Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012

2 Vd har ordet Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Politik och matfågel 11 Svensk Fågel internt 12 Resor, konferenser och utbildningar 15 Remisser och utredningar 17 Forskning 20 Kommunikation 21 Fakta Svensk Fågel 24 Detta är Svensk Fågel 26 Resultat och balansräkning 27

3 Vd har ordet C Crisp and clean just like the air of Scandinavia skulle kunna vara recension av svenska kycklingnuggets, men det var faktiskt USA:s främsta matbloggare som listade mattrenderna för 2012 och en av dem skulle vara det nya nordiska köket. I Sverige kan vi i alla fall glädjande nog se att en tydlig trend under 2012 var att äta svensk kyckling och kalkon. Försäljningen från Svensk Fågels medlemmar ökade 2012 med 1,5 procent. Självklart ett gott betyg till svenska kycklingbönder och även våra medlemsföretag som erbjuder produkter som konsumenten uppskattar. Den svenska kyckling- och kalkonbranschen kan också slå sig för bröstet som i princip det enda köttslag i Sverige som faktiskt ökar sin försäljning medan övriga branscher har det betydligt motigare. Det är också glädjande att se att branschorganisationens satsning på en bred kommunikationskampanj med både reklamfilmer och aktiviteter på nätet och i butik har gett resultat. Vårt fokus att lyfta fram vår kvalitetsmärkning med kampanjen Kolla efter Gula den Pippin har fått allt fler konsumenter att förstå att det är skillnad på kyckling och kyckling. Så vi äter förvisso alltmer fågelkött, men vi äter ännu mer importerat kött som inte har de svenska mervärdena och därför kostar mindre. För även om den svenska kycklingen är prisvärd, så är den utländska ännu billigare. Därför såg vi också återigen en kraftig ökning av importerad kyckling. Handelns kampanjer med billig importerad kyckling blir allt vanligare. Här pratas inga mervärden bara pris. Den ökade andelen EMV-kyckling av utländskt ursprung ställer också extra krav på handeln. Det är viktigt att det erbjuds svensk kyckling och kalkon samt att den är tydligt märkt. Men också att handeln och grossister vet vad som stoppas i förpackningen. Och att våra politiker och myndigheter också vet vilka krav som har ställts på den svenska matfågeluppfödningen. Alla våra undersökningar pekar på samma sak konsumenten vill köpa svenskt. Och det är därför viktigt att handeln tar sitt ansvar att hjälpa konsumenten att göra medvetna val. Den senaste tidens köttskandaler sätter än mer fingret på hur viktigt det är med tydlig märkning och att handeln vet vad det är de säljer. Vår blågula kvalitetsmärkning är den kanske starkaste och tydligaste märkningen som finns idag, något som självklart borde uppskattas av både handel och konsument. också stöd från politiker- och myndighetshåll med alltifrån regelförenklingar och bättre förhållanden för rättvis konkurrens. Vad vi önskar är att myndigheterna tar tag i aktörer som säljer kyckling med vilseledande förpackningar och svenskklingande namn samt säkerställer att den kyckling som kommer in i Sverige följer de krav på provtagning som är reglerat i våra salmonellagarantier och att fryst kyckling inte saluförs som upptinat färskt. Det borde vara någon form av hygienfaktor. Det är glädjande att landsbygdsministern nu ställer sig positiv till en obligatorisk märkning också av beredda produkter. Men det är också viktigt att Sverige ställer kravet att kriterierna för obligatorisk ursprungsmärkning också måste ha minst de tre kriterierna om kläckt/född, uppfödd och slaktad. På hemmaplan vore det också önskvärt att man även inom den offentliga sektorn fortskrider arbetet att i större utsträckning ställa krav på kvalitet, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet i sina offentliga upphandlingar. Dessutom borde regeringskansliets restaurang ställa samma krav på uppfödningen av sin kyckling som deras gäster ställer på svenska bönder. Att välja svenskt innebär att välja hög och jämn kvalitet smak, säkerhet och djurvälfärd samt miljö och klimat. Men det innebär också att stödja en levande svensk landsbygd och att skapa jobb i bygder som annars riskerar att avfolkas. Det om något borde vara ett incitament från politiker att stötta det svenska lantbruket. Den svenska matfågelbranschen står fortsatt stark. Och både bönder och företag arbetar varje dag för att bli mer effektiva, hitta smarta lösningar med ny teknik och en mångfald av produkter. Vi är bra, men kan alltid bli bättre. Något som vi måste bli då konkurrensen ökar från alla håll. Jag är övertygad om att alltfler får upp ögonen för den svenska kycklingen och kalkonen och våra mervärden. Från Svensk Fågels sida fortsätter vi att kommunicera varför vår svenska fågel är så mycket bättre och lyfter fram styrkan i vår blågula kvalitetsmärkning. Detta kan vi endast göra tillsammans i hela värdekedjan det är styrkan i branschorganisationen Svensk Fågel. Maria Donis VD Svensk Fågel Men vi kan givetvis inte göra allting själva. Vi behöver 3

4 Konsumtion och produktion Positiv försäljning trots utmaningar Försäljningen under våren var relativt positiv mot bakgrund av att konsumtionen under samma period 2011 varit mycket starkt. En dålig grillsäsong med kall sommar och mycket regn gav inte den skjuts på försäljningen av grillprodukter som man hade förväntningar på. Foderprisökningen under hösten, vilket resulterade i foderkompensation för svensk kyckling och kalkon, innebar också en inbromsning av försäljningen. Kraftigt regn i Sverige och den hårda torkan både på kontinenten och i USA/Sydamerika gav effekt på foderpriserna. Detta påverkade både raps-, sojaoch vetepriserna och därmed även priset på fågel. Stark krona och det faktum att färsk thailändsk kyckling fick tillträde till den Europeiska marknaden resulterade också i en inbromsning av försäljningen. Thailändsk färsk kyckling har under flera år varit förbjudet att importeras till EU med anledning av okontrollerad fågelinfluensa i landet. Nu har importen av thailändsk kyckling ökat med 27 procent under året, och de kommer in till Sverige via andra medlemsstater inom EU men även direkt till Sverige. Här hamnar produkterna huvudsakligen i grossistledet som förser skolor, sjukhus och äldreomsorg samt privata restauranger med kyckling. Importerade produkter och införselprodukter påträffades under året i större omfattning i detaljhandeln och en ökad andel importerade produkter förekommer numera i detaljhandelns EMV-produkter. Importen av fågelkött ökade med 11,1 procent och konkurrenskraften fortsätter att försämras i den svenska produktionen när kunden efterfrågar lägsta Försäljning av svensk kyckling bland Svensk Fågels medlemmar (i ton) pris, såväl i detaljhandeln som i restaurang och storhushåll. Huvudsakligen importeras kyckling och kalkon via Danmark, Tyskland och Nederländerna som dessutom är transitländer för import av fågel till EU från tredje land, till exempel Thailand och Brasilien. Gemensamma krafttag från branschens medlemmar med en rad aktiviteter och kampanjer Konsumtion 100 Produktion 80 Import 60 Export Konsumtion, produktion, export och import av fågelkött Omräknat till vara med ben enl Jordbruksverkets beräkning och inkluderar all fågel, inkl värphöns 4

