Fiskevårdsplan Båraryds fiskevårdsområde
Uppdragsgivare: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Leader Västra Småland Kontaktperson: Sofia Skörde Tel. 0370-33 10 30 E-post: sofia@leadervastrasmaland.se Huskvarna Ekologi Fredrik Nöbelin Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson Bengt-Göran Eriksson (Gislaveds kommun) Fredrik Nöbelin Tel. 036-13 20 40 E-post: Huskvarna.ekologi@telia.com Omslagsfoton: Illustrationer: Kyrkesjön, Moa Sågbäck, Moasjön, Kyrkesjön Frida Axell Grafik & illustration Tryckeri: Tryckopia AB
Förord Våren 2012 tog Leader Västra Småland initiativ till att driva ett projekt med målet att utarbeta fiskevårdsplaner för sjöar och vattendrag. Erbjudandet riktades till samtliga fiskevårdsområden inom kommunerna Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Jönköping. Båraryds fiskevårdsområde var en av de aktörer som beslutade att delta. Målet med fiskevårdsplanen är att nå fram till arbetsmetoder som leder till att uttaget av fisk är uthålligt och i längden gynnar alla inblandade parter. Vi vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit med kunskaper och material vid framställningen av denna fiskevårdsplan, alla från t ex tjänstemän på kommunerna och Länsstyrelsen till privatpersoner och intresseorganisationer. Ett särskilt stort tack riktas till alla medlemmar i Båraryds fiskevårdsområdesförening som tillfört digna kunskaper om sjön och fisket, administrerat enkäter till de fiskande och både utfört och deltagit vid nätprovfisken. Ett särskilt tack riktas även till Bengt-Göran Eriksson på kommunen i Gislaved som har lämnat synpunkter planen, och Sofia Skörde, projekthandläggare vid Leader Västra Småland. Tilläggas kan att Länsstyrelsen i Jönköpings län bereddes möjlighet att lämna synpunkter men inga inkom. Färdigställandet av fiskevårdsplanen, inkluderande sammanställning av tillgänglig information, utvärdering av resultat och utarbetande av åtgärdsförslag har gjorts av Anna Thorstensson och Fredrik Nöbelin på Huskvarna Ekologi. Huskvarna 2014-06-12 Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson
Innehållsförteckning FÖRORD 1. INLEDNING... 4 2. UNDERLAG... 6 3. BÅRARYDS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING... 8 3.1 BILDANDE AV BÅRARYDS FISKEVÅRDSOMRÅDE... 8 3.2 ÄGOFÖRHÅLLANDEN... 11 3.3 FÖRENINGENS STYRELSE... 11 3.4 STADGAR... 12 3.5 FISKEKORTSFÖRSÄLJNING... 14 4. SJÖ- OCH VATTENDRAGSBESKRIVNINGAR... 15 4.1 KYRKESJÖN... 15 4.2 MOASJÖN... 16 4.3 MORGENSJÖN... 18 4.4 MOA SÅGBÄCK... 19 5. VATTENKVALITET... 21 5.1 SURHET... 22 5.2 NÄRINGSHALT... 24 5.3 FÄRGTAL... 25 6. STATUSBEDÖMNING... 27 6.1 EKOLOGISK STATUS... 27 6.2 KEMISK STATUS... 28 7. NATURVÄRDESBEDÖMNINGAR... 29 7.1 VÄRDEFULLA VATTEN... 29 7.2 SYSTEM AQUA OCH BIOTOPKARTERING... 29 8. OMRÅDESBESKRIVNING... 32 8.1 NATURGEOGRAFI... 32 8.2 NATUROMRÅDEN MED FORMELLT SKYDD ELLER HÄNSYNSKRAV... 32 8.2.1 Riksintresse för naturvård... 33 8.2.2 Vattenskyddsområde... 33 8.2.3 Strandskydd... 34 8.2.4 Nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar... 34 8.2.5 Våtmarksinventeringen (VMI)... 35 8.2.6 Ängs- och betesmarksinventeringen... 35 1
8.2.7 Skyddsvärda träd... 36 8.3 FÅGELFAUNA... 36 8.4 KULTURLÄMNINGAR... 39 9. FISKBESTÅNDET... 41 9.1 ABBORRE (PERCA FLUVIATILIS)... 42 9.2 MÖRT (RUTILUS RUTILUS)... 43 9.3 GÄDDA (ESOX LUCIUS)... 44 9.4 BRAXEN (ABRAMIS BRAMA)... 45 9.5 SIKLÖJA (COREGONUS ALBULA)... 46 9.6 SUTARE (TINCA TINCA)... 47 9.7 ÅL (ANGUILLA ANGUILLA)... 48 9.8 ÖRING (SALMO TRUTTA)... 49 9.9 ELRITSA (PHOXINUS PHOXINUS)... 50 9.10 LAKE (LOTA LOTA)... 51 10. KRÄFTBESTÅNDET... 52 11. VATTENDOMAR... 55 12. LIMNOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR... 56 12.1 BOTTENFAUNA... 57 12.2 ELPROVFISKE... 58 12.3 KRÄFTPROVFISKE... 60 12.4 MAKROFYTER... 61 12.5 NÄTPROVFISKE... 62 12.5.1 Kyrkesjön... 62 12.5.2 Morgensjön... 65 12.5.3 Moasjön... 66 13. MOTSTÅENDE INTRESSEN, YTTRE PÅVERKAN OCH FÖLJDEFFEKTER... 67 13.1 FÖRSURNING... 67 13.2 VANDRINGSHINDER... 70 13.3 REGLERING... 71 13.4 SJÖSÄNKNINGAR... 72 13.5 FYSISK PÅVERKAN PÅ VATTENDRAG... 72 13.6 KVICKSILVER... 73 13.7 ENSKILDA AVLOPP... 74 13.8 POTENTIELLT FÖRORENAD MARK... 75 13.9 PÅVERKAN FRÅN SKOGS- OCH JORDBRUK... 76 14. FISKEVÅRDEN... 82 2
14.1 REGLER FÖR FISKETS BEDRIVANDE... 82 14.2 FISKETILLSYN... 83 14.3 KALKNING... 85 14.4 BEKÄMPNING AV BLADVASS... 85 14.5 ANLÄGGANDE AV RISVASAR... 85 14.6 FRAMTAGANDE AV BIOTOPVÅRDSPLAN... 86 14.7 BIOTOPVÅRD... 86 14.8 FÅNGST AV MINK... 87 14.9 FISKUTSÄTTNINGAR... 87 15. FISKET OCH UTTAGET... 91 16. MÅL OCH ÅTGÄRDER... 92 16.1 FÖRVALTNING... 95 16.2 FISKETILLSYN... 97 16.3 VATTENKVALITET/FYSISK PÅVERKAN... 98 16.4 FISKEREGLER... 99 16.5 ÅTGÄRDER FÖR FISKBESTÅNDET... 101 16.6 UTSÄTTNINGAR AV FISK... 103 REFERENSER... 104 BILAGA 1. BESLUT OM BILDANDE AV BÅRARYDS FVOF... 108 BILAGA 2. DJUPKARTOR... 109 BILAGA 3. ORDFÖRKLARINGAR... 112 BILAGA 4. ÅTERUTSÄTTNING AV FISK... 116 BILAGA 5. ARTIKLAR... 117 3
1. Inledning Sjöarna och vattendragen inom Båraryds fiskevårdsområde ligger i ett omväxlande landskap i fråga om såväl topografi som markanvändning och bebyggelsegrad. Närmast obebyggda vidsträckta barrskogar samsas med ett öppet odlingslandskap med spridda gårdar, i flack såväl som kuperad terräng. Området har stora värden vad gäller både naturvård, rekreation och vattenförsörjning. I vattnen tillhörande Båraryds fiskevårdsområde återfinns den akut hotade flodkräftan, men även den likaledes rödlistade laken tillsammans med ett skyddsvärt bestånd av strömlevande öring. Observationer har även gjorts av de rödlistade arterna smålom och (troligtvis) kungsfiskare. Moa Sågbäck har av Länsstyrelsen i Jönköpings län pekats ut som regionalt särskilt värdefull ur både natur- och fiskesynpunkt. Motiven för utpekandet är förekomsten av rödlistade arter och en i övrigt artrik fiskfauna. Den akut hotade flodkräftan har föranlett Länsstyrelsen att bilda ett skyddsområde för flodkräfta i Moa Sågbäck. Historiskt sett har sjöarna inom fiskevårdsområdet förmodligen haft en betydande roll för fiskerättsinnehavarnas självhushållning. Gädda och abborre var säkerligen eftertraktade fiskar både i det egna hushållet och som handelsvara. En önskan att öka avkastningen genom utplantering av olika fiskarter i sjöarna, utvecklades så småningom till ett mera formellt samarbete mellan fiskerättsägarna, vilket