fukttillstånd med mätdata



Relevanta dokument
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning - Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars

Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata

Inverkan av försmutsning av sprinkler

Undersökning av rotorväxlares överföring

Regenerativ värmeväxling utan renblåsning

Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning. uppdelad efter vatteninnehåll. Lars Jensen

Värmeförlust för otäta isolerade kanalsystem

Regenerativ ventilationsåtervinning

Tillräcklig utspädning av brandgaser

Skattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring

Tillräcklig utspädning av brandgaser

Dimensionerande lägsta utetemperatur

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Brandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller

Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning. utetemperatur under noll

Förgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling

Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata

Luftbehandling Funktion och underhåll

Utformning av sprinklersystem

Fuktstabilitet vid regenerativ värmeväxling. Lars Jensen

Fukttillskott i frånluft Jensen, Lars

Brandgasventilation av ett tågtunnelsystem

Jensen, Lars. Published: Link to publication

Mer fuktreglering av regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication

Byggnadsformens betydelse

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftström för skydd mot brandgasspridning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

Datorsimulering av installationstekniska system

Regenerativ värmeväxling och renblåsning

Fuktöverföring vid regenerativ värmeväxling

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Varför uppkommer utvändig kondens?

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad Jan Risén

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Testrapport Airwatergreen, FLEX

HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

Tryckfall för spalt med rektangulär 180º-böj

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Hygro- och hygrotermogivare (kapacitiv) Stavutförande med anslutningshuvud 4 20 ma eller DC 0 10 V Enligt typblad

Flexit bostadsventilation

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Ersättningsluft vid spiskåpeforcering eller undertrycksproblem

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Bästa inneklimat. till lägsta energikostnad. Gunnel Forslund Jan Forslund

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Alternativ 2. VAV ( luftkylning )

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

Fukt i fastighet och våtrum

Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie

Byggnaders värmeisolering Föreskrifter 2010

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

STOR A KROKEK Ödeshög

Renblåsning och rotorkanalform

SPRAYISOLERING FRÅN ISOGREEN

Växthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik

Rapport luftavfuktare

Ny prissättning Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Renblåsning med diffusion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskar om att byta till större boende

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Ventilationsaggregat RDAA

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

Redovisning från Ashrae med VIP-Energy version 3

Utetemperaturberoende årsenergibehov

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Härene 9:1. Södra Härene Lärarbostaden

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Besiktningsrapport Ellene 13:1

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. Fastigheten och dess användning.

Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö

Transkript:

Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT/746

Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetet ligger i Lund, som har 4 invånare. En del forsknings och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 666 och har idag totalt 6 anställda och 4 studerande som deltar i ett 9tal utbildningsprogram och ca fristående kurser erbjudna av 88 institutioner. Avdelningen för installationsteknik Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat. Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rökspridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara projekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.

Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen

Lars Jensen, 2 ISRN LUTVDG/TVIT/746SE(5) Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box 8 22 LUND

Innehållsförteckning Inledning 5 2 Fördelningsfunktioner 7 Karlstad hus 5 8 Kiruna hus 5 8 Malmö hus 4 28 Sundsvall hus 4 36 3 Resultatsammanställning 45 Kommentar Frånluftens vatteninnehåll 45 Kommentar Frånluftens relativa luftfuktighet 46 Kommentar Fukttillskott 47 Kommentar Total uppfuktning 48 Kommentar Fuktverkningsgrad 48 Kommentar Relativ kondenstemperatur 49 Slutkommentar 5 3

