Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015

Vd har ordet 3 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 13 Resor, konferenser och utbildningar 18 Remisser och utredningar 20 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs 21 Fakta Svensk Fågel 25 Medlemmar i Svensk Fågel 27 Resultat och balansräkning 28

Vd har ordet Vi måste hjälpas åt att informera och upplysa konsumenten Relationen mellan slakteri och uppfödare är viktig och långvarig, det konstaterar Jordbruksverket i sin rapport Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?. Relationen måste, utöver det affärsmässiga, också bygga på respekt och ödmjukhet inför alla utmaningar som branschen möter inte bara vad gäller importen, men också i frågor som rör till exempel epizootiutbrott och olika typer av störningar i produktionen (vi håller trots allt på med biologi, såväl djur som människor). Det innebär att behovet av flexibilitet, ändrade rutiner och framför allt lojalitet, måste finnas från kundernas sida om branschen ska kunna leverera kyckling och kalkon på en hög kvalitativ nivå. Den fantastiska utvecklingen som vi befinner oss i just nu innebär att branschen behöver investera minst 500 miljoner kronor de närmsta åren för att bygga ut i alla led. Vi behöver utöka stallytan med ungefär 150 000 kvadratmeter, det kräver en stor insats. Här måste myndigheterna verkligen visa att de menar allvar med förenklingsarbetet, rättssäkerheten och viljan att stärka upp konkurrenskraften. Framförallt politiken måste visa det. Vi väntar fortfarande på regeringens livsmedelsstrategi, en rad frågor väntar på svar och åtgärder. Samtidigt står verksamheten inte stilla. Kontinuerliga konsumentundersökningar som branschen gör visar att svenska konsumenter vill ha mer än en svensk flagga som garanti för maten de köper. De vill veta varför den svenska maten är bättre på riktigt. Det är ett tydligt bevis på att konsumenterna uppskattar vår blågula kvalitetsmärkning, den Gula Pippin, som både är en kvalitetsoch ursprungsmärkning. Det måste finnas kvalitetsprogram för djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd, en plan för minskad antibiotikaanvändning och krav på en hållbar uppfödning. Det är på den grunden som svensk kyckling och kalkon har byggt den tillväxt branschen haft under de senaste åren och som nu når framgång. Att frångå märket är som att slå undan den grund som hela branschen står på. Det vill sannolikt varken konsumenter, myndigheter eller politiker. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att driva program inom de olika sektorerna och tillsammans hjälpas åt att informera och upplysa konsumenterna om den inslagna vägen som branschen arbetat så hårt för. Branschen måste också ha mod att orka satsa, investera och så de frön som behövs för en framtida generation. En generation som ska föda upp och producera mat som är än mer hållbar, säkrare och som baseras på de värden som vi länge varit så stolta över och som varit ett föredöme. Maria Donis, vd Svensk Fågel 3

Konsumtion och produktion Den svenska marknaden All time high i Svensk Fågel - igen Framgångarna för svensk kyckling och kalkon på den svenska marknaden fortsätter. Även 2015 blev ett rekordår då både produktionen och försäljningen ökade ytterligare. Jämfört med 2014 ökade försäljningen från Svensk Fågels medlemmar med 5,3 procent beräknat i volym (ton av faktiska produkter). I volym ökade färskt/kylt med 12,6 procent i handeln, medan fryst kyckling minskade i volym med 1,3 procent. Under år 2015 producerades cirka 94,1 miljoner kycklingar, varav ungefär 99,2 procent kom från Svensk Fågels medlemmar. I ton räknat blev det cirka 135 000 ton kyckling, vilket innebär en ökning med 6 procent jämfört med 2014 (+ 8,2 procent bland Svensk Fågels medlemmar), och hela 20 procent jämfört med 2010. Även kalkonproduktionen lyfte under 2015 och totalt landade den på cirka 466 000 djur, vilket motsvarar en ökning med 10,5 procent. Totalt producerades 3 800 ton kalkon. Under året tillkom konceptet kyckling med tillgång till utevistelse, så kallad free range. Totalt producerades cirka 374 207 djur som går under konceptet ekologiskt respektive free range, vilket totalt motsvarar 0,4 procent av den totala kycklingproduktionen. 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Försäljning av kyckling från Svensk Fågels medlemmar (ton av produkter) Vi ser även att den totala konsumtionen (förbrukningen) av fågelkött ökade och landade på cirka 22,4 kilo fågelkött per capita. En ökning med 3,7 procent jämfört med 2014. Andelen svenskt ökade med 0,9 procent till 66,5 procent av den totala konsumtionen fågelkött i Sverige. En liten ökning men det går åt rätt håll. Totalt producerades 145 900 ton fågelkött under 2015. Konsumtion av kött går svagt nedåt Trots alla alarmerande nyheter kring konsumtion av kött i allmänhet och rött kött i synnerhet så är konsumtionen i princip oförändrad. Konsumtionen av griskött minskar medan nöt och lamm är oförändrad. Endast konsumtionen av fågelkött ökade under 2015 och står för 25,6 procent av den totala köttkonsumtionen. Dock äter vi i Sverige fortfarande mer fläsk och nöt jämfört med fågel. Import (införsel) Även importerad fågel ökade, med + 1,9 procent, vilket betyder att höjningen är lägre än tidigare. (ton) 250 200 150 100 50 förbrukning Produk8on Import Export 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förbrukning, produktion, import och export Källa: Jordbruksverket (omräkningstal och slaktsiffror), Statistiska centralbyrån (handelssiffror) och Svensk Fågel (fågelvikter) 4 (år)

Den globala marknaden EU:s produktion fortsätter uppåt I EU ökade, enligt preliminära siffror, produktionen av fågelkött med cirka 3,7 procent under 2015. Största ökningen stod Ungern och Polen för som ökade med 11,3 procent respektive 9,9 procent. Sämst utveckling hade Danmark som minskade sin produktion med -5,5 procent. Den största producenten är numera Polen men Frankrike, Tyskland och Storbritannien är också stora aktörer på den europeiska marknaden. När det gäller kycklingproduktion ligger Storbritannien god tvåa efter Polen med Tyskland på en tredjeplacering. Tyskland är dock den största kalkonproducenten med Frankrike som god tvåa, tredjeplaceringen delas mellan Italien och Polen. Polen är ett av få länder som även här har en positiv utveckling av kalkonproduktion. Sannolikt är det mer förädlade produkter som har ökat i import eftersom även importvärdet ökade. Exporten i ton minskade med knappt 1 procent, medan den ökade i värde. De största mottagarländerna är Sydafrika, Kina och Saudiarabien. De största importörerna av fågelkött i världen är Kina med Japan och EU på andra och tredje plats. Beträffande exporten i världen så är Brasilien och USA de allra största aktörerna och EU ligger på en tredje plats med en så kallad självförsörjningsgrad på 104 procent. Nya utökade marknader förväntas tillkomma under 2016 med länder som Saudiarabien, Filipinerna och Ukraina. Produktionen förväntas öka mer än befolkningstillväxten under 2016 med anledning av byte av köttslag, från rött till vitt kött Priserna har under året sjunkit och exporten minskat vilket kan bero på de låga priserna på griskött, men också på grund av anti-dumping kvoter som Sydafrika införde mot ett flertal EU-länder, speciellt Frankrike. Under 2015 ökade importen, i ton räknat, med 3,1 procent jämfört med 2014. Cirka 90 procent av importen kom från Brasilien och Thailand. 5

