, politiker och tjänstemän i kommunerna (Socialnämnd, Barn- och ungdomsnämnd), skolungdomar, olika organisationer som t ex folkhögskolan i Sunderbyn, intresse-/patientorganisationer (RSMH, Offensiva nätverket), polisen, Försäkringskassan, Samhall m fl. Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt har gjort en enkätundersökning om funktionshindrades behov av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsberedning Nord konstaterar att området/uppdraget psykisk ohälsa inte lämpar sig för öppna möten med medborgarna utan förordar träffar med mindre grupper och organisationer. Beredningarnas arbetsformer beskrivs ingående i deras minnesanteckningar samt delrapporter och verksamhetsrapporter till landstingsfullmäktige under 2002. Programberedningen En viktig uppgift för Programberedningen är att tillsammans med verksamhetsföreträdare utforma programöverenskommelser via projektarbete. Beredningens syn är att de förtroendevaldas roll är att prioritera vilken verksamhet som ska bedrivas och till vilken ambitionsnivå. Verksamheten ansvarar för genomförandet inom dessa ramar. Beredningens uppdrag har beskrivits ovan. Verksamhetsprojektet inom programarbetet har ansvar för: Kartläggning av vårdprocessen och arbetet kring denna. Tydliggöra den vertikala prioriteringen. Att relevant medicinsk information finns för förtroendemannagruppen. Inom beredningen finns det etiska rådet med uppdraget att ta fram studiecirkelmaterial för medborgarna med syfte att lyfta fram de etiska dilemman som finns inom vården. Förtroendemannagruppen inom beredningen har genomfört ett antal intervjuer med patienter och närstående i form av fokusgrupper. Regionala beredningen Beredningen har under sk temadagar besökt kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog och där träffat representanter för kommunerna och det lokala näringslivet. Temat för besöken var näringslivsutveckling och internationellt arbete. 9
Luleå Tekniska Universitet (LTU) har besökts, där beredningen samtalat med ledning, forskare, lärare och studenter kring frågor om högre utbildning. I augusti hölls en paneldebatt i Luleå med temat; Norrbotten växer igen! men kommer vi om tio år att tänka på tillväxt eller igenväxt. Kommer Norrbotten att vara ett starkt och attraktivt län eller ett län där utflyttningen varit så stor att buskar och sly tagit över? För att få en bild av allmänhetens synpunkter och frågor har beredningen använt sig av SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). 10
4. Beredningarnas rapportering till landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsberedningarna har sammantaget rapporterat till fullmäktige vid fyra tillfällen under 2002. Programberedningen och regionala beredningen har rapporterat vid tre tillfällen. Vid sista rapporteringen för 2002 (LFU 2002-09-19, 59) överlämnande beredningarna sina verksamhetsrapporter för 2002. Nedan redovisas ett sammandrag från beredningarnas del- och slutrapporter för 2002. 4.1 Hälso- och sjukvårdberedning Syd Beredning Syd har koncentrerat sitt arbete inom psykisk ohälsa på barn- och ungdomar. Beredningen har haft följande frågor som grund i arbetet: Främsta orsaker till psykisk ohälsa? Vilket stöd behöver personer med tecken på psykisk ohälsa? Åtgärder för att förebygga och motverka psykisk ohälsa Utvecklingen av den psykiska ohälsan? Beredningens bedömning är att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa bland annat pga att alkohol och droganvändning ökar i gruppen. Stressen bland barn och ungdomar anses även öka. Samtidigt försvagas föräldrarollen och familjernas sociala nätverk. Beredning Syd har valt tre områden som bas för sina förslag till beslut i landstingsfullmäktige: Samverkan med individen i centrum Landstingets interna samverkan och samverkan med kommunerna behöver förtydligas. För tidig upptäckt av psykisk ohälsa bör NLL sträva efter samsyn på problemen tillsamman med andra aktörer. Insatser för att förebygga psykisk ohälsa Kunskaperna om förebyggande arbete behöver utvecklas. Ungdomsmottagningarna måste ges möjligheter att fortsätta att verka. Psykisk ohälsa hos barn kräver ett helhetsperspektiv och samlade insatser. Planerade åtgärder måste ta hänsyn till individens totala situation. NLLs roll som informatör i frågor om psykisk ohälsa/hälsa behöver förstärkas, t ex avseende alkoholoch drogers inverkan. Stöd till familjer Stöd till utsatta familjer och söka nå barn i miljöer som kan bidra till psykisk ohälsa. Föräldrarollen behöver stärkas för unga föräldrar, speciellt för unga mammor utan socialt nätverk. Detta kan ske genom föräldrautbildning, rådgivning via MVC/BVC. 11