4

Inledning Syftet med denna arbetsrapport är att simulera fuktförhållanden för bostäder med ett givet fukttillskott och regenerativ ventilationsvärmeåtervinning. Det som skiljer regenerativ ventilationsvärmeväxling mot rekuperativ dito är att även fukt återvinns. En regenerativ ventilationsvärmeväxlare kan ha en hygroskopisk rotor, men en ren metallrotor återvinner även fukt genom kondens som överförs från frånluft till tilluft. Fuktverkningsgraden ökar med ökande vatteninnehåll i frånluften. Denna självförstärkande effekt medför att mycket höga fukttillstånd kan uppnås om det bara finns ett viss fukttillskott. Arton olika uppmätta fukttillskott från fyra olika orter kommer att användas. Dessa mätdata har tidigare undersökts in en arbetsrapport TVIT /749. Beräkningsmodellen som kommer att användas finns beskriven i arbetsrapport TVIT /748 och är där benämnd som basfallet. Beräkningsmodell har haft tjugo beräkningselement. Renblåsning har införts genom att tilluftens medelvärde beräknas över ett halvt varv minskat med renblåsningssektor. Basfallet data är rotormaterial aluminium, rotordjup 2 mm, rotorkanaldiameter 2 mm, godstjocklek för rotormaterial.5 mm, varvtid 6 s och värmeövergångstal 4 W/Km 2. Detta ger en torr verkningsgrad på 69. Många rotorer har högre verkningsgrad än. Beräkningsmodellen behandlar endast vattenånga och fritt vatten och inte vatten i fast form som is. Felet bedöms vara litet, eftersom fasövergångsvärmet mellan vattenånga och vatten är nästan sju gånger större än för fasövergången mellan vatten och is. Den givna värmeöverföringsförmåga hos rotorn begränsar övergång mellan vattenånga och is något jämfört fasövergång mellan vattenånga och vatten. Det krävs att mer värme överförs genom rotorn när övergång sker mellan vattenånga och is än mellan vattenånga och vatten. Slutsatsen är att fuktåtervinningen blir något högre än den borde vara utan att ändra ångbildningsvärmet. En ändring av ångbildningsvärmet med en faktor.2 ger en minskning av fuktverkningsgraden med mellan. och.2, vilket nästa är försumbart. Byggnaden har simulerats med en fuktomsättningstid på 3 h, vilket innebär att den normala luftomsättningstiden på 2h för bostäder. Tilluftsflödet och frånluftsflödet har varit lika stora. Det har inte funnits något infiltrations eller exfiltrationsflöde. Frånluftens vatteninnehåll är i starten lika med uteluftens vatteninnehåll summerat med fukttillskottet. Detta motsvara fallet utan fuktåtervinning. Resultatet kommer att redovisas som fördelningsfunktioner för åtta olika variabler, vilka är vatteninnehåll för uteluft, tilluft och frånluft, relativ luftfuktighet för inneluft (frånluft), fukttillskott, uppfuktning, fuktverkningsgrad och relativ daggpunktstemperatur (kondenstemperatur). Jämförelse kommer att ske mot högsta vatteninnehåll vintertid om 7 (SOSFS 999:2) och högsta uppfuktning vintertid om 2.5 (SOSFS 999:25). 5

De tillgängliga mätningarna omfattar ett helt år med ett mätintervall om 3 min. För varje flerbostadshus har den tjugodagarsperiod valts ut med högsta fukttillskott och med felfria data. Antalet data blir därför 96. Detta begränsade urval i tiden har gjorts för att beräkningstiden inte skall bli för lång. Några data för de valda testperioderna redovisas i Tabell.. Tabell. Medelvärden uteklimat och fukttillskott samt startdygn för vald tjugodygnsperiod. ort hus nr temperatur C vatteninnehåll fukttillskott startdygn Karlstad 5.22 2.38 2.53 29 26 Karlstad 2 5.22 2.38 2.4 29 26 Karlstad 3 5.22 2.38 2.56 29 26 Karlstad 4 3.97 2.5 2.82 28 355 Karlstad 5 3.97 2.5 2. 28 355 Kiruna 6.4 7.93 29 2 Kiruna 2 6.4 7.7 29 2 Kiruna 3 6.4 7.6 29 2 Kiruna 4 6.4 7.36 29 2 Kiruna 5 6.4 7.79 29 2 Malmö 3.2 2.24 28 322 Malmö 2 3.2.74 28 322 Malmö 3 3.2.88 28 322 Malmö 4 3.2.83 28 322 Sundsvall 9..8 2.26 29 48 Sundsvall 2 9..8.55 29 48 Sundsvall 3 9..8 2.8 29 48 Sundsvall 4 9..8.73 29 48 Resultatet redovisas i fyra diagram per bostadshus i avsnitt 2 och i sex sammanställande tabeller i avsnitt 3. Resultatet kommenteras sist i avsnitt 3. 6