Svensk Fågels omvärld Turbulent år Oroligheter i världen påverkar även handeln inom branschen. Blockaden mot Ryssland har resulterat i nya handelspartners som till exempel Sydafrika. Dessutom har fågelinfluensan påverkat den internationella marknaden då ett flertal länder i tredje land inte godtar exporten från Frankrike. Fågelinfluensa Året inleddes med förhöjd skyddsnivå i landet på grund av fågelinfluensa i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Utredningen pekade på att spridningen skett genom vilda fåglar. Mot bakgrund av detta höjde Jordbruksverket skyddsnivån och fjäderfän skulle därmed hållas inomhus. I februari beslutade Jordbruksverket att återgå till skyddsnivå 1, det vill säga att fjäderfä får gå ut men att foder och vatten ska ges under tak. Fågelinfluensa i Frankrike Utbrottet av fågelinfluensa i Frankrike berörde framförallt deras ankproduktion. Av de 74 flockar som testades positiva med olika fågelinfluensavirus var 80 procent från ankproduktionen. Utbrotten var fördelade på 8 olika departement, men 15 departement berördes av restriktioner. Ett antal länder i tredje land har helt stoppat importen av fågelkött från Frankrike, medan andra tillåter import från områden som inte drabbats. Man har nu slutat leta efter virus och tömmer istället området på ankor med målsättning att det ska vara tomt i cirka 4 veckor. Insättning av nya djur görs därefter med krav på att all-in all-out införs och en del riskbeteenden i form av utbyte av djur mellan besättningar förbjuds. Förenklingsresan gav kostsammare regelverk Jordbruksverket har presenterat konkreta resultat från arbetet med de 20 pusselbitar som symboliserar åtgärderna i den gemensamma handlingsplan som myndigheten upprättade inom projektet. Förenklingsresan har gått från norr till söder, med stopp hos lantbrukare med olika typer av produktion. Till exempel besöktes en av våra medlemmar, Per Watz på Husbygård i Sörmland. Syftet var att fånga upp det som orsakar krångel och oro, för att gemensamt genomföra förenklingar som kan bidra till att lantbrukarna får en lättare vardag. Över 300 förslag lämnades in till myndigheten. Av de 18 punkter som branschen lämnat in sedan tidigare justerades i L100 (Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd) krav på gödselskrapor. Å andra sidan infördes nya detaljer kring ljusintensiteten hos avelshöns, något som har skapat större krångel vid nybyggnation i nya avelsstallar. Svensk Fågel har vid en rad olika tillfällen framfört att nedslag hos några producenter inom lantbrukssektorn inte ger en helhetsbild kring behovet av förenklingar för respektive bransch och definitivt inte visar behovet i hela värdekedjan. Branschen har ett stort behov av att bygga nya stallar, såväl i avelsbesättningar som till kycklinguppfödning, då efterfrågan på svensk kyckling ökar. Detta borde självklart välkomnas även av myndigheterna. Det har vid flera tillfällen framförts, till såväl Jordbruksverket som till regeringen, att tiden och kostnaderna för administration vid nybyggnation inte är förenligt ur ett konkurrensperspektiv. Reglerna man har valt i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15), (SJVFS 2014:31, L 100:5) låter samma kapitel omfatta avelsdjur för matfågel och värphöns för äggproduktion. Dessa regler bygger på EU:s lagstiftning och vetenskap, baserad på en helt annan fågel- och produktionsgren, det vill säga värphöns för konsumtionsägg. Inhysningssystem och genetiska egenskaper är vitt skilda och en sammanblandning i regelverken innebär stora problem för avelsdjuren inom matfågelproduktionen. Svensk Fågel har sedan ett flertal år insisterat på att införa regelverk som är anpassade till våra avelsdjur, snarare 6

än att infogas inom samma kapitel som värphöns för äggkonsumtion. Rapporten om användning av sittpinnar för avelshöns presenterades både för Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket under hösten 2014. Trots det har inga förändringar skett i regelverket annat än att en arbetsgrupp är tillsatt. Arbetsgruppen träffades sommaren 2015 med uppdrag att utforma ett utkast till ett eget kapitel anpassat för avelsdjur för matfågel. Brister i myndighetens konsekvensutredning vid regelförändring Under året lämnade Regelrådet en rapport till Näringsdepartementet om hur konsekvenserna för företag utreds när nya regler skapas. Regelrådet pekade på att endast 39 procent av myndigheternas förslag hade utretts i tillräcklig omfattning. I Svensk Fågels remissvar till Jordbruksverket, kring ändringar i L100, framfördes att de redovisade kostnaderna var ofullständiga vad gäller kraven på utbyte av ljus. Beträffande nya detaljer på fönster så fanns det överhuvudtaget inga kostnader redovisade. Ändringarna som Jordbruksverket genomförde resulterade i mer detaljkrav från Länsstyrelsen än tidigare, trots att målsättningen med ändringen var att regelförenkla. Konkurrenskraftsutredningen Vid 2015 års Svensk Fågel-stämma presenterades Konkurrenskraftutredningen av regeringens utredare Rolf Annerberg. I uppdraget ingick att utreda möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. Uppdraget skulle också belysa konkurrenskraften i näringarna och ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Lagom till sommaren lämnade Svensk Fågel sitt remissvar, som också har legat till grund för synpunkter till regeringens livsmedelsstrategi. Framför allt underströks vikten av utredningens ståndpunkt att samhällets styrning av den svenska primärproduktionen präglas av långsiktighet, tydlighet, transparens och förutsägbarhet. Svensk Fågel menade att produktion i allmänhet och tillväxt i synnerhet inte ska baseras på undantag och dispenser så som departementet föreslagit. Svenska krav, som är mer långtgående och utöver EU:s lagstiftning, bygger på frivilliga överenskommelser (inom branschen, specifika kvalitetsprogram inom företag osv) och ska inte baseras på svenska nationella regler. Det ökar möjligheten för ersättning av mervärden och skapar också mindre konflikt med EU-regelverk inom övriga områden som Sverige väljer att förhålla sig till. I dagsläget kommer näringen i kläm då Sverige både vill tillämpa svenska nationella regler och EU:s kontrollförordning, som enligt departementet inte tar hänsyn till svenska regelverk vilka är mer långtgående. Här måste Sverige bestämma sig för vilken fot man ska stå på rådande rättsläge hämmar rättssäkerheten och tillväxten i branschen. Regeringens livsmedelsstrategi Regeringen arbetar för att ta fram en nationell livsmedelsstrategi som omfattar hela livsmedelskedjan. Målet för arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel ska öka, liksom konsumenternas möjligheter att göra medvetna val. Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan; från produktion av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Strategin tar sin utgångspunkt i primärproduktionen, men alla livsmedelskedjans delar är viktiga och behövs för att skapa en långsiktig strategi som ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet. 7