Beredningen föreslår även att landstingsstyrelsen får fullmäktiges uppdrag att, för länets olika områden, jämföra tillgång till vård och stöd för de som drabbats av psykisk ohälsa. Beredningen framför att uppdraget att analysera konsumtionsmönster avseende personer med psykisk ohälsa inte kunnat genomföras eftersom personer utan diagnos inte kan följas i VAS. Symptom registreras endast i löpande text i informationssystemet. Mer tid i beredningsarbetet borde ha avsatts till möten med medborgarna. Man upplever sig inte hittat någon riktigt bra metod för att fånga medborgarnas behov inom området psykisk ohälsa. Beredningens uppfattning är att fullmäktiges arbetssätt inte förändrats genom beredningarnas tillkomst och arbete. Det politiska arbetet bedrivs enligt den gamla organisationen, vilket främst gäller landstingsstyrelsen. 4.2 Hälso- och sjukvårdberedning Mitt Beredningen framför till fullmäktige att de främsta orsakerna till att den psykisk ohälsan ökar, främst bland unga människor, beror på: Arbetslöshet Stress Föräldrar som är osäkra i sin föräldraroll Mobbning Drogtillgång på skolorna Beredningen har tagit starkt intryck av det arbete som bedrivs vid Sunderby folkhögskola riktat till personer med psykiska funktionshinder. Beredningen rekommenderar modellen för andra delar av länet. Även om det är kommunens ansvar att bedriva den sociala rehabiliteringen vill beredningen att NLL ska stödja liknande verksamhetsformer/projekt genom samverkan eller på annat sätt. Beredningen menar att resurser för att få hjälp vid psykisk ohälsa finns men är inte alltid lättillgänglig. Beredningen pekar vidare på att bättre samverkan mellan olika parter kan motverka utveckling av psykisk ohälsa. Beredningens erfarenhet är att samverkan, inom NLL, särskilt behöver bli bättre mellan primärvården och psykiatrin. Speciellt ska NLL verka för att på olika sätt stötta föräldrar under perioder i barnens uppväxt som är speciellt känsliga. Ett effektivare föräldrastöd efterlyses för de mest utsatta grupperna. Beredningen efterfrågar hur landstingsstyrelsen vill etablera ett kontaktmönster med länets kommuner i verksamhetsfrågor som rör medborgarnas behov. NLL behöver vidare bli bättre på att informera om hur särskilt unga med psykisk ohälsa hittar fram till rätt vårdnivå. 12
För länets olika områden vill beredningen att fullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att jämföra tillgång till vård och stöd för dem som drabbats av psykisk ohälsa. 4.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst Beredningen har på samma sätt som hälso- och sjukvårdsberedning Syd främst ägnat sig åt frågeställningar om psykisk ohälsa som berör orsaker, tidiga insatser, stödjande insatser från olika aktörer samt insatser för att möta psykisk ohälsa i framtiden. Beredningens erfarenheter är att psykisk ohälsa ökar i östra länsdelen och främst bland unga personer. En trygg familjesituation är en viktig faktor för att förhindra uppkomst av psykisk ohälsa. Resurserna för att arbeta med psykisk ohälsa finns men är inte alltid lättillgängliga. Beredningens svar på sitt uppdrag kan sammanfattas: NLLs samverkan internt (mellan primärvården och psykiatrin) och med kommunerna behöver förbättras kring patienter med psykisk ohälsa. NLL behöver satsa mer på föräldrastöd till utsatta grupper. Primärvården behöver bli bättre på att dels identifiera personer med psykisk ohälsa eller med risk för att utveckla ohälsa dels att via statistik kunna följa den psykiska ohälsan. Öppenvårdsstatistik i detta sammanhang är ofullständig och svår att följa. NLL bör satsa på kunskaps överföring till kommunernas personal om psykisk ohälsa. NLL bör verka för att allmänheten får bättre information om orsaker till psykisk ohälsa. NLL behöver tydliggöra hur personer med psykisk ohälsa bättre ska finna rätt instans och vårdnivå för att få hjälp. Landstingsstyrelsen bör, enligt beredningen, få fullmäktiges uppdrag att föreslå åtgärder inom ovanstående områden. För länets olika områden vill beredningen även att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att jämföra tillgång till vård och stöd för dem som drabbats av psykisk ohälsa. 4.4 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord När det gäller beredningens uppdrag om psykisk ohälsa har den på samma sätt som hälso- och sjukvårdsberedning Syd valt att avgränsa sig till barn och ungdomar. Beredningen utgår från samma frågeställningar som de övriga hälso- och sjukvårdsberedningar. Beredningen konstaterar allmänt att allt fler barn och ungdomar i norra länsdelen drabbas av psykisk ohälsa. 13
