Jämförelse mellan regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning
|
|
- Erik Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämförelse mellan regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 213 Rapport TVIT--13/787
2 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetet ligger i Lund, som har 1 4 invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt 6 anställda och 41 studerande som deltar i ett 9-tal utbildningsprogram och ca 1 fristående kurser erbjudna av 88 institutioner. Avdelningen för installationsteknik Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat. Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rökspridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara projekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.
3 Jämförelse mellan regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning Lars Jensen
4 Lars Jensen, 213 ISRN LUTVDG/TVIT--13/787 SE(27) Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box LUND
5 Innehållsförteckning 1 Inledning och problemställning 5 2 Beräkningsmodell 7 Modellparametrar 8 Regenerativ värmeväxlaremodell 9 Rekuperativ värmeväxlaremodell 1 3 Ackumuleringsprofiler 11 4 Fyllningstid och igensättningstid 19 5 Jämförelse av luftvolym i värmeväxlare 23 6 Sammanfattning och slutsatser 27 3
6 4
7 1 Inledning och problemställning Syftet med denna arbetsrapport är att jämföra regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning särskilt med avseende på igensättning, vilket endast kan undvikas om fukttillskottet är mycket lågt vid låga utetemperaturer. Fukttillskottet kan påverkas genom att ändra ventilationsflödet. Normala fukttillskott i bostäder ligger omkring g/kg. En person i vila har en fuktavgivning genom transpiration och andning på 4 g vattenånga per timme, vilken i ett rum med en golvytan 27 m 2 och en normenligt ventilation om.35 l/sm 2 ger ett fukttillskott om 1 g/kg. Det går att för motströmsvärmeväxling mellan lika flöden med en given temperaturverkningsgrad beräkna en gränslinje för vad som innebär torr värmeväxling utan någon kondensering och därmed ackumulering. Uteluften är mättad. Gränslinjer för de fem temperaturverkningsgraderna.5,.6,.7,.8 och.9 redovisas i Figur 1.1 nedan som funktion av utetemperatur och fukttillskott. Gränslinjerna visar att kondensering knappast går att undvika i praktiken. 2 Gränslinje för torr värmeväxling för T Fukttillskott x g/kg o Utetemperatur T u C Figur 1.1 Gränslinjer för torr värmeväxling för verkningsgraderna.5,.6,.7,.8 och.9. 5
8 De två ventilationsvärmeåtervinnarna arbetar med samma luftflöde i motström, samma värmeväxlande yta, värmeövergångstal, utelufttillstånd, innetemperatur och fukttillskott. Den rekuperativa växlaren är mycket idealiserad och kan tolkas som två sammankopplade regenerativa rotorkanaler. Fuktöverföringen för den regenerativa växlaren medför att vatteninnehållet för inneluft och frånluft blir högre än för den rekuperativa växlaren utan fuktöverföring. Den regenerativa växlaren har ingen renblåsning, vilket är det normala för småhus- och lägenhetsaggregat. Det egentliga ventilationsflödet är därför något lägre än det nominella, eftersom rotorn återför frånluft vid övergång från från/avluftsida till ute/tilluftsida. Den relativa reduktionen kan anges som kvoten mellan genomblåsningstid.1 s (lufthastighet 2 m/s och rotorlängd.2 m) och en halv varvtid 3 s. Reduktionen blir därför.33 (1/3). Någon korrektion för detta görs inte genom att öka det regenerativa luftflödet eller minska det rekuperativa luftflödet. Den rekuperativa växlaren har inga läckage och därmed är utelufts-, tillufts-, frånlufts- och avluftsflödena lika stora. Byggnaden som ventileras har heller inga läckage, vilket annars kan påverka balansen mellan ute/tilluft och från/avluft. Den regenerativa växlaren beskrivs som en enda rotorkanal som växelvis tillförs uteluft och frånluft i motström. Den rekuperativa växlaren beskrivs med en rotorkanal för ute/tilluft och en rotorkanal för från/avluft idealt termiskt sammankopplade i motström med samma egenskaper för varje kanal som för en rotorkanal. De två växlaremodellerna beskrivs i avsnitt 2. Skillnaden är inte stor. Den regenerativa växlarmodellen med fyra tillstånd för lufttemperatur, rotortemperatur, luftens vatteninnehåll och ackumulerat vatten/is kompletteras för den rekuperativa värmeväxlaren med endast ett lufttillstånd för uteluft. Vatteninnehållet för ute/tilluft behöver inte modelleras, eftersom inte sker någon kondensering eller förångning. Uteluften antas vara fullständigt mättad. Ackumuleringsprofiler beräknas och redovisas i avsnitt 3 för de två växlarmodeller för tolv fall, vilka är alla kombinationer mellan fyra utetemperaturer -4, -3, -2 och -1 C och tre fukttillskott 1, 2 och 3 g/kg. Ackumuleringshastighetens medelvärde räknas om till fyllningstid och dess högsta värde till igensättningstid och redovisas i avsnitt 4. Ackumuleringshastigheten beror på värmeväxlarens luftvolym och i avsnitt 5 undersöks hur luftvolymerna för regenerativ och rekuperativ värmeväxlare förhåller sig till varandra. En sammanfattning och några slutsatser redovisas sist i avsnitt 6. 6
