Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. enkätundersökning 2001

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001 Växtodlingsenheten Referens Carin Rehnstedt

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland - Enkätundersökning 2001

2

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland Enkätundersökning 2001 3

4

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Bakgrund... 7 2.1 Mål... 7 2.2 Tidsplan och fördelning... 7 2.3 Genomförande... 7 3 Statistik och trender... 11 3.1 Förändring av den ekologiska grönsaksarealen sedan 1991... 13 3.2 Areal av ekologisk bärodling... 16 4 Grönsaker Resultat av enkätundersökningen... 21 4.1 Resultat av enkätundersökningen... 21 4.2 Utblick Danmark... 46 4.3 Utblick Holland... 46 5 Grönsaker - Förslag till åtgärder... 47 5.1 Arbete... 47 5.2 Pris... 47 5.3 Ogräs... 47 5.4 Tillgång till teknik och redskap... 48 5.5 Växtskydd... 49 5.6 Växtnäring och gröngödsling... 51 5.7 Ekologiskt utsäde... 52 5.8 Skördenivå... 52 5.9 Packning, sortering och lagring... 53 5.10 Distribution... 53 5.11 Lönsamhet... 53 5.12 Förändring av produktionen... 54 5.13 Omläggning från konventionell odling... 54 5.14 Storskaligt, småskaligt och regionalt... 55 5.15 Avsättning och marknad... 57 5.16 Rådgivning... 59 6 Bär - Resultat av enkätundersökningen... 63 6.1 Resultat av enkätundersökningen... 63 6.2 Utblick Danmark... 72 6.3 Utblick Norge... 72 7 Bär - Förslag till åtgärder... 75 1

7.1 Marknadsföring och information... 75 7.2 Produktutveckling... 75 7.3 Rådgivning... 75 7.4 Deltagande forskning och utveckling... 76 7.5 Forskning... 76 7.6 Intensifierad förädling, sortprovning och och plantor... 76 7.7 Arbetskraft... 77 7.8 Samverkan... 77 7.9 Omläggning från konventionell odling... 77 7.10 Översyn av de generella arealbidragen för ekologisk bärodling... 77 8 Prioriterade åtgärder - Grönsaker och bär... 79 9 Litteraturförteckning... 81 10 Bilaga 1 Enkät till odlare... 83 11 Bilaga 2 Enkät till rådgivare... 87 12 Bilaga 3 Enkät till KRAVs fältkontrollanter... 91 2

Förord Under två intensiva höstmånader 2001 har vi, trädgårdsrådgivare Åsa Rölin och AgrD Lisbeth Larsson, arbetat med att kartlägga problem och möjligheter i ekologisk odling av grönsaker på friland och bär. Uppdraget har inte varit enkelt, utan verkligheten är som vanligt ett samspel av en mängd faktorer. Under vårt arbete har vi blivit mycket positivt bemötta och fått in en mängd synpunkter, fakta och idéer när vi skickat ut enkäter eller tagit kontakt med personer inom vitt skilda områden. Nästan alla odlare som svarat på en enkät har varit positiva till att vi tagit ytterligare kontakt per telefon; tyvärr har vi dock bara haft möjlighet att ringa ett fåtal. Denna rapport ger förslag på åtgärder, som vi ser som viktiga för att stödja den ekologiska odlingen och öka inhemsk produktion av ekologiska grönsaker och bär. Det är vår förhoppning att dessa förslag förverkligas i konkret handling och i samverkan mellan alla intressenter. Vi vill framföra vårt varma tack till er alla som svarat på våra frågor, lämnat statistikuppgifter samt kommit med synpunkter och givit goda förslag på åtgärder. Åsa Rölin Lisbeth Larsson Värmlands Hushållningssällskap LL Information och utveckling Tfn 054-54 56 00, Fax: 054-54 56 49 Tfn/fax: 0504-300 11 e-post: asa.rolin@lillerud.se e-post: lisbeth.larsson@mbox301.swipnet.se Johan Ascard och Carin Rehnstedt på Jordbruksverket har under 2002 varit med och bearbetat och kompletterat materialet inför tryckning i Jordbruksverkets serie. Målet har varit att kartlägga de problem som finns och redovisa förslag på lösningar från dem som odlar och är engagerade i den ekologiska trädgårdsnäringen. Rapporten består av utredarnas sammanställning. Jordbruksverket har inte tagit ställning till åtgärdsförslagen. 3