Beredningen redovisar följande erfarenheter och synpunkter till landstingsfullmäktige som underlag för beslut: Tillgången till vård och stöd behöver redovisas. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa ges inte likvärdigt stöd. Sämre stöd från BUP uppges från Pajala och Jokkmokk till skillnad från Kiruna som får bra stöd. Samverkan mellan primärvården, BUP och vuxenpsykiatrin måste tydliggöras. BVCs roll är viktig. Landstingsstyrelsen behöver ta ställning till vilket arbetssätt som bäst tillgodoser barnens behov. Hälsofrämjande arenor där landstinget och kommunerna samverkar, ger stöd och kunskap till familjerna. En helhetsbild av familjen ger bättre möjlighet att identifiera de mest utsatta riskfamiljerna och grupperna som inte självmant söker hjälp. Verksamheterna kan också erbjuda mötesplatser för familjer med bristande sociala nätverk. Stärk föräldrarollen, särskilt för unga föräldrar utan socialt nätverk. Förstärk föräldrautbildning, föräldrarådgivning via BVC/MVC. Uppmärksamma särskilt att stress, övervikt och sömnbrist hos barn kan leda till psykisk ohälsa. Utveckla samverkan med kommunerna och tydliggör ansvarsfördelningen. Öka lyhördheten för och arbeta aktivt med personer med psykisk ohälsa. Verka för tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Utveckla informationen om alkohol och droger. NLL ska bidra med sina kunskaper. Öka kunskapen om psykisk ohälsa bland befolkningen. För länets olika områden vill beredningen, på samma sätt som övriga beredningar, att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att jämföra tillgång till vård och stöd för dem som drabbats av psykisk ohälsa. Beredningen konstaterar att uppdraget att analysera konsumtionsmönster för personer som drabbats av psykisk ohälsa går inte att genomföra, eftersom personer utan diagnos inte kan följas i landstingets informationssystem (VAS) annat än i löpande journaltext. Beredningens uppfattning är att arbetssättet i fullmäktige inte nämnvärt påverkats av beredningarnas arbete. 4.5 Programberedningen Beredningen har i sitt programarbete under 2002, via projekt, fokuserat på områdena psykisk ohälsa samt rörelseorganens sjukdomar med delprojekten ortopedi och reumatiska sjukdomar. Grunden för detta arbete är landstingsfullmäktiges beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patienterna/medborgarnas behov för att stärka patienten ställning. 14
Projektarbetet har lett fram till två delrapporter som finns dokumenterade: Programöverenskommelser, rörelseorganens sjukdomar delprojekt ortopedi. Optimal psykisk hälsa kartläggning. För 2003 ska arbetet med programöverenskommelser för psykisk ohälsa och projektet reumatologi fortsätta. Beredningen redovisar ett antal slutsatser/behov från sitt arbete. Modellen för programöverenskommelser behöver revideras och förbättras. Beredningens ökade kunskap kring verksamhetens prioriteringar underlättar de förtroendevaldas prioriteringar. Verksamhetsuppföljningen i landstinget behöver bli bättre. Systemet bör vara länstäckande. Patienters och intresseorganisationers bedömning av hälso- och sjukvården ska göras varje år och ska ske på ett strukturerat och likartat sätt i hela landstinget. Förbättringsprojekt inom NLL bör uppmuntras. Småskalighet rekommenderas. Aktuella projekt och utvärderingar bör göras mer lättillgängliga. Ett samarbete mellan NLL och institutionen för hälsovetenskap bör inledas. En gemensam modell för verksamhetsplanering bör förutom ekonomin ta hänsyn till andra påverkansfaktorer för att ge verksamheten en helhetsbild. När det gäller programarbetet med delprojektet ortopedi redovisar beredningen ett antal synpunkter och förslag till