VERKSAMH E TSB E R ÄTTE L S E

Transkript

1 VERKSAMH E TSB E R ÄTTE L S E

2 Innehåll VD har ordet 3 Året som gått 5 Svensk Fågels omvärld 7 Svensk Fågel internt 13 Revision av lastning och transport 17 Kunskapsdelning för veterinärer 18 Studiebesök, seminarier och konferenser 19 Remisser, utredningar och hearings 21 Viktiga affärshändelser 22 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs 23 Svensk Fågel på Årets Kock 25 Fakta Svensk Fågel 27 Medlemmar i Svensk Fågel 30 Resultat och balansräkning 32 Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon. Vi står för 98 procent av matfågelproduktionen i Sverige och representerar hela kedjan. Våra medlemmar består av avelsföretag, kläckerier, fodertillverkare, bönder och slakterier. Medlemsföretagen är Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel samt Ingelsta Kalkon. Alla arbetar mot samma mål att ta fram världens bästa kyckling och kalkon. För mer information: Maria Donis, VD, maria.donis@svenskfagel.se,

3 VD har ordet Produktionen av svensk kyckling och kalkon ökade förra året. Och dessutom ökade andelen svenskt av den totala förbrukningen - vilket är glädjande. Detta trots att branschen ställdes inför många utmaningar under året. Säkra livsmedel är ett av våra viktigaste löften till konsumenten. Det är också anledningen till att vår bransch har ett av Europas och världens mest övergripande övervakningsprogram gällande campylobacter. Våra årliga undersökningar visar att konsumenter väljer svensk kyckling och kalkon då den känns tryggt, och vi ser även att det är ett mervärde som myndigheterna väldigt tydligt har angivit är av högsta vikt. Tyvärr präglades första delen av året av ett campylobacterutbrott som fick stor medial uppmärksamhet. Källan identifierades och åtgärdades med goda resultat, idag är förekomsten av campylobacter på historiskt låga nivåer. Året som gick utmärktes också av utbrott av Newcastlesjuka samt Fågelinfluensa. Det var inga sjukdomsfall bland Svensk Fågels medlemmar, men bland värphöns och vilda fåglar. Trots att svenska kyckling och kalkonbönder har haft friska fåglar så drabbas också vår bransch. Framförallt handlar det om att utbrotten av Newcastlesjukan bland värphönsen gör att även svenska kycklingar beläggs med exportförbud. Ett exportförbud som påverkar branschen mycket negativt och där företagen förlorar stora belopp. Svensk Fågel kräver att Jordbruksverket ser över sin ekonomiska rapport kring vaccinering mot Newcastlesjukan. Vaccination sker i princip i alla EU:s medlemsländer. De ny nya utbrotten i Sverige, och ändrade förutsättningar i vår omvärld har ändrat kraftigt kostnaderna vid en non-vaccination policy, men också möjligheterna för en utökad exportverksamhet. Därför krävs det att både branschen och myndigheterna är snabbfotade. Samtidigt måste såväl myndigheter och konsumenter vara medvetna att campylobacter kommer att till och från finns på kycklingen. Goda kunskaper i köket är som alltid A och O. På samma sätt som myndigheter och media sprider information om att problem förekommer så måste man på motsvarande sätt ge dess duktiga lantbrukare och företag en eloge när man har åtgärdat och visat ett gott resultat. Framför allt när vi ligger på så låga nivåer som vi aldrig har legat på tidigare. 3

4 Den ökande efterfrågan efter svensk kyckling och kalkon bland konsumenter är självklart positivt för branschen. En ökad produktion i landet innebär fler arbetstillfällen och ett bidrag till en levande landsbygd. Tyvärr sätter en tröghet hos myndigheterna när det gäller exempelvis handläggningstider stopp för många nybyggnationer. För att kunna tillgodose livsmedelsstrategin behöver myndigheterna bli mer snabbfotade och rättssäkra när det gäller hantering vid nybyggnation. Ett annat viktigt skäl att alltfler äter vår svenska kyckling är att det är ett hälsosamt alternativ och ett viktigt proteintillskott i en allt grönare kost. Den gröna och hälsosamma trenden fortsätter. Allt fler väljer det vita, nyttiga proteinet, inte minst gäller det för ungdomar som vi ser som en viktig målgrupp både i dag och i framtiden. Nu gäller det att vi fortsätter att värna om våra mervärden och att vi hela tiden strävar efter att lyssna på konsumenterna om vad som efterfrågas. Och att ständigt arbeta för att bli ännu bättre och fortsätta ligga på högsta kvalitet. Ett av våra starkaste mervärden är vårt hållbarhetsarbete. Det handlar om allt från klimatsmarthet till social och ekonomisk hållbarhet både på gården och på slakterierna. Under 2018 gör vi en omfattande översyn av branschens hållbarhetsarbete. Allt för att hitta våra starka sidor samt se vad vi kan förbättra. Maria Donis, VD Svensk Fågel 4

5 Året som gått den grillsäsong som varit under tidigare somrar vilket resulterade i att branschen balanserade upp produktionen mot marknaden under hösten. Konsumtion och produktion i Sverige, EU och internationellt Enligt Jordbruksverkets statistik för 2017 ökade produktionen av fågelkött med 0,8 procent. Hos Svensk Fågels medlemmar ökade kycklingproduktionen med närmare 2 procent, vilket är högre än Jordbruksverkets siffror. Under året minskade även importen av fågelkött med 0,6 procent. En rad utbrott i landet i form av fågelinfluensa och Newcastlesjuka i värphönsbesättningar har även tvingat matfågelbranschen att minska exporten mot vad som planerades i början på året. Den totala köttförbrukningen minskade under året enligt Jordbruksverkets siffror. Och fortfarande förbrukar svenskar mer fläsk och nötkött jämfört med fågel. Per capita i Sverige förbrukades 62,3 kilo rött kött dvs. fläsk, nötkött m.m. och 23,2 kilo fågel. Förbrukningen av kött minskades framför allt när det gällde nötkött. Förädlingsgraden av råvarorna hos medlemmarna ökade också. Det innebär att svenska konsumenter köper allt mer färdiga och så kallade convenience produkter. Ökad förädlingsgrad betyder att svinnet vid tillagning i köket minskar. Tillväxten var inte lika dramatiskt jämfört med senaste åren och det finns en rad olika förklaringar till detta. Under höst och vinter 2016 och initialt på året fanns en kraftig efterfråga på svenskt fågelkött vilket tillmötesgick med ökad produktion. Campylobacterutbrottet, som efter stora insatser kunde spåras till en slakterianläggning, krävde åtgärder för att genomföra extratvätt av de nedsmittade gårdarna vilket bromsade upp tillväxten. En sval och regnig sommar gav inte heller FÖRBRUKNING PER CAPITA I SVERIGE AV KÖTT OCH FÅGEL 2017 Fågel Rött kött 5