Livsmedelsstrategin tas fram i dialog med livsmedelskedjans aktörer och det civila samhället. En bred politisk förankring kring strategin är prioriterad för att genomförandet ska bli långsiktigt. Under året deltog Svensk Fågel på de centrala möten som hölls av regeringen. En skrivelse har överlämnats med en rad konkreta åtgärder för att främja en strategi som beaktar branschens utmaningar för att öka såväl produktionen som konsumtionen av svensk matfågel. Svensk Fågel träffade landsbygdsministern Sven-Erik Bucht I början på året träffade ordförande Ola Göransson den nye landsbygdsministern. Vid första mötet redogjordes en rad frågor, närmare 18 punkter, som hindrar en högre tillväxt i branschen. Aktuella frågor med hög prioritet lyftes fram samtidigt som en bakgrundsbild till hela branschen och dess struktur presenterades. Ämnen som särskilt belystes gällde framtida kontrollprogram, brist på statlig salmonellaersättning och saknaden av möjlighet till omprovtagning vid misstanke av salmonella i avelsbesättningar. På mötet noterade vi att ministern var mycket intresserad av exportfrågor, och vi uppmärksammade därför behovet av landsgodkännande för export av kycklingfötter till Kina och Hongkong. Vi har även en viktig export av föräldradjur till Norden och numera även till baltiska länder. Detta tack vare det goda smittskyddet och den goda djurhälsa som vi redan har i landet, och som kan utvecklas ännu mer. Speed-dejting med landsbygdsministern Speed-dejting hos landsbygdsministern Sven-Erik Bucht ägde rum i augusti då Svensk Fågel fick möjlighet att föra fram några av de viktigaste och mest akuta frågor som ligger på bordet; oklarheter kring framtida kontrollprogram och den galopperande kostnaden för provtagning i samband med köttkontroll på slakteri. Hittills har mötet inte resulterat i något konkret men förhoppningen är att det ska beaktas i den pågående livsmedelsstrategin. Ursprungsmärkning för kyckling och kalkon från och med 1 april En gemensam ursprungsmärkning är för all del bra och enligt utredaren i Konkurrenskraftsutredningen något som borde uppmuntras. Från och med 1 april regleras numera även ursprungsmärkning på kyckling- och kalkonkött enligt nya informationsförordningen EG-förordningen 1337/2013. Det innebär att det måste anges var kycklingen och kalkonen är uppfödd och slaktad. De största kategorierna som förs in till Sverige från övriga EU (inklusive import från länder utanför EU) är fryst, rå kycklingfilé och värmebehandlade kycklingprodukter. De värmebehandlade produkterna omfattas inte av ursprungsmärkningen, därför välkomnar vi att både Sveriges riksdag och Europaparlamentet ser över vilka möjligheter det finns att utöka kravet till att även omfatta produkter som är färdiga att konsumeras eller som ingår i en sammansatt produkt. Övrig ursprungsmärkning Regeringens Konkurrenskraftsutredning har till syfte att hitta faktorer som kan lyfta det svenska lantbruket gentemot utländska konkurrenter. Men när det gäller frågan om ursprungsmärkning trampar de både snett och talar emot sig själva. Å ena sidan förordas en utjämning av kraven så att Sverige hamnar på EU-nivå gällande djur- och smittskydd, samtidigt som en ursprungsmärkning uppmuntras. En sådan ursprungsmärkning är ingenting värd om Sverige endast har samma krav som resten av EU. Lösningen enligt utredningen är frivilliga kontrollprogram som branschen ska driva. Men det finns inga incitament för att satsa tid och pengar på en god uppfödning om det samtidigt kommer en ursprungsmärkning utan krav på kvalitet och kontroll. Självklart ska det svenska jordbruket lyftas upp, men ett blågult märke på förpackningen gör inte hela jobbet långt ifrån. 8

Inom Svensk Fågel har program utarbetats tillsammans med myndigheter och experter från Sveriges Lantbruksuniversitet. Medlemmarna följer regler som långt överskrider såväl de svenska minimilagarna som EU:s. Det har gjort att den svenska produktionen ligger på toppnivå i världen vad gäller djurvälfärd, en unikt låg antibiotikaförbrukning, ingen salmonella samt en mer hållbar och klimatsmart uppfödning. Konsumenterna vet också idag att Svensk Fågel-märkningen uppfyller något mer än bara ursprung, nämligen kvalitet. Fortsatt stor oklarhet kring framtida kontrollprogram för djurvälfärd Så som förslagen har presenterats från regeringen är branschen mycket tveksam till att i framtiden driva kontrollprogram, då den nya tolkningen riskerar att leda till avsevärt ökad byråkrati med en produktion baserad på dispens. Logistik i branschen kräver ett regelverk/kontrollprogram som fungerar inom ramen för redan nu rådande rutiner. Ökad byråkrati orsakar merkostnader och kommer snarare att skapa en sämre konkurrenssituation. Förutsägbarhet ska gälla för den enskilda djurägaren och får inte baseras på kortsiktiga myndighetsbeslut och dispenser. Även om kontrollprogram är frivilliga innebär de för Svensk Fågels medlemmar ett obligatorium och en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva kommersiell uppfödning och produktion. För djurägare måste villkor bygga på långsiktighet och förutsägbarhet för de företag som ansluter sig. Vägledning kontroll av transport och slakt En vägledning ska omfatta bestämmelser som rör djurskyddet för de djur som kommer in till slakt och som bör kontrolleras, samt ansvarsfördelningen mellan ansvariga myndigheter. Den ska också beskriva hur kontrollresultatet bör hanteras. Vägledningen vänder sig i första hand till Livsmedelsverkets officiella veterinärer vid slakteri (OVS), men även till personal vid Länsstyrelsen som arbetar med djurskyddskontroll. Dialogen pågick intensivt under hela 2015 och en introduktion till vägledning presenterades i slutet av året. Hela projektet kommer att slutföras under första delen av 2016. Inledningsvis har lagstödet för kontroll av transport till slakt och under slakt diskuterats, och en nivå för så kallade avvikelser är under 2016 inne i sitt slutskede. För fjäderfä finns ett utkast till vägledning på informell remiss där begreppen generell hudrodnad och transportdödlighet diskuteras ingående. Förhoppningen med slutresultatet är att kompetensen hos de officiella veterinärerna kommer att tillvaratas bättre och att en dialog med Länsstyrelsen ska kunna formas, utan att det för den skull ska betraktas som misstanke av djurskyddsbrott. Djurskyddsreglering för avelsdjur Under lång tid har avelsuppfödarna hanterat sin produktion enligt ett regelverk som inte är anpassat till våra avelshöns. Under år 2015 har ett arbete pågått kring frågan på Jordbruksverket och förhoppningsvis ska ett eget, relevant kapitel införas under 2016. Krav på fönster/dagsljus-insläpp vid nybyggnation kvarstår men med en acceptans för att dagsljus fortsatt behöver ersättas av artificiellt ljus. Hur det bäst uppnås samt mängden sittpinnar kommer förhoppningsvis att anpassas till matfågel i det nya kapitlet. Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd Myndigheten har under året uppdaterat råden om goda matvanor. Råden grundar sig i de Nordiska näringsrekommendationerna och bygger på aktuell forskning inom mat och hälsa. Kyckling och kalkon innehåller flera värdefulla näringsämnen, till exempel B-vitaminer, järn, zink, selen och magnesium. Det finns även D-vitamin som är ett av få näringsämnen man riskerar att få för lite av i de nordiska länderna. I rapporten anges att endast 140 gram fågel i veckan konsumeras i Sverige (jämfört med 9