1 Sammanfattning Hur ska vi kunna åstadkomma en stabil utveckling och en ökning av den ekologiska odlingen av grönsaker och bär? Ett sätt är att kartlägga de problem som finns och söka förslag på lösningar från dem som odlar och är engagerade i den ekologiska trädgårdsnäringen. Detta är målet med det här redovisade projektet Kartläggning av viktiga problemområden inom ekologisk grönsaksodling på friland och bärodling. Arbetet har utförts av trädgårdsrådgivare Åsa Rölin, grönsaker, och AgrD Lisbeth Larsson, bär. För att få så god belysning som möjligt av problem och möjligheter har målsättningen vi kontaktat odlare, rådgivare, kontrollanter, forskare och företag med anknytning till näringen. Detta har skett via enkäter och intervjuer. Dessutom har tidigare rapporter studerats. Den KRAV-anslutna arealen av grönsaker har under senare år minskat, samtidigt som efterfrågan på produkter ökat. Arealen var störst 1996, därefter har det varit en neråtgående trend, som dock verkar ha bromsats upp och planat ut. Minskningen är ca 20 % från 1996. Trenden är dock olika i olika regioner. I Skåne, Halland och på Gotland har grönsaksarealen ökat medan arealen i resterande del av landet är oförändrad eller har minskat. Den KRAVgodkända grönsaksarealen uppgick år 2000 till 553 ha. Arealen som uppbar miljöstöd för ekologisk odling, MEKO, var samma år 586 ha. På bärodlingssidan märks ett stagnerande intresse för odling, speciellt av jordgubbar. Den KRAV-godkända arealen har minskat från 122 ha 1998 till 75 ha år 2000. Arealerna med bärodling som uppbar MEKO-stöd var 458 ha år 2000. Det fanns stora skillnader mot KRAVgodkänd areal, speciellt av övriga bär där den KRAV-godkända arealen var 89 ha år 2000 medan MEKO-arealen var 355 ha. Kostnaderna för kontrollen, den låga efterfrågan och avsaknad av merpris för ekologiska bär angavs som de viktigaste anledningarna till att inte vara med i KRAV-kontrollen. Vi utredare föreslår en översyn av de generella arealstöden för bär. Vad är positivt i din ekologiska produktion, och hur ska detta stödjas? På denna fråga har odlarsvaren varit ganska samstämmiga. Det viktigast är att slippa använda kemiska bekämpningsmedel, och det mest stimulerande är kundernas uppskattning. Hög egen arbetsinsats, ogräs och lågt pris för produkter är de största problemen i både grönsaks- och bärodling. Att förbättra och effektivisera ogräskontrollen är mycket angeläget för att minska arbetsåtgången. Det är också viktigt att åtgärda andra arbetsintensiva moment, t.ex. skörd och packning. Lågt pris för produkter och dålig lönsamhet hänger ihop med en mängd faktorer, såsom den stora arbetsinsatsen och de lägre skördenivåerna. Här krävs allt från forskning och utveckling till rådgivning, kunskapsförmedling och samverkan. Skördenivåer i ekologisk grönsaksodling jämfört med konventionell odling varierar mellan olika grödor. Som ett grovt medeltal av olika grödor uppskattar odlarna skörden av ekologiska grönsaker till sjuttio procent av konventionell skörd medan rådgivarna uppskattar den till halv skörd av konventionell. För att de ekologiska grönsaksodlarna ska öka sin areal och fler konventionella odlare ska bli intresserade av att lägga om måste lönsamheten förbättras. Odlingstekniska åtgärder som minskar arbetsåtgången och ger ett högre och jämnare skörderesultat behöver utvecklas. Bättre lönsamhet behövs även för att kunna investera i tekniska hjälpmedel hos de befintliga odlarna. Goda exempel, stabil avsättning och ökad information till såväl producenter som konsumenter är viktigt för att göra den ekologiska odlingen intressant. För att uppnå en positiv utveckling i hela landet behövs aktiva satsningar för att öka den regionala avsättningen med fungerande distributionssystem och uppsamlingsplatser. 5