resulterade i Kyrksjöns m fl. sjöars fiskevårdsförening. Nya fiskarter såsom braxen, siklöja och sutare introducerades, men även stora stödutsättningar av gädda gjordes. Den sista utsättningen av gädda gjordes 1963, vilket ger en antydan om att fisket betraktades som värdefullt för fiskerättsägarna långt fram på 1900-talet. Problemställningar Näringsvävarna i naturens ekosystem är både komplexa och sköra. Viktigt att ha i åtanke är att påverkan på varje sjö startar redan vid dess källflöden, t ex i våtmarker eller i källsjöar. För att långsiktigt bevara en sjös fiskoch fågelfauna liksom övriga biologiska mångfald, dess vattenkvalitet och allmänna naturvärde bör därmed stor aktsamhet visas samtliga våtmarker, gölar, sjöar och vattendrag som ingår i länken fram till sjön. Näringsväven i sjöar kan delas in i fyra trofinivåer, där den lägsta nivån utgörs av primärproducenterna, d v s växtplankton. De nästkommande trofinivåerna utgörs i ordning av djurplankton, planktonätande fisk och rovlevande fisk. Alla trofinivåer är beroende av varandra, vilket innebär att om en trofinivå utsätts för någon störning får detta återverkningar även på övriga trofinivåer. Som exempel leder en minskad tillgång på djurplankton till att näringsunderlaget för planktonätande fisk minskar, vilket slutligen påverkar beståndet av rovfisk. Som en parallell kan nämnas att samma situation kan uppkomma då introduktioner av nya fiskarter sker, där konkurrens om samma födounderlag kan uppstå mellan nyintroducerade arter och de ursprungliga arterna. Sjöar och vattendrag i området har länge brottats med mänskligt betingade problem. Industrialiseringen, både inom landet och i länder främst i västra Europa, har medfört en ökande tillförsel av försurande ämnen till atmosfären. Den försurade nederbörden har haft en negativ påverkan på många vatten i Sverige, där Nissans vattensystem tillhör de som drabbats i störst utsträckning. I många sjöar och vattendrag har arter slagits ut helt, även inom Båraryd fiskevårdsområde. Exakt när försurningsproblemen nådde en brytpunkt inom Båraryds fiskevårdsområde är okänt, men periodvisa störningar på olika djurarters fortplantningsförmåga har sannolikt pågått länge. Områdets känslighet visas av det faktum att vissa av de regelbundna undersökningar som utförs, indikerar att försurningen fortfarande, trots att kalkning pågått under flera decennier, påverkar vissa fiskarters reproduktionsförmåga. Utan den kalkning som sker skulle emellertid problemen bli oöverstigliga för många arter. Före industrialiseringen utövade lokalbefolkningen ett stort inflytande på Moa Sågbäck. Den vattenkraft som kunde utvinnas drev ett flertal sågar och kvarnar, verksamheter som människorna i det agrara Sverige var beroende av för sin överlevnad. Aktiviteterna ledde emellertid till att stora förändringar skedde i och längs ån. Såg- och kvarndammar växte upp på flera platser och människorna gjorde vad de kunde för att få så stort utbyte som möjligt av driften. Ett enkelt sätt var att underlätta för vattnet att rinna undan, vilket man 4
åstadkom genom att rensa bort stenar och block eller genom att gräva om vattendraget, ingrepp som åns fauna påverkas av än i dag. De fysiska ingreppen var betydande i Moa Sågbäck och begränsar i stor utsträckning både fisk och kräfta. Ett tämligen nyligen uppmärksammat problem i ett stort antal sjöar är en ökande brunifiering, som orsakas av en ökad tillförsel av humus, d v s delvis nedbrutna växtdelar. Utvecklingen är i många sjöar mer alarmerande än inom Båraryds fiskevårdsområde, men inte desto mindre tyder vattenprovtagningar på ökande färghalt i både Kyrkesjön och Morgensjön. Det finns en mängd teorier om vad som orsakar den ökande brunifieringen, baserade på både globala, regionala och lokala skeenden, och troligen kan inte problemen skyllas på endast en faktor. En påtaglig riskfaktor, som går att påverka lokalt, är emellertid hur skogsbruket bedrivs. Den uppsjö av negativa konsekvenser som en ökad brunifiering kan få på sjöar, bör motivera föreningen att ta frågan på största allvar och genomföra insatser på lokal nivå. Syfte och mål Den nu föreliggande fiskevårdsplanen, som har utarbetats efter initiativ av Leader Västra Småland, ger förhoppningsvis nya infallsvinklar för den nuvarande fiskevårdsområdesföreningen att arbeta vidare med. Möjligheterna att ytterligare utveckla sjöns fiske synes vara goda, sett ur många perspektiv, både ur fiske- och naturvårdshänseende, men även ur rekreationssynpunkt. Målet med fiskevårdsplanen är att nå fram till arbetsmetoder som leder till att uttaget av fisk är uthålligt och i längden gynnar alla inblandade parter. Fiskevårdsplanen avser vidare att ge en historisk återblick på föreningen och dess arbete, beskriva aktuella sjöar och vattendrag och deras närområden samt belysa de nutida förhållandena i sjön m.m. Fiskevårdsplanen tar hänsyn till tillgängligt underlag och rekommenderar utifrån detta åtgärder för föreningens fortsatta arbete. Förslagen berör alltifrån specifika åtgärder för att skydda vissa arter eller vattenkvaliteten, till att rekommendera biologiska undersökningar och förändringar i förvaltningen. Förtydligande kring presentationen En fiskevårdsplan innehåller en stor mängd ämnesspecifika ord och begrepp. Alla kan omöjligt förklaras i den löpande texten utan behöver förklaras i andra former. Vi har valt att tillämpa dels en bilaga (Bilaga 3) med ordförklaringar och dels faktarutor inlagda i textavsnitten, i en förhoppningsvis lämplig avvägning. Förutom att fungera som förklarande text då läsaren inte kan tas för givet att vara insatt i aktuellt ämne, fördjupar och utvecklar faktarutorna emellanåt ett ämne utan att vara nödvändiga för förståelsen. Slutligen är faktarutorna även avsedda till att göra den stora mängden text lättare att söka information i. 5