rekommendationen 500 gram för rött kött). Mot bakgrund av den låga andelen ställer sig Svensk Fågel frågande till varför Livsmedelsverket inte föreslagit en höjd andel vitt kött i rekommendationen. Det skulle vara positivt, inte bara ur hälsosynpunkt, men även beaktat miljö och klimat. I synnerhet när det handlar om fågel från våra medlemmar de föds upp på foder fritt från fiskmjöl, och uppfödningen är mer klimatsmart än importen. Är amerikanska modellen på väg att bli svensk eller vice versa? Under året har ett arbete pågått i EU som handlat om att förenkla och slå ihop regler inom veterinärmedicin. Förslaget om medicated feed omfattar bland annat regler kring inblandning av antibiotika i foder. EU-kommissionen vill genom lagförslaget bland annat förbjuda profylaktisk (dvs. förebyggande) behandling utan diagnos. Regelverket är angeläget, i synnerhet när man granskar förbrukning av antibiotika i olika medlemsländer. Sverige, med sin förbrukning av ungefär 13,5 mg/ PKU (per slaktad vikt), kan här jämföras med Tyskland och en förbrukning strax över 200 mg/ PKU. Förbrukningen rör alla djurslag som slaktas. Metoden är trubbig, men ger dock en fingervisning om skillnader inom EU. Debatten rör sig även internationellt och fanns på agendan vid världsekonomiska forumet i Davos i Schweiz, som samlat några av världens mäktigaste beslutsfattare inom politik och näringsliv. President Obama och Vita Huset antog i mars en aktionsplan för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier. I planen ingår bland annat att minska användning av medicinskt viktiga antibiotika-preparat i tillväxtbefrämjande syfte, vilka nyttjas inom livsmedelsproduktionen i USA; Elimination of the use of medically-important antibiotics for growth promotion in food-producing animals. Ett litet steg men ett jättekliv för mänskligheten när USA väl har förstått problemet med resistenta bakterier. Sedermera har Davos-deklarationen i januari 2016, där över 80 undertecknare från internationella företag deltog, enats om ett samarbete mellan stater och näringsliv för att skapa en hållbar marknad för antibiotika. Syftet är att minska icke-nödvändig eller olämplig användning av antibiotika i djurpopulationer för att behålla effekten av viktig och livskraftig medicin. Klordoppad eller syrad kyckling? Nej tack! Klordoppad kyckling och andra varianter av dekontaminering var fortsatt på tapeten under 2015. EU-kommissionens ambition för att minska förekomsten av campylobacter har resulterat i ett förslag om att använda peroxi-ättiksyra på kycklingkött som dekontaminering. Förslaget var på väg att godkännas av EU:s lantbruk- och jordbruksministrar strax före jul. Även amerikanska jordbruksdepartementet har ställt krav på att EU ska godkänna metoden eftersom tillämpningen är vida spridd i USA. Det är en mycket kontroversiell metod som helt och hållet går emot den svenska modellen. Därför är det anmärkningsvärt att den svenska regeringen ställer sig positiv till en modell som helt strider mot den metod som Sverige tillämpat, dvs. att jobba förebyggande med gott smittskydd, god djurhälsa och god djurvälfärd för att tillhandahålla säkrare livsmedel. I sista sekunden drogs förslaget tillbaka då kommissionen måste fundera vidare på hur en syrad kyckling ska märkas enligt handelsnormerna. Frågan uppmärksammades i svensk nyhetsrapportering då Roland Bengtsson fick besök på sin gård i Tågarp. 10

Matfågelindustrin i Stockholm årsstämman i AVEC Mötet för den europeiska matfågelorganisationen hölls i Stockholm under några vackra oktoberdagar och totalt samlades 220 personer från 14 länder. Arrangör var Svensk Fågel, som är medlem i Avec, och i mötesledningen fanns VD Maria Donis och ordförande Ola Göransson. Ola Göransson var den förste talaren som med stolthet hälsade alla välkomna till Sverige och Stockholm. Sedan talade ordföranden om de tuffa utmaningar som branschen står inför. Vi vet att vi har en mycket bra produkt. Det vi behöver bli bättre på är att berätta det. Ett exempel är att vi inte klorerar våra kycklingar, annat är vår biosäkerhet och salmonellafrihet. Ansvarstagande är viktigt genom hela kedjan, vi har kommit långt men mer kan göras och i dag har vi möjlighet att lära av varandra, sa den svenska ordföranden. Maching local demand and globalization in the poultry value chain var för övrigt temat för stämman och Ola Göransson tryckte på vikten av hur nödvändigt det är att värna om konkurrenskraften. Han påpekade också att även konsumenter har olika önskemål, enas de flesta om säkra och hållbara livsmedel. Men alla vill inte betala mer än nödvändigt för maten. Som värd för årsmötet var Svensk Fågel med och satte agendan. Förutom Ola Göransson så fanns även Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter och Christina Greko, laborator vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt på plats som talare. De lyfte angelägna frågor inom svensk animalieproduktion och konsumenternas önskemål och förväntningar, ämnen som de arbetar med dagligen. Djurvälfärd, god djurhälsa och låg antibiotikaanvändning är exempel på några områden som Sverige har fokuserat mer på än övriga Europa. Joost Korte från EUkommissionens jordbruksutskott redogjorde kring aktuella frågor i kommissionen. Kycklingfötter för export en förutsättning för att klara branschens tillväxt I takt med att produktionen i Sverige ökar kommer också behovet av export att öka, i synnerhet av de styckningsdetaljer som har ett mervärde i andra kulturer och delar av världen. På ett export- seminarium anordnat av Svensk Fågel medverkade bland annat matjournalisten Jens Linder för att ge en bild av hur kycklingfötter konsumeras i andra länder. Om branschen vill öka produktionen med 5 procent årligen kommer 191 835 000 fötter år 2016 respektive 201 426 750 fötter år 2017 att behöva exporteras. Om 90 procent av den totala produktionen från godkända anläggningar går på export beräknas det till ett värde av cirka 84,5 miljoner kronor på årsbasis. En bred delegation till Kina En bred delegation bestående av landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tillsammans med företrädare från näringslivet besökte under hösten Kina och Hongkong för att visa på Sveriges intresse för handelsförbindelser mellan länderna. Tillväxtmarknaden i Kina går ohyggligt fort; mellan 2006 och 2014 tredubblades till exempel kinesisk hushållskonsumtion bland 1,4 miljarder invånare. Precis som i Sverige blir kinesiska konsumenter allt mer medvetna. Svensk Fågels medverkan bidrog till att landsbygdsministern Sven-Erik Bucht hade fågel med på dagordningen vid mötena med förhandlingsdelegationerna. Branschens närvaro på plats vid bilaterala förhandlingar har stor betydelse för att den svenska regeringen ska kunna verka och driva våra frågor gällande exporten. Efter det bilaterala mötet mellan den svenska delegationen och Hongkong meddelade Hongkong att man är redo att göra den slutliga inspektionen på kycklinganläggningar i början av 2016. Ett exportgodkännande under 2016 är därför troligt. Vid det bilaterala mötet i Peking lyfte landsbygdsministern frågan om export av kyckling och en rad frågetecken kunde klargöras. 11

En ansökningsprocess kommer nu att inledas med kinesiska myndigheter (AQSIQ). Engagemang, resurser och samordning är grundförutsättningar för att Sverige ska lyckas med en livsmedelsexport till Kina och Hongkong, vilket blev tydligt under resan. Ökat intresse från detaljhandeln att utbilda sig Det är glädjande att detaljhandeln visar ett allt större intresse för att använda sig av Svensk Fågel-märket den Gula Pippin. I och med det krävs också större kunskap kring vad märket står för eftersom den Gula Pippin både är ett kvalitets- och ursprungsmärke. En nära dialog pågår med de större aktörerna inom detaljhandeln och under året producerades en informationsfilm på http://www.ica.se/svenskmat/ om Svensk Fågel. Ett längre inslag togs också fram som vänder sig till ICA:s personal. Intervju och besök ägde rum hos Jenny Andersson på Stjärnamo gård i Småland. Under året diskuterades utbildningsinsatser med Coop som nu genomför större förändringar i sina butiker. Utbildningsinsatser kommer att behöva anpassas beroende på detaljkedja och en ansökan ligger inne inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) sjösatta projekt under 2015 Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden. Svensk Fågel och Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare bidrar tillsammans med 600 000 kronor per år. Under året delades medel ut till projekt som direkt berör matfågelbranschen: Ett forskningsprojekt kring adenovirus (IBH) tilldelades medel från SLF. Projektet omfattar epidemiologi och betydelsen av infektion med adenovirus för kycklingnäringen. Sökande: SVA, forskningsledare Desiree Jansson. I projektet om kassation på svenska slakterier omfattas projektet av tre delmål; 1) att kartlägga skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid köttbesiktning, 2) att i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras, samt hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen, 3) att söka samband mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa, vilket i sin tur kan förbättra såväl livsmedelssäkerhet som ekonomi i kycklingnäring. Sökande: SLU, forskningsledare Helena Wall. Projektet Tala Smak består i en bedömning av smakkvalitet för matfågel och utveckling av ett systematiskt matspråk. Projektets mål är att befästa och anpassa ett generellt system för analys och bedömning av smakkvalitet. Detta är under utveckling inom ramen för projektet Tala Smak samt etablering av ett matspråk som kan tillämpas för flera råvarugrupper, däribland matfågel. Sökande: Tala Smak, forskningsledare Lotta Waldenstedt. 12