9 2 Beräkningsmodell En fysikalisk modell kan formuleras som följer under följande förutsättningar. Den regenerativa motströmsväxlaren beskrivs med en rotorkanal som ett cylindriskt rör med en given längd, en given innerdiameter, en given godstjocklek och ett givet material. Genomströmningen sker med uteluft och frånluft växelvis och i motström för en given varvtid och med samma lufthastighet. Den rekuperativa värmeväxlaren beskrivs som den regenerativa utökad med ett tillstånd för uteluft/tilluft. Principen visas i Figur 2.1 med valda beteckningar. Den regenerativa värmeväxlaren beskrivs med en enda kanal, medan den rekuperativa värmeväxlaren beskrivs med två identiska kanaler idealt sammankopplade, vilket också visas med Figur 2.1 Vattnets och isens ackumulering i en växlarekanal har också försummats. Vattenfilmens tjocklek påverkar inte växlarekanaldiametern och därmed luftflödet. Frysning och smältning beskrivs inte av modellen utan fasövergångsvärmet sätts lika med smältvärmet och ångbildningsvärmet. regenerativ värmeväxling -3 s T f x f T x T a x a T r m regenerativ värmeväxling 3-6 s T t x t T x T u x u T r m rekuperativ värmeväxling T f x f T x T a x a T r m T t x t S T u x u Figur 2.1 Modellprincip för regenerativ och rekuperativ värmeväxling. 7
10 Modellparametrar Beräkning sker med ett basfall, vilket har genomräknats i ett antal tidigare arbetsrapporter. Basfallet har rotorkanallängd 2 mm, rotorkanaldiameter 2 mm, godstjocklek.5 mm, material aluminium, lufthastighet 2 m/s, värmeövergångstal 4 W/Km 2 och varvtid 6 s. Godstjockleken halveras i det regenerativa fallet, eftersom rotorkanalväggen delas mellan två rotorkanaler. Värmeledning i växlarematerialets längdled försummas. Den nominella temperaturverkningsgraden har för en ideal rekupereativ motströmsvärmeväxlare beräknats till.769 med flödets och värmeväxlarens värmeöverföringsförmåga enligt (5.1). Växlaremodellens grundparametrar är följande: c specifikt värme luft, J/kgK c r specifikt värme rotor, J/kgK d rotorkanaldiameter, m h värmeövergångstal, W/Km 2 l rotorkanallängd, m n antal element, - r ångbildningsvärme, J/kg t rotorns godstjocklek, m v strömningshastighet, m/s ρ luftdensitet, kg/m 3 ρ r rotordensitet, kg/m 3 Grundparametrarna bildar en del hjälpparametrar enligt nedan: dz = l/n (m) rotorelementlängd a = π d 2 / 4 (m 2 ) rotorkanaltvärsnittsyta A = π d dz (m 2 ) rotorelementkontaktyta V = a dz (m 3 ) rotorkanalvolym C = ρ c V (J/K) värmekapacitet för kanalvolym C r = ρ r c r A t (J/K) värmekapacitet för rotorvolym q = ρ a v (kg/s) luftflöde 8
11 Regenerativ värmeväxlaremodell Den regenerativa värmeväxlarens fyra tillstånd lufttemperatur, vatteninnehåll, rotortemperatur och rotorvatten bestäms med fyra differentialekvationerna (2.1-4), vilka redovisas nedan med tre hjälpvariablerna för mättat rotorvatteninnehåll x m, värmeeffekt till luft från rotor P och vattenflöde till luft från rotor Q. Alla derivator skrivs förenklat som da/db. dt/dt = ( P - c q dt/dz ) / C ( C/s) (2.1) dt r /dt = 2 ( - P - r Q ) / C r ( C/s) (2.2) dx/dt = ( Q - q dx/dz ) / ρ V (kg/kgs) (2.3) dm/dt = - Q m > (kg/s) (2.4) x m = f( T r ) (kg/kg) (2.5) P = Ah ( T r - T ) (W) (2.6) Q = Ah ( x m - x ) / c (kg/s) (2.7) Rotorns temperatur T r bestämmer vatteninnehållets mättnadsvärde x m. De två axiella derivatorna dt/dz i (2.1) och dx/dz i (2.3) beräknas med uppströmsvärden, vilket för in de två inflödenas temperatur och vatteninnehåll växelvis för varje halvperiod. Utflödenas värden extrapoleras med de två yttersta elementen fram till rotorns kant. Viktningen är 1.5 och -.5 för det yttersta respektive det näst yttersta elementet. Yttre indata till en rotorkanal är växelvis under 3 s mättad uteluft och under 3 s frånluft med temperaturen 2 C och ett vatteninnehåll x f som bestäms av tilluftens vatteninnehåll x t och fukttillskottet Δx enligt (2.8) nedan. x f = x t + Δx (kg/kg) (2.8) Beräkning sker med hjälp av matlab där alla tillstånd och hjälpvariabler beskriv med vektorer. Beräkningarna görs med ett tidsteg lika med halva genomströmningstiden för ett rotorelement av stabilitetsskäl. Beräkningstiden har varit 6 s eller 1 varv för att finna den periodiska jämvikten. 9