6 ÅRET SOM GÅTT Marknaden i EU Preliminära siffror för EU:s export till tredje land visar på en ökning med +2,9 procent. De tre största mottagarländerna är Ukraina +41,9 procent, Hong Kong +19,8 procent och Ghana där exporten mer än fördubblades med +75,7 procent. Samtidigt har exporten till exempel Sydafrika minskat med ca -71,9 procent. Handelstvister, fågelinfluensa och andra politiska händelser i vår omvärld visar att världsmarknaden av fågelkött är mycket rörlig. Importen till EU minskade under året med -10,6 procent. Enbart från Brasilien minskade importen med -20,5 procent och Thailand med -8,6 procent. Den brasilianska livsmedelsskandalen resulterade i kraftiga krav på kontroll från EU:s sida. Antibiotikaförbrukning och mänskliga rättigheter är andra aspekter som varit i fokus när det gäller den thailändska produktionen. Importen från Ukraina har å andra sidan ökat kraftigt med närmare +66,5 procent. Vart dessa produkter sedan hamnar är dock oklart. De största exportländerna på världsmarknaden är fortfarande Brasilien, USA och därefter EU, Kina/Hong Kong och Thailand. Ökningen av exporten under 2017 står dock Kina, USA, Thailand och Turkiet för. Den svenska marknaden I Food & Friends årliga trendanalys ansågs Hipster-trenden vara över och fokus ligger nu på minskning av matsvinnet. Vid årets Matrapport om svenskarnas matvanor och matbeteende var ledorden kvalitet och prisvärdhet. På Vardagslistan toppade kyckling med tillbehör även detta år. Hälsotrenden fortsatte att vara i fokus med mer grönt på tallriken, framför allt hos kvinnor, enligt årets konsument- och trendundersökningar. När det gäller topplistan för helgmat låg biff med tillbehör oförändrat på första plats och kyckling låg kvar på andra plats. Vid halvårssammanställningen från Jordbruksverket visade statistiken för första gången någonsin att svenska folket åt lika mycket kyckling och kalkon som nötkött. Den vädermässigt dåliga sommaren resulterade i ökad produktion av nötkött mot bakgrund av brist på foder. Detta resulterade i mycket kött på marknaden samtidigt som den vegetariska trenden slog igenom. PRODUKTION EU Produktionen inom EU beräknas öka under 2017 med 4 procent. Polen är idag den största kycklingproducenten inom EU. TUSEN TON Polen UK Frankrike Spanien Tyskland Italien 6

7 Svensk Fågels omvärld Campylobacterutbrottet Svensk Fågel har sedan mitten av 1980-talet aktivt verkat för åtgärder som ska minska förekomsten av campylobacter i kycklingflockar och har i ett internationellt perspektiv låga nivåer av campylobacter. När Folkhälsomyndigheten aviserade om ökad förekomst av campylobacter på humansidan påbörjades under 2016 åtgärder i branschen för att spåra källan. Årets allra främsta fokus var därför campylobacter-utbrottet. En rad åtgärder vidtogs bland medlemmarna (se mer information under Svensk Fågels kvalitetsprogram). Genom gemensamma krafttag i hela branschen kunde källan till utbrottet spåras. De övervakningsprogram som branschen har som verktyg, både fångar upp och hittar lösningar på problem. Resultatet blev att, med undantag av 2012, har förekomsten av campylobacter aldrig legat så lågt som under juli, augusti och september Även om vädret till viss del påverkade sommarsäsongen så visade resultatet att åtgärderna som gjorts inom branschen, såväl på de drabbade gårdarna som på slakteri, gav effekt med goda resultat. Kyckling i svenska skolor En vanlig veckodag serveras 1,3 miljoner portioner mat i svenska förskolor, grundskolor och gymnasier. I många gymnasieskolor, som saknar eget kök, får eleverna i stället matkuponger för att använda på restauranger och snabbmatskedjor. Ett gott, vällagat och hälsosamt mål mat mitt på dagen är en förutsättning för att barn och unga ska kunna engagera sig i undervisning och aktiviteter under skoldagen. Det bör gälla oavsett om lunchen serveras i ett kommunalt skolkök eller om den intas på en snabbmatsrestaurang. Under året tittade Svensk Fågel närmare på varifrån kycklingen som serveras i svenska kommuner och snabbmatsrestauranger kommer ifrån. Undersökningen konstaterade att det inte 7

8 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD är en självklarhet att det serveras svensk kyckling till svenska barn och ungdomar på merparten av tillfrågade snabbmatskedjor. Å andra sidan noterades att en betydande andel av kommunerna endast erbjöd svensk kyckling. Hos svenska folket svarar 8 av 10 att man vill ha svensk kyckling, vilket syns i färskvarubutiken. Vår pilotundersökning kring skolmaten och Fast Food-kedjorna visade att det är få aktörer som jobbar mer hållbart i sitt sortiment. Trots att det är betydligt lättare för de privata aktörerna att bestämma sig för att köpa mer hållbart och närproducerat jämfört med kommunerna så var det endast ett fåtal kedjor som hade en tydlig strategi för detta. Kedjorna Espresso House, Max och Waynes Coffe visades i studien ligga långt framme. Studien följdes under året upp med lokala aktiviteter i form av dialog och artiklar i lokal press. Regeringens livsmedelsstrategi Under året klubbades regeringens livsmedelsstrategi igenom i riksdagen. Fokus i strategin är att skapa ökad konkurrenskraft, stärkt lönsamhet och ökad hållbar produktion inom hela livsmedelskedjan. Den nationella livsmedelsstrategin har siktet inställt mot år 2030 och omfattar hela livsmedelskedjan. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning samt bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. Ett led, enligt regeringen, är att skapa en ökad samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer. Detta anses nödvändigt för att hela livsmedelskedjan ska utvecklas bättre och mer kraftfullt kunna agera tillsammans. I Svensk Fågels branschstruktur ingår hela värdekedjan. Alla delar i kedjan är viktiga och det förs ständigt dialog mellan alla parter. Livsmedelsstrategin är indelad i tre strategiska områden: 1. Regler och villkor Regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten. 2. Konsument och marknad Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. 3. Kunskap och innovation Kunskap behövs för att kunna öka produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt för att kunna säkra en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. 8

9 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD Hur livsmedelsstrategin påverkat fågelbranschen Parallellt med att livsmedelsstrategins handlingsplan utarbetades, har myndigheterna under året infört mer långtgående krav och kostnader mot branschen. Under året har branschen förväntat sig minskat regelkrångel, objektiva och rättvisa kontrollavgifter samt en enkel och transparent administration för att kunna bibehålla men även utveckla den höga kvaliteten på svensk matfågel. Strategin framhåller ekologiska och konventionella livsmedel. Våra medlemmar erbjuder den tredje vägen med god djurhållning och djurvälfärd. Våra produkter är garanterat fria från salmonella, har låg andel campylobacter och mycket låg antibiotikabehandling tack vare att våra djur är friska. Klimat, miljö och kretslopp samt övergripande hållbarhet är ytterligare faktorer som är av största vikt i denna gyllene medelväg, inte konventionellt och inte ekologiskt utan en svensk, traditionell kyckling. Behov av förenklingar vid nybyggnation Svensk Fågel har under året arbetat för att myndigheterna ska förenkla administrationen i samband med nybyggnationer, i synnerhet när det gäller miljö- och förprövningen. Regeringen har nu svarat med vilka insatser som kommer att göras. I regleringsbrevet till Länsstyrelserna för 2017 finns ett uppdrag om att fortsätta förenklingsarbetet för att det ska bli enklare att starta och driva företag. Länsstyrelserna ska redovisa företagens nöjdhet gällande tillgänglighet, svarstid, bemötande och handläggningstid samt sina särskilda insatser för att förbättra dessa områden. Bland annat lyfts i uppdraget särskilt fram miljöprövningsdelegationernas (MPD) prövning av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och anmälan om ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Trots dessa insatser från regeringen har hanteringen kring prövning av nya stallar istället inneburit längre ärendehantering, mer byråkrati och i högre grad rättsosäkerhet då Länsstyrelser frångått nationella riktlinjer. Tillämpning av de tekniska regelverken när det gäller Lantbrukarnas brandskyddskommitté är inte förankrad med de övriga kraven som branschen har att förhålla sig, i synnerhet när det gäller smittskydd. Arbetet med en översyn av de olika hinder pågår såväl på Jordbruksverket, Tillväxtverket och Regeringskansliet. Kontrollavgiften på slakterierna ökade med 50 procent Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel gav Sønderby Legal i uppdrag under 2016 att redogöra för om EU-domstolens förhandsavgörande gällande avgifter som medlemsstaterna kan ta ut för offentlig kontroll, i mål C-112/15 dom från den 17 mars 2016, är tillämplig på Livsmedelsverkets princip om att kontrollavgiften ska täcka de faktiska kostnaderna. Skälet till detta var Livsmedelsverkets aviserade kostnadshöjning av köttkontrollen år 2017, på mellan procent. Utredningen visade att den svenska köttkontrollavgiften inte uppfyller det svenska systemet för fastställande av kontrollavgift som avses i 9

