Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication
|
|
- Ingemar Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling Jensen, Lars Published: Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol. TVIT77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. You may not further distribute the material or use it for any profitmaking activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal? Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. L UNDUNI VERS I TY PO Box7 L und +66
2 Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT/77
3 Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling Lars Jensen
4 Lars Jensen, ISRN LUTVDG/TVIT/77SE(5) Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box 8 LUND
5 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetet ligger i Lund, som har invånare. En del forsknings och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 666 och har idag totalt 6 anställda och studerande som deltar i ett 9tal utbildningsprogram och ca fristående kurser erbjudna av 88 institutioner. Avdelningen för installationsteknik Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat. Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rökspridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara projekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.
6 Innehållsförteckning Inledning och problemställning 5 Beräkningsmodell 7 Undersökning av olika utetemperatur 9 Undersökning av olika frånluftstemperatur 5 Undersökning av olika flödeskvot 7 6 Undersökning av olika rotorhastighet 7 Undersökning av olika lufthastighet 5 8 Undersökning av olika rotorlängd 9 9 Undersökning av olika antal element Undersökning av rotoruppfuktning 7 Sammanfattning och slutsatser 5
7
8 Inledning och problemställning Syftet med denna arbetsrapport är att komplettera två tidigare arbetsrapporter TVIT76 Roterande värmeväxlare och TVIT78 Fuktöverföring vid regenerativ värmeväxling. Den första arbetsrapporten undersökte temperaturverkningsgraden för regenerativ värmeväxling för det normala motströmsfallet och det något udda medströmsfallet. Den andra arbetsrapporten undersökte enbart fuktöverföring för regenerativ värmeväxling med motström. Undersökningarna visade att det för medströmsvärmeväxling finns ett beräkningsbart varvtal som ger högst temperaturverkningsgrad samt att temperaturverkningsgraden kan bli högre än.5 för fallet med lika stora flöden, vilket inte gäller för rekuperativa värmeväxlare med medström med lika stora flöden. Temperaturverkningsgraden för motströmsfallet är alltid större än för medströmsfallet och ökar med varvtalet och därför är högsta möjliga varvtal bäst om renblåsnig slopas och överföring tillåts. Den lägre temperaturverkningsgraden för medströmsfallet är en nackdel, men varvtalet är betydligt lägre än för motströmsfallet. Det medför mindre slitage och renblåsning. Medströmsvärmeväxling innebär mindre tryckskillnader och därmed mindre läckage. Växling från motströmsdrift till medströmsdrift kan vara ett sätt att minska fuktöverföringen, rotoruppfuktning och påfrysning. Kompletteringen är därför att även undersöka fuktöverföring för medströmsfallet och samtidigt genomräkna motströmsfallet för samma parameterfall som en jämförelse. Verkningsgrader för temperatur, vatteninnehåll och entalpi beräknas för både tilluft och avluft. Rotoruppfuktningen bestäms, undersöks och redovisas också i ett avsnitt. Alla beräkningar i denna arbetsrapporten utgår från ett basfall för en rotorvärmeväxlare. Basfallet avser endast en del av en rotorvärmeväxlare, nämligen en enda rotorkanal. Rotorns storlek har därför ingen betydelse. Rotorkanalens geometri är förenklad till ett cylindriskt rör med samma kontaktyta mellan luft och material som för den verkliga geometrin. Rörets godstjocklek anpassas för att rotorns massa skall bli den samma som för den verkliga rotorn. Rörets godstjocklek halveras i modellberäkningen, eftersom rotorkanalväggen delas mellan två rotorkanaler. Antalet axiella beräkningselement är för basfallet. Basfallets data är följande rotorkanallängd mm, rotorkanaldiameter mm, godstjocklek.5 mm, material aluminium, lufthastighet m/s, värmeövergångstal W/Km och varvtid 6 s för motströmsfallet och s för medströmsfallet. Varvtiden för medströmsfallet anpassas för att nå högsta temperaturverkningsgrad, vilket beskrivs med ett uttryck (.5) i avsnitt. Basfallets uteklimat är C och.5 samt frånluftstemperatur är C. Frånluftens vatteninnehåll är den oberoende variabeln i samtliga redovisade diagram, Den varieras från uteluftens vatteninnehåll ökat med.5 upptill och i steg om.5. Mättnadsvärdet är.7 vid temperaturen C. 5
9 Modellen som beskrivs i avsnitt utgår från en kanal i en regenerativ värmeväxlare, vilken modelleras med fyra tillståndsekvationer för luftens temperatur och vatteninnehåll, rotorns temperatur och vatteninnehåll under en halv period med uteluft och en halv period med frånluft. Det finns ingen renblåsning. Detta är fallet för många mindre aggregat för ett hushåll. Modellen undersöks i avsnitt 9 med avseende på sju variablers betydelse för de tre verkningsgraderna. Variablerna är uteklimat, frånluftstemperatur, flödeskvot mellan tilluft och frånluft, rotorhastighet, lufthastighet, rotorlängd och antal beräkningselement enligt sammanställningen nedan. Temperaturverkningsgrad, fuktverkningsgrad och entalpiverkningsgrad för tilluft och avluft beräknas och redovisas på samma sätt för de sju delstudierna med medström överst och motström nederst i samma Figur 9.. utetemperatur 5,, 5, C avsnitt sid 9 frånluftstemperatur,, C avsnitt sid flödeskvot,.9,.8,.7,.6 avsnitt 5 sid 7 varvtid 6,, 5,, s avsnitt 6 sid lufthastighet,,, m/s avsnitt 7 sid 5 rotorlängd,,, mm avsnitt 8 sid 9 antal element,, 5, avsnitt 9 sid Rotoruppfuktningsgrad lika med skillanden mellan fuktverkningsgrad för avluft och tilluft undersöks och redovisas i avsnitt för samma fall som i sammanställningen ovan. Rotoruppfuktningsgraden används för att skatta rotorfyllningsgraden. Sammanfattning och slutsatser ges sist i avsnitt. Det finns två gränsvärden som berör uppfuktning och fukthalt i rumsluft. Uppfuktningen av rumsluft bör inte regelmässigt överstiga.5 ( g/m ) vintertid enligt SOSFS 999:5. Vatteninnehållet i rumsluft skall heller inte överstiga 7 under längre tid vintertid enligt SOSFS 999:, vilket för temperaturen C motsvarar en relativ luftfuktighet om.5. Linjen 7 finns inritad i samtliga diagram. Det finns också linjer för relativ luftfuktighet från. till.9 i steg om. för frånluftens vatteninnehåll vid temperaturen C. 6