5 tillsammans med en gemensam kommunikationskampanj under senhösten resulterade i en ökad försäljning av medlemmarnas produkter med 1,5 procent. Försäljningen av färsk svensk kyckling fortsatte att öka med 14 procent. Företagen utvecklar produkter och anpassas till det som den moderna konsumenten efterfrågar enkelhet och bekvämlighet. Bredden på sortimentet innebär också att man minskar svinnet i produktionen vilket förbättrar miljön. Året avslutades med livsmedelsskandal i Kina då det återigen framkommit att man påträffat restsubstanser av antibiotika och hormoner i kyckling från landets största kycklingdistributör. Prognosen på världsmarknaden visar på lång sikt en fortsatt ökning. I EU-kommissionens DG Agris-prognos beräknas produktionen öka med 4,4 procent och nå 12,9 miljarder ton år I prognosen beräknas konsumtionen av kyckling inom EU öka med 4,3 procent och nå 24,1 kilo/capita år Även uppåt för kalkon Kalkonbranschen ser också en tydlig ökning i försäljning. Bara under december 2012 köptes 30 procent fler hela färska och 30 procent fler hela frysta kalkoner inför julfirandet. Under julsäsongen ökade försäljningen av typiska julprodukter gjorda av kalkon i mataffärer med 25 procent jämfört med samma säsong under tidigare år. Den totala försäljningen av svensk kalkon från våra medlemsföretag ökade under året med 22 procent till detaljhandeln. Det enda kalkonföretaget inom Svensk Fågel, Ingelsta Kalkon, genomförde under året stora investeringar. Bland annat presenterades ett nytt butikskoncept och på Österlenanläggningen i Tomelilla invigdes en ny restaurang och butik. Företaget har ett brett sortiment av kalkonprodukter och har lanserat nya styckningsdetaljer och produkter som passar såväl vardag som fest. Utmaningen nu är att låta fler konsumenter upptäcka den svenska kalkonens fördelar vad gäller smak, produkt och miljö. Fågel framtidens kött Den holländska banken Rabobank gav under året ut en rapport som anger att fågelkött kommer att vara det ledande proteinvalet det kommande årtiondet. Detta då folkmängden i världen ökar och ekonomierna förbättras. Fågelköttet är dessutom nyttigt, hälsosamt och enkelt att tillaga. Vidare har kycklingen inga kulturella eller religiösa hinder på samma sätt som gris- och nötkött. I rapporten framhölls också att kyckling i förhållande till annat kött inte lämnar samma avtryck på miljön. Möjligheterna är stora och den internationella handeln fortsätter att öka. 5

6 Svensk Fågels omvärld Innovationer för konsumenten Svensk Fågels medlemsföretag utvecklar ständigt smarta, enkla och konsumentanpassade lösningar som funkar både för grillen, lunchen eller finmiddagen. Företagen inhämtar inspiration från när och fjärran. Bredden och innovation är A och O om vi som liten bransch ska finnas kvar på marknaden. Vår enda kalkonproducent, Ingelsta Kalkon, har under året stylat om sig och utmanar det röda köttet om en större plats bland charken. För de konsumenter som vill ha en produkt utan tillsatt soja finns det alternativet också. Avecs årsmöte i Neapel På AVEC:s årsstämma i Neapel valdes spanske industriföreträdaren Federico Felix till ny ordförande och han tar över ordförandeklubban efter den holländske Jan Odink som suttit i två år. På stämman diskuterades flera utmaningar för branschen och dessutom presenterades ett tvärvetenskapligt arbete kring Campylobacter. hölls i Stockholm. Fokus för årets konferens låg mycket på behovet av att kompetensutveckla sig. På konferensen deltog även Europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt som kom direkt från Bryssel och talade för ett lyhört auditorium. På plats levererade Corazza Bildt ett entusiasmerande anförande om vikten av att ta tillvara maten och minska på avfallet. Även landsbygdsministern Eskil Erlandsson fanns på plats. Han valde att inte kommentera sitt anförande från Riksdagen om Uppstickarpriset (som vanns av företaget Qibbla Halal som importerar mycket kött) men han var denna gång väl medveten om att Sverige har en mer långtgående djurskyddslagstiftning. WPSA Brasilien Svensk Fågel närvarade på den internationella konferensen för World Poultry Science Association (WPSA) som i år genomfördes i Salvadore i Brasilien. Här fick de cirka 2000 deltagarna höra en inledning på temat klimatförändringarna. Därefter följde ett flertal seminarier med teman på allt från smittskydd till småskalig produktion. Fokus låg mycket på dekontaminering och efterbehandling istället för förebyggande och kvalitet i djurhållningen. Svenska experter från SLU höll några presentationer och några få nya forskningsrön kunde hämtas hem till svenska förutsättningar. Det som kunde tas med hem var medvetandet om att det unika i det nordiska, och i synnerhet det svenska, tankesättet kring uppfödning av djur och produktion av livsmedel. Nordiska fjäderfäkonferensen Nordiska fjäderfäkonferensen är ett forum som ger möjlighet för experter, forskare, myndigheter och näring att utvecklas genom att ta del av den senaste forskningen samt uppdateras på aktuella frågor som berör den nordiska fjäderfäproduktionen. Här finns också möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och lyfta frågor som vi tillsammans hjälps åt att hitta svar och lösningar till. Svensk Fågel stod i år som värd när konferensen Exportrådet Kina och Hong Kong En delegation från Svensk Fågel reste under året till Kina och besökte Shanghai och Hong Kong. Syftet var att undersöka marknaden för export av svenska kycklingfötter och vingar direkt till en än så länge omättad marknad. Sveriges ambitiösa djurvälfärdsprogram och satsningar på friska och välmående kycklingar ger avkastning såväl till uppfödaren som till slakteriföretagen genom en hög kvalitet på kycklingfötter. En viktig del i vårt hållbarhetsarbete är att ta tillvara alla delar av kycklingen. Samarbetsavtal mellan Sverige och Kina fortgår och det är regeringens position att 6

7 försöka öppna upp snarast möjligt för export av kycklingdetaljer även till fastlandet i Kina. Ökade insatser mot antibiotika Inom EU diskuteras gemensamma beslut för att kunna mäta användning av antibiotika och förekomsten av resistenta bakterier med samma metod. EU har under året tydliggjort tillämpningen av när antibiotika får användas, det vill säga att behandlingar inte ska ske rutinmässigt och inte heller förebyggande. Flera EU-länder har under året tagit problematiken med resistenta bakterier på allvar. Nederländerna har exempelvis lagt ett krav på sänkt antibiotikaanvändning med 50 procent före Kravet har gett effekt och nu framförs samma krav från konsumenter och politiker i flera andra länder. Under året har Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) uppmärksammat resistensproblematiken ge-nom en konferens med temat Alternativ till antibiotika. Svenska kycklingbönder har sedan åttiotalet arbetat med just alternativ till antibiotika. Det handlar om att skapa så goda miljöer för djuren som möjligt med hög kvalitet på foder, vatten och ventilation i kombination med bra styrning och biosäkerhet. De internationella avelsföretagen är väl insatta i problematiken med ESBL och har vidtagit de åtgärder som anses mest effektiva för en långsiktigt livskraftig produktion genom att ändra sina rutiner för antibiotikaanvändning på kläckeri. Svensk Fågel på Antibiotikaforum Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Jordbruksverket initiera och ansvara för en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. I denna samverkansgrupp är också berörda myndigheter representerade. Dessutom kommer det att arrangeras ett årligt Antibiotikaforum som ska utgöra en plattform för samverkan mellan myndigheter, organisationer, näringsliv och andra intressenter inom området. Detta Antibiotikaforum är en konferens som ska ge möjligheter för de olika aktörerna att interagera, samarbeta, inventera behov och utbyta information, kunskap och erfarenheter. Svensk Fågel medverkade vid konferensen och omnämndes också för det arbete som görs internationellt för att minska användningen av antibiotika. Kraftfullare salmonellalagar Inom EU trädde under året den sista delen (rörande provtagning av 25 gram fjäderfäkött) i det nya salmonelladirektivet i kraft. Många länder inom EU har haft ända upp till 80 procent positiva flockar före slakt vilket pekar på att hanterin- 7