2 Fördelningsfunktioner Simuleringsresultatet redovisas med fyra diagram per bostadshus. Samtliga diagram har hjälplinjer för sannolikheterna, och och till detta tillkommer vissa särskilda hjälplinjer för olika gränsvärden. Parametervärden för de tre sannolikheterna och alla hus redovisas i avsnitt 3 med en tabell för varje variabel. Vatteninnehåll för uteluft, tilluft och frånluft redovisas med fördelningsfunktioner i Figur 8.. De tre kurvorna visar att uteluften har lägst vatteninnehåll och frånluften har högsta vatteninnehåll. De tre kurvorna får inte misstolkas som någon slags samtidighet. Linjen för vatteninnehållet 7 finns också inritad. Enligt SOSFS 999:2 bör rumsluftens vatteninnehåll inte regelmässigt överskrida 7 under vintertid. Fukttillskott och uppfuktning redovisas i Figur 8.2. Linjen för vatteninnehållet 2.5 finns också inritad. Enligt SOSFS 999:25 bör uppfuktningen totalt inte regelmässigt överskrida 2.5 under vintertid. Uppfuktningen är skillnaden mellan frånluftens och uteluftens vatteninnehåll. Uppfuktning och fukttillskott är samma sak om det inte finns någon fuktåtervinning. Diagramaxlar är de samma som i Figur.8. för att underlätta jämförelser. Fuktverkningsgraden redovisas i Figur 8.3. Den relativa daggpunktstemperaturen eller kondenstemperaturen redovisas i Figur 8.4 för att kunna jämföras med den relativa inre yttemperaturen för olika byggnadsdelar. Om den relativa daggpunktstemperaturen är högre än den relativa inre yttemperaturen sker kondensutfällning på ytan. Den relativa daggpunktstemperaturen T dr och den relativa inre yttemperaturen T yr kan skrivas som följer: T dr = ( T d T u ) / ( T i T u ) () (2.) T yr = ( T y T u ) / ( T i T u ) = U m i () (2.2) där T d daggpunktstemperatur, C T y inre yttemperatur, C T u utetemperatur, C T i innetemperatur, C U Uvärde, W/Km 2 m i inre övergångsmotstånd, m 2 K/W Det inre övergångsmotståndet brukar sättas till.3 m 2 K/W. Fem hjälplinjer för T yr med U värde, 2, 3, 4 och 5 har ritats in för att kunna bedöma om kondens sker eller inte för byggnadsdelar med givet Uvärde. Några kommentarer görs inte här utan i avsnitt 3 med de sammanställande resultattabellerna. 7

r f Karlstad hus start 29 dygn 26 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Karlstad hus. Karlstad hus start 29 dygn 26 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Karlstad hus. 8

Karlstad hus start 29 dygn 26 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Karlstad hus. Karlstad hus start 29 dygn 26 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Karlstad hus. 9

r f Karlstad hus 2 start 29 dygn 26 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 2. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Karlstad hus 2. Karlstad hus 2 start 29 dygn 26 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 2.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Karlstad hus 2.

Karlstad hus 2 start 29 dygn 26 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 2.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Karlstad hus 2. Karlstad hus 2 start 29 dygn 26 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 2.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Karlstad hus 2.

r f Karlstad hus 3 start 29 dygn 26 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 3. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Karlstad hus 3. Karlstad hus 3 start 29 dygn 26 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 3.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Karlstad hus 3. 2

Karlstad hus 3 start 29 dygn 26 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 3.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Karlstad hus 3. Karlstad hus 3 start 29 dygn 26 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 3.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Karlstad hus 3 3

r f Karlstad hus 4 start 28 dygn 355 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 4. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Karlstad hus 4. Karlstad hus 4 start 28 dygn 355 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 4.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Karlstad hus 4. 4

Karlstad hus 4 start 28 dygn 355 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 4.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Karlstad hus 4. Karlstad hus 4 start 28 dygn 355 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 4.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Karlstad hus 4 5

r f Karlstad hus 5 start 28 dygn 355 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 5. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Karlstad hus 5. Karlstad hus 5 start 28 dygn 355 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 5.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Karlstad hus 5. 6

Karlstad hus 5 start 28 dygn 355 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 5.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Karlstad hus 5. Karlstad hus 5 start 28 dygn 355 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 5.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Karlstad hus 5 7

r f Kiruna hus start 29 dygn 2 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 6. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Kiruna hus. Kiruna hus start 29 dygn 2 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 6.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Kiruna hus 8

Kiruna hus start 29 dygn 2 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 6.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Kiruna hus. Kiruna hus start 29 dygn 2 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 6.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Kiruna hus. 9

r f Kiruna hus 2 start 29 dygn 2 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 7. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Kiruna hus 2. Kiruna hus 2 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 7.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Kiruna hus 2. 2