2. Underlag Underlaget som har legat till grund för fiskevårdsplanen har till störst del hämtats från Båraryds fiskevårdsområdesförenings arkiv och medlemmar, Länsstyrelsen i Jönköpings län och undersökningar inom ramen för projektet genomförda av Huskvarna Ekologi. Utöver dessa figurerar en mängd olika källor av varierande betydelse för fiskevårdsplanens innehåll och slutsatser, från olika statliga och kommunala myndigheter, vetenskapliga artiklar, lagar och förordningar, intresseorganisationer m.fl. Nedan görs en närmare beskrivning av de viktigaste källorna till fiskevårdsplanen. Samtliga illustrationer av fiskar har utförts av Frida Axell Grafik & Illustration. Båraryds fiskevårdsområdesförening Den samlade kunskapen inom Båraryds fiskevårdsområdesförening har varit av stort värde för fiskevårdsplanens utförande. Föreningsarkivet och muntliga upplysningar från medlemmarna har tillfört bakgrundsinformation som varit nödvändig för att kunna ge en historisk bild av föreningens utveckling och verksamhet, men även för att kunna dra slutsatser av den samlade informationen från alla olika källor. Föreningsarkivet innehåller handlingar som inte kan erhållas på annat sätt, t ex årsmötesprotokoll och kassabokföring. I arkivet finns även en mängd andra uppgifter, av vitt skilda slag, t ex Länsstyrelsens verksamhetsöversikter, skrivelser, kalkningsunderlag m.m. Muntliga uppgifter har tillfört kunskaper om såväl fisket förr och nu som påverkansfaktorer, men även detaljer om den allmänna historian i området, t ex vad gäller verksamheter som bedrivits i anslutning till sjöarna. I de fall medlemmarnas egna kunskaper har varit ofullständiga, har i vissa fall hänvisning kunnat ske till personer eller organisationer med djupare insikter i ämnet. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Jönköpings län har genom regelbundna vattenkemiska provtagningar, biologiska undersökningar och fiskevårdande åtgärder, samlat stora mängder information om sjöar och vattendrag inom Båraryds fiskevårdsområde. En betydande del av denna kunskapsbank finns idag tillgänglig i form av offentliga databaser och karttjänster. De offentliga tjänster som varit av störst betydelse vid utarbetandet av fiskevårdsplanen är databasen VISS och karttjänsten Webbgis. Databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige) tillhandahålls av Vattenmyndigheten, men baseras i stor utsträckning på information som inhämtats av länsstyrelserna. VISS innehåller en avsevärd mängd data om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Informationen är tillgänglig för allmänheten. Den webb(internet)baserade karttjänsten Webbgis har upprättats av länsstyrelserna länsvis, som ett led i deras arbete att tillgängliggöra planeringsunderlag för yrkesutövande och allmänheten. På ett lättillgängligt sätt presenteras en mängd geografisk information kring bl. a. natur- och kulturmiljö, skyddade områden, riksintressen, miljöskydd, fornlämningar, objektsskydd och andra bestämmelser. VISS och Webbgis är kopplade till en lång rad andra myndigheters register och databaser, exempelvis till Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens Skogens pärlor och IVLs (Institutet för Vatten och Luftvård) Kvicksilver i Biota. Förutom de offentliga webbaserade tjänsterna finns omfattande information i Länsstyrelsens interna databaser. Genom underhandskontakter med personal på Länsstyrelsen har tillgänglig data från Fiskregistret, Sjöregistret, Utsättningsregistret och Vattenkemidatabasen erhållits. I stor utsträckning finns material publicerat i Länsstyrelsens rapportserie, som ofta finns att hämta på hemsidan. Äldre rapporter finns emellertid endast i pappersformat och måste beställas. Rapporterna har framställts av såväl Länsstyrelsens egen personal som av externa konsulter. Äldre handlingar, t ex verksamhetsöversikter, beslut, yttranden, ansökningshandlingar m.m. finns i viss mån samlade i Länsstyrelsens föreningsarkiv på Fiskeenheten. Dessutom finns alla diarieförda handlingar i Länsstyrelsens allmänna arkiv. 6
Undersökningar utförda inom ramen för projektet Inom ramen för fiskevårdsplanen genomfördes standardiserade nätprovfisken i Morgensjön och Moasjön, av Huskvarna Ekologi respektive Båraryds fiskevårdsområdesförening. I samband med nätprovfisket i Morgensjön företogs även en översiktlig makrofytundersökning. Platsbesök har gjorts vid samtliga sjöar och Moa Sågbäck med syftet att få en bild av deras allmänna karaktär och närområden. Kontinuerliga kontakter med markägarna har upprätthållits, dels i samband med möten och dels genom återkommande samtal med föreningens ordförande Våge Svenningsson. Övriga källor Flera myndigheter och institutioner, utöver Länsstyrelsen i Jönköpings län, har använts för att söka källmaterial till fiskevårdsplanen eller för att klargöra otydligheter. Havs- och vattenmyndigheten, Gislaveds kommun, Vattenmyndigheten, Artdatabanken, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har i olika sammanhang refererats till, där informationen inhämtats genom antingen muntliga kontakter eller genom utnyttjande av offentliga databaser och rapporter. Vad gäller vissa aktuella frågor, t ex brunifiering, har den senaste kunskapen eftersökts främst i olika vetenskapliga artiklar och tidskrifter. Intresseorganisationer kontaktas i viss mån vid utarbetande av fiskevårdsplaner. Som exempel kontaktades Båraryds hembygdsförening och Västbos fågelklubb. Hembygdsföreningen gav värdefull information om de olika verksamheter som bedrivits i anslutning till sjöar och vattendrag inom fiskevårdsområdet. 7
3. Båraryds fiskevårdsområdesförening Traditionellt har allt fiske bedrivits inom de samfälligheter och enskilda hemman som har haft fiskerätt i sjöarna. Möjligheten att på olika sätt göra fiskevårdsinsatser, främst genom utsättning av fisk, ökade i början av 1900-talet, vilket frambringade ett behov av att organisera ett samarbete mellan fiskerättsägarna. Efter hand avtog husbehovsfiskets betydelse, vilket underlättade en övergång mot att upplåta fisket till allmänheten. Förändringar började ske när andra förvaltningsformer, d v s gemensamhetsfisken och fiskevårdsföreningar, slog igenom under 1910-talet. Fiskevårdsförening som förvaltningsform var den vanligaste fram tills att ombildningen till fiskevårdsområden tog fart under 1970-talet. Före tillkomsten av Båraryds fiskevårdsområde förvaltades fisket i Kyrkesjön, Moasjön och Morgensjön av Kyrksjöns med flera sjöars fiskevårdsförening. Denna förening bildades vid ett möte den 30 mars 1933 i Bårarydsby mellan fiskerättsägarna vid Kyrksjön, Moasjön och Morgonsjön. Året därpå, 1934, utökades fiskevårdsområdet till att omfatta även den s.k. Mo Sågbäck från Kyrksjön och Nässjön till dess utlopp i Nissan. Initiativtagare till fiskevårdsföreningen var, enligt föreningens årsstämmoprotokoll från 1953, Gunnar