10 SVENSK F Å G EL S O MV ÄRLD Kontrollförordningen nr 882/2004, artikel 27 med hänvisning till bilaga VI i förordningen. Kostnader för kontroll får endast omfatta personer som rent faktiskt deltar i utförandet. nande skulle utredas samt effektivitetsåtgärder ses över. Uppdraget lades på Livsmedelsverket. En stor svaghet i genomförandet av utredningen var att de av regeringen beställda utredningarna inte löpte parallellt. Frågorna som behandlades i de båda utredningarna, dvs. att lämna förslag på en ny avgiftsmodell och förslag på en effektivisering av kontrollen, är beroende av varandra. Båda utredningar är en förutsättning för att kunna ta ställning till en konsekvensanalys av de olika modellerna som har varit uppe för diskussion kring avgiftsmodellen. I och med att utredningarna integrerar på ett avgörande sätt, ansågs det omöjligt för branscherna att göra en konsekvensanalys kring avgiftsmodellerna som diskuterats. I dag omfattar kontrollavgiften även andra övriga tillhörande kostnader, utöver vad som ingår i den direkta kontrollen. Kontrollavgift strider mot likvärdighetsprincipen eftersom Livsmedelsverket idag tillämpar en differentierad avgift för att uppnå politiska mål. Avgiften är beroende på om anläggningen producerar mer än 1000 ton, och därmed får en högre avgift, jämfört med slakterier med produktion på mindre än 1000 ton, som endast ska avgiftsbeläggas med EU:s minimiavgift. Slutligen tillämpas en högre avgift för anläggningar som slaktar en större volym, som grund för att täcka kostnader för en ineffektiv kontroll på de mindre anläggningarna. Det är inte förenligt med kontrollförordningen att Livsmedelsverket får täcka ett strukturellt ekonomiskt underskott hos myndigheten. Parallellt med utredningen har en rättslig process inletts under året där slakteriföretagen, som drabbats av kraftiga höjningar i kontrollavgiften, lämnat in en överklagan. Svensk Fågel har bistått med information och samordning av underlag från företagen och tillsammans med Svenska Köttföretagen inkommit med underlag till den anlitade advokatbyrån. I samband med utredningen höll statsrådet Sven-Erik Bucht ett nytt möte med företrädare från Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF. Regeringen beslutade under året att avgiftssystemet för bemanning och anläggningsgodkän- Utbrott av Newcastlesjuka och fågelinfluensa Fågelinfluensa av typen H5N8 cirkulerade i Europa under hösten och vintern 2016/17. Sverige, Danmark, Finland och flera länder på kontinenten var berörda. En värphönsbesättning i Skåne drabbades i december 2016 av fågelinfluensa vilket resulterade i att ett kläckeri inom Svensk Fågel hamnade inom zon med en rad komplikationer och pappersarbete att hantera för att kunna fortsätta föra ut djur och ägg från zonen. I början på året kunde Jordbruksverket upphäva övervakningsområdet i Skåne. I april fick Jordbruksverket dock återigen konstatera fågelinfluensa av typen H5N8 i en värphönsbesättning, denna gång i Nyköping i Sörmland. Lagom tills det var dags för upphävande av exportrestriktioner så drabbades landet av Newcastlesjuka, återigen i värphönsbesättning och utbrotten fortsatte. Under året förekom ut- 10

11 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD brott i augusti (Kalmar), oktober (Östergötland) och november (Skåne). I samtliga fall rörde det sig om värphönsbesättningar. Därmed drabbades slakterier och kycklinggårdar av myndighetens upprättade zoner. Utöver det så drabbades även samtliga kläckerier och övriga slakterier då tredje land införde restriktioner mot export av såväl kläckägg som livsmedelsprodukter från län respektive hela landet. EU:s regelverk när det gäller Newcastleutbrott är från 1992 och det finns inget intresse av att moderniseras då samtliga länder utom Sverige, Finland och Estland vaccinerar. Att få en moderniserad lagstiftning verkar tyvärr inte vara prioriterat i Bryssel. Mot bakgrund av det svenska beslutet att fortsätta bibehålla en non vaccination-policy måste en: robust beredskap finnas tillgänglig, ett tydliggörande av hur det gamla regelverket ska tolkas och tillämpas vid utbrott en snabb hantering vid friförklarande nyttjandet av regionalisering hos de länder som accepterar principen. Jordbruksverket presenterade en rapport om vaccinering av Newcastlesjukan under året, Rapport nummer 2017:2 Vaccinera mot Newcastlesjuka. Rapporten gav skäl till en rad kommentarer och behov av uppdatering samt justeringar när det gäller beräkningar kring kostnader och förluster för branschen. Myndighetens beslut för att Sverige inte ska vaccinera mot Newcastlesjuka skapar enorma konsekvenser för branschen, såväl ekonomiska som logistiska. Enbart i exportsammanhang av kläckägg och livsmedelsprodukter förlorar branschen cirka kronor per år. Att dessutom behöva avliva djur eller destruera delar av djuren, innebär stora mängder av svinn, men dessutom outnyttjade resurser med en onödig och negativ belastning på miljön. Jordbruksverket föreslår nytt upplägg med djursslagsspecifika kapitel I många år har branschen begärt att djurskyddsföreskriften L100 ska anpassas till de olika djurslagen och produktionsformerna. Efter 10 års uppvaktning i frågan antog Jordbruksverket 2017 att nuvarande bestämmelser i L100 delas upp i sex nya djurslagsspecifika författningar. En av dessa avser hållande och skötsel av fjäderfä som framöver kommer att heta L 111. Utöver dessa förändringar antogs även ett nytt kapitel för avelsdjuren till kycklinguppfödning som fördes in i L111. Med den nya författningen som enbart gäller fjäderfä blir det enklare att få en överblick över de bestämmelser som gäller. Frågan om antal sittpinnar har under många år varit en följetong i dialog med myndigheten. Studien som genomfördes av Eva von Wachenfelt på SLU år 2013 visade på att sittpinnar kan ge djuren skador. Jordbruksverket bedömde det nödvändigt att införa ett annat alternativ som på bästa sätt ger djuren en möjlighet att sitta högt. Jordbruksverket menade att så länge kunskap inte finns om hur dessa sittpinnar ska utformas, bör kravet ändras för djuren så att en upphöjd sittyta där de kan vila godkänns. Sammanfattningsvis välkomnades ändringarna och anpassningen av regelverket till de specifika produktionsformerna samt att man i första hand tar hänsyn till djurens behov och välfärd. 11