Kiruna hus 2 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 7.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Kiruna hus 2. Kiruna hus 2 start 29 dygn 2 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 7.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Kiruna hus 2. 2

r f Kiruna hus 3 start 29 dygn 2 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 8. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Kiruna hus 3. Kiruna hus 3 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 8.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Kiruna hus 3. 22

Kiruna hus 3 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 8.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Kiruna hus 3. Kiruna hus 3 start 29 dygn 2 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 8.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Kiruna hus 3. 23

r f Kiruna hus 4 start 29 dygn 2 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Kiruna hus 5. Kiruna hus 4 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Kiruna hus 5 24

Kiruna hus 4 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 9.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Kiruna hus 4. Kiruna hus 4 start 29 dygn 2 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 9.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Kiruna hus 4 25

r f Kiruna hus 5 start 29 dygn 2 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Kiruna hus 5. Kiruna hus 5 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Kiruna hus 5 26

Kiruna hus 5 start 29 dygn 2 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Kiruna hus 5. Kiruna hus 5 start 29 dygn 2 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Kiruna hus 5 27

r f Malmö hus start 28 dygn 322 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Malmö hus. Malmö hus start 28 dygn 322 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Malmö hus. 28

Malmö hus start 28 dygn 322 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Malmö hus. Malmö hus start 28 dygn 322 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Malmö hus. 29

r f Malmö hus 2 start 28 dygn 322 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 2. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Malmö hus 2. Malmö hus 2 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 2.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Malmö hus 2 3

Malmö hus 2 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 2.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Malmö hus 2. Malmö hus 2 start 28 dygn 322 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 2.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Malmö hus 2. 3

r f Malmö hus 3 start 28 dygn 322 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 3. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Malmö hus 3. Malmö hus 3 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 3.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Malmö hus 3. 32

Malmö hus 3 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 3.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Malmö hus 3. Malmö hus 3 start 28 dygn 322 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 3.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Malmö hus 3. 33

r f Malmö hus 4 start 28 dygn 322 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 4. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Malmö hus 4. Malmö hus 4 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 4.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Malmö hus 4 34

Malmö hus 4 start 28 dygn 322 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 4.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Malmö hus 4. Malmö hus 4 start 28 dygn 322 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 4.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Malmö hus 4 35

r f Sundsvall hus start 29 dygn 48 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 5. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Sundsvall hus. Sundsvall hus start 29 dygn 48 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 5.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Sundsvall hus 36

Sundsvall hus start 29 dygn 48 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 5.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Sundsvall hus. Sundsvall hus start 29 dygn 48 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 5.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Sundsvall hus. 37

r f Sundsvall hus 2 start 29 dygn 48 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 6. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Sundsvall hus 2. Sundsvall hus 2 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 6.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Sundsvall hus 2 38

Sundsvall hus 2 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 6.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Sundsvall hus 2. Sundsvall hus 2 start 29 dygn 48 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 6.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Sundsvall hus 2 39

r f Sundsvall hus 3 start 29 dygn 48 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 7. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Sundsvall hus 3. Sundsvall hus 3 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 7.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Sundsvall hus 3 4

Sundsvall hus 3 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 7.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Sundsvall hus 3. Sundsvall hus 3 start 29 dygn 48 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 7.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Sundsvall hus 3. 4

r f Sundsvall hus 4 start 29 dygn 48 data 96..2.3.4.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Vatteninnehåll x u x t x f Figur 8. Fördelningsfunktion för vatteninnehåll ute, till och frånluft Sundsvall hus 4. Sundsvall hus 4 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 Fukttillskott x och uppfuktning x f x u Figur 8.2 Fördelningsfunktion för fukttillskott och uppfuktning Sundsvall hus 4 42

Sundsvall hus 4 start 29 dygn 48 data 96.4.3.2...2.3.4 Fuktverkningsgrad x Figur 8.3 Fördelningsfunktion för fuktverkningsgrad Sundsvall hus 4. Sundsvall hus 4 start 29 dygn 48 data 96 U W/Km 2 5 4 3 2 m i.3 m 2 K/W.4.3.2...2.3.4 Relativ daggpunktstemperatur T dr Figur 8.4 Fördelningsfunktion för relativ daggpunktstemperatur Sundsvall hus 4 43