Svenningsson och Oskar Kjöllerström. Namnet Kyrksjöns med flera sjöars fiskevårdsförening ändrades 1967 till Båraryds fiskevårdsförening. Vid mötet 1933 valdes en styrelse bestående av tre ledamöter. Till ordförande valdes Aron Olsson, till vice ordförande valdes Johan Andersson och till kassör valdes Gunnar Svenningsson. Suppleanter var Oscar Kjöllerström och Axel Olsson. Årsavgiften för varje medlem sattes till en krona. Av 1934 års stämmoprotokoll framgår emellertid att inte alla fiskerättsägare slöt upp vid det inledande mötet 1933. Ett antal fiskerättsägare trädde in i föreningen 1934 och ytterligare inträden ägde rum 1942. Det kan emellertid antas att föreningens arbete till en början präglades av meningsskiljaktigheter, eftersom vissa fiskerättsägare utträdde ur föreningen redan 1937. Hur det fortsatta samarbetet, d v s efter 1942, mellan fiskerättsägarna förlöpte är okänt. Vid bildandet av Kyrksjöns med flera sjöars fiskevårdsförening ledde Hushållningssällskapets fiskerikonsulent Gillis Lüning förhandlingarna. Hushållningssällskapet tycks ha haft stort inflytande över föreningens verksamhet, vilket bl. a. visas av att föreningen vände sig till dem i frågor om utplantering av fisk. Som exempel kan nämnas att föreningen vid årsmötet 1936 beslutade att genom fiskerikonsulentens förmedling söka erhålla lämpligt fiskyngel för utplantering i föreningens sjöar. 3.1 Bildande av Båraryds fiskevårdsområde När Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter trädde i kraft 1974, försvann möjligheterna att driva en fiskevårdsförening på samma grunder som tidigare. Som en konsekvens av denna lag måste fiskevårdsföreningar antingen ombildas till samfällighetsföreningar eller till fiskevårdsområden. Den sistnämnda förvaltningsformen rekommenderades generellt av myndigheterna eftersom fiskevårdsföreningen, som var en ideell organisation, då ersattes av en juridisk person. En betydande fördel är att fiskevårdsområdet innefattar samtliga fiskerättsägare, vilket inte med nödvändighet var fallet i de ideella fiskevårdsföreningarna. Ombildningen av fiskevårdsföreningarna skulle enligt den nytillkomna lagen vara slutförd senast vid utgången av 1978. Sedermera förlängdes tidsfristen för ombildning av fiskevårdsföreningar till 1983 genom tillkomsten av SFS 1975:1310 (Svensk författningssamling). Båraryds fiskevårdsförening tog på årsstämman den 23 augusti, 1976, beslut om att en fiskerättsutredning skulle utföras. Den 8 oktober, 1976, sände fiskevårdsföreningen in en ansökan om bidrag för kostnaderna för fiskerättsutredningen till Gislaveds kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 25 januari 1977 om att ett bidrag på 1000 kronor skulle utgå till föreningen (dnr 1976-263). Året efter, den 5 april 1978, beslutades på Båraryds fiskevårdsförenings årsmöte att föreningen skall övergå i Båraryds fiskevårdsområde. Frågan togs upp igen vid påföljande årsmöte den 16 februari 1979. Fiskevårdsföreningen beslöt vid mötet att föreningen skall upphöra samma dag. Av mötesprotokollen finns inget som indikerar att beslutet skulle vara annat än enhälligt. 8
Senare under året, den 12 december, inkom en ansökan om bildande av Båraryds fiskevårdsområde till Länsstyrelsen i Jönköpings län (dnr 11.379-933-79). Ansökan omfattade samma sjöar som ingick i fiskevårdsföreningens område, d v s Kyrksjön, Moasjön och Morgonsjön. I yttranden från fiskerikonsulenten Birger Ahlmèr vid Fiskenämnden i Jönköpings län (14 december, 1979, dnr 31 233/79) och Fiskeriintendenten Åke Petersson i Nedre södra distriktet (19 december, 1979, dnr 1001-619-79), tillstyrktes bildandet av Båraryds fiskevårdsområde. Föreningens avsikt att arrendera ut Morgensjön, och föra in detta i stadgarna, anmärktes dock på i ett yttrande från Birger Siöalth vid Fiskeristyrelsen (15 februari, 1980, dnr 105-5625-79). Siöalth påpekade att fiskevårdsområdesföreningens avsikt att utarrendera Morgensjön inte kan bestämmas i stadgarna, eftersom detta skulle strida mot lagen om fiskevårdsområden. Fiskeristyrelsen ansåg därför att ett förtydligande var nödvändigt. I ett vidare yttrande från fiskerikonsulenten Birger Ahlmèr vid Fiskenämnden i Jönköpings län (25 februari, 1980, dnr 31 33/80), framhålls att stadgarnas lydelse bör ändras. Efter stadgeändringen tar Länsstyrelsen i Jönköpings län beslut om bildande av Båraryds fiskevårdsområden den 29 maj, 1980 (dnr 11.379-933-79). Figur 1. Översiktskarta Båraryds fiskevårdsområde Faktaruta. Förvaltningslagar Lagen (1913:97) om gemensamhetsfiske Tillkom den 30 juni 1913 och var i bruk till 1960 då den ersattes av lagen om fiskevårdsområden. Lagen var inte framgångsrik då endast ett åttiotal föreningar bildades inom ramen för denna förvaltningsform. Lagen (1960:130) om fiskevårdsområden (LOFO) Den första lagen om fiskevårdsområden var ganska omständlig och krävde bland annat en omfattande fiskerättsutredning samt samtycke från en betydande majoritet av fiskerättsägarna. Trots detta bildades en hel del fiskevårdsområden enligt denna lag. Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden (LOFO) Lagen ersatte den äldre lagen om fiskevårdsområden och trädde i kraft den 1 januari 1982. I samband med detta ombildades föreningar som tillkommit enligt den äldre lagen automatiskt. Lagen förenklade processen vid bildandet av fiskevårdsområden bland annat genom att mildra kravet på fiskerättsutredningens omfattning. Lagen innebar även att det blev enklare att genomdriva bildandet av fiskevårdsområde trots ett visst motstånd från fiskerättsägarna. Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Införandet av lagen om förvaltning av samfälligheter innebar att 24 i lagen om rätt till fiske ändrades. Alla samfälligheter skulle lyda under denna lag, undantaget fiskevårdsområden som skulle lyda under lagen om fiskevårdsområden. 9
Figur 2. Båraryds fiskevårdsområde. 10