8 gen av direktivet har varierat kraftigt. Den svenska modellen som går ut på att förebygga och inte alls få in salmonella i livsmedelskedjan fungerar inte i länder med så många smittade flockar. Lagstiftningen med krav på provtagning före slakt och förbud mot saluföring av färskt kött från flockar smittade med de två allvarligaste serotyperna innebär att smittade produkter värmebehandlas istället. Kycklingspett och kycklingsallad är två sätt att använda kött som inte får saluföras färskt. Kunskapsdelning för veterinärer Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Hässleholm. På mötet diskuterades den lagstiftning som reglerar branschens olika aktörer inom avel och matfågel. Dessutom diskuterades innehållet i den plan och de riktlinjer som sätter standarden för biosäkerhet på gårdsnivå. Utöver den fysiska träffen diskuteras, kalibreras och utbildas veterinärerna vid diverse besättningsbesök, utbildningstillfällen och även via mail och telefon. Stina Roupé, ny fältverksam veterinär i Laholm, har tagit över uppdraget som besättningsveterinär i flertalet av de besättningar i Falkenberg, Bjäre och Knäred som levererar till Guldfågelns slakteri. Test av ny desinficeringsmetod Desinficeringsmetoden från Anolytech har under året testats i ett fältmässigt försök vid en kycklingbesättning i Skåne. Installationen för desinficering av dricksvatten fungerade tillfredsställande och i ett försök med omgångsvis desinficering sågs en signifikant minskning av antalet bakterier. Efter två genomförda försök blev dock slutsatsen att effekten inte går att säkerställa. Tekniken behöver fortsättningsvis utvärderas och jämföras med ett antal traditionella desinfektionsmedel. Vid omgångsvis rengöring och desinfektion efter en flock utan tecken på sjukdom eller Försäkringsgruppen Kyckling- och kalkonbönder som är anslutna till Svensk Fågel och följer dess hårda krav har möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria Djurförsäkring. Svensk Fågels försäkringsgrupp träffas regelbundet för att i samråd med Agria diskutera skadeutfall och försäkringsvillkor. Försäkringsgruppen har under året haft fyra möten och årets skadeutfall redovisades på branschmötet. Svensk Fågel och SVA:s projektråd Svensk Fågel medverkade vid SVA:s projektråd där aktuella frågor och forskningsprojekt redovisades. Den nye generaldirektören Jens Mattsson inledde rådsmötet och Svensk Fågel fick möjlighet att presentera branschen i sin helhet och aktuella program som drivs tillsammans med myndigheter. 8

9 Avel i fokus på djurskyddskonferensen Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens hade i år temat Avel och uthållig djurhållning. På mötet den 13 november togs flera frågor kring avel upp. Genom avel påverkar vi hur våra djur ser ut och fungerar. Rätt avel ger också friskare djur med goda och uthålliga egenskaper. Men en ensidig avel riskerar å andra sidan att öka antalet defekter hos djuren och göra dem sämre rustade att möta olika miljöer. Ett annat diskussionsämne var det faktum att avelsarbetet för många av våra djur idag sker utanför Sveriges gränser. Exempelvis föds alla avelsdjur för kycklingar upp i andra länder, vilket minskar våra möjligheter att påverka. Frågan ställdes om vilka risker och möjligheter som finns med detta och vad branschen kan göra för att uppnå en uthållig djurhållning med ett gott djurskydd. Utbildningsmaterial till slakteri EU-förordningen om slakt och avlivning av djur som antogs 2009 innehåller sedan 1 januari 2013 ett krav på utbildning av all slakteripersonal som arbetar med levande djur. För att anpassa utbildningen specifikt för matfågel ansökte Svensk Fågel om att få arrangera utbildningen för sina medlemmar och ansökan är nu godkänd av Jordbruksverket. Utbildningstillfällen genomförs under februari/mars 2013 och omfattar teori, praktik samt en webbaserad tentamen. Mat och klimat Svensk Fågel är för fjärde gången med i SIK:s nätverk Mat och klimat för att hålla sig uppdaterad vad som händer kring miljöarbetet men också för att inhämta inspiration till branschens medlemmar. Miljön och klimatet på vår jord påverkas av maten på vårt bord. I nätverket Mat och klimat diskuteras den senaste kunskapen om livsmedels klimatpåverkan och andra viktiga miljöfrågor kopplat till livsmedelsproduktion såsom mark-, pesticid- och vattenanvändning och svinn. Dessutom tar man upp frågor kring de internationella initiativen för beräkningsstandarder och produktmärkning. Allt syftar till att hitta sätt för att livsmedelsproduktionen och verksamheten ska bli mer resurs- och klimateffektiv. Hållbar sojaproduktion Svensk Fågel har medverkat i ett projekt som syftar till att utvärdera internationella hållbarhetsstandarder för sojaproduktion med avseende på hantering och användning av pesticider i produktionen. Frågan som utvärderas är hur väl standarderna tar hänsyn till faktiska miljöeffekter av pesticiderna. Målet är att kunskaperna från projektet ska utgöra ett underlag för företag inom livsmedelindustrin (framför allt foderföretag) som köper in soja. Dialog om soja Svensk Fågel medverkar i arbetet för en mer hållbar produktion av sojaproduktion där Världsnaturfonden är initiativtagare. Andra intressenter är bland annat detaljhandeln, animalieproducenter och foderföretag. En avsiktsförklaring har tagits fram kring syftet att tillsammans ställa sig bakom om en hållbar produktion av soja. Målet är att enas kring en avsiktsförklaring om en hållbar produktion av soja. Målet är även att öka kunskapen om och skapa en gemensam nationell dialog om ansvarsfullt producerad och certifierad soja. GMO-fodergrupp Svensk Fågel sitter med i en branschövergripande grupp som inkluderar både djurnäringarna och foderindustrin. Här diskuteras gemensamma frågor kring marknad och logistik avseende framtida användning av GMO i foderråvaror. Politikermöten om branschen Under året har Svensk Fågels kansli träffat politiker i Miljö- och jordbruksutskottet för att presentera branschen och ta upp aktuella frågor. Förhoppningen är att politiker även ska ta sig ut till verkligheten och besöka branschens medlemmar. Kvalitet i offentlig upphandling Då en stor mängd av den importerade kycklingen hamnar i storkök på exempelvis skolor och vårdhem är det oerhört viktigt att hålla en kontinuerlig kontakt med alla intressenter inom offentlig upphandling. Svensk Fågel har medverkat vid möten 9

10 som hålls av Miljöstyrningsrådet med målet att upprätta kvalitetskrav vid offentlig upphandling. Utöver det har Svensk Fågel även medverkat vid flera konferenser där frågor om offentlig upphandling behandlats. Dessutom besökte Svensk Fågel under året upphandlingsenheten i Halmstad och presenterade hela branschens arbete för att säkerställa en hög kvalitet på matfågel. Studiebesök med Svensk Fågel Djurskyddet Sverige fick insyn I januari var Svensk Fågel på studiebesök med Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet för att visa upp en modern kycklinguppfödning. Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation som med demokratiska spelregler verkar för ett gott djurskydd såväl i Sverige som internationellt. Djurskyddet sitter också med i Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. Besöket gick först till Elisabeth Nilsson på Flättorps gård i Ärla. På plats fanns även rikslikaren Lotta Waldenstedt från Agria Djurförsäkring. Hon redovisade vad som ingår i besiktningen, vilka parametrar i Djuromsorgsprogrammet som poängbedöms och viktas samt vilka krav som ställs för att man ska bli godkänd. Eskil imponerad Regeringens vision om Sverige - det nya matlandet handlar bland annat om god mat, upplevelser, en levande landsbygd och att skapa sysselsättning. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson ville se mer av hur svensk kycklinguppfödning går till och besökte under året ordförande Per Lindahl på Mosslunda Gård. Besöket i kycklingstallarna gjorde intryck på ministern, som menade att kycklinguppfödningen är förhållandevis storskalig men att den också är rent av vacker att titta på. Efter besöket kommenterade Eskil att han tyckte att djuren har det väldigt bra i en otroligt fin miljö som dessutom håller dem friska. Han lyfte också upp att det är positivt att konsumenterna uppskattar svensk kyckling. Marknadsenheten mötte verkligheten Marknadsenheten på Jordbruksverket besökte Richard Limmergård på Lars Olovsgården för att få en uppfattning om den verkliga marknaden och förutsättningarna för Svensk Fågels medlemmar. Många frågor ställdes och Richard fick möjlighet att berätta om villkoren, investeringarna och utmaningarna i branschen. Besöket fortsatte sedan till Lantmännen Kronfågel i Valla där chefsveterinär och djurskyddsansvarige Tomasz Dzieciolowski tog emot. På slakteriet finns bland annat ett nytt och unikt system för koldioxidbedövning av djuren. Besöket visades runt i mottagningshallen där kycklingarna transporteras in i speciella klimatbilar och tas emot i en väl ventilerad hall. En genomgång gjordes av hela flödet med start vid bedövning. Sedan avslutades rundturen med frågor och diskussion kring verksamheten. Besöket resulterade bland annat i en debattartikel på Svt Debatt där hanteringen på slakteriet re-dogjordes för som exempel på hur kycklingar bedövas med koldioxid utan att djuren blir skrämda. 10