fullmäktige. Fullmäktige rekommenderas att uppdra till styrelsen att lämna förslag till åtgärder avseende: Köerna till ortopedin innehåller många återbesök som skulle kunna göras hos annan vårdgivare än läkare, vilket skulle spara läkartid till t ex nybesök. Remissförfarandet kan förbättras och därigenom minska köerna utbildning av remitterande läkare och enhetliga remissmallar. Ett omfattande förebyggande folkhälsoarbete bör inledas. Verksamhetsföreträdarna i Programberedningen har tagit fram sina prioriteringar. Dessa kan även utgöra underlag för politikens prioriteringar. Fortsatt arbete från verksamhetsföreträdarnas sida i beredningen avseende analys av olika faktorer i processen som skulle möjliggöra en ökning av antalet operationer. För programöverenskommelsen Psykisk ohälsa uppmärksammar beredningen följande: Psykisk ohälsa är ingen diagnos utan en beskrivning av ett tillstånd när människor inte mår bra. Uppmärksamheten på folkhälso- och preventivt arbete inom psykisk ohälsa måste öka. 15
Primärvården behöver beteendevetare, kuratorer och psykologer inom sin organisation. Samverkan mellan de olika intressenterna måste öka. Primärvårdens kompetens avseende psykisk ohälsa måste öka. Verksamhetsföreträdarna i beredningen föreslår tolv fördjupningsområden avseende psykisk ohälsa som landstingsstyrelsen föreslås få i uppdrag att handlägga i driftorganisationen: 1. Äldre med psykisk ohälsa 2. Psykiska funktionshinder 3. Unga vuxnas behov 4. Kris och självmordsnära tillstånd 5. Vår egen hälsa/arbetsmiljö 6. Stressrelaterade sjukdomar 7. Rättspsykiatrisk vård 8. Läkemedelstillämpning 9. Missbrukets vårdproblem 10. Små barn och föräldraskap 11. Neuropsykiatri 12. Psykisk ohälsa och invandringsproblem Utöver ovanstående föreslår Programberedningen fullmäktige att styrelsen får i uppdrag att utreda nyttan av ett forum för patienter med psykisk ohälsa efter utskrivning (vård). Slutligen anser beredningen att arbetssättet i fullmäktige ännu inte påverkats av beredningarnas arbete, men förväntar sig en förändring. 4.6 Regionala beredningen En av orsakerna till att befolkningen minskar i länet menar beredning är att för yngre med utbildning finns en begränsad tillgång på kvalificerade arbeten men även bristande och dyra kommunikationer till och från länet påverkar negativt. Goda förutsättningar finns enligt beredningen att besöksnäringen kan expandera, men t ex kommunikationerna kan begränsa denna utveckling. Nationell lagstiftning för förändrad markanvändning är en annan begränsande faktor, enligt beredningen. 16
De förhållanden som beredning vill lyfta fram med anledning av uppdraget från fullmäktige är följande: Länstrafikens insatser för ökad samordning mellan olika aktörer inom området är viktiga för att nå en positiv utveckling för länets kommunikationer. Fullmäktige föreslås beakta detta i 2004 års ägardirektiv. Sämre kommunikationer ger sämre förutsättningar för näringslivsutveckling. I kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur finns en stor oro för negativa effekter pga besparingar inom Länstrafiken. Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen uppdrag att genomlysa frågan. Företagare är tveksamma till ALMI Norrbotten ABs uppgift och vilken effekt satsade medel får på näringslivs utvecklingen. Föreslås att fullmäktige ger styrelsen uppdrag att utreda ALMI Norrbottens roll och effekter av bolagets verksamhet för eventuell förändring av 2004 års ägardirektiv. Kulturen har ett stort värde för länet. Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen uppdrag att analysera effekterna av NLLs engagemang inom kulturområdet. Beredningen föreslår fullmäktige att styrelsen får uppdraget att i samband med utvärderingen av den politiska organisationen överväga om den Regionala beredningen ska fortsätta sitt ha sitt nuvarande arbetssätt eller om beredningen bör bli en nämnd för regionala frågor under fullmäktige. I sin delrapport anser beredningen att kulturutskottets roll är tveksam. Övriga frågor som beredning vill uppmärksamma är: Bristen på kvalificerad personal till vården och att NLL tillsamman med Länsstyrelsen och LTU uppmärksammar problemet i kommande tillväxtprogram. Att ungdomar görs delaktiga i arbetet med kommande tillväxtprogram. Medborgarnas synpunkter inhämtas inför kommande