3.2 Ägoförhållanden En fiskerättsutredning utfördes av före detta överlantmätaren Helge Sölscher och stod klar den 28 mars 1977. Fiskerättsutredningen visade att de byar och hemman som redovisas i tabell 1, berördes. Enligt den markägarförteckning som redovisas av Båraryds fiskevårdsområdesförening har föreningen idag 19 medlemmar. Tabell 1. Aktuell markägarförteckning (juni 2014). Fastighet Andel (%) Ägare Ödegärde 3:1 17,0 Åke Eliasson Broddaryd 1:1 12,0 Thomas Melkersson Båraryd lilla 3:1 5,0 Våge Johansson Båraryd östra 2:21 10,0 Hans och Annica Palmgren Mo 1:2 8,0 Våge och Ingela Svenningsson Båraryd stora 1:2 6,7 Kjell Axelsson; Sten Axelsson Båraryd 1:3 6,7 Eva-Britt Junerud; Marianne Svensson Båraryd stora 1:4 6,7 Jan-Eric Johansson Signelsö 1:5 2,0 Gösta Johansson Signelsö 1:6 2,0 Markus Gustafsson Signelsö 1:8 3,0 Markus Gustafsson Signelsö 1:7 3,0 Anders Forsberg Signelsö 1:9 2,0 Lotta Tiljander Bockshult 1:1 15,0 Alf Johansson Smörhult 1:1 0,0 Gislaveds Pastorat 3.3 Föreningens styrelse I enlighet med föreningens stadgar, 15, skall styrelsen bestå av fem ledamöter och två suppleanter. Ordförande utses årligen i samband med fiskestämman medan vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare utses inom styrelsen. Enligt 17 är styrelsen beslutsför när tre ledamöter deltar. Vid varje årsstämma utses två revisorer samt en revisorssuppleant, i enlighet med stadgans 20. Tabell 2. Styrelsen i Båraryds fiskevårdsområde. Befattning Namn Telefon Ordförande Våge Svenningsson 0371-12561 Sekreterare Kerstin Johansson 0371-98110 Kassör Åke Eliasson 0371-98032 Ledamot Jan-Eric Johansson 0371-98110 Ledamot Vakant - Styrelsesuppleant Thomas Melkersson 0371-98051 Styrelsesuppleant Vakant - Revisor Kjell Axelsson 0371-98130 Revisor Våge Johansson 0371-98155 Revisorssuppleant Alf Johansson 0371-981 09 11
3.4 Stadgar för Båraryds fiskevårdsområde i Båraryds och Våthults socknar, Gislaveds kommun av Jönköpings län. 1. Omfattning och syfte Båraryds fiskevårdsområde omfattar allt fiske i Kyrkesjön, i Moasjön med tillrinnande bäck upp till Ödegärde skifteslagsgräns och med utloppsbäcken Moa Sågbäck ner till Nissan samt i Morgensjön med utloppsbäcken Lillån ner till Gulleryds och Mos skifteslagsgräns. Fiskevårdsområdet utgör en sammanslutning av samtliga ägare av fiske ävensom övriga i 2 och 3 lagen om fiskevårdsområden omnämnda fiskerättshavare i ovannämnda vatten. Fiskevårdsområdets ändamål är att främja och ordna fisket i nämnda vatten samt att upplåta fiske genom försäljning av fiskekort till allmänheten. 2. Tid (7 LOFO) Fiskevårdsområdet är bildat för en tid av tio år räknat från och med den 1 juli 1980. Denna tid kommer automatiskt att förlängas med tio år i sänder om icke senast sex månader före den löpande giltighetstidens utgång, d v s närmast den 1 december 1989, delägare som företräder minst en tiondel av det sammanlagda delaktighetstalet, hos Länsstyrelsen skriftligen anmäler att förlängning ej önskas. 3. Delaktighet (8 LOFO) Den delaktighet i fiskevårdsområdet, som tillkommer däri ingående fastigheter. Det åligger fiskevårdsområdets styrelse att hålla förteckningen aktuell. 4. Delägarnas eget fiske Delägare behåller sin rätt att bedriva fiske inom de vatten, där han äger fiskerätt, men är underkastad de av fiskevården betingade bestämmelser, som på ordinarie fiskestämma beslutas i avseende å redskap (beskaffenhet, antal), fisketider och dylikt. 5. Upplåtelse (10 och 11 LOFO) Upplåtelse av fiske skall inom allt fiskevårdsområdets vatten ske genom försäljning av fiskekort. De närmare villkoren för denna försäljning bestäms årligen å ordinarie fiskestämma. 6. Tillskott (12 och 14 LOFO) Utöver då så enligt 14 st 2 o LOFO erfordras för betalning av klar och förfallen gäld kan delägarna åläggas lämna tillskott till fiskevårdsområdets verksamhet med ett sammanlagt belopp av högst 1000 kr årligen. Beloppet skall fördelas mellan delägarna efter vars och ens delaktighet. 7. Överskott (13 LOFO) Fiskevårdsområdets årliga behållna avkastning skall, om denna icke överstiger 1000 kronor, oavkortat gå till främjande av fiskevården och därmed jämförliga åtgärder. Om angiven summa överstiges, skall av den överskjutande behållningen minst hälften fördelas mellan delägarna efter vars och ens delaktighet. Sådan utdelning sker vid tidpunkt som fiskestämman beslutat, dock minst vart tredje år. 8. Räkenskapsår Fiskevårdsområdets räkenskaper skall årligen avslutas per den 31 december. 9. Fiskestämma Ordinarie fiskestämma hålles årligen å tid och plats som styrelsen bestämmer, dock senast den 1 april. Eljest skall fiskestämma hållas då styrelsen finner anledning därtill eller då minst 5 delägare till styrelsen inger skriftlig framställning därom med angivande av det ärende som skall behandlas. 10. Kallelse till fiskestämma skall minst 8 dagar i förväg kungöras genom personlig kallelse per post. 12
11. Vid ordinarie fiskestämma skall förekomma: 1. Anteckning av närvarande 2. Fastställande av dagordning 3. Val av ordförande för fiskestämman 4. Val av sekreterare för stämman 5. Val av två justeringsmän för stämman 6. Fråga om kallelse till stämman behörigen skett 7. Styrelsens berättelse över det gångna verksamhetsårets förvaltning 8. Revisorernas berättelse 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 10. Fråga om arvoden 11. Fråga om användande av uppkommen vinst eller täckande av förlust 12. Fråga om tillskott för annat ändamål än täckande av förlust 13. Val av styrelse 14. Val av revisorer 15. Fråga om upplåtelse av fiske samt villkoren därför 16. Fråga om huru fisket eljest skall nyttjas under kommande verksamhetsår 17. Övriga av styrelsen väckta frågor 18. Av föreningsmedlemmar väckta frågor 12. Av föreningsmedlemmar väckta frågor skall, för att kunna upptas till behandling, vara styrelsens ordförande till handa senast fyra dagar före fiskestämman. 13. Å fiskestämma skall, om inte annat med stöd av bestämmelsen nedan beslutas, varje delägare äga en röst. Den mening skall gälla, varom de flesta röstande är ense. Vid lika röstetal skall lottning ske. Om så före omröstningen av någon delägare yrkas, skall dock röstning ske efter delaktigheten vid beslut, som reglerar i vilken omfattning delägarna skall få utöva sin fiskerätt enligt 4, samt vid beslut om fördelning av överskott enligt 7. Vid röstning efter delaktighet får icke någon rösta för mer än en femtedel av de sammanlagda vid fiskestämman företrädda delaktighetstalen. 14. Fiskestämmans beslut om delägarnas rätt att nyttja fisket skall senast inom 30 dagar efter beslutets fattande kungöras för delägarna genom tillställande av protokollsutdrag. Andra meddelanden tillkännages delägarna genom personliga skrivelser. 15. Styrelse (25-28 LOFO) Styrelsen skall bestå av 5 personer, av vilka en å fiskestämman utses till ordförande. För styrelseledamöterna utses två suppleanter. Styrelseledamöter och suppleanter väljs för två år, dock att tre ledamöter första gången väljs för ett år. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. 16. Styrelsen har sitt säte i Gislaved. 17. Till styrelsens sammanträden skall kallas samtliga ledamöter samt suppleanter i mån av behov. Styrelsen är beslutför med tre ledamöter. Som styrelsens beslut gäller den mening flertalet omfattar. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. 18. Fiskevårdsområdets firma tecknas av ordföranden, vice ordföranden eller kassaförvaltaren var för sig. 13
19. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll. 20. Revision För granskning av styrelsens förvaltning och fiskevårdsområdets räkenskaper skall på ordinarie fiskestämma för tiden till nästa ordinarie stämma utses 2 revisorer och 1 revisorssuppleant. 21. Det gångna verksamhetsårets förvaltningsberättelse samt avslutade räkenskaper skall överlämnas till revisorerna senast den 1 februari. Revisionsberättelse skall hållas tillgänglig för delägarna senast den 1 mars. Revisorerna skall alltid äga taga del av protokoll, räkenskaper och fiskevårdsområdets övriga handlingar. 22. Upplösning (7, 23 och 24 LOFO) Sedan beslut att fiskevårdsområde skall upphöra eller upplösas vunnit laga kraft och all känd gäld blivit gulden, skall fiskevårdsområdets tillgångar fördelas mellan delägarna efter delaktigheten. 3.5 Fiskekortsförsäljning Redan vid första mötet den 30 mars 1933 togs beslut om försäljning av fiskekort. Dagskort kostade 50 öre och säsongskort kunde köpas för perioden 1 juni till 30 september till en kostnad av fem kronor. Av allt att döma har fiskekort därefter fortsatt att säljas oavbrutet till dags dato. Försäljning av fiskekort sker under hela året och säljs av två fiskerättsägare samt Gipro fiske i Gislaved, se tabell 3 nedan. Fiskekortsförsäljarna erhåller tio procent i provision per sålt fiskekort. De fiskekort som säljs för närvarande samt gällande fiskekortspriser presenteras i tabell 4 nedan. Tabell 3. Försäljare av fiskekort. Namn Adress Telefon Gipro fiske Södra Storgatan 9, Gislaved 0371-14240 Bengt Melkersson Broddaryd 40 A, 332 92 Gislaved 0371-981 81 Jan-Erik Johansson St Broddaryd, 332 92 Gislaved 070-243 75 24 Tabell 4. Typer av fiskekort samt båtavgifter. Typ av fiskekort Årskort Veckokort Dagkort vuxen Dagkort under 15 år Dagkort angel (max 10 st.) Pris 150 kr 70 kr 20 kr 10 kr 40 kr/don 14
4. Sjö- och vattendragsbeskrivningar Följande beskrivningar innehåller en mängd information om aktuella sjöar och dess tillflöden och avrinnande bäckar, inklusive Moa Sågbäck. Texterna och tillhörande tabeller är innehållsrika och rymmer såväl övergripande beskrivningar av miljö, växt- och djurliv som detaljerad sjödata. Det breda innehållet gör att texterna i viss mån fungerar som sammanfattningar. Vid behov av ordförklaringar se Bilaga 3. I Båraryds fiskevårdsområde ingår sjöarna Kyrkesjön, Moasjön och Morgensjön samt vattendragen Moa Sågbäck, från Kyrkesjön till utloppet i Nissan, och Lillån, från Morgensjön till sammanflödet med bäcken från Smörhultasjön (se Figur 2). Sjöarna och vattendragen ingår i Nissans vattensystem och Moa Sågbäcks respektive Lillåns delnederbördsområden (delavrinningsområden). Noterbart är att hela Moa Sågbäcks delnederbördsområde utgör skyddsområde för flodkräfta. Fiskevårdsområdet utbreder sig cirka 3,5 kilometer i nord-sydlig riktning och cirka fyra kilometer i öst-västlig riktning. Mest centralt läge har Moasjön, som ligger cirka en kilometer söder om Kyrkesjön och 400 meter nordöst om Morgensjön, mätt mellan närmast liggande stränder. Den geografiska placeringen av fiskevårdsområdet är i den mellersta, östra delen av Gislaveds kommun, med centrum tre kilometer från Gislaveds tätort. 4.1 Kyrkesjön Kyrkesjön ingår i Moa Sågbäcks delnederbördsområde och är till ytan den största av sjöarna inom Båraryds fiskevårdsområde. Sjön utsträcker sig som längst 700 meter i sydvästlig-nordöstlig riktning. Dess läge är 4,7 kilometer nordnordväst om Gislaveds tätort och 0,7 kilometer sydväst om Båraryd. Sjön avvattnas i den sydligaste delen via Moa Sågbäck ned till Moasjön och vidare till Nissan. Höjden över havet är cirka 44 meter över den höjd där Moa Sågbäck har sitt utlopp i Nissan. Tabell 5. Sjödata för Kyrkesjön Huvudavrinningsområde 101 Nissan Topografisk karta 6DSV Sjökoordinater (RT 90) 635944-136176 Höjd över havet (m) 197,8 Avrinningsområdets storlek (km 2 ) 3,8 Sjöstorlek (ha) 23 Sjövolym (miljoner m 3 ) 1,22 Sjöns medeldjup (m) 4,6 Sjöns maxdjup (m) 14,9 Teoretisk omsättningstid (år) 0,73 Strandlängd (km) 2,4 Flikighetstal 1,4 m=meter, km2=kvadratkilometer, ha=hektar, m3 =kubikmeter, km=kilometer Tillflödena består av två mindre bäckar i norra delarna av sjön. Bäckarna har sin upprinnelse i våtmarker, bl. a Bondaryds gölar, och rinner därefter genom jordbruksmark och skogsmark samt till minst del genom våtmark. Tillflödena kantas på några ställen av hyggen, av en ålder från cirka 15 år till ett år gamla. Hyggen märks bl. a 15
utmed den ena bäckens passage genom Bondaryds gölar, ett område som för övrigt ingår i ett våtmarksområde med högt naturvärde. Kyrkesjöns tillrinningsområde är 3,5 kvadratkilometer stort och består av skogs- och odlingsmark med inslag av myrmark. Omgivningarna kring sjön utgörs främst av gran- och tallskog följt av huvudsakligen betesmarker vid de norra stränderna, och i övrigt bostäder och tomtmarker. Bebyggelsen inom strandskyddszonen är relativt omfattande och koncentrerad till de östra och västra delarna. En mindre bilväg löper längs sjöns östra sida. Terrängen är flack till måttligt flack och norr om sjön sluttar marken nedan Broddaryd och Båraryd. Kyrkesjön Kyrkesjön är en oligotrof-mesotrof (näringsfattig-måttligt näringsrik) sjö. Bottentopografin karaktäriseras av grunda strandzoner och en djuphåla i den östra halvan. Stränderna är generellt flacka och sandiga eller dyiga med inslag av steniga partier. Enligt en äldre källa består bottnen till ungefär lika delar av sten och dy (organisk jordart). I den södra delen finns en liten tallklädd ö och i den västra delen två smala vikar. Närmast vattnet växer bitvis en smal bård av yngre tall och björk. Strandtomterna består såväl av traditionella öppna gräsytor som träd- och buskrika naturtomter. Vattenvegetationen är sparsam och utgörs