12 Rekuperativ värmeväxlaremodell Den rekuperativa värmeväxlare modellen utgår från den regenerativa värmeväxlare modellen där dess lufttillstånd T används för frånluft/avluft, vilket med mindre ändringar blir (2.1-13) Ett femte tillstånd införs för lufttemperaturen för uteluft/tilluft med beteckningen S, vilket beräknas enligt (2.9). De två differentialekvationerna för lufttillstånden S och T beskrivs med (2.9-1), vilka är identiska med (2.1) bortsett att hjälpeffekten P nu ersätts med P S och P T enligt ( ). Detta gäller även för differentialekvationen för växlarermaterialets temperatur enligt (2.11). De två differentialekvationerna för frånluft/avluftens vatteninnehåll och växlarervatten enligt ( ) är identiska med (2.3-4). ds/dt = ( P S c q ds/dz ) / C ( C/s) (2.9) dt/dt = ( P T c q dt/dz ) / C ( C/s) (2.1) dt r /dt = ( - P T P S - r Q ) / C r ( C/s) (2.11) dx/dt = ( Q - q dx/dz ) / ρ V (kg/kgs) (2.12) dm/dt = - Q m > (kg/s) (2.13) P T = Ah ( T r - T ) (W) (2.14) P S = Ah ( T r - S ) (W) (2.15) Yttre indata till de två växlarekanalerna är mättad uteluft och frånluft med temperaturen 2 C och ett vatteninnehåll x f som bestäms av uteluftens vatteninnehåll x u och fukttillskottet Δx enligt (2.16) nedan. x f = x u + Δx (kg/kg) (2.16) Beräkningarna görs med ett tidsteg lika med halva genomströmningstiden för ett växlareelement av stabilitetsskäl. Beräkningstiden har varit 6 s för att finna den statiska jämvikten. 1
13 3 Ackumuleringsprofiler Ackumulering av vatten/is har beräknats för en regenerativ och en rekuperativ värmeväxlare med kanallängd 2 mm, kanaldiameter 2 mm, godstjocklek.5 mm, material aluminium, lufthastighet 2 m/s och värmeövergångstal 4 W/Km 2. Antalet beräkningselement är fyrtio. Den regenerativa modellen följer en rotorkanal under ett varv med varvtiden 6 s. Godstjockleken halveras i det regenerativa fallet, eftersom rotorkanalväggen delas mellan två rotorkanaler. Den rekuperativa modellen består av två idealt sammankopplade kanaler. Värmeledning i växlarematerialets längdled försummas. Simuleringstiden är 6 s eller 1 varv. Ett viktigt påpekande är att beräkningsmodellen inte tar hänsyn till den fortskridande ackumuleringen som sker i rotorn utan ackumuleringen påverkar inte rotorkanalens egenskaper eller luftflödet. De redovisade värdena kan tolkas som momentan ackumulering eller tillväxt. Denna momentana tillväxt kan extrapoleras över tid för att bestämma när en växlarekanal blir lokalt eller totalt igensatt under förutsättning att densiteten för påfrostningen är känd. Densiteten kan vara betydligt lägre än den för ren is. Frånluftstemperaturen är alltid 2 C. Uteluften är fullständigt mättad. De två växlarmodeller har simulerats för tolv fall, vilka är alla kombinationer mellan fyra utetemperaturer -4, -3, -2 och -1 C och tre fukttillskott 1, 2 och 3 g/kg. De regenerativa fallen numreras 1-12 och de rekuperativa fallen numreras Totalt redovisas ackumuleringen eller tillväxt mm/h för de tjugofyra fallen enligt sammanställningen nedan. utelufttemperatur C fukttillskott g/kg regenerativ växlare rekuperativ växlare -1, -2, -3, -3 1 Fig 3.1 Fig 3.2-1, -2, -3, -3 2 Fig 3.3 Fig 3.4-1, -2, -3, -3 3 Fig 3.5 Fig , 2, 3 Fig 3.7 Fig , 2, 3 Fig 3.9 Fig , 2, 3 Fig 3.11 Fig , 2, 3 Fig 3.13 Fig 3.14 Genomgående för Figur är att tillväxt för regenerativ växlare visas överst på en sida med udda figurnummer och tillväxt för rekuperativ växlare för samma fall visas nederst på samma sida med jämna figurnummer. Tillväxthastigheten utgår från växlareytan och tar inte hänsyn till den cylindriska geometrin där ytan avtar med tillväxten. 11
14 .12 Fall reg T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 1 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.1 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 1, 2, 3 och Fall rek T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 1 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.2 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 13, 14, 15 och
15 .12 Fall reg T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 2 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.3 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 5, 6, 7 och Fall rek T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 2 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.4 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 17, 18, 19 och 2. 13
16 .12 Fall reg T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.5 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 9, 1, 11 och Fall rek T u = -1, -2, -3, -4 o C x = 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.6 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 21, 22, 23 och
17 .12 Fall reg T u = -1 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.7 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 1, 5 och Fall rek T u = -1 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.8 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 13, 17 och