tillväxtprogram. NLL bör driva på att när yrkestekniska högskolan vidgas till området vård- och omsorg - utbildningen förläggs till Norrbotten. NLL ska även i fortsättningen stödja arbetet för Norrlands-konceptet NLL ska verka för en nationell utjämning av kostnader för resor inom landet. NLLs roll som aktör inom näringslivsutvecklingen uppfattas som otydlig. NLLs roll bör tydliggöras. Det är positivt att NLL ska föreslå inriktning för sitt internationella arbete. Det är tillfredsställande att beredningens förslag om att elever i årskurs åtta ges möjlighet att praktisera inom landstingets verksamheter finns med i landstingsplan 2003. Beredningen pekar vidare på att den ser tveksamheter i vilken utsträckning frågor som lämnats till fullmäktige hanteras av styrelsen. Positivt är, enligt beredningen, att den har kunnat fördjupa sina kunskaper i regionala frågor. 17
5. Fullmäktiges och landstingsstyrelsens behandling av beredningarnas arbete I samband med att beredningarna överlämnade sina verksamhetsrapporter för 2002 till fullmäktige i september gav fullmäktige landstingsstyrelsen uppdraget att bereda och yttra sig över rapporterna. Vid fullmäktiges sammanträde i november 2002 ( 78) behandlades styrelsens svar på fullmäktigeberedningarnas rapporter. Styrelsens svar till fullmäktige visar på hur den anser att beredningarnas synpunkter och förslag konkret ska hanteras. Styrelsens svar ger en indikation på vad beredningarnas arbete kommer att leda till. Styrelsens yttrande som även blev fullmäktiges beslut, med några smärre tillägg, redovisas i sammanfattning nedan. 5.1 Programberedningen samt hälso- och sjukvårdberedningarna Styrelsen anser att hälso- och sjukvårdsberedningarnas iakttagelser och slutsatser i huvudsak sammanfaller med Programberedningens återapportering av sitt projekt Psykisk ohälsa. Dessa beredningar kommenteras därför av styrelsen gemensamt. (Nedan redovisas de områden beredningar lyft i punktform samt styrelsens yttrande kursivt.) Kompetens om psykisk ohälsa Styrelsens ska tillse att samverkan kring kompetenshöjande åtgärder sker vid berörda divisioner. Via informationsinsatser inom folkhälsoarbetet ska uppmärksamheten öka på folkhälso- och preventivt arbete inom psykisk ohälsa. Svårt (för vårdsökande) att hitta rätt instans Styrelsen ska se över vilka informationskanaler som ska användas för att informationen ska nå rätt målgrupp. Behov av kuratorer och psykologer i primärvården Styrelsen ska återkomma till fullmäktige om hur behoven av beteendevetenskaplig kompetens inom primärvården ska lösas. Kontaktmönster (mellan landstingsstyrelsen och kommunerna) Landstingsdirektören har uppdrag att ta fram förslag till övergripande samverkansdokument för NLL och kommunerna i samarbete med Kommunförbundet. Styrelsen ska initiera diskussioner i SLAKO om utveckling av samarbetet samt återkomma till fullmäktige avseende det övergripande samverkansdokumentet. Programberedningen har lyft fram ett antal fördjupningsområden inom psykisk ohälsa. Vid styrelsens behandling av dessa områden ingår även hälso- och sjukvårdsberedningarnas syn- 18
punkter och förslag. Styrelsen ska initiera att arbete med nedanstående fördjupningsområden startar. Tonvikt ska läggas på att göra ansvarsområdena tydligare och att de dokumenteras. Äldre med psykisk ohälsa Division primärvård har huvudansvar samt divisionerna vuxenpsykiatri och medicinska specialiteter medverkar. Kommunernas medverkan förutsätts. Psykiska funktionshinder Stora behov finns av att finna former för den somatiska uppföljningen av gruppen. Division vuxenpsykiatri har huvudansvar och divisionerna primärvård och medicinska specialiteter medverkar. Kommunernas medverkan förutsätts. Unga vuxnas behov Division medicinska specialiteter (BUP) har huvudansvaret. Division primärvård samt Division vuxenpsykiatri medverkar. Kommunernas medverkan förutsätts. Särskilt ska de uppmärksammade regionala skillnaderna beaktas. Kris och självmordsnära tillstånd Vid bemötande av krisreaktioner har Division primärvård ett huvudansvar. Divisionerna medicinska specialiteter och vuxenpsykiatri medverkar. Självmordsnära tillstånd är Division vuxenpsykiatris huvudansvar. Divisionerna medicinska specialiteter och primärvård medverkar. Vår egen hälsa/arbetsmiljö Landstingsstyrelsen har gett