11 Politik och matfågel Möte med Landsbygdsdepartementet Svensk Fågel träffade under året landsbygdsminister Eskil Erlandssons statssekreterare Magnus Kindbom för att diskutera kostnadsutveckling kring kontrollen på slakterierna. Med på mötet var även tjänstemän från regeringskansliet som fick en genomgång kring branschens aktuella utmaningar och brist på konkurrenskraft jämfört med importen. Branschen har identifierat 16 punkter inom svensk matfågeluppfödning som hindrar tillväxten. Under 2013 kommer Svensk Fågel att starta en genomgång av dessa punkter tillsammans med sakkunniga hos berörda myndigheter. Nya generaldirektörer på SVA och SJV Två nya generaldirektörer tillträdde Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt Jordbruksverket då Anders Engvall och Mats Person avgick under året. På Jordbruksverket tillträdde Leif Dennerberg, sedan många år veterinärchef och överdirektör, nu tjänsten som generaldirektör. Generaldirektör på SVA är nu Jens Matsson och han mötte branschen i samband med projektrådskonferensen som SVA bjöd in till. Svensk Fågel välkomnar både Jens och Leif i sina nya tjänster. Revidering av brandskyddsregler Svensk Fågel har under lång tid arbetat tillsammans med Lantbrukets Brandskyddskommitté, LBK, för att få till stånd rimliga krav och bästa möjliga lösningar för att förebygga och larma för brand i matfågelstallar. Referensgrupp för utveckling Svensk Fågel deltog på Jordbruksverkets referensgrupp vid två tillfällen under året. I referensgruppen ingår, förutom företrädare för Svensk Fågel (uppfödare, slakteri och kläckeri) samt rikslikaren från Agria Djurförsäkring, representanter från Djurskyddet Sverige, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet. Referensgruppens uppgift är att följa upp kontrollprogrammets funktion i praktiken, samt vid behov utveckla och förändra programmet. Jordbruksverkets marknadsråd för fågelkött Två gånger per år kallar Jordbruksverket till Marknadsråd för fågelkött. Inbjudna är övriga myndigheter samt näringen och detaljhandeln. Vid årets första möte presenterades Miljöstyrningsrådets arbete om möjligheten att ställa djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling. Rådande marknadssituation i Sverige, Europa och världen diskuterades också. Vid höstmötet redogjorde bland annat Jordbruksverket om sin rapport om jordbruksföretagens administrativa kostnader. En genomgång presenterades också från branschen vad gäller skillnader i lagstiftning mellan svensk lagstiftning (avseende djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd) och regelverk som finns på EU-nivå samt vad som regleras i övriga länder. Detaljer avseende den överenskommelse för djuravdelningar och ekonomiutrymmen som gjordes för kyckling- och kalkonstallar tagna i drift efter 1 juli 2010 kan läsas på Vad det gäller lösningar för vindsutrymmen ovanför stallar kommer Svensk Fågel tillsammans med LBK under vintern och sommaren 2013 prova ett system med optiska linjedetektorer. Testet kommer att redovisas i september

12 Svensk Fågel internt Djuromsorgsprogram under omarbetning Ett större arbete pågår med att se över de olika kontrollprogrammen inom Svensk Fågel. Målet är att ta fram ett samlat, mer moderniserat dokument. Med anledning av den översynen som genomfördes under året vad det gäller de olika kontrollprogrammen samt pågående djurskyddsutredning har arbetet förlängts. Mycket tekniska diskussioner har gällt fothälsoprogrammet. En arbetsgrupp bestående av uppfödare och rikslikare tillsammans med VD och chefsveterinär på Svensk Fågel träffades under våren för att gå igenom de tekniska frågorna i checklistan avseende besiktning på gården. Förslaget diskuterades även under Utbildningsdagarna. Granskning av djuromsorg Rikslikning och kontroll genomförs av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och pågår kontinuerligt. Kontrollen sammanställs till en rapport som två gånger per år redovisas till Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel samt skickas till samtliga berörda länsstyrelser. Under året har även ett antal nybyggda stallar besiktigats. Under 2012 var medelpoängen för fotbedömningarna något högre än för Neddragningar i beläggning har skett hos tio uppfödare på grund av höga fotpoäng. Diskussioner har även förts med foderföretagen när det gäller foderrelaterade fotförändringar. Utvärdering och utveckling pågår och dessutom görs en revision av fothälsoprogrammet. Framgångsrikt djurskyddsarbete Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, som är ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Samtliga slakterier är reviderade och godkända Avvikelser under året var färre än föregående år och enligt revisorernas bedömning har det inte skett några allvarliga avvikelser ur djurskyddssynpunkt. Resultatet tyder på att djurskyddsarbetet fungerar väl och att slakterier, uppfödare och transportörer blivit bättre på rutiner och dokumentation. Hälsokontroll avseende koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Under 2012 hade 48 (av slaktade) flockar mer än 0,5 procents kassation på grund av diagnostiserade leverskador. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,12 procent. Majoriteten (90 procent) av analyssvaren från 2012 innehåller Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som kan orsaka tarm- och leverskador hos kyckling. Ett antal utvalda flockars så kallade lesion score visar inga tecken på störningar orsakade av coccidios (eller resistens mot coccidiostatika) under Campylobacterprogrammet Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket för att även under år 2012 organisera övervakning och kontroll avseende Campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där företrädare från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Smittskyddsinstitutet och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen) finns representerade. Svensk Fågels branschriktlinjer för kontroll av campylobacter antogs av styrelsen under Riktlinjerna är framtagna i samråd med Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitutet och Sahlgrenska (mikrobiologen). Dokumentet beskriver kontroll och resultat sedan 2001 inklusive de studier som genomförts inom programmet. 12