10 Beräkningsmodell En fysikalisk modell kan formuleras som följer under följande förutsättningar. En rotorkanal beskrivs som ett cylindriskt rör med en given längd, en given innerdiameter, en given godstjocklek och ett givet material. Genomströmningen sker med uteluft och frånluft växelvis och i motström eller medström för en given varvtid med samma lufthastighet utan renblåsning. Värmeledning i rotorn har försummats. Rotorn är en ren metallrotor. Vattnets ackumulering i rotorn har också försummats. Vattenfilmens tjocklek påverkar inte heller rotorkanaldiametern. Frysning och smältning beskrivs inte av modellen. Felet uppskattas att vara litet. Ångbildningsvärmet är flera gånger större än det tillkommande smältvärmet. Rotorkanalen följs under ett helt varv för att bestämma olika verkningsgrader. Det finns två temperaturverkningsgrader, en för tilluft och en för avluft. Samma sak gäller även för vatteninnehåll och värmeinnehåll eller entalpi. Fuktverkningsgraden kan även beräknas med hjälp av rotorns ändring i vatteninnehåll under ett halvvarv under förutsättning att det inte sker någon ackumulering av vatten i rotorn. Rotormodellens grundparametrar är följande: c c r specifikt värme luft och rotor, J/kgK d rotorkanaldiameter, m h värmeövergångstal, W/Km l rotorkanallängd, m n antal element, r ångbildningsvärme, J/kg t rotorns godstjocklek, m v strömningshastighet, m/s ρ ρ r densitet luft och rotor, kg/m Grundparametrarna bildar en del hjälpparametrar och variabler enligt nedan: dz = l / n (m) rotorelementlängd a = π d / (m ) rotorkanaltvärsnittsyta A = π d dz (m ) rotorelementkontaktyta V = a dz (m ) rotorkanalvolym C = ρ c V (J/K) värmekapacitet för kanalvolym C r = ρ r c r A t / (J/K) värmekapacitet för rotorvolym q = ρ a v (kg/s) luftflöde x m = f ( T r ) (k) mättat rotorvatteninnehåll P = Ah ( T r T ) (W) värmeeffekt till luft från rotor Q = Ah ( x m x ) / c (kg/s) vattenflöde till luft från rotor Två värmebalansekvationer (.) anges för varje rotorelements luftmassa och rotormassa. En balansekvation (.) anges för vatteninnehållet i rotorluften. En massbalansekvation (.) 7
11 anges för rotorns vattenmassa. Vektorbeteckningarna T, x, T r och m används för rotorkanalluftens temperatur och vatteninnehåll, rotortemperatur respektive rotorvatten. Rotorns temperatur T r bestämmer vatteninnehållets mättnadsvärde x m med en tredjegradsfunktion av rotorns temperatur. De fyra differentialekvationerna för rotorns fyra tillstånd lufttemperatur, vatteninnehåll, rotortemperatur och rotorvatten redovisas nedan där alla derivator skrivs förenklat som da/db. dt/dt = ( P c q dt/dz ) / C ( C/s) (.) dt r /dt = ( P r Q ) / C r ( C/s) (.) dx/dt = ( Q q dx/dz ) / ρ V (ks) (.) dm/dt = Q m > (kg/s) (.) De två axiella derivatorna dt/dz i (.) och dx/dz i (.) beräknas med uppströmsvärden, vilket för in de två inflödenas temperatur och vatteninnehåll växelvis för varje halvperiod. Lösningen av (.) sker med en enkel framåtdifferensmetod med relaxationsfaktorn.5. Utflödenas värden extrapoleras med de två yttersta elementen fram till rotorns kant. Viktningen är.5 och.5 för det yttersta respektive det näst yttersta elementet. Beräkningarna omfattar tio hela varv och de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för tilluft och avluft beräknas för det tionde varvet. Beräkningarna sker med vatteninnehåll med den rätta sorten k för att undvika fel, medan all redovisning i diagram sker med den mer hanterbara sorten. Bästa varvtid för medströmsfallet som ger högst temperaturverkningsgrad bestäms med kravet att rotorns värmelagringsförmåga skall vara lika med luftflödets värmeöverföringsförmåga under ett halvt varv. Uttrycket blir efter förenkling med tidigare givna parametrarna: p = ρ r c r l t / ρ c d v (s) (.5) Basfallets varvtid för medström blir.5 s, vilket avrundas till s. Rotorlängd l och lufthastighet v undersöks för värdena,, och mm samt,, och m/s, vilket ger varvtiderna,, respektive s samt,,. (/) respektive s för medström. Fuktöverföringen består av direkt överföring, eftersom renblåsning saknas, och den indirekta överföringen genom växelvis kondensering och förångning. Den direkta överföringen a är kvoten mellan genomblåsningstid l / v och tiden för ett halvt varv p /, vilket blir: a = ( l / v ) / ( p / ) = l / p v (s) (.6) Den direkta kondensfria överföringen för basfallet är. (./) för medström och. (./) för motström. Överföringen är alltid. för medström, eftersom p v / l enligt (.5) är konstant ρ r c r t / d för de parameterfall som undersöks. Rotorlängd l och lufthastighet v undersöks för värdena,, och m samt,, och m/s, vilket för motström enligt (.6) ger överföringen.7,.,.5 respektive.67 samt.67,.,. respektive.7. Den direkta kondensfria överföringen kan alltid läsas av som fuktverkningsgraden för lågt vatteninnehåll för frånluften i samtliga diagram Figur 9.. 8
12 Undersökning av olika utetemperatur Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft beror på uteklimatet med följande fyra par för temperatur och vatteninnehåll 5 C:, C:.5, 5 C:5 och C:7 och frånluftens vatteninnehåll upptill. Genomräkningar har skett med basfallet som funktion av frånluftens vatteninnehåll och given frånluftstemperatur C. En viktig anmärkning är att modellen inte tar hänsyn till isbildning i rotor utan endast kondensation och avdunstning. Fallet med utetemperatur 5 C får mer ses som ett test. Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur.. Tilluftsverkningsgraderna numreras i samtliga diagram för de fyra uteklimatfallen. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Kurvorna i Figur. visar att temperaturverkningsgraden för motströmsfallet är nästan oberoende av uteklimatet och frånluftens vatteninnehåll, medan medströmsfallet påverkas påtagligt. Fuktverkningsgraden i Figur. är starkt beroende av uteklimatet både för medström och motström de fyra uteklimaten. Entalpiverkningsgraden i Figur. visar att entalpin är en funktion av både temperatur och vatteninnehåll. Entalpiverkningsgraden avtar först med ökande vatteninnehåll för frånluften och ökar därefter med ökande vatteninnehåll fört frånluften. Nergången beror på att fuktverkningsgraden är nästan noll för lågt vatteninnehåll för frånluften. Luftens energiinnehåll eller entalpi beror på både temperatur och vatteninnehåll. Frånluftens entalpi ökar med ökande vatteninnehåll. En observation är att fuktverkningsgraderna i Figur. är större än noll även för helt kondensfria fall med låga frånluftsvatteninnehåll. Förklaringen är att det finns inte någon renblåsning och överföringen kan räknas om till fuktverkningsgrad enligt (.6). Basfallets genomblåsningstid är. s (. m och m/s). Tiden för ett halvvarv är s för motström och s för medström, vilket ger överföringen och verkningsgraden. för motström och. för medström. En annan observation är att fuktverkningsgraderna för tilluft är mindre än för avluft, vilket innebär att rotorn fuktas upp. Detta undersöks mer i detalj i avsnitt. 9
13 Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Motström Temperaturverkningsgrad T r f o C Figur. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika uteklimat.