Svensk Fågel internt Mycket av arbetet inom Svensk Fågel sker på kansliet och handlar om att driva en rad olika kontrollprogram. Dessa ligger sedan till grund för utbildning och forskning som det kan finnas behov av. Programmen är också viktiga för att kunna driva näringspolitiska frågor. Arbetet inom kansliet handlar därför även om att uppmärksamma frågor som det är viktigt att departement och myndigheter förstår och som berör våra medlemmars vardag. Syftet är att förbättra medlemsföretagens villkor så att branschen kan fortsätta att växa med god lönsamhet. Målet är även att underlätta för konsumenter att göra bra val genom att öka deras kunskap om Svensk Fågel. För att driva och kontrollera Svensk Fågels kvalitetsprogram inom ramen för djuromsorgsprogram, klassningsprogram och riktlinjer för lastning och transport som granskar hela kedjan regelbundet, ingår även övervakningsprogram och kontrollprogram. Dessa genomförs dels av en rikslikare som besöker kyckling- och kalkonbönder, men även av salmonellakontrollveterinärer samt ett certifieringsorgan, Prosanitas: Djuromsorgs- och klassningsprogram Fothälsoprogram KC-program (kontrollprogramför koccidios och klostridios) Salmonellakontrollprogram Campylobacterprogram fjäderfä. Dessa kan under 2016 komma att kompletteras med plan och riktlinjer anpassade för fjäderfä med utevistelse, så kallad free range och ekologisk produktion. Förekomst av salmonella Under 2015 konstaterades 11 kycklingflockar och 1 avelsflock positiva med salmonella inom Svensk Fågel. Det är fler än vanligt, delvis beroende på att de tre besättningar som sanerades under en varm och fuktig sommarperiod behövde saneras igen då även påföljande flock efter sanering var positiv. Övriga 5 fall var med största sannolikhet orsakade av en smittad avelsflock, vilket innebär att resultatet ser värre ut än vad som i själva verket är fallet. Djuren i dessa infekterade flockar avlivades, destruerades och stallarna sanerades. Spärrtiderna var i vissa fall väl korta vilket kan ha bidragit till återinfektion. Campylobacterprogrammet Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket för att även under år 2015 organisera övervakning och kontroll av campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinär- Utöver dessa finns även en rad policybeslut antagna: Antibiotikapolicy Miljöpolicy Foderpolicy Förbud mot fiskmjöl i kycklingfoder Smittskydd på gårdsnivå Branschorganisationen Svensk Fågel är huvudman för kontrollen genom Jordbruksverkets beslut 6.2.18-818/15 att organisera frivillig och förebyggande salmonellakontroll för fjäderfä till slakt och avel för sådan produktion. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. Programmet drivs enligt plan och riktlinjer, daterade januari 2012, om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos 13

medicinska anstalt (SVA), Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen) finns representerade. Svensk Fågels branschriktlinjer för kontroll av campylobacter antogs av styrelsen under 2012. Riktlinjerna är framtagna i samråd med SJV, SLV, SVA och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen). Dokumentet beskriver kontroll och resultat sedan 2001, inklusive resultat av de studier som genomförts inom programmet. Förekomst av campylobacter Under 2015 har 3 759 flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt inom ramen för campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 11,6 procent av de provtagna flockarna vilket är i linje med förra årets resultat. Återigen sågs samma ökning av antalet positiva flockar under lågsäsong, som under 2014. Den här gången under november månad. Programmet för kyckling fokuserar idag på de få problemområden som kvarstår. Genom ett projekt tillsammans med SVA besöks besättningar och åtgärdsplaner upprättas och följs upp. Under tre år ska projektet specialstudera de besättningar som fortsatt har hög andel positiva flockar. Campylobacter små slakterier och EU namn. Tanken med revideringen har varit att samla alla frivilliga förebyggande program inom samma ramlagstiftning. Innehållet har dock inte förändrats nämnvärt, vilket innebär små förändringar för till exempel KC-programmet. Under 2015 hade 36 flockar mer än 0,5 procents kassation på grund av diagnostiserade leverskador. Av dessa analyserades prov från 11 flockar. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,1 procent. Majoriteten av analyssvaren från 2015 visar Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som kan orsaka tarm- och leverskador hos kyckling. Även ett mindre antal flockar antogs ha virusorsakad Inklusionskroppshepatit (IBH). Vid kontroll av tarmskador (så kallad lesion score) i fält har inga flockar uppvisat skador som skulle indikera resistens mot den koccidiostatika som används. Bekämpning av koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling. Det faller inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Under 2015 ersattes den av en ny SJVFS 2015:17, K 152 med samma Aktivt arbete mot ESBL Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats, trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte använts inom svensk kycklinguppfödning. Genom att starta ett övervakningsprogram har syftet varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter att de första fynden av ESBL gjordes under 2010 påbörjades en omedelbar 14

smittspårning i avelsleden. Proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaka till importen av daggamla avelsdjur från Storbritannien. EU-lagstiftningen med förbud mot antibiotika i tillväxtfrämjande syfte har inte inneburit ett förbud mot förebyggande behandling. Därmed har nykläckta kycklingar i Storbritannien fått antibiotikumet Excenel (cephalosporin) i samband med vaccination, vilket med största sannolikhet bidragit till förekomsten av ESBL. När det blev känt att antibiotika getts i förebyggande syfte ställde svenska avelsföretag krav på att detta omedelbart skulle avbrytas för avelsdjur till Sverige. Enligt uppgift upphörde användandet av antibiotika på kläckerier under 2012. Ursprunget av ESBL är fortfarande huvudsakligen via importen av daggamla kycklingar (far- och morföräldradjur) och ännu återstår mycket arbete för avelsföretagen både utomlands och i Sverige. Det är troligt att egenskapen kopplad till E.coli innebär en ytkontamination av ägget i samband med värpning och kläckning. Projekt för att stoppa spridningen av ESBL Samtidigt som avelsföretagen utomlands arbetar med att reducera förekomsten av ESBL i avelsleden har diverse projekt genomförts i Sverige. Syftet är att reducera överföringen från avelsdjur, via far- och morföräldradjur, föräldradjur och slutligen till kyckling. Svenska uppfödare av kyckling använder ingen antibiotika, så miljön i ett svenskt stall gynnar inte en fortsatt spridning av ESBL. Försök som genomförts har visat att det är teoretiskt möjligt att kläcka ESBL-fria kycklingar från en flock höns som är bärare av ESBL/AmpC E.coli. Detta är en viktig kunskap i den framtida kontroll- och bekämpningsstrategin avseende ESBL. En annan teori som prövats bygger på att en form av probiotika, Broilact, skulle kunna konkurrera ut eventuell ESBL i tarmen och reducera förekomsten. Resultaten i svenska studier har inte varit samstämmiga, men försöksmässig prövning pågår vid avelsföretagen utomlands. I Sverige fortsätter användningen av Broilact då antalet positiva flockar hos föräldradjuren och flockar med ESBL vid slakt är avsevärt färre än förekomsten i ledet före. Granskning av djuromsorg Besiktning av kyckling- och kalkonstallarna genomförs kontinuerligt av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt. Resultaten från dessa kontroller samt från fothälsoprogrammet sammanställs till en rapport som vanligtvis redovisas till Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. En omorganisation av Jordbruksverkets arbetsgrupper för de olika kontrollprogrammen är under utredning. Poängen i fothälsoprogrammet har under 2015 varit lägre än under 2014. Medeltalet för fotpoängen under 2015 var 21, jämfört med 25 poäng för 2014. Andel slakter utan anmärkning var 75 procent (2014: 75 procent), med svag anmärkning 19 procent (2014: 17 procent) och med allvarlig anmärkning 5 procent (2014: 8 procent). Neddragningar i beläggning har skett hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng. Under 2015 har två nya stallar på totalt 8 000 kvm inbesiktigats i Kalmar och Södermanlands län. I och med att efterfrågan på svensk kyckling och kalkon fortsätter att öka är behovet av nya uppfödningsytor akut. Här måste myndigheterna hjälpa till att förenkla administrationen och nybyggnationer, i synnerhet när det gäller miljö- och förprövningen. 15