13 Framgångsrikt arbete mot campylobacter Under 2012 har flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt inom ramen för Campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 9,2 procent av de provtagna flockarna, den lägsta siffran sedan programmet startade. Under de senaste åren har det skett en förändring i riskvärdering av Campylobacter i livsmedel. Tidigare diskuterades om Campylobacter kunde påvisas i livsmedlet eller inte, numera är fokus på mängden av Campylobacter som kan påvisas i livsmedlet. Det finns idag inga fastställda riktvärden för vilken mängd Campylobacter i kyckling man anser innebära en risk för konsumtion. Kvantifiering av Campylobacter hos kyckling har dock använts vid riskvärderingsanalyser för konsumtion av kyckling. I ett danskt riskvärderingsprojekt ansågs prov med mer än 100 cfu Campylobacter/g utgöra en risk vid humankonsumtion. I ett projekt som genomförts under 2012 inom ramen för cambylobacterprogrammet var syftet att undersöka mängden av campylobacter i såväl kycklingskinn, underliggande muskulatur som i konsumentförpackad kycklingfilé från kycklingar som var positiva vid provtagning på tarm. Resultat av undersökningen visar att inget av de 125 prov som analyserats från färdigpackad kyckling innehöll campylobacter i sådana nivåer att det förmodas utgöra en risk för konsument. Utifrån resultaten är myndigheternas nyligen antagna strategidokument viktigt. Här fokuserar man på andra möjliga smittkällor (än kyckling) till campylobacterinfektion hos människor. Aktivt arbete mot ESBL ESBL-programmets syfte har varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats trots att den typ av antibiotika som driver ESBL resistens inte använts inom svensk kycklinguppfödning. Efter de första fynden av ESBL tidigt under 2010 påbörjades en omedelbar smittspårning i avelsleden. Proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaks till importen av daggamla avelsdjur från Storbritannien. EU-lagstiftningen med förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande och förebyggande syfte är gemensam men tolkningen och tillämpningen är olika i medlemsstaterna. Många kycklingar i Storbritannien har fått Excenel (cephalosporin) som nykläckta kycklingar i samband med vaccination. När det förebyggande givandet av antibiotika blev känt ställde svenska avelsföretag krav på att detta omedelbart skulle avbrytas för avelsdjur till Sverige. ESBL-positiva prov i Sverige (i procent)

14 Ursprunget för ESBL är fortsatt huvudsakligen via import av daggamla kycklingar (farföräldradjur). Det är troligt att egenskapen kopplad till e- coli innebär att det rör sig om en ytkontamination av ägget i samband med värpning och kläckning. Projekt kring spridning av ESBL Samtidigt som avelsföretagen utomlands arbetar med att reducera förekomsten av ESBL i avelsleden har diverse projekt genomförts i Sverige med syfte att reducera överföringen från avelsdjur, via farföräldradjur och föräldradjur och slutligen till kyckling. Svenska uppfödare av kyckling använder ingen antibiotika så miljön i ett svenskt stall gynnar inte en fortsatt ökning/spridning. Framstående entreprenörskap Den 25 april mottog Jan Håkansson, ägare av Blentagruppen och styrelseledamot i Svensk Fågel medalj vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset i Stockholm. Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj är en belöning för framstående entreprenörskap. I ett försök som genomförts under 2012 har syftet varit att fastställa om det är teoretiskt möjligt att kläcka ESBL/AmpC fria kycklingar från en flock höns som är bärare av ESBL/ AmpC E coli. Resultatet har genomförts i ett småskaligt försök och har visat att det verkar vara möjligt förutsatt att strikta hygieniska rutiner följs. Detta är en viktig kunskap i den framtida kontroll- och bekämpningsstrategin avseende ESBL och AmpC i fjäderfäpopulationen. Ett annat försök som pågår är att utvärdera en typ av probiotika, Broilact, för att reducera ESBL i tarmen. Resultaten är hittills inte samstämmiga så projektet fortsätter under Samtliga importer provtas numer avseende ESBL vid ankomst till karantän i Sverige. Utvecklingen går helt klart åt rätt håll men ännu återstår arbete för avelsföretagen. Viktiga affärshändelser Ny vd på Lantmännen Kronfågel Leif Bergvall Hansen tillträder som affärsområdeschef och vd för Lantmännen Kronfågel. Han efterträder Jan K. Henriksen som sedan årsskiftet är vd för Lantmännen Unibake. Reinhold Svensson som varit tillförordnad vd lämnade därmed över till Leif. Ny vd på Blenta Under året tillträdde Peter Andersson som vd till Blenta AB. Peter har lång bakgrund inom livsmedelsindustrin. 14

15 Resor, konferenser och utbildningar Utbildningsdagarna 2012 Utbildningsdagarna hölls vid sex tillfällen under året och hade en fantastisk uppslutning. Varje Utbildningsdag anordnades slakterivis men även med uppfödare som levererar till olika slakterier. Här lyftes aktuella frågor som haft koppling till djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Fokus låg främst på fothälsa, lastning och transport. Rikslikaren Lotta Waldenstedt var tyvärr sjukskriven men inhopparen Per Lindahl gjorde ett fantastiskt jobb som branschens fothälsoexpert vilket uppskattades. På avelsproducentmötet fokuserades på lastning, sittpinnar och ventilation. Eva Berndtson höll också en dragning kring projektet med ljusprogram för värpande höns samt projektet kring alternativa metoder än mekanisk utgödsling. Utbildningsdagarna genomfördes på följande platser: 10 okt Österslövs Bykrog, Kristianstad 11 okt Ingelsta Kalkons nya konferenslokal, Tomelilla 16 okt Aspa Herrgård, Aspa bruk 17 okt Quality Hotel, Jönköping 18 okt Öjaby Herrgård, Växjö 19 okt Hotell Skansen, Båstad Branschmötet i Jönköping Svensk Fågels branschmöte hölls den 22 november på Comfort Hotel i Jönköping. Aktuella frågor och framtidens utmaningar diskuteras. Jordbruksverket och Mattias Gårdlund från Länsstyrelsen Skåne fanns även på plats. Ove Karlsson från Hushållningssällskapet Halland är projektansvarig för LEAN Lantbruk. Han redogjorde för en anpassad LEAN-systemuppbyggnad till lantbruksföretagen för att utveckla ett effektivare arbetssätt samt utveckla arbetsorganisation och ledarskap på gården. Syftet är att bli än mer konkurrenskraftig och resurseffektiv för att ständigt kunna förbättra och utveckla sitt företag. Vidare presenterades aktuella frågor och diskuterades framtida utmaningar. WPSA i Sverige The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling av kunskap inom och mellan fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. WPSA internationellt har cirka medlemmar och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. Svenska WPSA:s största uppgift i den närmaste framtiden är organisationen av IX European Symposium on Poultry Welfare den juni 2013 på SLU i Uppsala. Med anledning av denna kommande konferens höll WPSA:s europeiska arbetsgrupp för djurvälfärd ett möte i Uppsala. I samband med detta bjöds de 23 delegaterna (från 11 länder) på middag hemma hos rikslikaren Lotta Waldenstedt. Vid middagen, som sponsrades av Svensk Fågel, bjöds bland annat på svensk kyckling. Lotta Waldenstedt sitter även som svensk representant i den europeiska arbetsgruppen för foder. Denna arbetsgrupp har bland annat som uppgift att arrangera the European Symposium for poultry nutrition som hålls vartannat år i olika länder i Europa. Gruppen driver även ett projekt rörande fosforvärdering i fjäderfäfoder. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer inom djurskydd och smittskydd. Mässor och konferenser Världens bästa kyckling på SLU Svensk Fågels kycklinguppfödare Gabriell Trozelli höll ett föredrag för utländska utbytesstudenter på LEARN-dagen som genomfördes vid SLU Lövsta. 15