14 Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika uteklimat.
15 Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Motström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika uteklimat.
16 Undersökning av olika frånluftstemperatur Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft beror på olika frånluftstemperatur, och C för samma uteluftstillstånd C:.5. Genomräkningar har skett med basfallet som funktion av frånluftens vatteninnehåll. Basfallets frånluftstemperatur är C. Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur.. Tilluftsverkningsgraderna numreras i samtliga diagram för de tre frånluftstemperaturfallen. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Kurvorna i Figur. visar att temperaturverkningsgraden för meströmsfallet är nästan oberoende av uteklimatet och inneklimatet, medan medströmsfallet påverkas något med fallande temperaturverkningsgrad. Fuktverkningsgraden i Figur. avtar något med ökande frånluftstemperaturen av frånluftens vatteninnehåll. Slutsatsen är att en högre frånluftstemperatur minskar fuktverkningsgraden och därmed också fuktåtervinningen. Temperaturskillnaden mellan frånluftstemperatur och daggpunktstemperatur ökar med ökande frånluftstemperatur, vilket ökar den torra värmeväxlingen. Entalpiverkningsgraden i Figur. visar att entalpin är en funktion av både temperatur och vatteninnehåll. Entalpiverkningsgraden avtar, när fuktverkningsgraden är nästan noll, och ökar därefter när fuktverkningsgraden ökar allt mer.
17 Olika frånluftstemperatur o C Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika frånluftstemperatur o C Motström Temperaturverkningsgrad T r f o C Figur. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika frånlufttemperatur.
18 Olika frånluftstemperatur o C Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika frånluftstemperatur o C Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika frånluftstemperatur. 5
19 Olika frånluftstemperatur o C Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika frånluftstemperatur o C Motström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika frånluftstemperatur. 6
20 5 Undersökning av olika flödeskvot Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft beror på flödeskvoten mellan aggregatets tilluft och frånluft för uteklimatet C:.5. Frånluftsflödet antas vara konstant och samma som i tidigare avsnitt. Tilluftsflödet antas vara.6,.7,.8,.9 och av frånluftsflödet. Basfallets flödeskvot är. Tilluftsverkningsgraderna numreras 5 i samtliga diagram för de fem flödeskvoterna.6,.7,.8,.9 och. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Verkningsgraderna för tilluft blir högre än verkningsgraderna för avluft för de fyra flödeskvoterna.6,.7,.8 och.9. Detta kan förklaras med att det finns ett samband mellan de två flödenas verkningsgrader och de två flödena eller deras massflödeskvot. Inför beteckningarna η a och η b för verkningsgrad och q a och q b för flöde och balans ger grundsambandet: η a q a = η b q b (kg/s) (5.) Uttrycket (5.) kan skrivas om obetydligt till kvoter mellan verkningsgrader och massflöden dock omkastade: η a / η b = q b / q a () (5.) Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur 5. på samma sätt som i avsnitten 9. Kurvorna i Figur 5. visar att temperaturverkningsgrad, fuktverkningsgrad och entalpiverkningsgrad påverkas av flödesobalansen. Verkningsgraderna för tilluft bör öka med minskade flödeskvot enligt (5.). Detta stämmer för temperatur och entalpi, men knappast för fukt. Vad detta beror på utreds inte på grund av tidsbrist. En anmärkning är att varvtiden är här s för medström oberoende av flödeskvoten, men en något högre temperaturverkningsgrad skulle kunnat ha uppnåtts om varvtiden ökas med avtagande flödeskvot. Rotorn blir mindre belastad med lägre flödeskvot, vilket innebär att varvtiden kan ökas. 7
21 .9 Olika flödeskvot till/från Medström r f o C Temperaturverkningsgrad T Temperaturverkningsgrad T Olika flödeskvot till/från Motström 5 r o f C Figur 5. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika flödeskvot k. 8
22 .9 Olika flödeskvot till/från Medström r f o C Fuktverkningsgrad x Olika flödeskvot till/från Motström r f o C Fuktverkningsgrad x Figur 5. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika flödeskvot k. 9
23 .9 Olika flödeskvot till/från Medström r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika flödeskvot till/från Motström r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur 5. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika flödeskvot k.
24 6 Undersökning av olika rotorhastighet Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft påverkas av rotorhastigheten. Fem olika varvtider 6,, 5, och s har genomräknats som funktion av frånluftens vatteninnehåll för ett givet uteklimat C och.5 och given frånluftstemperatur C. Bsafallets varvtid är för medström s och för motström 6 s. De fem varvtiderna motsvarar varvtalen, 5,, respektive varv/min. Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur 6.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur 6. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur 6.. Tilluftsverkningsgraderna numreras 5 i samtliga diagram för de fem varvtiderna. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Kurvorna i Figur 6. och 6. visar att temperatur och fuktverkningsgrad avtar med minskande rotorhastighet eller ökande varvtid för både medström och motström. Notera att högsta temperaturverkningsgrad för medström och en kondensfri rotor (fuktverkningsgraden är noll bortsett från den direkta överföringen) ges av kurva med varvtiden s. Den varvtidsberoende kondensfria överföringen i Figur 6. kan för både medström och motström beräknas till /, /6, /75, / och /5 motsvarande varvtidena 6,, 5, respektive s och en genomblåsningstid. s enligt (.6).