12 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD Jordbruksverkets nya grupper för samverkan och dialog Jordbruksverket har sett över de grupper som funnits inom myndigheten för samverkan och dialog och presenterade under året hur en framtida dialog kan se ut. Rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel: En ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion är utgångspunkten för detta råd som ska vara ett brett forum för samverkan, dialog och kunskapsutbyte kring aktuella och långsiktiga frågor kopplat till svensk livsmedelsförsörjning. Rådet utgör ett stöd för Jordbruksverkets främjandearbete för att utveckla och behålla en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Fokus ska ligga på helhet och strategiska frågor, där Jordbruksverket behöver dialog för vägledning. Utöver rådsgruppen tillkom dialoggrupper som omfattar djurskydd, smittskydd och djurhälsa. Vidare kommer årliga diskussionsmöten och seminarier att hållas. De djurslagsspecifika referensgrupperna avvecklades. Pågående utredningar och nya arbetsformer hos myndigheterna Som en konsekvens av livsmedelsstrategin påbörjades en rad utredningar som myndigheterna fått i uppdrag att genomföra. Både Livsmedelsverket och Jordbruksverket tillsatte ett flertal arbetsgrupper och utredningar där Svensk Fågel deltog under året. På Livsmedelsverket utreds för närvarande effektivisering av köttkontrollen, riskbaserad kontroll, campylobacteravgifter och slaktkoder. Utredningen om köttkontrollavgiften färdigställdes under hösten. Jordbruksverket har under året påbörjat arbetet kring byggrådgivning och allmän rådgivning (Greppa Djur), parallellt med att de nya dialoggrupperna började formas. Vidare har Tillväxtverket fått uppdraget att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur myndigheters handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling, samt förslag på hur myndigheterna kan arbeta för att korta handläggningstiderna. Miljötillstånden med MKB-handläggning och förprövningsärenden har i allra högsta grad varit i fokus från branschens sida. Vidare gav regeringen inom ramen för livsmedelsstrategin Konkurrensverket i uppdrag att utreda konkurrensen inom den svenska livsmedelskedjan. Fokus har legat på otillbörliga affärsmetoder och EMV. I uppdraget ingår också att ge förslag på åtgärder. Det återstår att se vad dessa grupper och utredningar kommer att resultera i. Innehållet i problemställningen är egentligen inte nytt. I slutändan är det resultatet som ska visa om dessa grupper och utredningar tillför något nytt och förändringar genom livsmedelsstrategin. Vårt sociala ansvar Ansvarsfull soja Sedan 2014 samarbetar Svensk Fågel och medlemsföretagen med Världsnaturfonden för att öka andelen ansvarsfullt odlad soja inom den svenska livsmedelsbranschen. I februari presenterades resultatet av arbetet mer än ton certifierad soja har köpts in. Svensk Fågels medlemmar använder certifierad soja, fri från både GMO och fiskmjöl, tillsammans med svenskt spannmål i fodret till sina kycklingar och kalkoner. Av den totala volymen GMO-fri soja som Svensk Fågels medlemsföretag har använt under 2017, har motsvarade certifikat köpts in som uppfyller RTRS och ProTerra-certifiering. Certifikaten köps in av foderföretagen Lantmännen och Svenska Foder i egenskap av importörer av soja. Svensk Fågel stödjer Handikappidrottsförbundet Läkare utan gränser CancerRehabfonden 12

13 Svensk Fågel internt och kontrollprogram. Dessa genomförs dels av en rikslikare som besöker kyckling- och kalkonbönder, men även av salmonellakontrollveterinärer samt det oberoende certifieringsorganet Prosanitas: Svensk Fågels kvalitetsprogram övervaknings- och kontrollprogram Från Svensk Fågels kansli drivs arbetet med en rad olika kontrollprogram som syftar till att säkerställa kyckling och kalkon av hög kvalitet och säkerhet för konsumenter. Kontrollprogrammen garanterar god djurhälsa och djurvälfärd och ligger även till grund för utbildning och forskning. Programmen är också viktiga för att kunna driva näringspolitiska frågor. Djuromsorgs- och klassningsprogram Fothälsoprogram KC-program (kontrollprogram för koccidios och clostridios) Vi som arbetar på kansliet fokuserar mycket på att göra frågor som berör våra medlemmars vardag begripliga för myndigheter och departement. Syftet med vårt arbete är även att förbättra medlemsföretagens villkor så att branschen kan fortsätta att växa med god lönsamhet. Vi vill underlätta för konsumenter att göra medvetna val i butiken genom att öka deras kunskap om Svensk Fågel och de mervärden som vår märkning innebär. Salmonellakontrollprogram Campylobacterprogram Utöver dessa finns även en rad policybeslut som vi följer i vårt arbete för att trygga att våra produkter är hållbara och säkra: Antibiotikapolicy Miljöpolicy Foderpolicy För att driva och kontrollera Svensk Fågels kvalitetsprogram inom ramen för djuromsorgsprogram, klassningsprogram och riktlinjer för lastning och transport som granskar hela kedjan regelbundet, ingår även övervakningsprogram Förbud mot fiskmjöl i kycklingfoder Policy om maxgräns av saltlake 13

14 SVENSK FÅGEL INTERNT Smittskydd på gårdsnivå Lagstödet för frivillig förebyggande hälsokontroll ändrades under 2015 och den tidigare SJVFS 2007:78, K 103 om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos fjäderfä ersattes av SJVFS 2015:17, K 152 om frivillig organiserad hälsokontroll av husdjur. Uppdateringar i plan och riktlinjer och ansökan om fortsatt huvudmannaskap skickades till Jordbruksverket i oktober Arbetet inom programmet består av: Att utvärdera och uppdatera beredskapen vid salmonellautbrott tillsammans med veterinärer och representanter av uppfödare samt Agria Djurförsäkring. Att fortsatt rekrytera och kompetensutveckla fjäderfäveterinärer för salmonellakontroll. Utbildningstillfälle hölls den augusti i Växjö. Att löpande föra in uppgifter i medlemsregister så att det innehåller samtliga uppgifter och funktioner som krävs för att driva kontrollen, årligen rapportera till Jordbruksverket, överlämna information om antal provtagna flockar till SVA inför zoonosrapporten samt rapportera till länsstyrelsen för att underlätta deras tillsyn av den obligatoriska salmonellakontrollen. Arbetsinstruktion och information till nyrekryterade veterinärer inom frivillig salmonellakontroll. Kontakt med uppfödare och veterinärer per mail och telefon kring frågor som rör kontrollen. Att löpande genomföra kalibrering mot Agria Djurförsäkrings rikslikare för att likrikta kontrollen. sannolikhet kläckeriet då ytterligare 2 flockar från samma kläckdag konstaterades positiva i utlandet. Samtliga djur i infekterad flock avlivades och destruerades och djurutrymmet har sanerats. Under 2017 har fokus legat på omgångsvis rengöring och desinfektion. Smittskyddsprogrammet är ett arbetsdokument där branschen gemensamt och i form av utbildningstillfälle för salmonellaveterinärer (VSG) utvecklar de specifika smittskyddsåtgärder som ska implementeras i varje ansluten besättning. Programmet fungerar väl för salmonella. Slutsats av den utredning som genomfördes under 2016, att de fall med salmonella som förekom under 2015/2016 var undantag och inte beroende av systemfel, stämmer med största sannolikhet då förekomsten under 2017 begränsades till ett fall. Förekomst av salmonella Under 2017 har endast en (1) kycklingflock konstaterats positiv med salmonella vid provtagning före slakt. Ursprunget var med största 14