18 .12 Fall reg T u = -2 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.9 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 2, 6 och Fall rek T u = -2 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.1 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 14, 18 och
19 .12 Fall reg T u = -3 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.11 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 3, 7 och Fall rek T u = -3 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.12 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 15, 19 och
20 .12 Fall reg T u = -4 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.13 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 4, 8 och Fall rek T u = -4 o C x = 1, 2, 3 g/kg.1.8 Tillväxt mm/h Beräkningselement Figur 3.14 Initial tillväxt mm/h som funktion beräkningselement för fall 16, 2 och
21 4 Fyllningstid och igensättningstid De redovisade ackumuleringsprofilerna bearbetas i detta avsnitt för att beräkna en fyllningstid och en igensättningstid för en växlarekanal för både regenerativ och rekuperativ värmeväxling. Kanalvolymen är här den samma, eftersom modellerna har identiska data. Detta är inte fallet i praktiken, där rekuperativa har betydligt större dimensioner och därmed luftvolym. Hur luftvolymerna för regenerativa och rekuperativa värmeväxlare förhåller sig utreds i nästa avsnitt 5. Fyllningstiden t f h definieras som den tid det tar att fylla hela växlarkanalen med vatten/is med medelackumuleringshastigheten räknat över hela växlarekanalen, vilket för en cirkulär växlarekanal kan skrivas som: t f = d / 4 b med (h) (4.1) där d b med kanaldiameter, mm medelackumuleringshastigheten, mm/h Igensättningstiden t g h definieras som den tid det tar att lokalt fylla växlarkanalen med vatten/is med högsta ackumuleringshastigheten, vilket för en cirkulär växlarekanal kan skrivas som: t g = d / 4 b max (h) (4.2) där d b max kanaldiameter, mm högsta ackumuleringshastigheten, mm/h Medelackumuleringshastighet, högsta ackumuleringshastighet, fyllningstid enligt (4.1) och igensättningstid enligt (4,2) redovisas för regenerativ värmeväxling i Tabell 4.1 och för rekuperativ värmeväxling i Tabell 4.2. Redovisade tider begränsas till 9999 av läsbarhetsskäl. Siffrorna i Tabell 4.1 och 4.2 visar att fyllningstid och igensättningstid avtar med minskande utetemperatur och ökande fukttillskott. Avtagande är något större för regenerativ värmeväxling än för rekuperativ värmeväxling. Igensättningstiden är nästan oberoende av utetemperaturen för rekuperativ värmeväxling. 19
22 Tabell 4.1 Medelackumuleringshastighet, högsta ackumuleringshastighet, fyllningstid och igensättningstid för regenerativ värmeväxling för olika utetemperatur och fukttillskott. fall T u C x g/kg b med mm/h b max mm/h b med / b med - t f h t g h Tabell 4.2 Medelackumuleringshastighet, högsta ackumuleringshastighet, fyllningstid och igensättningstid för rekuperativ värmeväxling för olika utetemperatur och fukttillskott. fall T u C x g/kg b med mm/h b max mm/h b med / b med - t f h t g h
23 Siffrorna i Tabell 4.1 och 4.2 visar också att den rekuperativa värmeväxlaren både fylls och sätts igen betydligt fortare än den regenerativa värmeväxlaren. Kvoten mellan de två växlaretyperna fyllningstider och igensättningstider redovisas i Tabell 4.3. Siffrorna visar att både fyllning och igensättning sker mer än dubbelt så snabbt för den rekuperativ värmeväxlaren jämfört med den regenerativa värmeväxlaren under förutsättning att geometrin är den samma med lika stor volym som skall fyllas totalt eller lokalt. Denna förutsättning om lika luftvolym gäller inte i praktiken utan rekuperativa växlare har normalt en betydligt större luftvolym än en regenerativ rotorväxlare. Regenerativa magasinsväxlare har däremot mycket större termisk massa och luftvolym än en rotorväxlare, vilket gör att växlingsperioden är betydligt längre till exempel 6 s. Sammantaget innebär detta att en rekuperativ värmeväxlare med en stor luftvolym kan fyllas igen eller sättas igen långsammare än en regenerativ rotorväxlare med minimal termisk massa och luftvolym. Siffrorna i Tabell 4.3 visar att den rekuperativa värmeväxlarens luftvolym behöver inte vara orimligt större än den regenerativa rotorväxlarens luftvolym. En faktor 5-1 räcker väl. Hur en rekuperativa värmeväxlares luftvolym kan bestämmas utreds och jämförs med en regenerativ värmeväxlares luftvolym i nästa avsnitt 5 för fall med både lika och olika temperaturverkningsgrad. Tabell 4.3 Kvoter för fyllningstid och igensättningstid mellan regenerativ och rekuperativ värmeväxling för basfallet för tolv fall med olika utetemperatur T u C och fukttillskott x g/kg fall T u C x g/kg t f reg / t f rek - t g reg / t g rek