25 Olika periodtid 6 5 s Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika periodtid 6 5 s Motström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Figur 6. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika rotorhastighet.
26 Olika periodtid 6 5 s Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika periodtid 6 5 s Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur 6. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika rotorhastighet.
27 Olika periodtid 6 5 s Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika periodtid 6 5 s Motström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur 6. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika rotorhastighet.
28 7 Undersökning av olika lufthastighet Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft påverkas av lufthastigheten. Fyra olika lufthastigheter,, och m/s har genomräknats som funktion av frånluftens vatteninnehåll för ett givet uteklimat C och.5 och given frånluftstemperatur C. Basfallets lufthastighet är m/s. Värmeövergångstalet är konstant W/Km. Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur 7.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur 7. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur 7.. Tilluftsverkningsgraderna numreras i samtliga diagram för de fyra lufthastigheterna,, och m/s. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Kurvorna i Figur 7. visar att temperatur och fuktverkningsgraden avtar med ökande lufthastighet. Fuktverkningsgraden för motströmsfallet kan avta betydligt i förhållande till temperaturverkningsgraden, vilket ses för vatteninnehåll 7 vid övergång från m/s till m/s. Temperaturverkningsgrad och dito fukt ändras från.7 till.59 respektive.5 till.8. Medströmsfallet påverkas mindre än motströmsfallet av olika luftshastigheter genom rotorn. Överföringen eller den kondensfria fuktverkningsgraden kan enligt (.6) beräknas till. för medström oberoende av lufthastigheten, eftersom varvtiden anpassas efter lufthastigheten enligt (.5). Varvtiden är,,. och s för medström enligt (.5). Överföringen för motström blir.7,.,.5 och.67 för lufthastigheterna,, och m/s, vilket framgår nederst i Figur 7.. Varvtiden är 6 s för motström. 5
29 Olika hastighet m/s Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika hastighet m/s Motström Temperaturverkningsgrad T r o f C Figur 7. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika lufthastighet. 6
30 Olika hastighet m/s Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika hastighet m/s Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur 7. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika lufthastighet. 7
31 Olika hastighet m/s Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika hastighet m/s Motström.9.8 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur 7. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika lufthastighet. 8
32 8 Undersökning av olika rotorlängd Syftet med detta avsnitt är att redovisa de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft påverkas av rotorlängd. Ett sätt att påverka temperaturverkningsgraden är att välja en stor rotor i förhållande till ventilationsflödet. Ett enkelt sätt är att variera rotorlängden, vilket ökar rotormassan och rotorkontaktyta. Rotormassan kan också ökas genom att välja ett grövre rotormaterial. Fyra rotorlängder,, och mm har genomräknats som funktion av frånluftens vatteninnehåll för ett givet uteklimat C och.5 och given frånluftstemperatur C. Basfallets rotorlängd är mm. Den nominella varvtiden för medströmsfallet enligt (.5) har beräknats till,, och s för rotorlängderna,, respektive mm. Överföringen eller den kondensfria fuktverkningsgraden kan beräknas med (.6). Den är. för medström och.7,.,.5 och.67 för rotorlängderna,, respektive mm Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur 8.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur 8. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur 8.. Tilluftsverkningsgraderna numreras i samtliga diagram för de fyra rotorlängderna. Avluftsverkningsgraderna märks däremot inte. Kurvorna i Figur 8. visar att fuktverkningsgraden kan bli hög för rotorer med hög temperaturverkningsgrad. 9
33 Olika rotorlängd mm Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika rotorlängd mm Motström Temperaturverkningsgrad T r o f C Figur 8. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika rotorlängd.
34 Olika rotorlängd mm Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika rotorlängd mm Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur 8. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika rotorlängd.
35 Olika rotorlängd mm Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika rotorlängd mm Motström.9.8 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur 8. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika rotorlängd.
36 9 Undersökning av olika antal element Antalet beräkningselement har varit i alla de tidigare avsnitten 8. Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur de tre verkningsgraderna för temperatur, vatteninnehåll och entalpi för både tilluft och avluft beror på antalet beräkningselement, vilket har varit,, 5 och. Basfallets antal beräkningselement är. Genomräkningar har skett med basfallet som funktion av frånluftens vatteninnehåll och given frånluftstemperatur C. Om antalet beräkningselement som valts för basfallet är tillräckligt bör avvikelser till de övriga tre fallens verkningsgrader med, och 5 beräkningselement avta med ökande antal beräkningselement gentemot fallet med beräkningselement. Temperaturverkningsgrad η T, fuktverkningsgrad η x och entapliverkningsgrad η h redovisas i Figur 9.. Den relativa fuktigheten för frånluften markeras i Figur 9. med vertikala linjer från. upptill i steg om.. Kravet på högst 7 vatteninnehåll för rumsluft/frånluft enligt SOSFS 999: är också inritat i Figur 9.. Kurvorna i Figur 9. visar att temperaturverkningsgraden är nästa oberoende av uteklimatet och frånluftens vatteninnehåll. Fuktverkningsgraden i Figur 9. är starkt beroende av uteklimatet och är.5,.,. och för de fyra uteklimaten och för vatteninnehåll 7. Kurvorna i Figur 9. visar att fall 5 och nästan sammanfaller medan och avviker något. Slutsatsen är att antalet beräkningselement ger ett godtagbart resultat. Ett litet antal beräkningselement beskriver rotorns temperatur otillräckligt. Ett enkelt exempel att om luft med daggpunkten C passerar en ytan som är C sker ingen kondensering eller förångning, men om samma yta delas upp bättre i en varmare halva om C och en kallare halva om 9 C sker kondensering.
37 Olika antal element 5 Medström.9 r f o C Temperaturverkningsgrad T Olika antal element 5 Motström Temperaturverkningsgrad T r f o C Figur 9. Temperaturverkningsgrad η T som funktion av x f och olika antal element.