Resultat av revisionen av lastning och transport Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Samtliga slakterier är reviderade och godkända 2015. Avvikelserna under året var få och enligt revisorernas bedömning har det inte skett några allvarliga avvikelser ur djurskyddssynpunkt. Resultatet tyder på att djurskyddsarbetet fungerar väl och att slakterier, uppfödare och transportörer blivit bättre på rutiner och dokumentation. Utbildningsmaterial Under året har ett utbildningsmaterial för lastning och transport tagits fram och delats ut i samband med utbildningsdagarna i början på 2016. Vidare har konsumentanpassade informationsblad tagits fram kring antibiotika, campylobacter och djuromsorg samt klimat och miljö. Materialen har delats ut vid en rad olika tillfällen samt skickats till nyckelpersoner inom handeln och myndigheter, samt opinionsbildare. Kunskapsdelning för veterinärer Veterinär samordningsgrupp (VSG) Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Hestra. På mötet diskuterades hur kopplingen kan stärkas mellan de program som Svensk Fågel driver och det veterinära arbetet i fält. Några saker som diskuterades var: Frivillig, förebyggande salmonellakontroll fungerar idag som ett biosäkerhetsprogram omdöpt till Smittskydd på Gårdsnivå. Där ingår även campylobacter och andra miljönära smittor som Svensk Fågel jobbar för att hålla utanför stallarna. Djurskydd och fothälsa följs upp regelbundet och målsättningen är att besättningsveterinären ska ingå som en naturlig rådgivare vad gäller den problematik som kan uppstå kring fothälsa. Koccidie- och clostridieprogrammet med fokus på tarmhälsa och vikten av att behålla den låga antibiotkaförbrukning som branschen lyckats uppnå. Viktigt är att fokus ligger på de nya utmaningar vi ställs inför i form av antibiotikaresistens. Som vanligt diskuterades också den lagstiftning som reglerar branschens olika aktörer inom avel och matfågel. Utöver den årliga fysiska träffen utbildades och kalibrerades veterinärerna vid diverse besättningsbesök, utbildningstillfällen och även via mail och telefon. Veterinärer som medverkade under utbildningsdagar i Hestra var: Eva Berndtson - veterinär på SweHatch och besättningsveterinär till uppfödare som levererar till Lagerbergs Tomasz Dzieciolowski Kronfågel Anna Birgersson - Blenta Magnus Algotsson - veterinär på Guldfågeln Stina Roupé - egen praktik och besättningsveterinär för uppfödare till Knäred, Bjärefågel och Guldfågeln på västkusten Nils-Einar Svensson - egen praktik och besättningsveterinär till kalkonuppfödare Caroline Lundqvist - DV Kristinehamn, besättningsuppdrag hos avelskalkoner i Värmland 16

Claes Nydal - egen praktik och besättningsveterinär på kycklinganläggningar Från kansliet deltog: Maria Donis VD Svensk Fågel Pia Gustafsson - chefsveterinär Svensk Fågel Lotta Waldenstedt rikslikare Agria Djurförsäkring Kontrollsektion djurvälfärd Kontrollsektionen har under 2015 haft två möten där gruppens funktion och arbetssätt fastställts. Resultaten från djuromsorgs- och fothälsoprogram har följts upp. Utöver det har även aktuella och generella frågor om uppfödning tagits upp. Viktiga affärshändelser Jubileum SweChick SweChick Aviagen fyllde 40 år och Thomas Carlsson, VD, bjöd in till en heldagsövning med internationella föreläsare från moderföretaget. Även systerföretag i Danmark, Island, Norge och Finland var på plats. Svensk Fågel närvarade och fick möjlighet att presentera reflektioner kring utmaningar och möjligheter för avelsutvecklingen. Free range hos Kronfågel Under hösten lanserade Kronfrågel konceptet kyckling med tillgång till utevistelse. Lanseringen uppmärksammades i media och togs emot positivt av konsumenter. Jubileum Guldfågeln Guldfågeln, ett familjeföretag som ägs av familjen Jan Håkansson och tillhör Blentagruppen, grundades 1975. I juni firade företaget 40-årsjubileum och höll ett stort kalas på Guldfågeln Arena i Kalmar. Alla anställda, såväl på Guldfågeln som på Torsåsen, samarbetspartners och leverantörer var inbjudna till en storslagen fest där Tommy Myllymäki stod för kompositionen av middagen. Rowan Ranger från Aviagen Swehatch Från årsskiftet går det att hitta kyckling från den nya raskorsningen Rowan Ranger, som Bjärefågel var först ut med. Under året har nya kriterier för klassning av långsamväxande sorter diskuterats på EU-nivå. Raskorsningen är ett bättre alternativ för ekologisk produktion men passar även för övrig nischproduktion jämfört med raserna som idag används inom svensk konventionell uppfödning. Idag finns även ytterligare en korsning av Rowan Ranger som lämpar sig för nischproduktion under det så kallade konceptet free range. Vårt sociala ansvar Ansvarsfull soja Av den totala volymen GMO-fri soja som Svensk Fågels medlemsföretag har använt under 2015, har motsvarade certifikat köpts in som uppfyller RTRS och ProTerra-certifiering. Certifikatens köps in av foderföretagen Lantmännen och Svenska Foder i egenskap av importörer av soja. Svensk Fågel stödjer Handikappidrottsförbundet Läkare utan gränser CancerRehabfonden. 17

Resor, konferenser och utbildningar Studieresa i hela värdekedjan Under två soliga dagar i slutet av april genomfördes en resa i Östergötland och Sörmland med företrädare från Jordbruksverket, Näringsdepartementet, Konkurrensverket och SLU. Det är viktigt att nya handläggare och forskare får en helhetsbild av den komplexitet som matfågeluppfödning innebär. I avelsledet fick uppfödare Carl-Axel Pantzar på Narveryd gård och producenten Magnus Nilsson på Alorp visa upp sina gårdar. Däremellan berättade veterinär Eva Berndtsson på SweHatch om hur avelsuppfödningen går till och vilka avelsegenskaper som man idag fokuserar på till skillnad från 70-talet. Dag två bestod av besök hos Per Watz på Husbygård, och resan avslutades på Kronfågel där veterinär Tomasz Dzieciolowski och djurskyddsansvarige Semmi Hagdal tog emot gruppen. Deltagarna var väldigt positiva och fick en bra överblick över hela värdekedjan. Det blev mycket information under resan och deltagarna var frågvisa och nyfikna. SVT Dokument inifrån besöker verkligheten På försommaren besökte journalisten Malin Olofsson tillsammans med ett tv-team en kycklinggård i Sörmland. Bakgrund och innehåll framgick inte men lantbrukaren ställde upp trots rådande vårbruk och gav en mycket ärlig och positiv bild av branschen. Sjögren (Årets Kock 2015). På Hagbyberga gård tog Henric Weijber emot oss och fick berätta hur man arbetar med ekologin i lantbruket utan att för den skull vara ekologisk. Entusiastiska finalister insöp en massa information. Förhoppningsvis gav studieresan en bredare och djupare inblick i hur svenskt lantbruk producerar mat, och hur våra medlemmar arbetar med ett helhetsperspektiv där kretsloppet på gården, resursutnyttjandet och förebyggande smittskydd är fundament i den svenska modellen för bra mat. Studiebesök av kinesiska veterinärer I ett samarbete med kinesiska veterinärer ordnade SVA ett studiebesök till kycklinguppfödaren Henrik Lilje. Under besöket fick han svara på en rad frågor från kineserna om hur man klarar att föda upp kyckling utan en massa antibiotikabehandling. Studieresa med finalisterna i Årets Kock Svensk Fågel genomförde i samarbete med LRF och Svenskt Kött en studieresa tillsammans med de åtta finalisterna i Årets Kock samt två coachande kockar, Jonas Dahlbom (Årets Kock 1996) och Thomas Delegationsresa till Asien Svensk Fågel, med företrädare från medlemsföretagen, medverkade på delegationsresan till Kina och Hongkong där även landsbygdsministern närvarade. 18