bl. a av vit näckros, sjöfräken, starr, notblomster, glesa bälten med sjösäv samt vass i vissa vikar. Fiskfaunan består av mört, braxen, abborre, sutare, gädda, siklöja och ål. Flodkräfta förekommer och sjön utgör, liksom hela Moa Sågbäcks delavrinningsområde skyddsområde för arten. Näringssökande smålom har observerats vid sjön. Både ål och flodkräfta klassas som akut hotade på den svenska rödlistan och smålom som nära hotad, vilket gör dem till raritetsvärden. Vid en äldre naturvärdesklassning bedömdes Kyrkesjön tillhöra kategorin skyddsvärde i övrigt (klass 3), vilket motsvarar ett relativt lågt naturvärde. Innan kalkningen påbörjades 1978 var Kyrkesjön starkt försurningspåverkad, men sedan 1990 har ph legat över gränsvärdena. Sjön har även varit påverkad av diffusa utsläpp av närsalter från jordbruk, vilket högst troligt fortfarande pågår. Vidare är det sannolikt att ett flertal enskilda avlopp bidrar till en ökad mängd fosfor och kväve (eftersom även godkända avloppslösningar inte innebär hundraprocentig rening). En tillfällig sjösänkning skedde högst sannolikt under tidigt 1900-tal, i samband med byggnationen av ett kraftverk strax nedströms utloppet. Lämningarna från bygget utgör ett vandringshinder. Noterbart är att sjöns färgtal uppvisar en ökande trend. Kyrkesjön utgör ett värdefullt och lättillgängligt rekreationsområde, med bl. a kommunal badplats i den nordöstra delen och möjlighet till fritidsfiske. På sjön gäller förbud mot motortrafik, och för att skydda flodkräftan finns inte tillgång till båtramper. 4.2 Moasjön Moasjön ingår i Moa Sågbäcks delnederbördsområde och är till ytan den minsta av sjöarna inom Båraryds fiskevårdsområde. Sjön kan sägas bestå av två sjöar med en mycket smal förbindelse dem emellan. Den större, nordligast liggande sjön utsträcker sig som längst 500 meter i sydvästlig-nordöstlig riktning medan den mindre, närmast runda sjön, som längst mäter 200 meter i nord-sydlig riktning. Moasjöns läge är 3,5 kilometer nordnordväst om Gislaveds tätort och två kilometer söder om Båraryd. Sjön både avvattnas och har sitt tillflöde via Moa Sågbäck. Inloppet i Moasjön ligger i den nordvästra delen och utloppet i den östra delen. Höjden över havet är cirka 16 meter över den höjd där Moa Sågbäck har sitt utlopp i Nissan. 16
Tabell 6. Sjödata för Moasjön Huvudavrinningsområde Topografisk karta 101 Nissan 6DSV Sjökoordinater (RT 90) 635815-136208 Höjd över havet (m) 169,7 Avrinningsområdets storlek (km 2 ) 10,4 Sjöstorlek (ha) 11 Sjövolym (miljoner m 3 ) 0,11 Sjöns medeldjup (m) 1 Sjöns maxdjup (m) 3 Teoretisk omsättningstid (år) 0,02 m=meter, km 2 =kvadratkilometer, ha=hektar, m 3 =kubikmeter, km=kilometer Moa Sågbäck rinner på sin väg från Kyrkesjön (och Nässjön) fram till Moasjön genom betesmarker, åkrar, skog och i liten mån våtmark. Unga hyggen förekommer på ett fåtal platser utmed bäcken från Nässjön fram till sammanflödet. Moasjöns närmaste omgivningar är flacka och har till stor del våtmarkskaraktär, med bl. a sumpskog. Trädskiktet består av yngre björk, al, tall och gran. Öppen jordbruksmark i form av vall och/eller betesmark märks längs de nordvästra stränderna. Ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt ansluter till den södra stranden av den större sjön. Österut från Moasjön tar ett barrskogsområde vid, bestående främst av vuxen gran, medan övriga väderstreck Moasjön domineras av jordbruksmarker. Vuxen gran växer förvisso även väster och söder om sjön men i mindre bestånd. Närmaste bebyggelse finns ungefärligen 150 meter söder (Väståkra) respektive norr om sjön (Mo). Moasjöns vattenvegetation utmärks av den mycket rikliga bladvassen. Sjön kringgärdas överallt av vass och på sina håll tar den en stor del av vattenspegeln i anspråk, i synnerhet i den mindre sjön. I Moasjön liksom i Kyrkesjön och Morgensjön, genomfördes en mängd vassbekämpningar under 1970- och 1980-talen. Förutom vass växer även en del säv i strandzonen. Sjöns bottentopografi är genomgående grund och strukturlös, vilket tillsammans med den myckna vassen skapar en karaktär av fågelsjö. Bottnen består enhetligt av dy (organisk jordart), enligt en äldre källa. Fiskfaunan utgörs av mört, braxen, abborre, sutare, gädda och ål. Flodkräfta förekommer och sjön utgör skyddsområde för arten, liksom hela Moa Sågbäcks delavrinningsområde utgör. En intressant fågel som har observerats vid sjön är smålom. Ål, flodkräfta och smålom utgör raritetsvärden då de är klassade som akut hotade respektive nära hotad (smålom) på den svenska rödlistan. Moasjön kalkades mellan 1985 och 2000 och var innan dess starkt försurningspåverkad. Sedan 1990 har kalkmålet alltjämt uppnåtts. Troligtvis påverkas sjön sedan en längre tid av närsalter från traktens jordbruk. Under 1900-talet har åtminstone en sänkning av sjön genomförts. Vandringshinder finns både uppströms och nedströms, dock inga närliggande. Moasjöns användning som rekreationsområde förefaller begränsat, trots ett relativt lättillgängligt läge, upplåtet fritidsfiske och möjligheter till troligtvis intressant fågelskådning. 17
4.3 Morgensjön Morgensjön ingår i Lillåns delnederbördsområde och är till ytstorleken mitt emellan övriga sjöar inom fiskevårdsområdet. Sjön är som längst i ungefärligen väst-östlig riktning, 1,1 kilometer, medan den i nord-sydlig riktning endast uppnår 260 meter. Det geografiska läget är 3,7 kilometer nordväst om Gislaveds tätort och tre kilometer såväl nordöst om Våthult som sydväst om Båraryd. Morgensjön avvattnas i den södra delen via Lillån, som efter en 12 kilometer lång sträcka rinner ut i Nissan mitt emellan Gislaved och Smålandsstenar. Den huvudsakliga tillrinningen kommer från Brännvinsbäcken, med inlopp i den norra delen av sjön. Bäcken har sin upprinnelse i jordbruksmarkerna i Stora Båraryd och passerar i övrigt på sitt 800 meter långa lopp främst skogsmark. Tabell 7. Sjödata för Morgensjön Huvudavrinningsområde Topografisk karta 101 Nissan 6DSV Sjökoordinater (RT 90) 635759 136072 Höjd över havet (m) 170,5 Avrinningsområdets storlek (km 2 ) 1,7 Sjöstorlek (ha) 16 Sjövolym (miljoner m 3 ) 0,48 Sjöns medeldjup (m) 3 Sjöns maxdjup (m) 10 Teoretisk omsättningstid (år) 0,89 m=meter, km 2 =kvadratkilometer, ha=hektar, m 3 =kubikmeter, km=kilometer Morgensjöns närmaste omgivningar utgörs främst av barrskogar i en terräng som är allt ifrån flack till