16 MatlandetKonferensen Visionen för MatlandetKonferensen är att skapa en branschöverskridande mötesplats i anslutning till Ölands Skördefest. Här möts politiker, intresseorganisationer, företagare, eldsjälar och andra intresserade årligen för att delta i arbetet med att utveckla Sverige som matnation och besöksmål. Svensk Fågel fick möjlighet att berätta om branschen med historiken från fryst klump till dagens förädlade produkter. Svensk Fågel passade även på att redogöra för den senaste konsumentundersökningen samt informera om den kommande kommunikationskampanjen. På MatlandetKonferensen delade Eskil Erlandsson även ut priset Årets Uppstickare till Qibbla Halal, ett företag som saluför importerad kyckling som inte uppfyller de krav som gäller i Sverige. Detta uppmärksammades av tidningen Fjädefä och resulterade i en rad frågetecken från branschens medlemmar. Kriterierna för priset kommer nu att ses över och LRF har meddelat att man kommer att göra en noggrannare granskning vid kommande utdelning. Fokus upphandling Att få upphandlingsansvariga att välja kvalitet framför pris är ett mycket viktigt mål för Svensk Fågel. När Upphandling 24, en konferens som vänder sig till upphandlingsansvariga i Sverige, genomfördes deltog Svensk Fågel för att nätverka och skaffa sig mer kunskap. Jorden och skogen på Skansen Återigen bemannade Svensk Fågel sin monter på Skansen med glada ambassadörer som sakkunnigt och lättillgängligt pratade om svensk kyckling. Skansendagarna är som vanligt bästa sättet för oss att få veta vad som snurrar i barnens huvud vad gäller kyckling och kalkon. Dessutom är det också ett härligt tillfälle att få berätta hur våra duktiga bönder jobbar varje dag, året om. Att få träffa bönder är tyvärr något som barnen i storstaden allt mer sällan får vara med om. Därmed blir kunskapen om och hur mat kommer till än mer främmande. Att våra svenska familjegårdar med djuruppfödning och egenproducerad spannmål inte är djurfabriker men storskaliga är en utmaning att berätta om men vi måste fortsätta göra det. Detta är kanske ett av de viktigaste uppdragen som våra medlemmar har. 16

17 Remisser och utredningar Remisser En viktig del av svensk Fågels verksamhet är att fungera som remissinstans. Under året har vi svarat på bland annat följande remisser: Jordbruksverkets förslag till ändringar i föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning, dnr /11 Svensk Fågel har sedan många år en antibiotikapolicy som innebär att förebyggande arbete för god djurhälsa ska främjas. I december 2011 tydliggjordes detta ytterligare i Svensk Fågels Djuromsorgsprogram. Svensk Fågel hade därför inga invändningar i förslaget om ändringar. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om förprövning Dnr /09 Svensk Fågel välkomnade Jordbruksverkets ambition att förenkla regelbördan, förstärka rättssäkerheten och skapa förutsägbarhet i besluten i samband med förprövning. De förslag som Jordbruksverket föreslår riktar sig till en mycket liten andel av den totala matfågelproduktionen. I praktiken leder det inte till regelförenkling för branschen och därmed ej heller någon minskning av den administrativa bördan. Jordbruksverket angående EU:s djurskyddsstrategi, dnr /12 I början av året lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till en ny strategisk handlingsplan för djurskyddsarbetet under åren Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgrupp under våren. Svensk Fågel ställde sig positiv till att en gemensam strategi utarbetas där man vid genomförandet av de gällande bestämmelserna utnyttjar de vetenskapliga och tekniska framsteg som gjorts för att förena djurskyddet med den ekonomiska verkligheten. Detta är också viktigt att beakta av samtliga medlemsstater inom EU och av de nationella myndigheterna som ansvarar för antagande och verkställande lagstiftning inom området. En översyn av föreskrifterna är ju också vad Eva Eriksson, utredaren till Djurskyddsutredningen, pekar på behöver göras. Det är ju inte förrän en översyn har gjorts som man vet om arbetet resulterar till modernare regelverk som innebär förenklingar med bibehållet djurskydd. Remissarbetet för att besvara den närmare 900 sidorsutredningen har skett genom ett samarbete mellan de olika branschorganisationerna och LRF. Därför har LRF huvudsakligen pekat på de övergripande frågorna medan branscherna besvarat de branschspecifika förslagen. Arbetet har fungerat mycket bra och det bygger sannolikt på att samsynen har varit hög. Detta måste regeringen ta till sig när sammanställningen nu ska göras. Utredaren anger vikten av samråd mellan myndighet och näringen som ska präglas av respekt och samarbetsvilja. Detta är självklart viktigt men också att det finns lyhördhet och respekt för professionen som finns i näringen. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur, dnr /12 Föreskriften ska implementera EU:s avlivningsförordning som trädde i kraft den 1 jan Huvudsakligen handlar förordningen om utbildning av slakteripersonal. Något som den svenska branschen länge arbetat med. Utbildningsmaterial har tagits fram och Svensk Fågel har godkänts som utbildningsansvarig för personal verksamma inom branschen. Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen samt hantering av vissa smittämnen, (SJVFS 2012:00, Saknr 4), dnr /12 Bestämmelsen innehåller bland annat hur och var smittsamma sjukdomar ska hanteras. Jordbruksverkets förslag till ändring och dess konsekvensanalys väckte en rad frågor. Syftet med anmälningsplikten saknas helt och vad avser myndigheten göra vid ett eventuellt positivt prov? Det är också oklart om det finns det tillräcklig vetenskap och beprövad erfarenhet för de åtgärder som kan bli aktuella. 17

18 Tekniskt underlag för Landsbygdsprogram , remiss L2012/1449 I diskussioner med Jordbruksverket har Svensk Fågel lyft problematiken kring att djurvälfärdsersättningar inom det framtida Landsbygdsprogrammet enbart ska beviljas lantbrukare som förbinder sig att göra insatser/djurskyddsåtaganden som går utöver lagkraven och som inte redan görs av alla (går utöver common practice ). Det är uppenbart att det missgynnar svenska kyckling- och kalkonbönder som genom frivilliga åtaganden redan efterlever både de långtgående krav som Sverige har avseende djurskydd inom nationell lagstiftning jämfört med EU-direktiv och förordningar samt deltar i en rad frivilliga kontrollprogram. Detta innebär också en snedvridning i förhållande till producenter utomlands som saluför produkter på den svenska marknaden, vilket idag beräknas omfatta cirka procent av den totala konsumtionen av fågelkött i Sverige. Remissvar till regeringens betänkande Bättre miljö minskade utsläpp (SOU 2011:86), M2012/1005/R I princip samtliga anläggningar inom matfågelbranschen anses som miljöfarlig verksamhet och behandlas som tillståndspliktig verksamhet. Majoriteten av verksamhetsutövarna i branschen är lantbruksföretagare och driver sin gård som privata näringsidkare med begränsade administrativa resurser. Dessa aspekter är viktiga att svenska representanter har med sig i framtida förhandlingar av BAT-slutsatser och framtida implementering av dessa. Beträffande ställningstagandet mellan generella föreskrifter och individuella prövningar ställde sig Svensk Fågel mer tveksamma till vilket förfarande som ska tillämpas. Den erfarenhet som branschen har kring prövningstillstånden är att de är kostsamma, tidsödande för den enskilde bonden och kan dessutom innebära mer långtgående regionala krav beroende på var i landet prövningen genomförs. Det har även aviserats att framtida tillståndsprövningar ska bli än mer kostsamma och det är därför viktigt att beakta dessa aspekter vid valet av implementering. Remiss gällande ny föreskrift avseende statistisk undersökning av djurinnehav, dnr /12 Svensk Fågel lämnade synpunkter om att data borde kunna inhämtas från annat befintligt register, exempelvis fjäderfäregistret, genom MKBansökan eller sammanställning från salmonellarapporterna som finns i varje län. Det skulle innebära en förenkling genom att myndigheterna sitter på ett flertal andra register som borde kunna tillämpas istället för att fråga djurägaren. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:67) om offentlig djurskyddskontroll Föreskriften reglerar hur kontrollen ska utföras, rapporteras och vilka typer av kontrollobjekt som i första hand ska prioriteras. Svensk Fågel lämnade genom LRF synpunkter på förslaget och ställde sig bakom en gemensam remissyttring. Utredningar Svensk Fågel har bidragit med fakta och synpunkter i bland annat följande utredningar: Jordbruksverkets och Nationell centrum för djurvälfärd (SLU) sammanställning på relevant forskning Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket och Nationella centrum för djurvälfärd att sammanställa relevant forskning, såväl svensk som internationell, kring hur man kan minska stressen för djur vid transporter. Svensk Fågel lämnade synpunkter med det fanns oklarheter vilket gjorde det svårt att se om det dessutom i sammanställning även behövdes en konsekvensutredning och därmed beaktat andra förutsättningar, tex. konsekvenser avseende ekonomiska aspekter och konkurrensförutsättningar. En ordinarie tillvägagångssätt i form av en offentlig statlig utredning hade därför hellre föredragits. Utredning om implementering av Industriutsläppsdirektivet (SOU 2011:86) Utredningen som hanterar EU:s nya industriemissionsdirektiv innebär bland annat en skärpning för tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT). Detta att kommer innebära större krav på branschen att bevaka de standarder som utarbetas i de bilagor som är anslutna till direktivet, de så kallade BREF-dokumenten, eftersom de kommer 18