44

3 Resultatsammanställning I detta avsnitt sammanställs resultat för alla fördelningsfunktioner redovisade i avsnitt 2. Gränsvärden för att en variabel ligger under detta beräknas för sannolikheterna, och sant sannolikheten för att ett visst gränsvärde redovisas i Tabell 3.6 för frånluftens vatteninnehåll och relativa luftfuktighet, fukttillskott, total uppfuktning, fuktverkningsgrad och relativ kondenstemperatur. Sannolikhetsvärdena, och kan översättas till tio, fyra och två dygn av tjugo. Kommentar Frånluftens vatteninnehåll Gränsen 7 överskrids mer än halva tiden för tre hus i Karlstad och för fyra dygn för de två övriga husen i Karlstad. Gränsen 7 överskrids aldrig för husen i Kiruna. Data för Malmö visar att gränsen 7 för de fyra husen överskrids under åtta, mindre än ett dygn, två respektive två dygn. Gränsen 7 överskrids under minst två dygn av tjugo för två av husen i Sundsvall och inte alls för de två övriga husen. Tabell 3. Kvantilgränser och sannolikhet för frånluftens vatteninnehåll ort hus nr kvantilgräns kvantilgräns kvantilgräns P x < 7 Karlstad 8.3 8.56 9..73 Karlstad 2 6.3 7.6 7.5 72 Karlstad 3 8.8 8.72 9.8.65 Karlstad 4 9.6 >. >..9 Karlstad 5 6.36 7.4 7.4 85 Kiruna 4.62 5.5 5.34. Kiruna 2 3.79 4.3 4.46. Kiruna 3 3.47 3.9 4.2. Kiruna 4 2.96 3.24 3.44. Kiruna 5 3.97 4.42 4.62. Malmö 6.52 8.2 8.66 9 Malmö 2 5.29 6.6 6.72 67 Malmö 3 5.5 6.22 6.99 Malmö 4 5.44 6.9 6.96 5 Sundsvall 6.35 6.94 7.2 2 Sundsvall 2 4.3 4.56 4.75. Sundsvall 3 5.84 6.67 7.3 92 Sundsvall 4 4.44 5. 5.22. 45

Kommentar Frånluftens relativa luftfuktighet Siffrorna för kvantilgränser och sannolikhet för luftens relativa luftfuktighet redovisas i Tabell 3.2 visar att den relativa luftfuktigheten överskrids påtagligt för fyra fall, marginellt i sex fall och inte alls för resterande tio fall. Den tidigare använda gränsen 7 kan översättas till en relativ luftfuktighet om.45 vid en temperatur om 2 C. Tre av husen i Karlstad, nr, 3 och 4, ligger över värde under 4, 5 respektive nästan 2 dygn. Hus 2 och 5 ligger lägre och har dock en relativ luftfuktighet över.4 under halva testperioden. Husen i Kiruna ligger alla under gränsen och under.3 under halva testperioden. Det senare gäller även för tre av fyra hus för arton dygn utav tjugo. Husen i Malmö har en luftfuktighet något över.3 för tre hus och över.4 för ett hus under halva testperioden. Ett hus ligger över under minst fyra dygn. Tre hus ligger över.4 under minst två dygn. Tre hus i Sundsvall går inte alls över den relativa luftfuktigheten och ytterst marginellt för det fjärde huset. Under två dygn är den relativa luftfuktigheten högre än.4 för två hus och över.3 för resterande två hus. Tabell 3.2 Kvantilgränser och sannolikhet för frånluftens relativa luftfuktighet ort hus nr kvantilgräns kvantilgräns kvantilgräns P x < Karlstad 2 47 82.32 Karlstad 2.42.452.48 56 Karlstad 3 23 58 87.244 Karlstad 4 5 68 86.7 Karlstad 5.47.45.473 8 Kiruna.295.329.34. Kiruna 2.24.275.285. Kiruna 3.222.249.256. Kiruna 4 9.28.22. Kiruna 5.254.283.295. Malmö.47 25 54 28 Malmö 2.338.387.43. Malmö 3.352.397.447 9 Malmö 4.347.396.444. Sundsvall.46.444.46. Sundsvall 2.258.29.34. Sundsvall 3.373.426.449 79 Sundsvall 4.284.32.334. 46