15 SVENSK FÅGEL INTERNT Campylobacterprogrammet Svensk Fågel godkändes av Jordbruksverket 2016 att organisera övervakning och kontroll av campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt sedan tidigare med företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (mikrobiologen). Under 2017 har flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt inom ramen för campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 10,7 procent av flockarna, vilket är en minskning jämfört med Proverna togs på blindtarm som samlades in på slakteri. Under 2017 har campylobacter även analyserats på 226 blindtarmsprov från kycklingar uppfödda och slaktade på slakterier som inte är medlemmar eller anslutna till Svensk Fågels smittskyddsprogram eller djuromsorgsprogram. Flertalet av dessa flockar kommer från uppfödare som ger djuren tillgång till utevistelse, så kallad free range eller ekologisk. Tillgång till utevistelse har dock till viss del varit begränsat under året på grund av fågelinfluensa och Newcastle-utbrott. Slutsats av den utredning som genomfördes under 2017 påvisades Campylobacter i 90 (motsvarande 39,8 procent) av flockarna. Vanligtvis ses en tydlig säsongsvariation där förekomsten är högst under sommarmånaderna. Under november och december 2014, 2015 samt höst och vinter 2016 har dock förekomsten varit högre än tidigare och under samma perioder har det rapporterats ovanligt många fall av campylobakterios hos människor som infekterats i Sverige. Utredning av ökningen under vinter 2014 till 2016 Den typning som genomfördes av campylobacterisolat från 2015 gav tydliga indikationer på att det fanns en gemensam källa till ökningen av förekomsten av campylobacter hos kyckling. Studien visade att 2 3 identiska genotyper var kraftigt överrepresenterade och teorin var att den utrustning som ett slakteri använder vid lastning och transport av djuren till slakt, kunde vara orsaken. Mot bakgrund av detta gjordes under sommaren 2016 en stor investering i ny utrustning för tvätt av lådor och containrar med förhoppning om att vända den negativa trenden. Samtidigt infördes regelbunden provtagning av aktuell utrustning för att försäkra sig om att tvättutrustningen fungerade optimalt. I påfal- ANDELEN (i procent) KYCKLINGFLOCKAR DÄR CAMPYLOBACTER PÅVISATS MELLAN ÅR 2010 OCH

16 SVENSK FÅGEL INTERNT lande många transportlådor, 15 av 27, kunde campylobacter påvisas och felsökningen fortsatte under hösten. Man kompletterade med ytterligare desinfektion under senhösten. Orsaken till problemen identifierades slutligen under slutet av januari 2017 och var med största sannolikhet en felinstallation av den nya utrustningen som innebar att lådor och containrar tvättats med förorenat vatten. Felet åtgärdades omedelbart och campylobacterförekomsten har efter april 2017 successivt sjunkit, och sedan augusti legat på historiskt låga nivåer. Samtidigt som felet identifierades och åtgärdades infördes gradvis extra tomhållningstid för sanering av de stallar som kontaminerats via lådorna. Biosäkerheten stärktes generellt och i vissa besättningar med förhöjd förekomst av campylobacter infördes extra utredning. Samtliga slakteriföretag har tagit fram företagsspecifika handlingsplaner under 2017 med innehåll som adresserar de till viss del olika utmaningar som gäller för olika företag och gårdar. Dessa planer har gett gott resultat under 2017 och kommer att följas upp löpande under Djupanalys i samarbete med Ingrid Hansson, SLU har genomförts under 2017 hos några uppfödare som ofta levererat kycklingar med campylobacter. perfringens som trolig orsak, en bakterie som orsakar tarm- och leverskador hos kyckling. Aktivt arbete mot ESBL Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats, trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte används inom svensk kycklinguppfödning. Syftet med ett uppstartat övervakningsprogram har varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar, samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter de första fynden 2010 gjordes en omedelbar smittspårning i avelsleden där proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaka till importen av dagsgamla avelsdjur, mor- och farföräldrardjur, från Storbritannien. Under 2010 och 2011 var så gott som samtliga importerade flockar till Sverige ESBL-positiva. Den andelen sjönk initialt för att återigen öka under andra halvåret 2014 och under hela Nu har trenden återigen vänt var endast 2 av 13 införda mor- och farföräldraflockar (GP) positiva och under 2017 var 1 av 13 GP flockar positiva. ANDEL POSITIVA AVELSFLOCKAR VID IMPORT Kontroll av koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos kyckling, inom ramen för Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:17, K 152) om frivillig organiserad hälsokontroll av husdjur. Vid kontroller av tarmskador (så kallad lesion scoring) har 11 rapporter inkommit. Gränsvärdet (MTLS/Mean Total Lesion Score) på 2,5 överskreds inte i någon flock under Under 2017 har prover vid slakt från 58 flockar skickats in för histologi inom KC-programmet. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,18 procent. Majoriteten av analyssvaren 2017 visar Clostridium % Positiva prov % Positiv flock

17 SVENSK F Å G EL INTERNT Granskning av djuromsorg Besiktning av kyckling- och kalkonstallarna genomförs kontinuerligt av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och Svensk Fågels rikslikare Anna Silvera. Arbetsfördelningen är uppdelad på så sätt att Agrias rikslikare genomför samtliga inbesiktningar av nya stallar som ska anslutas till djuromsorgsprogrammet och Svensk Fågels rikslikare utför de kontinuerliga besiktningarna hos befintliga uppfödare. Revision av lastning och transport Resultaten från dessa kontroller samt från fothälsoprogrammet sammanställs till en rapport som redovisas för Jordbruksverkets fjäderfäenhet. Resultaten har även redovisats under ett lunchseminarium på Svensk Fågels kansli där bland annat berörda myndigheter var inbjudna till att delta. Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Återrapportering sker till såväl slakteri som till Svensk Fågel. Fothälsoprogrammet har drivits sedan 1994, och målsättningen är att ha så låga poäng som möjligt. Medelpoängen för fothälsoprogrammet låg på 11 under 2017, vilket är en tydlig förbättring jämfört med föregående år (medelpoäng 21 för 2016). Andel bedömda fåglar utan anmärkning var 88 procent, jämfört med 88 procent året innan. Även andelen fåglar med svag anmärkning var lägre under 2017 (9 procent jämfört med 16 procent under 2016) och andelen med allvarlig anmärkning halverades (3 procent jämfört med 7 procent 2016). Det är även värt att notera att medianvärdet för fotpoäng per slakt under året var 2, vilket innebär att hälften av alla slakter har en poäng på 2 eller lägre. Hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng har neddragningar i beläggningen gjorts, kombinerat med rådgivning och andra åtgärder på gårdsnivå. Under 2017 har 22 nya kycklingstallar på totalt kvm inbesiktigats i Västergötland, Östergötland Blekinge, Skåne, Kalmar och Kronobergs län. 17