WPSA Veterinary Pia Gustafsson medverkade vid den internationella veterinärkongressen i Sydafrika. På plats fanns ett flertal av branschens företagsanställda veterinärer men även veterinärer från myndigheter och universitet. Elpha årsstämma Svensk Fågel medverkade vid Elphas första årsstämma i Nederländerna. Utbildningsdagar På grund av hård belastning på kansliet under hösten med anledning av AVEC-stämman så hölls Utbildningsdagarna i januari 2016. Avecs årsmöte i Stockholm Styrelsen i Avec, den europeiska organisationen för matfågel, träffades under fyra tillfällen varav ett i samband med årsmötet i Stockholm. Maching local demand and globalization in the poultry value chain var temat för stämman som inleddes med tal av ordförande Ola Göransson. WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling av kunskap, inom och mellan fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. Internationellt har WPSA cirka 7 000 medlemmar och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och rikslikaren Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. Lotta Waldenstedt sitter också med som svensk representant och sekreterare i den europeiska arbetsgruppen för foder inom WPSA. Information om kommande konferenser finns på wpsa.com. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer om fjäderfäproduktionens förutsättningar och djur- och smittskydd. Joost Korte, EU-kommissionens jordbruksutskott, och Paul Lopez, ordförande för AVEC, på AVECs årsmöte 19

Remisser och utredningar Under året lämnades svar på följande remisser: Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande SOU 2015:15, dnr N2015/2191/J Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll av husdjur (Saknr: K 152) Konkurrensverkets frågor kring marknadstest med anledning av Kronfågels aviserade köp av Lagerbergs två föreslagna marknadstester har besvarats Livsmedelsverkets förslag om uppdaterade kostråd, Dnr 2014/40985 Regeringens förslag till livsmedelsstrategi Jordbruksverket om förslag till ny föreskrift beträffande statistisk och undersökning av innehavet av djur mm. Dnr 3.10.16-1779/15 Regler om vattenhalt i fjäderfäkött, förslag till ändringar i handelsnormerna, Dnr 2015/00350 Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner - förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Pågående utredning kring införande av nytt kapitel i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket Pågående utredning om LBK och allmänna råd vid larmsinstallation i kycklingstallar. Pågående utredning om Vägledning vid slakt Pågående utredning om kontroll av halmpannor Pågående utredning om kontrollprogram Handelsnormerna Synpunkter har lämnats, till såväl Livsmedelsverket som till Avec, angående kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 gällande handelsnormerna för fjäderfäkött. Ny Upphandlingsmyndighet - översyn av kriterierna Under året var det glädjande att försäljningen av svensk matfågel inom offentlig upphandling ökade, enligt företagens beräkningar med cirka 16 procent. Det har även noterats att baskriterier tillämpas allt oftare av kommunerna, till exempel vad gäller beläggning i stallar, förbud mot näbbtrimning av avelshönsen och kontroll på antibiotikaförbrukningen. Men, hur fungerar kontroll och uppföljning av kraven egentligen? Detta uppmärksammade Svensk Fågel i en debattartikel och även i samband med en uppvaktning av civilministern Ardalan Shekarabi. Trots krav kommer det in produkter som sannolikt inte följer kommunens kriterier. Om leverantörer anger att den importerade kycklingen följer kommunens krav trots att näbbtrimning, kontroll av antibiotika, höga krav på bedövning samt förbud mot fiskmjöl i fodret inte tillämpas i övriga EU samt resten av världen då finns det behov att hjälpa kommunerna med hur man säkerställer kraven. Genom en nationell upphandlingsstrategi aviserade ministern vilka dimissioner som ska vara i fokus i framtiden i samband med offentlig upphandling. Socialt och miljömässigt hållbar upphandling och fokus på innovation ansågs vara viktiga fokusområden, samt behov av att utnyttja utrymmet inom lagstiftningen. På mötet framfördes även att andelen svensk kyckling förhoppningsvis kan öka från 30-40 procent till 60-70 procent om regeringen har en strategi att öka andelen samt ställer krav som generar säkrare, klimatsmartare och djurvälfärdsvänligare upphandling. Därmed ökar den svenska produktionen ytterligare och fler arbetstillfällen som täcker in hela värdekedjan från kläckeri till slakteri skapas. WWF:s märkning med stoppljus ett sätt att föra konsumenter bakom ljuset? Världsnaturfonden lanserade under året en ny version av Köttguiden för att vägleda konsumenter i sitt val av kött. Förhoppningar fanns att WWF med den seriositet som organisationen försöker uppvisa, skulle orka ta sig igenom underlagen som ligger till grund för de olika symbolerna för biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurvälfärd och klimat, innan guiden presenterades. Men frågan om att välja rätt kött är nämligen betydligt mer komplex än den bild som WWF målade upp. Ambitionen med en förenklad konsumentguide är god, men dessvärre missade man flera viktiga pusselbitar och helhetsbilden av svenska kycklingbönders imponerande hållbarhetsarbete blev därför inte rättvis. Ett arbete som dessutom ligger långt utöver var en importerad, ekologisk kyckling befinner sig. Olyckligt då WWF säger sig eftersträva en hållbar konsumtion. 20

Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs Gula Pippin och bonden I den nya kampanjen, som drog igång i början av augusti, mötte vi återigen Gula Pippin, men nu i sällskap av en bonde. Tillsammans visade de varför just den svenska kycklingen och kalkonen är ett bra val när det gäller exempelvis djurvälfärd, klimat och hälsa. I den här kampanjen tog vi konceptet ett steg längre och förklarade ytterligare varför man ska välja svensk kyckling och kalkon. Allt med en humoristisk och lättsam ton. Svensk Fågels uppfödarrepresentanter och slakteriföretag har tillsammans med Hero Kommunikation, Hard Hat och Dallas STHLM tagit fram konceptet och kunnat erbjuda ett komplett och modernt tänk kring integrerad kommunikation. Årets Varumärkesbyggare Svensk Fågel kunde i slutet av året ta emot silver som Årets Varumärkesbyggare på Sveriges största PRtävling Spinn. Genom långsiktigt arbete har Svensk Fågel och den egna märkningen Gula Pippin fått en unik position, gett de svenska mervärdena ett ansikte och sett till att varumärkeskännedomen ökat stadigt. Totalt tävlade 175 bidrag. Gula Pippin i social media Till skillnad från året innan visades inte de nya filmerna med den Gula Pippin och bonden i tv. De sändes enbart i digitala kanaler som YouTube och Facebook. Efter TV4 är YouTube den kanal som svenskarna tittar mest på och allt fler ser på videoklipp via mobilen. Fördelen med annonsering i sociala medier är att det ger tittaren en chans att gilla, kommentera och dela med sig av klippet till sina vänner. De populäraste filmerna var de som visade att Svensk Fågels produkter är klimatsmarta och hälsosamma. Utöver annonsering i sociala medier har Svensk Fågel arbetat aktivt med att kontinuerligt ta fram och publicera underhållande material anpassat för sociala medier. Ett exempel är Fun facts rolig fakta om kyckling och kalkon, vilket har varit mycket uppskattat. Tävlingar i sociala medier Två Instagram-tävlingar genomfördes under 2015. Under våren hölls en på temat Fota din bästa kycklingrätt och efter sommarens semestertider var temat Hur kickstartar du efter semestern. Båda tävlingarna varade under en månad och drog till sig en stor mängd bidrag. Tävlingsregler och annan information skedde via Svensk Fågels egna kanaler. Till julen hölls tävlingar tillsammans med bloggare och deras läsare på temat Vit Jul. Totalt samarbetade Svensk Fågel med sex matbloggare, varav en av dem fick stor medial uppmärksamhet i både Metro, Expressen och Nyhetsmorgon. Istället för att utlysa en tävling samlade bloggaren ihop mat till ett julbord som tacksamt avnjöts av fem barnfamiljer med ansträngd ekonomi. Svensk Fågel var en av sponsorerna. 21