19 att få större betydelse och därmed bli bindande när nya tillstånd ska lämnas. Tekniskt underlag till framtida Landsbygdsprogram Landsbygdsprogrammet där Jordbruksverket fått i uppdrag att lämna förslag för ett nytt program för perioden ska vara förenliga med regeringens mål om regelförenkling. Djurskyddsstöd ska beviljas lantbrukare som på frivillig basis förbinder sig att göra insatser som utgörs av ett eller flera djurskyddsåtagaden. Men detta gäller endast åtagande som går utöver lagkraven och som inte redan görs av alla (går utöver common practice ). De ska tillföra extra djurvälfärd och helst innefatta vetenskapliga studier som styrker detta. Konsekvensen riskerar att bli att svenska skattebetalare betalar resten av EU:s kycklingbönder för att införa samma tuffa krav som de svenska kycklingbönderna redan följer. De svenska bönderna missar stödet för att Sverige är föregångare och har antagit alla de vetenskapliga, och icke vetenskapliga krav, som finns att hämta på marknaden. Därmed tappar man incitamentet för att ligga långt före och signalen är att endast vidta förbättringsåtgärder om det sker genom subvention och inte utifrån vad konsumenten eller marknaden önskar. Eller det viktigaste av allt vad lantbrukaren anser är bäst för sina djur. Rapport från Jordbruksverket om administrativa kostnader För att få en uppfattning om hur många och vilka krav som jordbruksföretag omfattas av så inventerar den här utredningen både myndighetskrav och branschkrav utifrån ett företagsperspektiv. Det är i hög grad Jordbruksverket som ligger bakom många av de kontroller och administrativa kostnader som uppstår även om utredningen gör sitt bästa för att påvisa att det egentligen är branschkrav som styr kontroll och administration. Utredningen är inte särskilt kritisk till om myndigheternas kontroller och kostnader verkligen behövs eller fyller ett viktigt syfte. Den här rapporten bör därför genomföras av oberoende/ externa konsulter om man har för avsikt att verkligen granska och tydliggöra vilka hinder det finns för att främja en konkurrenskraftig lantbruksproduktion i Sverige. Utvärdering av sänkta avgifter för köttkontrollen Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera hur den från 2012 genomförda generella nedsättningen av köttkontrollavgifterna har kommit primärproducenterna tillgodo. Branschen har genom uppfödargruppen och inom Svensk Fågels styrelse beslutat att nedsättningen ska användas till gemensamma aktiviteter som främjar svensk matfågelkonsumtion. I svaret har också frågan lyfts om bristen kring effektivisering av kontrollen riskerar att innebära att kostnaden för kontrollen fortsätter att stiga för medlemsföretagen. 19

20 Forskning Viktiga forskningsprojekt Svensk Fågels medverkan i angelägna forskningsprojekt är viktigt för att fördjupa och bredda kunskapen inom områdena djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Svensk Fågel och Uppfödargruppen inom Svensk Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel för att finansiera ett flertal forskningsprojekt via Stiftelsen Lantbruksforskning. Beviljade och pågående projekt 2012: Pesticidprojekt med SIK Projektet syftar till att utvärdera internationella hållbarhetsstandarder för sojaproduktion med avseende på hantering och användning av pesticider i produktionen. Kunskaperna om hur väl standarderna tar hänsyn till faktiska miljöeffekter av pesticiderna ska utgöra ett underlag för företag inom livsmedelindustrin (framför allt foderföretag) som köper in soja. 20

21 Kommunikation Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2012 publicerades fyra nummer med kända och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat innehållit intervju med matkonnässören Carl-Jan Granqvist, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott Matilda Ernkrans och rikslikare Lotta Waldenstedt. Webbsidan Webbsidan utvecklas ständigt och chefredaktören jobbar ständigt för att hålla den fräsch och uppdaterad. Svenskfågelbloggen På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva inlägg och berätta om vardagliga frågor och tankar kring arbetet. Svensk Fågel på Facebook Svensk Fågel har en sida på Facebook för att kunna kommunicera med den målgrupp som befinner sig där. På sidan läggs intressanta matfågelrelaterade artiklar upp liksom recept och lite mer lättsamma nyheter. Hemma hos Den kända TV-kocken Filip Fastén gjorde i början av året ett hemma hos-besök hos Linda som driver bloggen Matstugan, vinnare av tävlingen om det bästa vita julbordet. Linda fick tillaga en kycklingrätt tillsammans med Filip och fick med sig en massa smarta tips kring hur man ska tillaga fågel på bästa sätt. Filip har även tidigare besökt medlemmarna Ola och Åsa på Röhls går i Sörmland. Konsumentundersökningen Under året genomförde Svensk Fågel en konsumentundersökning med medel från Matlandet Sverige som återigen visade att svenska konsumenter, när de får välja, helst väljer svenskt. Orsakerna till detta pekar undersökningen kan vara många; allt från att det känns tryggare och säkrare tack vare det långa och ihärdiga arbetet som svenska bönder lagt ner för att leverera en säkrare och tryggare kyck-ling. Andra orsaker är till exempel att man vill stötta bonden och därmed bevara en levande landsbygd som genererar arbetstillfällen, eller att bonden har en högre djurvälfärd i sin uppfödning eller helt enkelt för att den svenska kycklingen är godare och klimatsmartare. Pippi på Svensk Fågel Under 2012 genomförde Svensk Fågel bloggprojektet Pippi på Svensk Fågel Syftet med projektet var att möta den yngre moderna konsumentkretsen och få dem att uppmärksamma vår märkning och välja svensk kyckling och kalkon. De tio utvalda bloggarna var familjebloggare som blev ambassadörer för Svensk Fågel. Bloggarna lagade kyckling på olika teman i fem utmaningar och sedan fick deras läsare rösta på de olika bidragen. Under hela året hade de en widget på sin blogg där de visade att de tävlade i Pippi på Svensk Fågel. Sammanlagt lästes de olika inläggen gånger och 6000 personer lade sina röster på tävlingen. Då är inte spridningen på andra bloggar eller twitter inräknade. I slutet av året utsågs Gunnar Skarland som driver bloggen Heja Abbe till Årets kycklingbloggare. Pippi på We R Family Hela bloggtävlingen startades upp på bloggeventet We R Family som arrangerades i april av Loppi.se. Svensk Fågel närvarade med Urban Kvarnefält och hans söner som presenterade tävlingen och bjöd på goda kycklingrätter. Dessutom deltog två av Svensk Fågels kycklingbönder som berättade om sin vardag i kycklingstallet och men även om sin roll som föräldrar och tankar kring matlagning. 21