18 Kunskapsdelning för veterinärer Veterinär samordningsgrupp (VSG) Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Växjö. I samband med mötet gjordes kalibrering av smittskydd på gårdsnivå samt vidareutbildning för fältverksamma veterinärer i fjäderfäspecifik obduktionsteknik. Det årliga mötet är en viktig del i smittskyddsarbetet. Där diskuteras detaljer inom programmet och tillsammans med Agria Djurförsäkrings rikslikare, likriktar och utvärderas arbetet så att åtgärderna är riskbaserade och relevanta. Bidrag till vidareutbildning av nya veterinärer är värdefullt eftersom en del veterinärer som anlitas för smittskyddskontroll inte är anställda inom branschen och har svårt att själva finansiera specifik vidareutbildning inom området fjäderfä. Veterinärer som medverkade under utbildningsdagarna i Växjö var: Eva Berndtson - veterinär på SweHatch Samson Sotona, veterinär Aviagen Swe-Chick Johannes Bendel Möller, veterinär SweHatch, Lagerbergs Tomasz Dzieciolowski veterinär på Kronfågel Anna Birgersson veterinär på Blenta Magnus Algotsson - veterinär hos uppfödare till Guldfågeln Stina Roupé - egen praktik och besättningsveterinär för uppfödare till Knäred, Bjärefågel och Guldfågeln på västkusten Nils-Einar Svensson - egen praktik och besättningsveterinär till kalkonuppfödare Caroline Lundqvist, DV Kristinehamn, besättningsuppdrag hos avelskalkoner i Värmland Från kansliet deltog: Maria Donis VD Svensk Fågel Pia Gustavsson - chefsveterinär Svensk Fågel Anna Silvera expert inom djurvälfärd och etologi Från Agria Djurförsäkring deltog: Lotta Waldenstedt rikslikare Agria Djurförsäkring 18

19 Studiebesök, seminarier och konferenser Lunchseminarium i Almedalen Under ett lunchseminarium i Almedalen presenterades undersökningen kring skolmaten samt snabbmatsrestaurangernas val av kycklingråvaror. I anslutning till seminariet producerades även en film som visades, samt en folder som delades ut. Moderator på seminariet var Madeleine Westin och deltagare i panelen var Maria Massomi, matvisionär, Marie Lange, fil doktor i kostvetenskap, samt ungdomsföreträdare för två politiska partier och ordförande Jenny Andersson. Ett seminarium om Svensk Fågels energikartläggning Vid en brunch på Svensk Fågels kansli presenterades en energikartläggning med syfte att sammanställa befintlig kunskap om energianvändning och energieffektivisering inom kycklinguppfödning bland Svensk Fågels medlemmar. I samband med seminariet producerades ett informationsmaterial som även finns på Svensk Fågels hemsida, PVSG - Internationell veterinärkonferens På dessa veterinärkonferenser för fältverksamma fjäderfäveterinärer inom EU, som hålls två gånger per år, deltar Pia Gustavsson tillsammans med Eva Berndtson, veterinär SweChick som Sveriges representanter. Svensk Fågel stod som värd när Poultry Veterinary Study Group höll sin årliga konferens, denna gång i Malmö, då temperaturen nådde 30 grader. Temperaturen höjdes också några gånger under konferensen då frågor som antibiotikaresistens och AI-utbrotten i världen diskuterades. Dr Henk Jan Ormel från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) gav ett internationellt perspektiv, där bland annat frågan om avlivning av positiva AI-flockar kom upp till diskussion. Från svenskt perspektiv lyfte Christina Greko, laborator på SVA, frågan om utvecklingen och spridningen kring antibiotikaresistens. Konferensen uppskattades mycket och sponsorsbidrag lämnades från ett flertal av medlemsföretagen. Nordiska styrmötet och Nordiska veterinäroch rådgivarkonferensen Inför den kommande Nordiska veterinär- och rådgivarkonferensen deltog Svensk Fågel i utarbetandet av programmet. Konferensen, som ägde rum i november i Malmö, hölls av Svenska Ägg med syftet att fånga in och lyfta aktuella frågor inom forskningsvärlden och politiken rörande konsumtionsägg och matfågel. Perspektivet var såväl internationellt som skandinaviskt. Studiebesök under året Under året fanns det begränsade möjligheter att genomföra studieresor på grund av utbrotten som förekom i landet. Då tillfälle gavs ordnades besök hos kycklingbönder och övriga anläggningar. På våren genomfördes bland annat ett 19

20 ST U DI EB ESÖK, SEM I NARI ER OCH KONFERENS ER studiebesök med Axfondation och köksmästaren på Saltsjöbaden Grand hotell. fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. WPSA har cirka medlemmar världen över och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Under hösten arrangerades en studieresa för en större grupp företrädare från regeringskansliet, Jordbruksverket, Agria Djurförsäkring och lantbrukstidningen Jordbruksaktuellt. Tidningen dokumenterade resan genom ett reportage i fyra delar; från kycklinguppfödning till färdig produkt. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen SweChick och Lotta Waldenstedt från Agria Djurförsäkring. Lotta Waldenstedt sitter också med som svensk representant och sekreterare i den europeiska arbetsgruppen för foder inom WPSA. Den september 2018 anordnar organisationen The XV European Poultry Conference ( i Dubrovnik, Kroatien, vilken beräknas locka upp mot deltagare. Information om kommande konferenser inom WPSAs regi finns på Personalen på Svensk Fågel passade även på att besöka kläckeriet på Blenta i och med att renovering och utbyggnation pågick. AVECs årsmöte i Helsingfors 2017 års konferens hölls i Helsingfors och arrangerades av den finska delegationen i samarbete med det nya kansliet på AVEC. Cees Vermeeren, generalsekreterare sedan 2005 avgick under året på grund av hälsoskäl och ersattes i april av Birthe Steenberg. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer om fjäderfäproduktionens förutsättningar och djur- och smittskydd. WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete mellan 20

21 Remisser, utredningar och hearings Under året lämnades svar på följande remisser och hearings samt utredningar: Återrapporteringsmall för frågeställningar när det gäller samarbete med beredskapsenheten på Jordbruksverket Upphandlingsmyndighetens spetskrav av soja till kyckling Vägledning för bedömning av fothälsan Ett förstärkt nationellt samarbete om djurskydd Förslag på nya råd och dialoggrupper inom Jordbruksverket Livsmedelsbranschen och Brexit, konsekvenser för matfågelbranschen Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om fjädefähållning Om obligatorisk märkning av GMO-foder respektive frivillig märkning av GMO-fritt foder LBK-pärmens flik 2 Allmänt om brandskydd Råttbekämpning i lantbruket Plan- och riktlinjer för Campylobacter Svenska modellen 2.0 Slaktkoder EU:s processhygienkriterier för Campylobacter Riskklassning 2.0 Delegerade/genomförda akter gällande Artikel 18 i den nya kontrollförordningen (2017/625 om offentlig kontroll) Svensk strategi mot antibiotikaresistens Smittrisker i AMV Tvärsektoriell nationell handlingsplan mot antibiotikaresisten Greppa rådgivning Myndigheters handläggningsprocess vilket påverkar företagsutveckling Avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering 21