Kommentar Fukttillskott Fukttillskottet borde vara oberoende av uteklimatet, men eftersom fukttillskottet är ventilationsberoende kan klimatberoende vädring påverka fukttillskottet. Fukttillskottet som redovisas här är det uppmätta utan någon ventilationsteknisk fuktåtervinning. Den totala uppfuktningen, där fuktåtervinning ingår, är givetvis det som skall undersökas. Kravet på fukttillskott är 2.5. Denna gräns överskrids för alla hus utom ett. Om kravet sätts till minst ett dygn över gränsen, blir utfallet att tretton av arton hus har ett fukttillskott som är större än 2.5 under nitton utav tjugo dygn. De fem husen i Karlstad ligger över 2.5 under minst, 2,, respektive 4 dygn. Endast ett hus i Kiruna ligger över 2.5 under nästan två dygn. Fyra hus ligger under 2 minst halva testperioden. Husen i Malmö och Sundsvall har fukttillskott snarlika de som för Kiruna. Gränsen 2.5 överskrids under 4, 2, 2, respektive 2 dygn. Endast två hus i Sundsvall överskrider 2.5 under minst fyra dygn. Tabell 3.3 Kvantilgränser och sannolikhet för uppmätt fukttillskott ort hus nr kvantilgräns kvantilgräns kvantilgräns P x < 2.5 Karlstad 2.52 2.9 3.3.482 Karlstad 2 2.9 2.43 2.67 4 Karlstad 3 2.57 2.92 3.7.438 Karlstad 4 3.4 3.45 3.62.299 Karlstad 5 2.6 2.53 2.74 76 Kiruna 2.9 2.34 2.48 4 Kiruna 2.8 2.9 2.23 83 Kiruna 3.72.97 2.9 97 Kiruna 4.43.64.75. Kiruna 5.87 2. 2.23 83 Malmö 2.23 2.8 3. 54 Malmö 2.74 2.37 2.6 44 Malmö 3.9 2.39 2.68 32 Malmö 4.8 2.4 2.68 28 Sundsvall 2.25 2.7 2.93 53 Sundsvall 2.5.95 2.2 92 Sundsvall 3 2. 2.6 2.89 47 Sundsvall 4.72 2. 2.25 84 47

Kommentar Total uppfuktning Sifforna för den totala uppfuktningen i Tabell 3.4 visar att gränsen 2.5 överskrids av tretton utav arton hus under halva testperioden på tjugo dygn. Alla arton hus överskrider gränsen under minst fyra dygn. En dubblerad gräns på 5 överskrids av tio hus utav arton. En jämförelse mellan fukttillskott i Tabell 3.3 och total uppfuktning i Tabell 3.4 visar att fuktåtervinningen måste vara betydnade. En grov skattning är att den totala uppfuktningen är oftast två gånger fukttillskottet. Detta kan tolkas som om fuktverkningsgraden är omkring. Tabell 3.4 Kvantilgränser och sannolikhet för total uppfuktning av uteluft till frånluft ort hus nr kvantilgräns kvantilgräns kvantilgräns P x < 5 Karlstad 6.2 6.69 7.24.295 Karlstad 2 4.5 5.22 5.75 7 Karlstad 3 5.98 6.86 7.47.274 Karlstad 4 7.54 8.79 9.2 Karlstad 5 4.22 5.45 5.77 74 Kiruna 4.4 4.74 4.99 4 Kiruna 2 3.23 3.89 4.7. Kiruna 3 3.2 3.5 3.84. Kiruna 4 2.3 2.58 2.82. Kiruna 5 3.46 4. 4.25. Malmö 3.24 5.62 6.55 5 Malmö 2.97 3.68 4.67 39 Malmö 3 2. 3.85 5. Malmö 4 2. 3.9 4.87 7 Sundsvall 4.53 6. 6.57 65 Sundsvall 2 2.3 3.62 4.7. Sundsvall 3 4.2 5.77 6.25 6 Sundsvall 4 2.58 4.7 4.55 78 Kommentar Fuktverkningsgrad Fuktverkningsgraden är beroende av fukttillskottet och klimatet. Siffrorna i Tabell 3.5 visar att under halva tiden är den högre än för sex hus, fyra från Karlstad och två från Sundsvall. Fuktverkningsgraden är tidvis hög. Kvantilgränsen ligger över för tio hus. Gränsen för kvantilen ligger över för femton av arton hus. 48