kuperad eller brant. Markanta branter förkommer i den nordvästra delen längs en mindre väg mellan Göteborgsvägen och Våthult. Här finns i direkt anslutning till vägen en av Skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop. Ytor med karaktär av våtmark ansluter till den västra änden av sjön. Utmed de östra och södra stränderna förekommer mindre områden med nyligen slutavverkad skog. Unga kalhyggen förekommer även längs Lillåns sträckning inom fiskevårdsområdet gränser. Morgensjöns omgivningar bortom närmiljön utgörs även de av skogsmark, till skillnad från Moasjöns och Kyrkesjöns omgivningar som i betydande grad upptas av jordbruksmark. Bebyggelse inom strandskyddszonen består av ett fritidshus alldeles intill sjöns Morgensjön västra ände. Morgensjön förefaller vara av typen oligotrof (näringsfattig) skogssjö. Till formen är sjön både olikformig och långsträckt. Bottentopografin är varierad med såväl branta som grunda strandzoner och två djuphålor. I synnerhet de nordvästra stränderna är branta och stupar vid en plats ner i den djupaste hålan. Mer centralt i sjön ligger den andra djuphålan. Flacka strandzoner finns i vikarna i de västligaste och östligaste delarna men även längst söderut. Enligt en äldre källa består bottnen av dy (organisk jordart) med inslag av sten. Barrskogen närmast vattnet kantas vanligtvis av björk. I fältskiktet växer en del pors och starr. I sjön förekommer övervattensvegetation i vissa vikar i norr och söder, medan botten- och undervattensvegetationen över lag är sparsam. Bland arterna märks bl. a gul- och vit näckros, löktåg, hårslinga, notblomster, flotagräs, 18
knappsäv, bladvass, vattenbläddra och flaskstarr. Fiskfaunan består med säkerhet av abborre, mört och gädda. Sannolikt förekommer även ål och eventuellt lake. Ål och lake utgör raritetsvärden då de är klassade som akut hotad respektive nära hotad på den svenska rödlistan. Kalkning påbörjades redan 1978 i Morgensjön. Trots den tidiga starten är inte ph-värdena sådana att de stabilt uppfyller kalkmålet, och därmed är sjön i viss mån fortfarande försurningspåverkad. Sjöns färgtal uppvisar en ökande trend. Morgensjön har ett mycket lättillgängligt läge och är upplåten till fritidsfiske. I övrigt tycks rekreationsvärdet litet. 4.4 Moa Sågbäck Moa Sågbäck sträcker sig från Kyrkesjön till Moasjön och vidare till Nissan ett par kilometer norr om Gislaved (VISS). Sträckan är uppmätt till knappt fem kilometer inklusive Moasjön. Notera att även biflödet från Nässjön (cirka en kilometer långt) i en del källmateriel anges som Moa Sågbäck. I vattensystemet ingår förutom nämnda sjöar även sjöarna Näsgölen och Bondaryds gölar. Vattendraget domineras av strömmande sträckor och har en fallhöjd på 45 meter, vilket ger en förhållandevis hög lutning. De närmaste omgivningarna består av skogsmark med ett ganska stort inslag av jordbruksmark. Tabell 8. Vattendragsdata för Moa Sågbäck Huvudavrinningsområde 101 Nissan Topografisk karta 6DSV Sjökoordinater (RT 90) 635809-136423 Höjd över havet uppströms (m) 197,8 Höjd över havet nedströms (m) 153 Avrinningsområdets storlek (km 2 ) 11,8 Avrinningsområdets sjöprocent 2,69 Vattendragets längd (km) 4,47 m=meter, km 2 =kvadratkilometer, ha=hektar, m 3 =kubikmeter, km=kilometer Med avseende på närmiljö, strömhastigheter och bottensubstrat är Moa Sågbäck ett varierande vattendrag. Från utloppet i Kyrkesjöns sydligaste del rinner bäcken genom en mindre yta med öppen våtmark och därefter genom vuxen barrskog. Från väg 27 ner till sammanflödet med biflödet är loppet mer slingrande än tidigare. Denna sträcka faller Moa Sågbäck brant. Hårdbotten, Moa Sågbäck, främst sten- och grus, dominerar ända ned till Moasjön. Omgivningarna från och med strax nedströms väg 27 till Moasjön utgörs av ett vackert och bitvis kuperat odlingslandskap, med främst betesmarker. Åfåran innehåller såväl ringlande som kanaliserade sträckor och kantas mestadels av ett skuggande träd- och buskskikt. Längs sträckan från utloppet ur Moasjön ned till väg 27 växer i huvudsak fullvuxen granskog på den norra sidan, medan den södra sidan upptas av ett kalhygge som når ända fram till vattnet. Bäcken är här svagt strömmande med en botten bestående av sand med inslag av sten och grus. Sträckan är kraftigt påverkad genom sjösänkningar, rensning och omgrävning. Fotot visar elfiskelokalen strax uppströms väg 27 (nedre delen). 19
Nedströms väg 27 ökar åter igen fallhöjden och vattnet är tydligt strömmande, men övergår längre ner i främst svagt strömmande partier. Ner till Nissastigen kantas bäcken av mossmarker och tallmo med ett varierat trädskikt närmast bäcken, men även av ett äldre hygge. Moa Sågbäck slingrar sig därefter fram till utloppet i Nissan genom sandavlagringar med branta slänter. Ställvis växer tät granplantering alldeles intill vattnet. Nära utloppet kantas åfåran av tioåriga hyggen. Moa Sågbäck är utpekat som regionalt särskilt värdefullt vatten både ur natur- och fiskesynpunkt, baserat på förekomst av de rödlistade arterna flodkräfta (CR) och lake (VU) samt strömstationär öring. Hela Moa Sågbäcks avrinningsområde är skyddsområde för flodkräfta. Den nedersta delen berörs av ett riksintresse för naturvård, Nissan nedströms Nissansjöarna, och ett vattenskyddsområde. Förutom nämnda fiskarter hyser bäcken gädda, bäcknejonöga, abborre och mört. Moa Sågbäck är ur flera aspekter ett relativt påverkat vattendrag. Bitvis är åfåran kanaliserad, omgrävd, rätad eller rensad och hyser en mängd spår efter äldre tiders vattenutnyttjande, vilka i flera fall skapar vandringshinder. Moasjön med tidigare kringliggande våt- och mossmarker är dessutom sänkta. Vidare har hela området varit kraftigt försurat varför exempelvis elritsa troligen har slagits ut i vattensystemet. Även diffus påverkan sker från skogs- och jordbruk liksom de korsande riksvägarna 26 och 27. Kalkning sker regelbundet sedan 1978, i sjöar och på våtmarker, och numera ligger ph stabilt över kalkmålet. Biologisk återställning (inom ramen för kalkade områden) har genomförts, bl. a återintroduktion av flodkräftor och åtgärder vid vandringshinder. I dagsläget finns ett flertal vandringshinder i bäcken, i form av främst vägtrummor och kulturlämningar. År 2009 fastställdes den gällande ekologiska statusen till Måttlig och den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) till God. 20