22 Viktiga affärshändelser Ny VD på Guldfågeln Peter Andersson tillträdde som tf VD på Guldfågeln då Martin Lindström var sjukskriven. Peter var tidigare VD för andra bolag inom koncernen, såsom Blenta AB och Ingelsta Kalkon AB, innan han kom till Guldfågeln våren Ny VD på Ingelsta kalkon Under våren tillträdde Jörgen Svensson som tf VD på Ingelsta Kalkon. Cobb Awards till Blenta Anders Persson, distriktschef på Blenta, fick ta emot det ärofyllda priset i den internationella tävlingen Cobb Awards. Priset instiftades 2015 i syfte att uppmärksamma enastående prestationer inom matfågelproduktion. Scandi Standard köpte irländska företaget Manor Farm Manor Farms blev största ägare i Scandi Standard med 9,9 procent av röster och aktier. Ägandet uppstod i och med att Scandi Standard betalade delar av köpet av Manor Farm med nya aktier som familjen erhöll som en del i det vederlag Scandi Standard betalade. Ny VD på SweHatch Erik Hult, VD på SweHatch sedan 2012, avgick från sin tjänst under hösten. Nina Yngwe utsågs till tillförordnad VD. Kronfågel beslutade att tills vidare inte utöka verksamheten i Skåne Kronfågel har tidigare tecknat hyreskontrakt i Karpalund, sju kilometer nordväst om Kristianstad. Avsikten har varit att slakta, stycka och förädla kyckling i lokalerna. Lång handläggningstid för tillståndsärendet samt oklar marknad resulterade i att Kronfågel tills vidare beslutade att inte utöka verksamheten i Skåne. Atria - Lagerbergs Under hösten avgick Tomas Back från sin tjänst som VD för Atria i Sverige. Jarmo Lindholm tillträdde som ny VD för Atria i Sverige den 1 januari Jarmo kommer närmast från rollen som VD för Atrias ryska verksamhet. Juha Sarkinnen tillträdde som VD på Lagerbergs, som sedermera ägs av Atria. Aviagen köpte Hubbard Aviagen ingick ett avtal med Hubbard Breeders inom Groupe Grimaud. Avtalet rör ett uppköp av Hubbard. Företagen drivs dock separat när det gäller exempelvis kommersiella aktiviteter. Hubbard kommer även fortsättningsvis att ha sitt huvudkontor i Frankrike. Ytterligare en doktorshatt i branschen Anna Silvera, fil dr i etologi Under fem år har Anna Silvera arbetat på sin doktorsavhandling inom etologi och djurskydd. Forskningen hon bedrivit vid Sveriges Lantbruksuniversitet har varit en del i ett större EU-projekt, The EU-PLF project, där Anna undersökt om det går att använda automatiska kamerasystem för att mäta olika välfärdsparametrar i kycklingstall. Resultaten som Anna presenterat i sin avhandling visar på den stora potentialen som finns i att använda kameraövervakning, både för att mäta benhälsan hos kycklingarna och relationen mellan människa och djur. Under våren fick Anna försvara sin avhandling varefter hon tilldelades en doktorshatt. 22

23 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs Primär annonsering i digitala kanaler 2017 var målet att fördjupa kunskapen kring branschens mervärden. Det krävde en annan typ av marknadsföring där mottagaren gavs möjlighet att fördjupa sig i mer information om vår kvalitetsmärkning. Ett redaktionellt samarbete med Bonnier och Native 365 har gett oss en värdefull inblick i andra kanaler än våra egna. Även samarbeten med influencers, både genom Bonnier och t ex matprofilen Matgeek, har gett positiva effekter för den ökade kunskapen om svensk kyckling och kalkon. Kommunikationsstrategin bar frukt och kännedomen om Svensk Fågels mervärden, framför allt bland män och yngre, ökade under året. Svensk Fågel är den märkning konsumenter spontant nämner, efter Krav, när de ombeds lista märkningar för livsmedel. Fler konsumenter tycker att det är viktigt att matfågel är fri från tillväxtantibiotika och betraktar kontrollprogrammen som viktiga. I den årliga konsumentundersökningen lyftes kyckling som en prisvärd, hållbar, snabblagad och enkel proteinkälla. En stor anledning till varför konsumenterna efterfrågar svenskt är för att gynna Sveriges bönder. Två av filmerna som producerades fokuserade på våra medlemmar och deras arbete kring hållbarhet och djurskydd. Filmerna engagerade vilket resulterade i hög räckvidd och flera positiva reflektioner. Mervärden om djurskydd, hållbar antibiotikaanvändning och kontrollprogram rankas högt hos konsumenterna. Dessa är mervärden som Svensk Fågel kontinuerligt kommunicerat under DÄRFÖR VÄLJER KONSUMENTER SVENSK KYCKLING 2 KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR UNDER ÅRET De vill gynna svenska uppfödare: 61 % De tycker att det känns tryggt med svensk kyckling: 59 % För att kycklingen inte får antibiotikabehandling i förebyggande syfte: 57 % För att svensk kyckling är bättre uppfödd: 47 % För att det finns ett kontrollerat kvalitetsprogram: 45 % För att de anser att svensk kyckling håller högre kvalitet: 39 % 23

24 KOM M UNIKATIO N Trots att en klar majoritet vill köpa svensk kyckling är det endast åtta procent av dem som svarat att det är viktigt att kycklingen är svensk som frågar efter ursprungsland när de äter kyckling på restaurang. Hälften frågar aldrig när de är på restaurang och 16 procent frågar ibland. Övriga beställer inte kyckling på krogen. Materialet innehåller dels information om Svensk Fågels märkning men också praktisk information om styckningsdetaljer och tillagning. Informationsblad Svensk Fågels energikartläggning. World Leading Chicken Den andra undersökningen som genomfördes av Novus i november visade att varannan svensk uppskattar att de äter kyckling en eller flera gånger i veckan. Anledning till att man äter något eller mycket mer kyckling är att det anses vara en prisvärd proteinkälla och att det är nyttigare. Kyckling betraktas som ett hälsosammare alternativ till rött kött och lägre miljöpåverkan. Slutligen framkom i undersökningen att kyckling betraktas som gott, snabblagat och enkelt att variera. Butiksfolder Ny butiksfolder om hur du lyckas med kyckling i köket har tagits fram. Våra filmer som producerades under året: Träning med Leila Stycka en kyckling Grill till sommar Hemma hos Jenny, Svensk Fågels ordförande Hemsidan Hemma hos Henrik Lillje så jobbar jag med kretslopp Den nya hemsidan, utvecklad av Gullers Grupp kunde lanseras under året, Vintergrillning det går att grilla året om Butiksmaterial Under året har anpassat butiksmaterial tagits fram och finns att tillgå på Svensk Fågels hemsida. 24