landstingsdirektören i uppdrag att starta ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Landstingsstyrelsen ska i det arbetet även beakta beredningens synpunkter. Stressrelaterade sjukdomar Division primärvård har huvudansvar. Divisionerna medicinska specialiteter och vuxenpsykiatri medverkar. Rättspsykiatrisk vård Här finns också behov av fortsatt utredning med anledning av Psykansvarskommitténs betänkande. Division vuxenpsykiatri har huvudansvar. Betänkandet av Psykansvars-kommittén Psykisk störning, brott och ansvar ska beaktas. Läkemedelstillämpning Landstingsstyrelsen ska ge läkemedelskommittén ett tydligt ansvar för att i en bred förankringsprocess med berörda divisioner inventera och belysa faktorer som kan bidra till att nyttjandet av psykofarmaka sker på bästa sätt. 19
Missbrukets vårdproblem Initialt har Division vuxenpsykiatri huvudansvaret samt Division primärvård och Division medicinska specialiteter medverkar. Kommunernas medverkan förutsätts. Division primärvård tar efter hand över huvudansvaret för fördjupningsområdet. Små barn och föräldraskap Även lokala handlingsplanen pekar ut det som en grupp med behov av särskild samverkan och tidiga insatser. Styrelsen kommer att se över möjligheterna att utveckla arenor där målgruppen kan få ett bredare stöd än idag. Styrelsen kommer även att se över hur samverkan mellan barnmedicin och BVC/MVC fungerar och vid behov vidta åtgärder. Division primärvård har huvudansvaret via BVC/MVC. Medaktörer är Division medicinska specialiteter via BUP och barnmedicin samt Division vuxenpsykiatri. Division opererande specialiteter förutsätts medverka via BB. Familjecentraler kan vara en naturlig arena där även kommunala verksamheter finns representerade. Neuropsykiatri Området ska belysas ytterligare för att finna former för fungerande samverkan och bidra till att reducera komplicerande faktorer. Division medicinska specialiteter har huvudansvar och divisionerna primärvård och vuxenpsykiatri medverkar. Psykisk ohälsa och invandringsproblem Här finns omfattande problem som ska beredas i samarbete med flyktingmedicinska enheterna. Division primärvård har huvudansvaret. Divisionerna medicinska specialiteter och vuxenpsykiatri medverkar. Kommunernas medverkan förutsätts. (Rubriken ändras till Invandrare med psykisk ohälsa ) Forum för patienter med psykisk ohälsa efter utskrivning Styrelsen delar beredningens syn på nyttan av dessa kompletterande verksamheter, men det är viktigt att NLL arbetar inom ramen för sitt uppdrag. NLL kan dock stödja verksamheterna på olika sätt. Division vuxenpsykiatri har huvudansvaret. Uppföljning och utvärdering (av effekter av insatta åtgärder inom hälso- och sjukvården) Landstingsstyrelsen ska ta fram lämpliga indikationer inom området psykisk ohälsa och se till att dessa kan följas upp. Avseende programberedningens delprojekt Ortopedi lämnar styrelsen följande yttrande: Fördela flödet av återbesök till andra vårdgivarkategorier än läkare En översyn ska göras av rutinerna för hur flödet i de patientgrupper med långa väntetider (bl a höft-/knäpatienter) kan fördelas till andra vårdgivare utan att ge avkall på den medicinska säkerheten. Resultat och erfarenheter från det redan pågående projektet Genom- 20
brottet i Sunderbyn ska beaktas i detta arbete. Division opererande specialiteter har huvudansvaret, divisionerna primärvård och medicinska specialiteter medverkar Förbättrat remissförfarande En översyn ska göras av hur remissrutinerna kan förbättras för de stora patientgrupperna, bl a höft- och knäpatienter. Det kan ske bl a genom en förbättrad information till och utbildning av inremitterande läkare, företrädesvis inom primärvården. Ett annat viktigt område är att utveckla enhetliga och förbättrade remissmallar. Division opererande specialiteter har huvudansvaret och Division primärvård medverkar. Åtgärder för att minska den ortopediska akutverksamhetens störning på den planerade verksamheten En översyn av hur man kan skilja de akuta och planerade operationsflödena åt för att förbättra det totala flödet ska genomföras. Effekterna i såväl perspektivet patientsäkerhet/kvalitet som produktionsvolym och fördelning inom länet samt eventuell påverkan på befintliga resursramar ska belysas. Division opererande specialiteter har huvudansvaret. 