22 Cirka 200 mat- och familjebloggare var på plats och Svensk Fågels monter var välbesökt under hela eventet. För gästerna var eventet också en möjlighet att knipa den tionde och sista platsen i tävlingen Pippi på Svensk Fågel. Många nyfikna bloggare anmälde sitt intresse och en valdes ut. Mästerbloggarnas final Den 14 november samlades bloggarna och tre utmanare i Pippi på Svensk Fågel för tävlingens grand final på PS Matsal. Tävlingen gick ut på att stycka och laga svensk kyckling på tid. Deras insatser bedömdes av ingen mindre än stjärnkocken Leif Mannerström och Ubbe Kvarnefält från Sveriges Mästerkock. Finalen dokumenterades också och kommer att mynna ut i en digital broschyr som berättar om tävlingen och lyfter upp de bästa recepten. Svensk Fågels kommunikationskampan Det var glädjande att styrelsen under 2012 beslutade att satsa hårt på att fortsätta lyfta fram sin blågula kvalitetsmärkning. Matfågelbranschen var först med att enas bakom en gemensam märkning som garanterar att kycklingen och kalkonen är född, slaktad och förädlad i Sverige under tuffa kontrollprogram. En arbetsgrupp tillsattes med företrädare från medlemsföretagen samt ordförande och vd på Svensk Fågel. Uppdraget efter en pitch gick till Hero Kommunikation och Dallas och deras idé att kolla efter den gula pippin och vardagskvalitet. Ubbe Kvarnefält från Sveriges Mästerkock är kampanjens ansikte utåt. TV-reklam, annonser, butiksmaterial och kampanjsida Hero Kommunikation agerade huvudbyrå och producerade tillsammans med Dallas och Social Club två reklamfilmer med Ubbe Kvarnefält som lagar svensk kyckling tillsammans med sonen Jesper Kvarnefält och grannflickan. Filmerna visades under hösten 2012 och våren 2013 på TV4. Två varianter av annonser för magasin togs fram med bilder på Ubbe Kvarnefält och budskapen Kolla efter den gula pippin! och Dé é dé som é kvalité!. Sju blågula skyltar och klistermärken med budskapen formgavs och användes ute i butik på hyllor och frysdiskar under hösten. Till kampanjen kopplades även en kampanjsida på webben, gulapippin.se, med information om kampanjen, svensk kyckling och tävlingar. Kampanjen kickade igång på Moderna Museet Den 28 augusti lanserades kampanjen inför journalister, opinionsbildare och bloggare inom mat, hälsa, jordbruk och handel. Förmiddagen inleddes med en fika med bloggarna i Svensk Fågels tävling Pippi på Svensk Fågel. Resultatet från konsumentundersökningen presenterades, ordförande Per Lindahl berättade om livet som kycklingbonde och kostekonomen Anna Sjögren pratade om de senaste koströnen om kyckling 22

23 relaterat till den uppdaterade versionen av broschyren Det goda valet. finns även på Svensk Fågels webbsida där det även finns möjlighet att beställa material. Ubbe Kvarnefält var hemlig gäst och berättade om sin medverkan i kampanjen samt sin syn på mat och kvalitet. Nobelkocken Malin Söderström bjöd på tre goda kycklingrätter speciellt framtagna till lunchen. Gästerna fick med sig en goodie bag med recepten från lunchen, mer information om kampanjen, broschyren Det goda valet samt biljetter till Moderna Museets brunch. Svensk Fågel debatterar Svensk Fågel har figurerat på debattsidor under flera gånger under Något som präglade året var att Djurens rätt valde att fokusera på kycklingar och deras debattutspel kring den svenska kycklingbranschen duggade tätt. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året. Under året har reportage gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Att veta vad man äter Under året har broschyren Att veta vad man äter uppdaterats. Det är en skrift som visar upp hela den svenska matfågelbranschen med dess arbete för att stärka mervärdet i hela värdekedjan. Allt från djuromsorg till klimatsmarthet avhandlas. Skriften är uppdaterad med den senaste statistiken och fakta samt med ny form och bilder. Skriften vänder sig främst till opinionsbildare. Kyckling är klimatsmart Under året uppdaterades broschyren Kyckling är klimatsmart. Skriften berättar om den klimatsmarta kycklingen och förklarar varför kycklinguppfödning genererar så pass små mängder växthusgaser jämfört med andra köttslag. Den senaste statistiken i detta ständigt debatterade ämne lades till och även fakta kring soja i foder. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingen och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner Nytryck under 2012 Världens bästa kyckling Att veta vad man äter Kyckling är klimatsmart Fyra klimatsmarta skäl Det goda valet Beställt under 2012 Att veta vad man äter Världens bästa kyckling Kyckling är klimatsmart Det goda valet Fyra klimatsmarta skäl ex ex ex ex ex ex ex ex 957ex ex 23

24 Fakta Svensk Fågel Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas Riskförbunds huvudkontor i Stockholm och sitter numera i öppet landskap då hyresvärden beslutat att inga hyresgäster på plan 7 får sitta i egna arbetsrum. På samma våningsplan finns även Svensk Kött, Svenska Ägg (som under år 2013 lämnat lokalerna) samt LRF:s dotterbolag Samköp. Pia Gustafsson ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Salmonella, Campylobacter samt KC-programmet. Rikslikaren Lotta Waldenstedt anlitas som djurskydds- och foderexpert. Hon är anställd av Agria och utför bland annat besiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Elisabeth Secher ansvarar för ekonomi, administration och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Elisabeth har även under året övertagit större delar av den administrativa verksamheten, se nedan. Sven Secher ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Anna Cedergren, Tomas Fyhr och Maria Vikberg på Hero Kommunikation stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med allt från strategiska kommunikationsplaner till debattsvar och krishantering samt produktioner och Facebook-administration. Torgil Folger och Daniel Andersson på ITkonsultföretaget Agriprim supportar de tekniska lösningarna för TUPPEN och IT. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning samt fram till butik. SJV:s referensgrupp för matfågel Består av representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Djurskyddet Sverige och företrädare för branschen. Försäkringsgruppen Består av representanter för uppfödare och företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen för Svensk Fågels medlemmar. Falkenbergsgruppen Har som uppgift att diskutera och föra en dialog mellan olika aktörer inom branschen om aktuella problem i uppfödning och produktion. Representanter skall finnas från varje grupp och företag. Från respektive grupp ska aktuella problem tas vidare till samarbetsgruppen. Sammankallande är chefsveterinär Pia Gustafsson. Beredningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt arbetar med avel och produktion av fjäderfä i Sverige. 24

25 Fakta Svensk Fågel Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor om campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Förkortningar SJV Jordbruksverket SMI Statens Smittskyddsinstitut SLV Statens Livsmedelsverk SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB SLF Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Lantbrukarnas Riksförbund Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan salmonellakontroll/ besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Smittutredningsgruppen Smittutredningsgruppen (SUG) består av representanter från Agria och Svensk Fågel. Gruppens syfte är att utreda och komma med förslag till åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra att diagnostisera. Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 22 mars 2013 klockan Ronneby Brunn. Kvällen avslutas med en festmiddag. Medlemmar i Svensk Fågel Ett nytt medlemsregister har under året tagits fram som enklare ska kunna administreras och uppdateras trots att kansliet sitter utspritt i landet. Vidare ska registret enkelt kunna administrera utskick till medlemmarna och akut vid behov. 25

26 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels medlemmar Uppfödare Kläckerier Slakteriföretag Fodertillverkare mm Övriga medlemmar Totalt Styrelsen Jenny Andersson Uppfödare Elisabeth Nilsson Uppfödare Per Lindahl Ordförande Uppfödare Jan Pettersson Kläckeriföretag Erik Hult Kläckeriföretag Leif Bergvall Hansen Slakteriföretag Jimmy Samuelsson Vice Ordförande Slakteriföretag Peter Lagerberg Slakteriföretag Anna Månsson Fodertillverkning och övriga Maria Donis Vd Svensk Fågel Suppleanter till uppfödare Ulrik Larsson Ulrika Magnesson Anders Larsson Suppleanter till kläckeriföretag Bengt Persson Olle Persson Suppleanter till slakteriföretag Jan Håkansson Reinhold Svensson Bengt-Göran Johansson Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Joachim Brahce Revisor Björn Sténson Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 26