Svensk Fågel på Årets Kock Tävlingen Årets Kock grundades 1983 av de svenska mejeriföretagens branschorganisation Svensk Mjölk och Gastronomiska Akademien, med stöd av Tore Wretman. Målet var att öka intresset för gastronomi, lyfta kockyrkets status och även det skandinaviska kökets renommé. Som sponsor av tävlingen har Svensk Fågel, tillsammans med uppfödare och slakteriföreträdare, möjlighet att berätta om svensk kyckling och kalkon. Det känns viktigt att låta den hypade restaurangbranschen och landets kockelit se vårt intresse för gastronomins utveckling men vi finns också på plats för att möta och bemöta samt förklara saker som rör såväl uppfödning av matfågel som näringsvärde. Inför Svensk Fågels medverkan passade man även på att genomföra en konsumentundersökning med anledning av att finalen hölls i Göteborg. Resultatet visade att 93 procent av svenska folket vill att svensk kyckling serveras i våra skolkök, och när de måste välja mellan importerad ekologisk kyckling och närproducerad kyckling från svenska bönder så väljer hela 87 procent den svenska. En debattartikel publicerades med anledning av att Göteborg Stad har satt mål om att allt kött som serveras ska vara 100 procent ekologiskt, oavsett ursprung. Måltidens dag Kyckling stod på menyn när hela Sverige firade Måltidens dag den 15 oktober. Enligt tradition uppmanas svenska folket att delta i en gemensam sopplunch och årets soppa var en rykande het kycklingsoppa. På centralstationen i Stockholm kunde hungriga resenärer träffa matprofiler som Carl-Jan Granqvist medan Svensk Fågel bjöd på värmande kycklingsoppa givetvis på kyckling från svenska bönder. Svensk Fågel var på plats tillsammans med en av sina medlemmar från Sörmland och den Gula Pippin. Även kända ansikten som folkvettsexperten Magdalena Ribbing och läkaren Stephan Rössner fanns på plats och höll ett miniseminarium om vikten av en måltid. Förutom aktiviteterna på Stockholm centralstation uppmanades äldreboenden, kyrkor, skolor, förskolor, militäranläggningar och många andra platser i landet att samlas för en gemensam sopplunch. Årets soppa var framtagen till minne av Tore Wretman nestor inom svensk gastronomi. Syftet med Måltidens dag är att lyfta måltiden som en stund av näringsintag och gemenskap, det är Måltidsakademien som tillsammans med utvalda aktörer årligen uppmärksammar detta. 22

Film om livsmedelshygien I och med att SVT i slutet av året skulle uppmärksamma förekomsten av ESBL gjorde Svensk Fågel, tillsammans med Hero Kommunikation och Cartman (produktionsbolag), en film med fokus på livsmedelshygien. I filmen medverkade Marie-Louise Tham, professor i livsmedelshygien, som gav sina tips för att laga mat på ett tryggt och säkert sätt. Filmen finns tillgänglig på Svensk Fågels hemsida samt YouTube. Svenskfågelbloggen På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva inlägg och dela med sig av frågor och tankar kring arbetet. Svensk Fågel på Facebook Svensk Fågel har en sida på Facebook för att kunna kommunicera med den målgrupp som befinner sig där. På sidan läggs intressanta, matfågelrelaterade artiklar upp liksom recept och lite mer lättsamma nyheter. Svensk Fågels Facebook-sida växer stadigt med nya, engagerade följare. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under 2015. Reportage har gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intressorganisationer. Under 2015 publicerades fyra nummer med kända och mindre kända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat innehållit intervjuer med personer som Marit Paulsen, då EU-parlamentariker, Daniel Bryngelsson, forskare vid Chalmers, Carl Schylter, riksdagsledamot för Stockholms län och ordförande i Riksdagens EU-nämnd, Maria Masoomi, matentreprenör, och Magnus Nikkarinen, kansliråd på Näringsdepartementet. Webbsidan Svensk Fågels webbsida utvecklas ständigt. Sven Secher har länge arbetat med att alltid hålla hemsidan uppdaterad. Under slutet av året tog Hero Kommunikation över som chefredaktör och har påbörjat ett arbete med att göra webbsidan mer lättnavigerad och målgruppsanpassad. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingen och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels webbsida där det finns möjlighet att beställa material. Nytryck 2015 Det goda valet 35 000 ex 4 klimatsmarta skäl 15 000 ex Kyckling är klimatsmart 15 000 ex Nyproduktioner 2015 Butiksfolder med Gula Pippin och 4 Årets Kock-vinnare 80 000 ex Infoblad om Transport och Lastning Bevis på framgång Under sommaren genomfördes en konsumentundersökning som uppföljning från de tidigare åren. Resultaten var positiva även under 2015. Bland annat svarade 75 procent att det är viktigt att välja svenskt när man köper kyckling, en ökning med fyra procentenheter jämfört med förra året. Det är dessutom glädjande att se att 3 av 4 är beredda att betala mer för kyckling som bär märkningen. Största anledningen till att man väljer svensk kyckling är för att man vill gynna svenska uppfödare, och 23

för att det känns tryggt. 85 procent vill att maten som serveras på förskolor och skolor ska vara tillagad av svenska råvaror, trots att det innebär en större kostnad för kommunen. Andelen som känner till Svensk Fågel fortsätter också att öka, nästan hälften uppger att de känner till märkningen mycket eller ganska väl. Även förtroendet för märkningen har ökat och hela 55 procent har ett mycket eller ganska högt förtroende för Svensk Fågel-märkningen. Under 2015 fortsatte också antalet personer som känner till märkningen och som alltid frågar efter ursprungsland på restaurang att öka. Det går åt rätt håll, men nästan hälften frågar fortfarande aldrig efter ursprungsland. Kritik och debatt Svensk Fågel är kontinuerligt ute i debatten för att representera branschen, driva gemensamma frågor och svara på kritik. Under året har vi svarat och gjort utspel kring följande: Februari: Importerad kyckling är ett sämre miljöval debatt i samband med Göteborgs mål om 100 % ekologiskt, oavsett ursprung Februari: Vi är inte emot eko men för närproducerad kyckling slutreplik i debatten ovan Mars: Konsumenter vill ha mer än en svensk flagga: Behåll svenska mervärden i ursprungsmärkningen debatt om regeringens konkurrenskraftutredning Mars: Kvalitet och kontroll skapar värde i ursprungsmärkning: Konsumenter vill ha mer än en svensk flagga svar till ledare i Land Lantbruk Maj: Debattsvar angående Djurens Rätts medver kan i Jordbruksverkets referensgrupper Juni: Förtroende är bra kontroll är bättre debatt angående kontroll av upphandling Augusti: Ställ krav på barnens skolmat debatt angående offentlig upphandling för skolor September: Konkurrensverket sviker svenska bönder debatt kring bristerna i Konkurrensverkets kriterier för upphandling av kyckling Oktober: Svenskt regelverk är bland det tuffaste i världen svar på debatt från djurrättsaktivist i DN åsikt November: Insändarsvar kring att byta rött kött mot kyckling November: Svenska bönder får högsta betyg svar på debatt från Djurens rätt-medlemmar om uppfödning December: Ge svensk livsmedelsexport en välbehövlig adrenalinkick Debattutspel om exportmöjligheter till Kina och Hongkong 24