24 22
25 5 Jämförelse av luftvolym i värmeväxlare Avsikten med detta avsnitt är att jämföra en regenerativ rotorväxlare med en rekuperativ plattvärmeväxlare med samma temperaturverkningsgrad vid samma ventilationsflöde för att kunna bestämma luftvolymen i själva växlaren, vilket avgör hur snabb igenfrysning kan ske för vissa driftsfall. Temperaturverkningsgraden η T för motströmsvärmeväxling för lika flöden kan skrivas som: η T = Ah / ( Ah + Q ) (-) (5.1) där Ah Q växlarens värmeöverföringsförmåga, W/K flödenas värmeöverföringsförmåga, W/K Sambandet (5.1) gäller även för regenerativ värmeväxling om växlingsfrekvens är hög. Uttrycket (5.1) visar att för att uppnå temperaturverkningsgraderna.75,.8,.9 och.95 krävs att kvoten Ah/Q är 3, 4, 9 respektive 19. Detta visar också att värmeväxlarens yta A ökar på samma sätt om värmeövergångstalet h är det samma. En uppgradering från temperaturverkningsgraden.75 till.9 innebär att värmeväxlareytan måste ökas en faktor tre. Rent teoretiskt kan en regenerativ och en rekuperativ värmeväxlare vara lika stora om de är geometriskt lika, men i praktiken finns det skillnader. En regenerativ rotorväxlare består av långa kanaler med liten hydraulisk diameter. En rekuperativ plattvärmeväxlare består av långa spalter med litet plattavstånd och stor plattbredd. Värmeövergångstalet vid konstant effekt h kan för de två geometrifallen bestämmas med ett uttryck på formen: h = Nu λ / d h (W/Km 2 ) (5.2) där Nu Nusselts tal, - λ mediets värmeledningstal, W/Km hydraulisk diameter, m d h Nusselts tal Nu är 4.36 för en cirkulär kanal och 8.23 för en spalt med stor bredd. Notera att den hydrauliska diametern är lika med dubbla spaltvidden för en plattvärmeväxlare. 23
26 Geometrin för de två växlaremodellernas beräkningselemenet med samma flöde, hastighet och därmed också tvärsnitt kan beskrivas med parametrarna: d l reg a b l rek kanaldiameter för regenerativ växlare, m kanallängd för regenerativ växlare, m spaltvidd för rekuperativ växlare, m spaltbredd för rekuperativ växlare, m spaltlängd för rekuperativ växlare, m Samma tvärsnitt ger sambandet: a b = π d 2 / 4 (m 2 ) (5.3) De två beräkningselementens kontaktytor kan skrivas som: A reg = π d l reg (m 2 ) (5.4) A rek = 2 b l reg (m 2 ) (5.5) Elementparametern b i (5.5) kan elimineras med (5.3), vilket ger: A rek = π d 2 l rek / 2 a (m 2 ) (5.6) Samma värmeöverföringsförmåga Ah = A reg h reg = A rek h rek ger efter insättning av förenklingen att Nu reg = Nu rek / 2 (egentligen 4.36 mot 8.23 / 2) och förenkling sambandet: l reg / l rek = d 2 / 2 a 2 (-) (5.7) Ett exempel med kanaldiametern d = 2 mm och spaltvidden a = 4 mm ger att l reg = l rek / 8, vilket visar en rekuperativ växlare blir mycket större än en regenerativ växlare om spaltvidden är större än kanaldiametern. Det sökta volymförhållandet mellan en regenerativ och rekuperativ växlare är identiskt med det redan bestämda längdförhållandet, eftersom tvärsnittsarean för de två modellerna är densamma enligt grundförutsättningarna. Det gäller därför också att: V reg / V rek = d 2 / 2 a 2 (-) (5.8) Volymförhållandet ovan enligt (5.8) gäller för lika temperaturverkningsgrad, men kan korrigeras för ett fall med olika verkningsgrad utgående från (5.1), vilket resulterar i: V reg / V rek = [ ( 1 / η rek - 1) / ( 1 / η reg - 1) ] d 2 / 2 a 2 (-) (5.9) Volymkvoten V reg / V rek är produkten av två kvoter. Den ena d 2 / 2 a 2 i (5.7-9) redovisas i Figur 5.1 som funktion av parametrarna d och a. Den andra ( 1 / η rek - 1) / ( 1 / η reg - 1) i (5.9) redovisas i Figur 5.2 som funktion av temperaturverkningsgraderna η reg och η rek. 24
27 5 d 2 /2a Spaltvidd a mm Diameter d mm Figur 5.1 Kvoten d 2 / 2 a 2 som funktion av parametrarna d och a. 1 (1/ rek -1)/(1/ reg -1).95.1 Temperaturverkningsgrad rek Temperaturverkningsgrad reg - Figur 5.2 Kvoten ( 1 / η rek - 1) / ( 1 / η reg - 1) som funktion av η reg och η rek. 25
28 En anmärkning är att de här redovisade sambanden bygger på att den regenerativa växlaren har en cylindrisk kanal och den rekuperativa växlaren har en del av spalt med samma genomströmningsarea. Regenerativa rotorväxlare har i praktiken inte cylindriska kanaler utan bildas av en vågformad sida och en plan sida. Detta innebär att tvärsnittsarea, kontaktytan och den hydrauliska diametern inte kan beräknas lika enkelt som för fallet med en cylindrisk kanal där geometrisk och hydraulisk diameter är samma sak. En annan anmärkning är att den rekuperativa värmeväxlaremodellen är ytterst idealiserad med perfekt motströmskoppling, vilket är möjligt för en rekuperativ värmeväxlaremodell med endast två luftkanaler. En plattvärmeväxlare måste ha en viss korsströmskoppling vid anslutning av de två inflödena och de två utflödena, vilket visas med två exempel i Figur 5.3. Figur 5.3 Exempel på rekuperativ praktisk värmeväxlingsgeometri. 26