5.2 Regionala beredningen Kommunikation och infrastruktur Styrelsen saknar resurser för att ensam göra en utredning av den omfattning som regionala beredningen efterlyser inom kommunikationsområdet. Detta är ett arbete som landstinget måste medverka i tillsammans med andra aktörer inom det regionalpolitiska området. Styrelsen ska fortsätta samordna arbetet kring kommunikationsfrågorna med de fyra nordligaste länen samt med andra länsaktörer och verka för en nationell utjämning av kostnader för resor inom landet. Ägardirektiv för Länstrafiken I de ägardirektiv för 2003 som landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2002 har hänsyn tagits till ökad samordning mellan lokala och regionala aktörer. Styrelsen ska beakta regionala beredningens synpunkter om ökad samordning med nationella och internationella aktörer för en positiv utveckling för kommunikationerna i länet i beredningen av ägardirektiven för 2004. Tillväxtprogrammet 2004 2007 Regionala beredningen betonar vikten av att i arbetet med det kommande tillväxtprogrammet få in ungdomarnas synpunkter och att beakta den framtida bristen på kvalificerad arbetskraft, t ex bristen på kvalificerad arbetskraft inom vården. Landstingsstyrelsen ska säkerställa att dessa frågeställningar kommer att beaktas i arbetet med tillväxtprogrammet. I analysfasen finns en grupp som fokuserar på frågor om utbildning och kompetens. Genom lokala webbenkäter och chattar med ansvariga politiker i samband med tillväxtprogramarbetet ska målgruppen ungdomar fokuseras. 21
Yrkesteknisk högskola Landstingsstyrelsen ska vara pådrivande för att den yrkestekniska utbildningen förläggs i Norrbotten när den vidgas till att omfatta vård och omsorg. ALMI företagspartner Norrbotten AB Landstingsstyrelsen ska följa pågående utredningars arbete och återkomma till landstingsfullmäktige i frågan. Oklara roller I kontakten med medborgarna har Regionala beredningen uppmärksammat att landstingets roll och uppgift inom området näringslivsutveckling måste tydliggöras och att landstingets möjlighet att påverka i näringspolitiska frågor måste klargöras. Landstingsstyrelsen ska återkomma till landstingsfullmäktige om hur detta kan tydliggöras. Regionala beredningens arbetssätt Regionala beredningen har föreslagit att dess roll och uppgift ska utvärderas hösten 2003. Landstingsstyrelsen anser att detta är en naturlig del av utvärderingen av den politiska organisationen och driftsorganisationen som ska genomföras hösten 2003. Kultur och utbildning För att få en sammanhållen bild av landstingets arbete inom kulturområdet, ska styrelsen genomföra en analys av effekterna av landstingets engagemang under år 2003. Resultatet ska återrapporteras i början av år 2004. För att förbättra effekten av landstingets satsningar inom kulturområdet ska styrelsen öka sin samverkan och samplanering med länets kommuner, så att olika beslut om bidrag kan förstärka varandra. 22
6. Ekonomiskt utfall Fullmäktigeberedningarnas budget och preliminära ekonomiska resultat framgår av nedanstående tabell. Landstingsfullmäktiges beredningar - ekonomiskt utfall för 2002 Budget 2002Intäkter 2002Utfall 2002Resultat Hälso- och sjukvårdberedning Syd554 600 370 400184 200 Hälso- och sjukvårdberedning Mitt608 000 393 600214 400 Hälso- och sjukvårdberedning Öst482 600 346 200136 400 Hälso- och sjukvårdberedning Nord482 500 377 400105 100 Programberedningen1 455 900651 600846 4001 261 100 Regionala beredningen544 700 408 000136 700 (Mindre ändringar kan komma att ske för uppgifterna Utfall 2002, eftersom årsredovisningen vid rapporteringstillfället ännu inte avslutats) I budgeterade medel för Programberedningen ingår 1 miljon kronor för projektarbeten (Psykisk ohälsa 500 tkr, ortopedi 300 tkr samt reumatologi 200 tkr). Programberedningens intäkter kommer främst från konferensverksamhet. Beredningarna har inte förbrukat sina medel vilket bl a torde bero på att hälso- och sjukvårdsberedningarnas och Regionala beredningens arbete avslutades i augusti/september. 23