Fuktverkningsgraden för hus i Kiruna är över.4 för fyra hus och över.3 för ett hus under halva testperioden samt under två dygn över för två hus och över.4 för tre hus. Fuktverkningsgraden är lägst för Malmö och nästan noll för tre hus för halva testperioden. Fuktverkningsgraden dock minst under två dygn för alla fyra hus. Husen i Karlstad har en fuktverkningsgrad under halva testperioden över för två hus och resterande två ligger över.3. Tabell 3.5 Kvantilgränser och sannolikhet för fuktverkningsgrad ort hus nr kvantilgräns kvantilgräns kvantilgräns P x < Karlstad 67 82 92.72 Karlstad 2.497 42 59 9 Karlstad 3 7 86 92.72 Karlstad 4 8 2 29.6 Karlstad 5 4 53 6.452 Kiruna.486 2 27 85 Kiruna 2.425.48.495 32 Kiruna 3.42.458.474 79 Kiruna 4.35.379.4 93 Kiruna 5.446.487 92 Malmö.24 54 86 72 Malmö 2.9.4 7 89 Malmö 3.33.46 27 59 Malmö 4.28.4 26 63 Sundsvall 29 65 7.43 Sundsvall 2.325.477.497 9 Sundsvall 3 8 59 7.469 Sundsvall 4.393 3 7 8 Kommentar Relativ kondenstemperatur Det blir ingen kondensutfällning om den relativa kondenstemperaturen är lägre än den relativa yttemperaturen. Sannolikheten för att kondens inte inträffar under den genomräknade tjugodygnsperioden redovisas i Tabell 3.6 för fem konstruktioner med Uvärden, 2, 3, 4 och 5 W/Km 2, vilka enligt (2.2) kan räknas om till relativa inre yttemperaturer 7, 4,,.48 respektive.35. Uvärde 5 W/Km 2 motsvarar ett fönster med ett glas. Siffrorna i Tabell 3.6 visar att det inte sker kondensutfällning för något av de arton fallen för konstruktioner med Uvärde W/Km 2. Kondensutfällning sker för fem fall för 2 W/Km 2 varav två ytterst marginellt, två marginellt och under åtta dygn för Karlstad hus 4. 49

Kondensutfällning inträffar för Uvärde 3 W/Km 2 för alla fall utom ett. Flera fall är ganska marginella med mindre än ett dygn för att kondensutfällning sker. Nio fall har kondensutfällning under högst två dygn av tjugo. Kondensutfällning inträffar för Uvärde 4 W/Km 2 för alla fall. Nio fall har kondensutfällning mer än halva tiden och endast fyra fall mindre än fyra dygn av de tjugo. Tabell 3.6 Sannolikhet för ingen kondensutfällning för olika Uvärde. ort hus nr P x < 7 P x < 4 P x < P x <.48 U = W/Km 2 U = 2 W/Km 2 U = 3 W/Km 2 U = 4 W/Km 2 P x <.35 U = 5 W/Km 2 Karlstad. 42.452.43.2 Karlstad 2.. 77.479.254 Karlstad 3. 29.44.3. Karlstad 4..292 3. Karlstad 5.. 55.499.375 Kiruna.. 8.332 9 Kiruna 2.. 82 4.298 Kiruna 3.. 94 93.33 Kiruna 4... 32.443 Kiruna 5.. 73.43.29 Malmö. 9 57 33 Malmö 2.. 85 52 2 Malmö 3.. 8 36 7 Malmö 4.. 76 42 7 Sundsvall.. 64.44.256 Sundsvall 2.. 94 85 8 Sundsvall 3. 96 25.473.295 Sundsvall 4.. 76 33 2 Slutkommentar Resultatet från simulering av fukttillstånd i arton hus under tjugo dygn utan infiltration och exfiltration kan sammanfattas med följande: Gränsen 7 överskrids av 3, 6 och 9 hus under, 4 respektive 2 dygn. Gränsen 7 överskrids aldrig i Kiruna och inte heller för två hus i Sundsvall. Den relativa luftfuktigheten överskrids aldrig av tio hus varav fem i Kiruna. Fukttillskott 2.5 överskrids av 3, 7 och hus under, 4 respektive 2 dygn. Total uppfuktning överskrider 2.5 för 3 och 8 hus under respektive 4 dygn. Fuktverkningsgraden är hög under halva testperioden utom för Malmö. Fuktverkningsgraden ligger över.4 under 4 dygn för alla hus utom ett. Kondensutfällning sker för Uvärde 3 W/Km 2 för nio hus under minst fyra dygn. 5