29 6 Sammanfattning och slutsatser Syftet med denna arbetsrapport är att jämföra regenerativ och rekuperativ ventilationsvärmeåtervinning särskilt med avseende på igensättning. De två ventilationsvärmeåtervinnarna arbetar med samma luftflöde, samma värmeväxlande yta, värmeövergångstal, utelufttillstånd, innetemperatur och fukttillskott. Den rekuperativa växlaren är mycket idealiserad och kan tolkas som två sammankopplade regenerativa rotorkanaler. Fuktöverföringen för den regenerativa växlaren medför att vatteninnehållet för inneluft och frånluft blir högre än för den rekuperativa växlaren utan fuktöverföring. Den regenerativa växlaren beskrivs som en enda rotorkanal som växelvis tillförs uteluft och frånluft i motström. Den rekuperativa växlaren beskrivs med en kanal för ute/tilluft och en kanal för från/avluft idealt termiskt sammankopplade i motström med samma egenskaper. De två växlaremodellerna beskrivs i avsnitt 2. Den regenerativa växlarmodellen med fyra tillstånd för lufttemperatur, rotortemperatur, luftens vatteninnehåll och ackumulerat vatten/is kompletteras för den rekuperativa värmeväxlaren med ett lufttillstånd för uteluft/tilluft. Vatteninnehållet för ute/tilluft behöver inte modelleras, eftersom inte sker någon kondensering eller förångning. Uteluften antas vara fullständigt mättad. Ackumuleringshastigheten för de två växlarmodeller redovisas i avsnitt 3 för tolv fall, vilka är alla kombinationer mellan fyra utetemperaturer -4, -3, -2 och -1 C och tre fukttillskott 1, 2 och 3 g/kg. Kurvorna visar att ackumuleringshastigheten är högre för en rekuperativ värmeväxlare än för en regenerativ med samma luftvolym. Fyllningstid och en igensättningstid av en växlarekanal beräknas i avsnitt 4 med ackumuleringshastighetens medelvärde och högsta värde för både regenerativ och rekuperativ värmeväxling. Siffror visar att fyllningstid och igensättningstid är mindre för en rekuperativ värmeväxlare än för en regenerativ med samma luftvolym. Detta är inte fallet i praktiken, där rekuperativa oftast har betydligt större dimensioner och därmed större luftvolym. Hur luftvolymerna för regenerativa och rekuperativa värmeväxlare förhåller sig utreds i avsnitt 5. Resultatet är luftvolymen för rekuperativa värmeväxlare av plattyp kan vara betydligt större än luftvolymen för regenerativa värmeväxlare av rotortyp. Två slutsatser under förutsättning av idealiserad rekuperativ motströmsvärmeväxling med samma luftvolym som för regenerativ värmeväxling är följande: ackumuleringshastigheten är betydligt högre för rekuperativ värmeväxling fyllningstid och igensättningstid är betydligt mindre för rekuperativ värmeväxling En sista slutsats är att med en större luftvolym för en rekuperativ värmeväxlare kan ovanstående två slutsatser mycket väl gälla för regenerativ värmeväxlare. 27
Fuktstabilitet vid regenerativ värmeväxling. Lars Jensen
Lars Jensen Lars Jensen, 24 ISRN LUTVDG/TVIT/79 SE(25) Installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box 8 22 LUND 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. uppdelad efter vatteninnehåll. Lars Jensen
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning med frånluft uppdelad efter vatteninnehåll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Fuktreglering av regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol. TVIT753). Avd Installationsteknik,
Läs merInverkan av försmutsning av sprinkler
Inverkan av försmutsning av sprinkler Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 7 Rapport TVIT--7/7 Lunds Universitet
Läs merSkattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling
Skattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 25 Rapport
Läs merVärmeförlust för otäta isolerade kanalsystem
Värmeförlust för otäta isolerade kanalsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT--/772 Lunds
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola
Läs merfukttillstånd med mätdata
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merRegenerativ värmeväxling utan renblåsning
Regenerativ värmeväxling utan renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/ Lunds Universitet
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. utetemperatur under noll
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning vid utetemperatur under noll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merVerkningsgrader vid regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling Jensen, Lars Published: Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Verkningsgrader vid regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol. TVIT77).