38 Olika antal element 5 Medström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Olika antal element 5 Motström.9 r f o C Fuktverkningsgrad x Figur 9. Fuktverkningsgrad η x som funktion av x f och olika antal element. 5
39 Olika antal element 5 Medström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Olika antal element 5 Motström.9 r f o C Entalpiverkningsgrad h Figur 9. Entalpiverkningsgrad η h som funktion av x f och olika antal element. 6
40 Undersökning av rotoruppfuktning Fuktverkningsgraden för tilluft är inte alltid lika med den för avluft utan mindre, vilket innebär att rotorn fuktas upp om flödeskvoten är ett. Kurvorna i Figur. och 59. visar att fuktverkningsgraderna för tilluft och avluft för medströmsfallet för höga värden på frånluftens vatteninnehåll samt för motströmsfallet för måttliga och höga värden på frånluftens vatteninnehåll skiljer sig åt. Rotoruppfuktningsgraden η r kan definieras som följer med hänsyn till flödeskvoten k mellan tilluftsmassflöde och frånluftsmassflöde samt fuktverkningsgraderna för tilluft η xt och avluft η xa enligt (.) samt redovisas i Figur.7 för både medström och motström för samma sju fall från tidigare avsnitt 9. Om flödeskvoten k är ett och de två fuktverkningsgraderna för tilluft η xt och avluft η xa är lika blir rotoruppfuktningsgraden η r noll. η r = η xa k η xt () (.) Vattenmassflöde q vm kg/s som tillförs rotorn kan skrivas som en funktion av vatteninnehåll för frånluft x f k och uteluft x u k samt rotoruppfuktningsgrad η r och frånluftsmassflöde q fm kg/s samt rotorfyllningsgraden f kan efter tiden t och för rotorkanalvolymen V skrivas som: q vm = ( x f x u ) η r q fm (kg/s) (.) f = q vm t / ρ v V () (.) Luftmassflödet q fm i (.) kan med rotorns lufttvärsnitt A och djup l samt genomströmningshastighet v skrivas enligt (.) samt rotorfyllningsgraden f enligt (.) kan nu med (.) och (.) och efter förenkling skrivas enligt (.5): q fm = ρ A v (kg/s) (.) f = ( x f x u ) η r ρ v t / ρ v l () (.5) Ett sifferexempel med x f x u =.5 k, η r =., ρ =. kg/m, v = m/s, t = 6 s, ρ v = kg/m och l =. m ger resultat f =.6, vilket inte är försumbart. Rotorfyllningen är troligen inte jämnt fördelad i axiell led. Notera att tidsexponeringen är h. Kurvorna i Figur.7 visar att rotoruppfuktningsgraden är obetydlig för medströmsfallet utom för mycket höga värden på frånluftens vatteninnehåll. Rotoruppfuktningsgraden för motströmsfallet är begränsad och mindre än. för måttliga värden på frånluftens vatteninnehåll mindre än 7 samt ökar betydligt med högre värden på frånluftens vatteninnehåll. De måttliga värdena verkar bero på antalet element, vilket Figur.7 visar. Rotoruppfuktningsgraden verkar vara omvänt proportionell mot antalet element i detta område. Det normala antalet element är kanske för litet. Detta borde utredas närmare, men görs inte här på grund av tidsbrist. 7
41 . Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika uteklimat 5: :.5 5:5 :7 o C: Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur. Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika uteklimat. 8
42 . Olika frånluftstemperatur o C Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika frånluftstemperatur o C Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur. Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika frånluftstemperatur. 9
43 ..9 Olika flödeskvot till/från Medström r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika flödeskvot till/från Motström r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur. Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika flödeskvot.
44 . Olika periodtid 6 5 s Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika periodtid 6 5 s Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur. Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika rotorhastighet.
45 . Olika hastighet m/s Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika hastighet m/s Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur.5 Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika lufthastighet.
46 . Olika rotorlängd mm Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika rotorlängd mm Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur.6 Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika rotorlängd.
47 . Olika antal element 5 Medström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Olika antal element 5 Motström.9 r f o C Rotoruppfuktningsgrad r Figur.7 Rotoruppfuktningsgrad η r som funktion av x f och olika antal element.
48 Sammanfattning och slutsatser Denna arbetsrapport visar att fuktverkningsgraden kan vara hög för en regenerativ värmeväxlare utan hygroskopiskt material för både medström och motström. Avsnitt beskriver en modell som bygger på fyra balansekvationer för luftens och rotorns temperatur och vatteninnehåll. Avgränsningar för denna modell är ingen värmeledning i axiell riktning, ingen renblåsning, ingen isbildning och ingen begränsning av vatten i rotorn. Strömningen genom rotorn sker med konstant massflöde i båda riktningarna. Temperaturverkningsgraden för medström avtar något med ökande vatteninnehåll hos frånluften samt något mindre för motström. Fuktverkningsgraden för både medström och motström ökar mer eller mindre linjärt med ökande vatteninnehåll hos frånluften för att därefter minska ökningstakten och plana ut. Det finns en kondensfri överföring eller fuktverkningsgrad enligt (.6) större än noll för frånluft med lågt vatteninnehåll, eftersom modellen helt saknar renblåsning. Entalpiverkningsgraden för både medström och motström avtar först med ökande vatteninnehåll för frånluften till dess att fuktåtervinningen inträffar och därefter ökar entalpiverkningsgraden. Frånluftens energiinnehåll beror direkt på frånluftens vatteninnehåll och utan fuktåtervinning försämras även entalpiverkningsgraden. Medströmsfallet uppvisar sammantaget en betydande fuktöverföring som dock alltid är mindre än motströmsfallet. De två verkningsgraderna för temperatur och fukt för tilluft och avluft skiljer sig något åt för medström och mer för motström, medan skillnaden är mindre för entalpi, som endast beror på rotorns uppfuktning. De två entalpiverkningsgraderna skall vara lika om rotorn varken fuktas upp eller torkas ut varv för varv. Rotoruppfuktningsgraden är obetydlig för medströmsfallet utom för mycket höga värden på frånluftens vatteninnehåll. Rotoruppfuktningsgraden för motströmsfallet är begränsad och mindre än. för måttliga värden på frånluftens vatteninnehåll samt ökar betydligt med högre värden på frånluftens vatteninnehåll. De måttliga värdena verkar bero på antalet element, vilket Figur.7 visar. Rotoruppfuktningsgraden verkar vara omvänt proportionell mot antalet element i detta område. Det normala antalet element är kanske för litet. Detta borde utredas närmare, men görs inte här på grund av tidsbrist. Denna arbetsrapport är ett arbete utfört under kort tid. Det finns mycket mer att undersöka för främst motströmsfallet. Några exempel är modellering av avrinning från en våt rotor och isbildning i en rotor samt modellering av luftgenomströmning av en våt eller frostad rotor. 5
Fuktstabilitet vid regenerativ värmeväxling. Lars Jensen
Lars Jensen Lars Jensen, 24 ISRN LUTVDG/TVIT/79 SE(25) Installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box 8 22 LUND 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Fuktreglering av regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol. TVIT753). Avd Installationsteknik,
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merFuktöverföring vid regenerativ värmeväxling
Jensen, Lars Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. ().. (TVIT; Vol. TVIT-748). [Publisher information missing]. General rights Copyright and moral rights for the publications
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. uppdelad efter vatteninnehåll. Lars Jensen
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning med frånluft uppdelad efter vatteninnehåll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning - Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars Publicerad: 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning
Läs merfukttillstånd med mätdata
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merJämförelse mellan regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning
Jämförelse mellan regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola
Läs merSkattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling
Skattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 25 Rapport
Läs merInverkan av försmutsning av sprinkler
Inverkan av försmutsning av sprinkler Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 7 Rapport TVIT--7/7 Lunds Universitet
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata Jensen, Lars 27 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (27). Bestämning av tryckfallsfunktioner för
Läs merDubbelt seende, dubbla skördar?