25 Svensk Fågel på Årets Kock Tävlingen Årets Kock grundades 1983 av de svenska mejeriföretagens branschorganisation Svensk Mjölk och Gastronomiska Akademien, med stöd av Tore Wretman. Målet har varit att öka intresset för gastronomi, lyfta kockyrkets status och även det skandinaviska kökets renommé. Att öka andelen svenska råvaror på restauranger och storkök är en viktig fråga för Svensk Fågel och dess medlemmar. Som sponsor av tävlingen har Svensk Fågel, tillsammans med uppfödare och slakteriföreträdare, möjlighet att berätta om svensk kyckling och kalkon. Under 2017 års tävling visade tidigare segrare av Årets Kock och 2014 års vinnare av TV4:s Kockarnas kamp, Gustav Trädgårdh, upp sina imponerande kunskaper i att stycka en kalkon. På temat Mångfald serverades pulled fågel från Skåne till Beijing. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingen och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels hemsida där man också kan beställa material. Nytryck 2017 Det goda valet ex 4 klimatsmarta skäl ex Kyckling är klimatsmart ex Nyproduktioner 2017 Butiksfolder om livsmedelshygien ex Våga fråga tips på hur du får svenskt på tallriken ex Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen och kalkonen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2017 publicerades fyra nummer innehållande reportage med kända och mindre kända profiler. Några av de som medverkade var Tareq Taylor som under året släppte sin bok om kyckling och YouTube-profilen Johan, Matgeek, Hedberg. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under Reportage har gjorts hos medlemmarna men även utifrån ett omvärldsperspektiv. Man har också kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. 25

26 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas Riksförbunds huvudkontor i Stockholm. På samma våningsplan finns även Svenskt Kött, Sverigemärkningen, Stiftelsen Lantbruksforskning, Greppa Näringen samt LRF:s dotterbolag Samköp. Maria Donis, VD Övergripande ansvar för kansliets verksamhet. Maria Donis Pia Gustavsson, Leg vet. Ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Förebyggande smittskydd på gård, Campylobacter, KC-programmet och resistensövervakning. Pia Gustavsson Helene Bagge och Pernilla Aspernäs, kanslichef Helene tillträdde tjänsten under året men beslutade sedermera att flytta till Mali och påbörja en tjänst för UD. Pernilla efterträdde som kanslichef under hösten. Pernilla är utbildad lantmästare och kommer från LRF Konsult. Pernilla Aspernäs Anna Silvera, rikslikare Svensk Fågel Anna Silvera Anna Silvera har en examen som husdjursagronom med inriktning på fjäderfäproduktion vid Sveriges Lantbruksuniversitet. De senaste fem åren har Anna arbetat på sin doktorsavhandling inom etologi och djurskydd och forskat inom välfärdsbedömning på kyckling, även det vid SLU. Lotta Waldenstedt, Agronomie Dr Agria, Djurförsäkring Anlitas som djurskydds- och foderexpert och är anställd av Agria Djurförsäkring som branschen har en kollektiv salmonellaförsäkring med. Utför bland annat inbesiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Lotta Waldenstedt 26

27 FAKTA SVENSK FÅGEL Sven Secher, chefredaktör Fjäderfä Ansvar för Svensk Fågels medlemstidning Fjäderfä som ägs av Svenska Ägg. Gullers Grupp Stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med kommunikationsfrågor och produktion av informationsmaterial. IT-konsultföretaget Agriprim Supportar de tekniska lösningarna för TUP- PEN. Torgil Folger och Ulf Danielsson är personliga rådgivare för inmatning av TUPPEN. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I flera av dessa grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med samarbetet är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Sammankallande är ordförande i Svensk Fågel. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning samt fram till butik. Sammankallande är vice ordförande i Svensk Fågel. Kläckerigruppen Kläckerigruppen bildades i samband med Svensk Fågels årsstämma i Falkenberg. Gruppen har tillsammans med Pia Gustafsson och Maria Donis träffats vid två tillfällen utöver premiärmötet. Kommunikationsgruppen Gruppen består av medlemsföretagens kommunikatörer och tillsattes under året. Marknadsföringsgruppen Gruppen beslutar kring Svensk Fågels övergripande marknadsföringskampanjer. Märkningsgruppen Gruppen beslutar om kriterier som är kopplade till Svensk Fågel-märket. Upphandlargruppen Företrädare från medlemsföretagen bistår kansliet med underlag när det gäller frågor inom offentlig sektor och restaurangmåltider. Kontrollsektionen Kontrollsektionens uppgifter är att utse rikslikare och kontrollveterinärer. Vidare ska kontrollsektionen sammanställa och följa upp resultaten från besiktningar och årliga kontroller inom det officiella kontrollprogrammet. Kontrollsektionen ska även föreslå och följa upp lämpliga förbättringar och kompetenshöjande åtgärder inom näringen, baserade på resultat från besiktningar och kontroller inom programmet. Kontrollsektionen för Svensk Fågels officiella kontrollprogram består av VD och ordförande i Svensk Fågel, Svensk Fågels veterinär, en representant för Agria Djurförsäkringar, en representant för djuransvariga på Svensk Fågels medlemsslakterier samt två kycklinguppfödare. Övrig expertis kallas in vid behov. Försäkringsgruppen Kyckling- och kalkonproducenter som är anslutna till Svensk Fågel och följer branschorganisationens krav har möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria Djurförsäkring. Försäkringsgruppen har under året bestått av Rasmus Troedsson, Madeleine Agneborg och Marianne Wahlgren från Agria Djurförsäkring samt Maria Donis, Pia Gustafsson, Ola Göransson, Henning Trozelli, och Per-Åke Holgersson från Svensk Fågel samt Lotta Waldenstedt, rikslikare på Agria 27

28 FAKTA SVENSK FÅGEL Djurförsäkring. Gruppen har under året haft möten för att diskutera skadeutfall och försäkringsvillkor. Forskningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt arbetar med avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor inom campylobacterprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Folkhälsomyndigheten. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan salmonellakontroll/besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Under året hölls utbildningsdagar för branschens salmonellakontrollveterinärer där det diskuterades vilka delar i djuromsorgsprogrammet som kan läggas på deras kontroll framöver och därmed bli en årlig kontroll i besättningen. Nya veterinärer har tillkommit och följande är anslutna som besättnings- och kontrollveterinärer: Eva Berndtson Tomasz Dzieciolowski Samson Sotona Johannes Bendel Möller Anna Birgersson Magnus Algotsson Stina Roupé Nils-Einar Svensson Caroline Lundqvist Åsa Lundberg Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum torsdagen den 22 mars på Hooks herrgård. Kvällen avslutas med en festmiddag. 28

29 Svensk Fågels styrelse Under året ansökte 5 företag om medlemskap och godkändes av Svensk Fågels styrelse efter inbesiktning av rikslikaren. Uppfödare Jenny Andersson Jens Christensen Ulrik Helgstrand Peter Andersson Tomas Back (ordförande) Slakteriföretag Magnus Lagergren (vice ordförande) Kläckeriföretag Erik Hult Torbjörn Persson Fodertillverkning VD Svensk Fågel Sven Hellberg Maria Donis 29

30 M EDL EM M AR I SVENS K FÅGEL Suppleanter till uppfödare Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Eskil Svensson Daniel Johansson Anders Larsson Joachim Brahce Suppleanter till kläckeriföretag Olle Persson Thomas Carlsson Suppleanter till slakteriföretag Johan Ekerot Martin Starkman/Christian Gylche Mats Markgren Revisor Thomas Ekström Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 30