Läs merFuktöverföring vid regenerativ värmeväxling
Jensen, Lars Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. ().. (TVIT; Vol. TVIT-748). [Publisher information missing]. General rights Copyright and moral rights for the publications
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT-15/795 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta
Läs merDriftfall med regenerativ värmeväxling
Driftfall med regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 25 Rapport TVIT5/798 Lunds Universitet
Läs merRoterande värmeväxlare
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 26 Rapport TVIT--6/76 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT-/79 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata Uppdrag för Lindab Ventilation AB Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning - Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars Publicerad: 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning
Läs merBrandgasventilation av ett tågtunnelsystem
Brandgasventilation av ett tågtunnelsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7079
Läs merBrandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller
Brandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 26
Läs merFörgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt
Förgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 28 Rapport TVIT--8/725 Lunds
Läs merRegenerativ värmeväxling och renblåsning
Regenerativ värmeväxling och renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/765 Lunds Universitet
Läs merLuftström för skydd mot brandgasspridning
Luftström för skydd mot brandgasspridning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 5 Rapport TVIT-5/797 Lunds
Läs merMer fuktreglering av regenerativ värmeväxling. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Mer fuktreglering av regenerativ värmeväxling Jensen, Lars Published: Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Mer fuktreglering av regenerativ värmeväxling. (TVIT; Vol.
Läs merRenblåsning och rotorkanalform
Jensen, Lars 211 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (211).. (TVIT; Vol. TVIT-77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights
Läs merVattenfilm vid regenerativ värmeväxling
Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, Rapprt TVIT-/9 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter samt
Läs merDimensionerande lägsta utetemperatur
Dimensionerande lägsta utetemperatur Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 11 Rapport TVIT--11/7064 Lunds
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata Jensen, Lars 27 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (27). Bestämning av tryckfallsfunktioner för
Läs merBeskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat
Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merByggnadsformens betydelse
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2018 Rapport TVIT-18/7115 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merUndersökning av rotorväxlares överföring
Undersökning av rotorväxlares överföring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT15/793 Lunds
Läs merRenblåsning med diffusion
Renblåsning med diffusion Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Renblåsning med diffusion. (TVIT; Vol. TVIT-769). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds
Läs merUtformning av sprinklersystem
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2009 Rapport TVIT--09/7042 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merRenblåsning och termofores
Renblåsning och termofores Jensen, Lars 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Renblåsning och termofores. (TVIT; Vol. TVIT-77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds
Läs merTryckfall för spalt med rektangulär 180º-böj
Tryckfall för spalt med rektangulär 8º-böj Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 29 Rapport TVIT--9/74 Lunds
Läs merRoterande värmeväxlare och läckage
Roterande värmeväxlare och läckage Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 08 Rapport TVIT--08/7033 Lunds Universitet
Läs merRoterande värmeväxlare
Jensen, Lars 26 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (26).. (TVIT; Vol. TVIT-76). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights
Läs merJensen, Lars. Published: Link to publication
Solinstrålningens osäkerhet - Arbetsrapport för forskningsprojektet: Analys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av säkerhetsfaktorer Jensen, Lars Published: 21-1-1 Link to
Läs merReglering av värmesystem med framkoppling
Reglering av värmesystem med framkoppling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 09 Rapport TVIT--09/7036
Läs merHalvrunt textildon som backspjäll mätresultat
Halvrunt textildon som backspjäll mätresultat Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2008 Rapport TVIT--08/7032
Läs merInstallation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad
Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept
Läs merRegenerativ ventilationsåtervinning
Regenerativ ventilationsåtervinning Princip rotor eller två växlande magasin Ickehygroskopiskt material för bostäder + Hög och styrbar temperaturverkningsgrad + Ingen avfrostning krävs - Renblåsning och
Läs merUtetemperaturberoende årsenergibehov
Utetemperaturberoende årsenergibehov Exempeldel Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2008 Rapport TVIT--08/7029
Läs merSvensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén
Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13 1 Innehåll 1. Standarder för beräkning av verkningsgrad i värmeåtervinningssystem. 2. Några beräkningsexempel där de olika standarderna tillämpas.
Läs merKondensanalys av undermarkscykelgarage
Kondensanalys av undermarkscykelgarage Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/78 Lunds Universitet
Läs merTemperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS
Temperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 9 Rapport TVIT--9/737
Läs merÅrsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.
Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.