Dubbelt seende, dubbla skördar? Gustavsson, Karin 2012 Link to publication Citation for published version (APA): Gustavsson, K. (2012). Dubbelt seende, dubbla skördar?. Artikel presenterad vid 32:nd Nordic
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. utetemperatur under noll
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning vid utetemperatur under noll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merRegenerativ värmeväxling utan renblåsning
Regenerativ värmeväxling utan renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/ Lunds Universitet
Läs merVärmeförlust för otäta isolerade kanalsystem
Värmeförlust för otäta isolerade kanalsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT--/772 Lunds
Läs merDriftfall med regenerativ värmeväxling
Driftfall med regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 25 Rapport TVIT5/798 Lunds Universitet
Läs merDitt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan
Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,
Läs merStadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?
Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Koglin, Till Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Koglin, T. (2015). Stadsplanering och transporter
Läs merTidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007 Axmon, Anna; Axelsson, Jonatan; Jakobsson, Kristina; Lindh, Christian; Jönsson, Bo A 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga
Läs merCitation for published version (APA): Gill-Pedro, E. (2017). Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3).
Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3) Gill-Pedro, Eduardo 2017 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Gill-Pedro,
Läs merCitation for published version (APA): Warnquist, F. (2014). Introduktion till arrenden. Abstract från Arrenden, Lund, Sverige.
Introduktion till arrenden Warnquist, Fredrik 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2014). Introduktion till arrenden.
Läs merAtt utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation)
Att utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation) Johansson, Gerd; Odenrick, Per; Rydenfält, Christofer 2012 Link to publication Citation
Läs merMer fuktreglering av regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Mer fuktreglering av regenerativ värmeväxling Jensen, Lars Published: Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Mer fuktreglering av regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol.
Läs mer13 sätt att bearbeta en scooterstöld. Hagström, Charlotte. Published in: ETN:POP. Link to publication
13 sätt att bearbeta en scooterstöld Hagström, Charlotte Published in: ETN:POP 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Hagström, C. (2005). 13 sätt att bearbeta en scooterstöld.
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT-15/795 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta
Läs merRenblåsning och rotorkanalform
Jensen, Lars 211 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (211).. (TVIT; Vol. TVIT-77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights
Läs merFramtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)
Läs merSkrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published
Läs merCitation for published version (APA): Warnquist, F. (2011). Vinstfördelning. Abstract från Fastighetsrättsliga ersättningar, Lund, Sverige.
Vinstfördelning Warnquist, Fredrik 2011 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2011). Vinstfördelning. Abstract från Fastighetsrättsliga
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT-/79 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter
Läs merMedicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication
Medicin till u-länder Lidgard, Hans Henrik Unpublished: 2005-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2005). Medicin till u-länder. Artikel presenterad vid Anförande
Läs merJensen, Lars. Published: Link to publication
Solinstrålningens osäkerhet - Arbetsrapport för forskningsprojektet: Analys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av säkerhetsfaktorer Jensen, Lars Published: 21-1-1 Link to
Läs merCitation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].
Ström- och Effektmätning Björnstedt, Johan Published: 2008-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].
Läs merDitt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (version 1.2)
Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (version 1.2) Bertlett, Johan 2011 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett, J. (2011). Ditt Medarbetarskap:
Läs merRenblåsning med diffusion
Renblåsning med diffusion Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Renblåsning med diffusion. (TVIT; Vol. TVIT-769). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds
Läs merRegenerativ värmeväxling och renblåsning
Regenerativ värmeväxling och renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/765 Lunds Universitet
Läs merRoterande värmeväxlare
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 26 Rapport TVIT--6/76 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata Uppdrag för Lindab Ventilation AB Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds
Läs merStamfastigheter Restfastigheter
Stamfastigheter Restfastigheter Warnquist, Fredrik 2012 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2012). Stamfastigheter Restfastigheter.
Läs merStämpelskatt på fastighetsbildning
Stämpelskatt på fastighetsbildning Warnquist, Fredrik 2017 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2017). Stämpelskatt på
Läs merGränser mot det vilda Willim, Robert
Gränser mot det vilda Willim, Robert Published in: Naturen för mig : nutida röster och kulturella perspektiv Publicerad: 01/01/2014 Link to publication Citation for published version (APA): Willim, R.
Läs merUndersökning av rotorväxlares överföring
Undersökning av rotorväxlares överföring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT15/793 Lunds
Läs merServitut i lantmäteriförrättningar
Servitut i lantmäteriförrättningar Warnquist, Fredrik 2012 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2012). Servitut i lantmäteriförrättningar.
Läs merFörgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt
Förgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 28 Rapport TVIT--8/725 Lunds
Läs merDimensionerande lägsta utetemperatur
Dimensionerande lägsta utetemperatur Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 11 Rapport TVIT--11/7064 Lunds
Läs merBrandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller
Brandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 26
Läs merCitation for published version (APA): Sahlin, N-E. (2010). Kunskapsluckor och moral. Artikel presenterad vid Kunskapsluckor, Stockholm, Sverige.
Kunskapsluckor och moral Sahlin, Nils-Eric 2010 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sahlin, N-E. (2010). Kunskapsluckor och moral.
Läs merCitation for published version (APA): Widman, E., & Nylund, J. (2014). Högre förväntningar ger bättre högskolor. Svenska Dagbladet.