7. Våra kommentarer Beredningarnas fullgörande av sina uppdrag. Allmänt anser vi att beredningarnas arbete 2002 visar på att de bättre börjat finna sina arbetssätt och på ett tydligare sätt lyfta fram sina synpunkter och förslag till fullmäktige. I avsnitt 3 har vi redovisat fullmäktiges uppdrag till beredningar. Vår sammanfattande bedömning är att Programberedningen och Regionala beredningen fullgjort, rapporterat och lagt förslag enligt fullmäktiges direktiv. Detta har även hälso- och sjukvårdsberedningarna till stor del gjort, när det gäller området psykisk ohälsa, men däremot har beredningarna inte behandlat övriga uppdrag som fullmäktige tilldelat dem. Vår bedömning är att följande uppdrag inte har behandlats i tillräcklig omfattning eller alls av hälso- och sjukvårdsberedningarna: Utvärdering av tandhälsa hos personer med psykisk ohälsa. Enligt vår bedömning är detta område inte berört av hälso- och sjukvårdsberedningarna. Analysera konsumtionsmönster inom området psykisk ohälsa år 2002. Uppdraget är inte utfört av hälso- och sjukvårdsberedningarna med hänvisning till tekniska problem att fånga avsedd information i det vårdadministrativa systemet (VAS). Detta är rapporterat till fullmäktige. Genomföra analyser av tandvårdskonsumtionen med särskild inriktning på fördelning mellan olika områden och befolkningens sammansättning. Enligt vår bedömning är detta uppdrag endast till en liten del behandlat av hälso- och sjukvårdsberedningarna. Det som finns rapporterat och som har en viss koppling till detta område är att beredningarna vill att fullmäktiga ska uppdra till landstingsstyrelsen att jämföra tillgång till vård och stöd i länet för de som drabbats av psykisk ohälsa. Ett problem i sammanhanget, som inte tagits upp av beredningarna men som fram-kom vid vår träff med sekretariatet, är att NLL inte har tillgång till privata tandläkares verksamhetsstatistik. Beredningarna avslutade sina arbeten i augusti 2002. 24
När en tredjedel av verksamhetsåret 2002 återstod avslutade beredningarnas sitt arbete. Beredningsledamöternas uppdrag upphörde den 31 oktober. Nyvalda ledamöter tillträdde efter landstingsvalet från 1 november. Verksamhetsrapporterna för 2002 färdigställdes i början av september och överlämnades till fullmäktige. Det innebar att beredningarna till stor del fick genomföra sina uppdrag på fältet före semesteruppehållet. Beredningarna har alltså, på samma sätt som 2001, inte heller 2002 kunnat verka fullt ut ett helt verksamhetsår. Begränsat arbete med psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd och Nord har själva valt att avgränsa sitt arbete med psykisk ohälsa till att omfatta gruppen barn- och ungdomar. Det har däremot inte Hälso- och sjukvårdsberedningarna Mitt och Öst samt Programberedningen gjort. Vi har inte kunnat se i fullmäktiges uppdrag att denna avgränsning skulle göras. Beredningarnas arbete och effekter Vi får intrycket av att beredningarna inte anser att deras arbetet ännu leder fram till tillräckliga effekter. Detta med hänsyn till de förväntningar som fanns när den politiska organisationen sjösattes för två år sedan. Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd och Nord, Programberedningen samt Regionala beredningen framför i sina verksamhetsrapporter att beredningarnas arbete inte har medfört de förväntade förändringar i arbetssätt och effekter i landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Några av hälso- och sjukvårdberedningarna nämner att det varit svårt att finna bra former för att fånga medborgarnas behov och diskutera psykisk ohälsa med medborgarna. Landstingsstyrelsen beredning av fullmäktigeberedningarnas synpunkter och förslag. Från landstingsstyrelsens sida ser vi en klar skillnad och positiv utveckling avseende hantering av beredningarnas arbete mellan åren 2001 och 2002. För 2002 är, som redovisats tidigare, styrelsens beredning och svar till fullmäktige med anledning av beredningarnas verksamhetsrapporter betydligt mer omfattande och tydlig. Vi uppfattar att i stort sett alla aspekter som beredningar lyft upp till fullmäktige även behandlats och besvarats av styrelsen. Landstingsfullmäktige biföll även styrelsens förslag i de flesta avseenden, men ett par omformulering gjordes dock. I och med att styrelsen inarbetar beredningarnas förslag i sin verksamhetsplan för 2003 som uppdrag till verksamheterna, kommer dessa områden att följas upp av styrelsen på samma sätt som övriga uppdrag styrelsen ansvarar för. Beredningarna bör därför kunna få en tillfredsställande återkoppling på vad deras arbete lett fram till. 25