Läs merTermik och mekanisk brandgasventilation
Termik och mekanisk brandgasventilation Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 7 Rapport TVIT-7/7 Lunds Universitet
Läs merÖverföring vid inre rotorläckage
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT-15/792 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta
Läs merLuftströmning i byggnadskonstruktioner
Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet
Läs merEnkel metod för debitering av varmvatten. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Enkel metod för debitering av varmvatten Jensen, Lars Published: -- Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (). Enkel metod för debitering av varmvatten. (TVIT; Vol. TVIT-745).
Läs merTermisk mätning av rotorläckage
Termisk mätning av rotorläckage Jensen, Lars 211 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (211). Termisk mätning av rotorläckage. (TVIT; Vol. TVIT-763). Avd Installationsteknik,
Läs merVilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?
1(8) Ny trycksättningsmetod för trapphus för utrymning Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, Stockholm Lars Jensen, installationsteknik, LTH Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? Trapphus
Läs merInstallation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad
Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar
Läs merLuftbehandling Funktion och underhåll
Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.
Läs merTrycksättning av trapphus - Utformning
Trycksättning av trapphus - Utformning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2017 Rapport TVIT-17/7107 Lunds
Läs merPM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar
Simulering av metanutsläpp Verkstad 1. Förutsättningar 1.1 Geometri Verkstaden var 35,5 meter lång, 24 meter bred och takhöjd 6 meter. En buss med måtten längd 18 meter, bredd 2,6 meter och höjd 3,4 meter
Läs merInstallationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng
Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merPRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie
PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merTryckfall i trapphus - Modellförsök
Tryckfall i trapphus - Modellförsök Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/71 Lunds Universitet
Läs mer12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.
12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet
Läs mer17.10 Hydrodynamik: vattenflöden
824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl
Läs merBrandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem
Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Brandgasspridning vid hissdrift Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs meryttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -
B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Läs merLösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 014-09-9 Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5h Tid: 14099, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra aviljongerna
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs mert = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)
1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Ventilations- och uppvärmningssystem I 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs mermg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel
Läs merImpulsventilation av tunnlar
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/78 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio fakulteter
Läs merUtetemperaturens osäkerhet -en rättelse
Utetemperaturens osäkerhet -en rättelse Arbetsrapport för forskningsprojekt Med stöd från Energimyndigheten 37- och SBUF 768 Analys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av
Läs merAnalys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av säkerhetsfaktorer
Analys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av säkerhetsfaktorer Direktmetoden Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds
Läs merVentilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp
1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Läs merEnergiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merBrandgasevakuering av hisschakt CFD-beräkning med FDS Jensen, Lars
Brandgasevakuering av hisschakt CFD-beräkning med FDS Jensen, Lars Publicerad: 8-- Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (8). Brandgasevakuering av hisschakt CFD-beräkning
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merInnovativa ventilationssystem. Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017
Innovativa ventilationssystem Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017 Förstudiens syften Ge en översikt av innovativa ventilationssystem. Ta reda på vilken utveckling fastighetsägare vill
Läs merOtillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med roterande VVX
Otillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med roterande VVX Otillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med
Läs merBilaga B: Kravspecifikation
Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 1 Vatten VVR145 4 mars 2016, 10:30-13:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merThermoCond 19 LUFTFLÖDE: 1.100-3.500 m 3 /h
Simhallsklimatisering 19 Luftavfuktare med dubbel plattvärmeväxlare för mindre simhallar typ 19 - förenklad visualisering 19 LUFTFLÖDE: 1.100-3.500 m 3 /h korrosionsfri, tät värmeväxlare dubbel rekuperativ
Läs merStall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark
Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merByggnadens värmeförlusttal vid DVUT
Bilaga beräkningsanvisningar 1 [5] Beräkningsanvisningar: Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Innehåll Beräkningsanvisningar... 1 Anvisningar... 2 Luftläckage i en byggnad med FTX-system... 3 Dimensionerande
Läs merDatorsimulering av installationstekniska system
Datorsimulering av installationstekniska system Slutrapport för forskningsprojekt med stöd från Formas 24-279 och SBUF 11223 Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och
Läs mer4 Varför känner du dig frusen då du stiger ur duschen? Detta beror på att värmeövergångstalet är mycket större för en våt kropp jmf med en torr kropp?
CIG03A Strömningslära Tentamen tisdag 21/11 2006, 08-11 Hjälpmedel: Utdelade formelsamlingar samt Moodys diagram. Ansvariga lärare Jonas Berghel, Stefan Frodeson Godkänt 16p Del A Korta förståelsefrågor
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merTrycksättning av trapphus med personbelastning Jensen, Lars
Trycksättning av trapphus med personbelastning Jensen, Lars Publicerad: 25-1-1 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (25). Trycksättning av trapphus med personbelastning.
Läs merBehandla bara en uppgift per lösningssida!
Installationsteknik Provmoment: Tentamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I V18-3 Tentamen ges för: Byggingenjör åk 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-03-15 Tid: 09.00 13.00, Sal C 208 Hjälpmedel:
Läs merVätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
Läs merVarför ventilerar vi?
Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning
Läs mer