Högre förväntningar ger bättre högskolor Widman, Erik; Nylund, Jan Published in: Svenska Dagbladet 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version
Läs merVattenfilm vid regenerativ värmeväxling
Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, Rapprt TVIT-/9 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter samt
Läs merBrandgasventilation av ett tågtunnelsystem
Brandgasventilation av ett tågtunnelsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7079
Läs merSlumpmässigt möte med användbart referensverk
Slumpmässigt möte med användbart referensverk Tersmeden, Fredrik Published in: Lunds stadsbibliotek 150 år 2014 Link to publication Citation for published version (APA): Tersmeden, F. (2014). Slumpmässigt
Läs merFastighetsbestämning av tillbehör som ett alternativ till fastställelsetalan
Fastighetsbestämning av tillbehör som ett alternativ till fastställelsetalan Warnquist, Fredrik 2013 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA):
Läs merLuftström för skydd mot brandgasspridning
Luftström för skydd mot brandgasspridning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 5 Rapport TVIT-5/797 Lunds
Läs merBeskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat
Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merRemissvar: till betänkande Ds 2007:19, Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område genomförande av direktiv 2004/48/EG
Remissvar: till betänkande Ds 2007:19, Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område genomförande av direktiv 2004/48/EG Maunsbach, Ulf; Lidgard, Hans Henrik 2007 Link to publication Citation for
Läs merRenblåsning och termofores
Renblåsning och termofores Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Renblåsning och termofores. (TVIT; Vol. TVIT-77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds
Läs merCitation for published version (APA): Pendrill, A-M. (2010). Med Newton bland gungor och karuseller. LMNT-nytt, (1),
Med Newton bland gungor och karuseller Pendrill, Ann-Marie Published in: LMNT-nytt Published: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Pendrill, A-M. (2010). Med Newton bland
Läs merPlattreaktorn öppnar nya vägar för kemiindustrin. Haugwitz, Staffan. Link to publication
Plattreaktorn öppnar nya vägar för kemiindustrin Haugwitz, Staffan 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Haugwitz, S. (2005). Plattreaktorn öppnar nya vägar för kemiindustrin.
Läs merPersonuppgifter i domar
Persson, Vilhelm Published in: Europarättslig tidskrift 2018 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Persson, V. (2018).. Europarättslig
Läs merTomträtt: Bra eller dåligt?
Tomträtt: Bra eller dåligt? Warnquist, Fredrik 2018 Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2018). Tomträtt: Bra eller dåligt?. Artikel presenterad vid MEX-dagarna 2018,
Läs merDubbla examina öppnar ny arbetsmarknad. Lilje, Boo; Ernald Borges, Klas; Stig, Enemark. Published in: Nya Lantmätaren. Published:
Dubbla examina öppnar ny arbetsmarknad Lilje, Boo; Ernald Borges, Klas; Stig, Enemark Published in: Nya Lantmätaren Published: 2006-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lilje,
Läs merTäckningsgrad och organisationsgrad hos arbetsgivarförbund och fackförbund
Täckningsgrad och organisationsgrad hos arbetsgivarförbund och fackförbund Kjellberg, Anders Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen 2009. Medlingsinstitutets årsrapport Published: 2010-01-01 Link
Läs merEn metod att bestämma fuktmotstånd hos färgskikt på trä. Ett delprojekt inom WoodBuild C Nilsson, Lars-Olof; Nilsson, Bengt
En metod att bestämma fuktmotstånd hos färgskikt på trä. Ett delprojekt inom WoodBuild C Nilsson, Lars-Olof; Nilsson, Bengt Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version (APA):
Läs merKonsten att säga nej Brandtler, Johan
Konsten att säga nej Brandtler, Johan Published in: Språktidningen Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Brandtler, J. (2013). Konsten att säga nej. Språktidningen
Läs merUtformning av sprinklersystem
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2009 Rapport TVIT--09/7042 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merRoterande värmeväxlare och läckage
Roterande värmeväxlare och läckage Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 08 Rapport TVIT--08/7033 Lunds Universitet
Läs merYttrande rörande Socialstyrelsens kunskapsöversikt om FC. Noll, Gregor. Published: Link to publication
Yttrande rörande Socialstyrelsens kunskapsöversikt om FC Noll, Gregor Published: 2014-01-27 Link to publication Citation for published version (APA): Noll, G. Yttrande rörande Socialstyrelsens kunskapsöversikt
Läs merLED och livscykler Livscykelbaserade miljöhänsyn vid inköp av LED-ljus Lindhqvist, Thomas
LED och livscykler Livscykelbaserade miljöhänsyn vid inköp av LED-ljus Lindhqvist, Thomas 2018 Link to publication Citation for published version (APA): Lindhqvist, T. (2018). LED och livscykler: Livscykelbaserade
Läs merRoterande värmeväxlare
Jensen, Lars 26 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (26).. (TVIT; Vol. TVIT-76). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights
Läs merVad kan vi lära oss efter fem år med CEQ?
Vad kan vi lära oss efter fem år med CEQ? Borell, Jonas; Andersson, Karim; Alveteg, Mattias; Roxå, Torgny Published in: Proceedings från 5:e pedagogiska inspirationskonferensen 2008 Link to publication
Läs merAnvändargränssnitt för proaktiv störningshantering för utilities
Användargränssnitt för proaktiv störningshantering för utilities Carlson, Martin 2012 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Carlson,
Läs merSänkt moms lyfter inte litteraturen. Lundblad, Kristina. Published in: Sydsvenskan. Published: Link to publication
Sänkt moms lyfter inte litteraturen Lundblad, Kristina Published in: Sydsvenskan Published: 2015-06-17 Link to publication Citation for published version (APA): Lundblad, K. (2015). Sänkt moms lyfter inte
Läs merRegenerativ ventilationsåtervinning
Regenerativ ventilationsåtervinning Princip rotor eller två växlande magasin Ickehygroskopiskt material för bostäder + Hög och styrbar temperaturverkningsgrad + Ingen avfrostning krävs - Renblåsning och
Läs merByggnadsformens betydelse
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2018 Rapport TVIT-18/7115 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merTryckfall för spalt med rektangulär 180º-böj
Tryckfall för spalt med rektangulär 8º-böj Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 29 Rapport TVIT--9/74 Lunds
Läs merOsteologisk analys av en vikingatida brandgrav vid Gåsån Täveldalen, Undersåkers sn, Åre kommun, Jämtlands län. Reports in osteology 2010:5
Osteologisk analys av en vikingatida brandgrav vid Gåsån Täveldalen, Undersåkers sn, Åre kommun, Jämtlands län. Reports in osteology 2010:5 Boethius, Adam Publicerad: 2010-01-01 Link to publication Citation
Läs merDen effektiva föreläsningen form och innehåll. Ekelund, Ulf. Published: Link to publication
Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ekelund, Ulf Published: 2008-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Ekelund, U. Den effektiva föreläsningen form och innehåll General
Läs merOsteologisk analys av de brända benen från förundersökningen till väg E22 sträckan Sölve-Stensnäs vid lokal 14. Reports in osteology 2010:6
Osteologisk analys av de brända benen från förundersökningen till väg E22 sträckan Sölve-Stensnäs vid lokal 14. Reports in osteology 2010:6 Boethius, Adam 2010 Link to publication Citation for published
Läs merRemissvar: Slutbetänkandet Genetik, integritet och etik (SOU 2004:20) Lidgard, Hans Henrik
Remissvar: Slutbetänkandet Genetik, integritet och etik (SOU 2004:20) Lidgard, Hans Henrik!!Unpublished: 2004-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2004). Remissvar:
Läs merEn död som kan besvärjas. Lundblad, Kristina. Published in: Sydsvenskan. Published: Link to publication
En död som kan besvärjas Lundblad, Kristina Published in: Sydsvenskan Published: 2015-01-16 Link to publication Citation for published version (APA): Lundblad, K. (2015). En död som kan besvärjas. Sydsvenskan
Läs merPublished in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program Produktionsnummer
Facket och A-kassan Kjellberg, Anders Published in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program 9760. Produktionsnummer 5234-09-1115 Published: 2009-03-13 Link to publication Citation for published
Läs merFem i tolv - kan konstmusiken räddas? Lamberth, Marion
Fem i tolv - kan konstmusiken räddas? Lamberth, Marion!!Unpublished: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lamberth, M. (2010). Fem i tolv - kan konstmusiken räddas?. Artikeln
Läs merBostadspriser - idag och imorgon. Bengtsson, Ingemar. Published in: Fastighetsnytt. Published: Link to publication
Bostadspriser - idag och imorgon Bengtsson, Ingemar Published in: Fastighetsnytt Published: 2011-08-11 Link to publication Citation for published version (APA): Bengtsson, I. (2011). Bostadspriser - idag
Läs merUppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden? Kjellberg, Anders. Published in: Folkets Historia. Published: Link to publication
Uppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden? Kjellberg, Anders Published in: Folkets Historia Published: 1999-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (1999).
Läs merAtt arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering Borell, Jonas; Irhammar, Malin; Larson, Lotty
Att arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering Borell, Jonas; Irhammar, Malin; Larson, Lotty Published in: Proceedings - Lunds Universitets pedagogiska utvecklingskonferens: Motivation,
Läs merNew Public Management ett enkelt penseldrag som förklarar det mesta?
New Public Management ett enkelt penseldrag som förklarar det mesta? Bringselius, Louise Published in: Organisation & Samhälle 2015 Link to publication Citation for published version (APA): Bringselius,
Läs merCitation for published version (APA): Lidgard, H. H. (1998). Remissvar: Små företag och konkurrenslagen Ds 1998:72.
Remissvar: Små företag och konkurrenslagen Ds 1998:72 Lidgard, Hans Henrik 1998 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (1998). Remissvar: Små företag och konkurrenslagen
Läs merRättssäker konkurrensprocess
Rättssäker konkurrensprocess Lidgard, Hans Henrik 2013 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2013). Rättssäker konkurrensprocess. Artikel presenterad vid Conference,
Läs merCitation for published version (APA): Hofvendahl, J. (2007). Varför fråga det man redan vet? Pedagogiska Magasinet, (3),
Varför fråga det man redan vet? Hofvendahl, Johan Published in: Pedagogiska Magasinet 2007 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Hofvendahl,
Läs merParternas organisationsgrad Kjellberg, Anders
Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011. Medlingsinstitutets årsrapport Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published version
Läs merBengtsson, Ingemar; Kopsch, Fredrik; Sjöstrand, Malin; Warnquist, Fredrik; Norén, Eric; Treschow, Anna
Yttrande över SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggande Bengtsson, Ingemar; Kopsch, Fredrik; Sjöstrand, Malin; Warnquist, Fredrik; Norén, Eric; Treschow, Anna 2019 Link to publication Citation for published
Läs merSkalmurskonstruktionens fukt- och temperaturbetingelser
Skalmurskonstruktionens fukt- och temperaturbetingelser Sandin, Kenneth 1992 Link to publication Citation for published version (APA): Sandin, K. (1992). Skalmurskonstruktionens fukt- och temperaturbetingelser.
Läs merSjälvtorkande golv - en tillämpning av högpresterande betong : föredrag vid CBI:s Informationsdag 1993 Persson, Bertil
Självtorkande golv - en tillämpning av högpresterande betong : föredrag vid CBI:s Informationsdag 1993 Persson, Bertil Publicerad: 1993-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Persson,
Läs merRemissyttrande: Rätten till offentlig försvarare - Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv (Ds 2017:53)
Remissyttrande: Rätten till offentlig försvarare - Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv (Ds 2017:53) Wong, Christoffer 2018 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation
Läs merTemperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS
Temperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 9 Rapport TVIT--9/737
Läs merSpecialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen : genomförandet av en organisationsreform
Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen : genomförandet av en organisationsreform Blomberg, Staffan Published in: Working paper-serien 2004 Link to publication Citation for
Läs merRemissvar till Yttrandefrihetskommitténs betänkande SOU 2012:55 En översyn av tryck- och yttrandefriheten
Remissvar till Yttrandefrihetskommitténs betänkande SOU 2012:55 En översyn av tryck- och yttrandefriheten Lundell, Bengt; Persson, Vilhelm; Wenander, Henrik 2012 Link to publication Citation for published
Läs merSpråk och matematik Svensson, Gudrun
Språk och matematik Svensson, Gudrun Published in: Grammatik i fokus : festskrift till Christer Platzack den 18 november 2003 = Grammar in focus : festschrift for Christer Platzack 18 November 2003. Vol.
Läs merEnkel metod för debitering av varmvatten. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Enkel metod för debitering av varmvatten Jensen, Lars Published: -- Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Enkel metod för debitering av varmvatten. (TVIT; Vol. TVIT-745).
Läs mer