Skörderesultaten i ekologisk bärodling är mycket varierande och beroende av årsmån. I jordgubbsodling angavs i allmänhet att det var möjligt att komma upp i relativt hög avkastning jämfört med konventionell odling, medan det i svart vinbärsodling var svårt. I svarta vinbärsodling är idag en realistisk skördenivå ungefär halv skörd jämfört med konventionell odling. Resultatet i bärodling är mycket beroende av att det finns härdiga, friska, högavkastande sorter. Kontinuerlig sortprovning är därför nödvändigt. För att bärodlingen ska utvecklas och för att konventionella odlare ska ställa om måste det finnas en marknad för ekologiska bär; dessutom en marknad som är villig att betala ett merpris för att kompensera för större arbetsinsats och lägre skörd. Denna marknad saknas idag och det är mycket viktigt att arbeta för att öka avsättningsmöjligheterna. På växtskyddsområdet angavs problem med vissa insekter som mycket stort, medan problem med svampsjukdomar generellt inte betraktades som så stort. Intensifierad forskning är nödvändigt för att lösa flera av dessa problem. Det finns också behov av mer kunskap om förebyggande åtgärder och tillåtna bekämpningsmetoder för ekologisk odling på odlingsföretagen. Växtnäringen är som sådan ingen direkt flaskhals för odlingen. Däremot är tillförsel och styrning av växtnäring en viktig fråga ur miljösynpunkt. Det gäller att utveckla hållbara, miljövänliga system och växtföljder. Detta är också viktigt för den ekologiska odlingens trovärdighet gentemot konsument. Uppdraget i denna kartläggning var bl.a. att ge förslag till åtgärder på odlingsföretagen som på kort sikt kan förbättra odlingsresultat och öka produktionen. Under studiens gång har det klart framkommit att rådgivning behövs för att kunna utnyttja och förmedla de kunskaper som finns. Tillgång till kvalificerad produktionsrådgivning i hela landet måste prioriteras. Från alla håll har det under denna kartläggning kommit önskemål om utvecklingsgrupper, i vilka odlare, rådgivare och forskare gemensamt arbetar för att utveckla lämpliga, uthålliga och lönsamma odlingssystem i praktisk odling samt testa metoder för olika odlingstekniska problem, t.ex. ogräsreglering. Arbetet bör utformas som deltagande utvecklingsprojekt. Det är en mycket angelägen åtgärd att få igång dessa utvecklingsgrupper. Några andra prioriterade områden där åtgärder måste sättas in är: marknadsföring, produktutveckling, samverkan, centrala rådgivarbrev om ekologisk odling, ekologiskt utsäde/plantmaterial, demonstrationsodlingar och forskning. Utveckling fordrar arbete och kostar pengar. För att nå det allmänna målet, enligt den statliga aktionsplanen för ekologisk odling, på 20 % till år 2005 anser utredarna att ytterligare statliga medel måste anslås till utveckling. För att angelägna åtgärder ska förverkligas föreslår utredarna i rapporten som första steg att Jordbruksverket sammankallar en ny eller befintlig arbetsgrupp, med företrädare för Ekologiska Lantbrukarna, Jordbruksverket, GRO, SLU, rådgivare, avnämare m.fl. Arbetsgruppen utser ansvariga personer för att genomföra de åtgärder som prioriteras. Det är möjligt att öka inhemsk ekologisk produktion av grönsaker och bär, men det fordras kraftfulla insatser för att utveckla odlingstekniken och skapa en stabil marknad. 6

2 Bakgrund Den KRAV-anslutna arealen av grönsaker minskar. Flera odlare tycker det är svårt att få lönsamhet i produktionen. Detta samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Försäljningen av ekologiskt odlade grönsaker svarar idag för ca 3 % av marknaden (ca 50 miljoner kronor), och försäljningen av morot, lök och potatis ökar med 20 % per år enligt Ekologiska Lantbrukarnas studie Växande marknad (Jerkebring, 2001). Om inte den svenska produktionen ökar kommer sannolikt importen att öka. På bärodlingssidan märks ett stagnerande intresse för odling speciellt av jordgubbar, vilket också märks i statistiken över arealen KRAV-godkänd odling. Arealerna med bärodling som uppbär miljöstöd för ekologisk odling är betydande och det finns anledning att fundera över de stora skillnaderna mot KRAV-godkänd areal. Enligt den statliga aktionsplanen är det allmänna målet för ekologisk odling 20 % år 2005. I måldiskussionen i planen framförs emellertid att för flera grödor, såsom för grönsaker och bär, kan det inte i dagsläget anses vara ett realistiskt mål, utan det viktiga är att åstadkomma en stabil utveckling och en ökning. En önskvärd utveckling med utgångspunkt från både miljö- och marknadsaspekter skulle enligt planen kunna vara exempelvis en fördubbling av bärarealerna. Hur ska vi kunna åstadkomma en stabil utveckling och en ökning av odlingen av grönsaker och bär? Ett sätt är att kartlägga de problem som finns och söka förslag på lösningar från dem som odlar och är engagerade i den ekologiska trädgårdsnäringen. Detta är målet med det här redovisade projektet med kartläggning av viktiga problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. 2.1 Mål Klarlägga problem och flaskhalsar inom de odlingstekniska områdena, samt inom rådgivning och kontroll, vilka anses utgöra hinder för utvecklingen av den ekologiska grönsaksodlingen på friland och bärodlingen. Ge förslag till åtgärder som kan genomföras på kort sikt i odlingsföretagen. Ge förslag på åtgärder inom rådgivning och kontroll. 2.2 Tidsplan och fördelning Projektet inleddes den 15 oktober 2001 och avslutades den 31 december 2001. Resurserna fördelades med 2/3 till grönsaker och 1/3 till bär. Vidare bearbetning av rapporten har sedan skett av Jordbruksverket. 2.3 Genomförande För att få så god belysning som möjligt av problem och möjligheter inom den ekologiska odlingen av grönsaker och bär har målsättningen varit att komma i kontakt med odlare, rådgivare, kontrollanter, forskare och företag med anknytning till näringen. Detta har skett via enkäter och intervjuer. 7

2.3.1 Synpunkter från odlare För att få in så många synpunkter som möjligt från aktiva ekologiska odlare utformades en enkät och skickades ut till alla som fått miljöstöd år 2000 (Bil. 1). År 2000 valdes eftersom beslut om vilka som skulle få miljöstöd 2001 inte var helt klara då enkäten skickades ut. Enkäten gick ut till 616 odlare enligt Jordbruksverkets register. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarat inom utsatt tid. För att få in synpunkter på omställning till ekologisk bärodling från konventionella bärodlare kontaktades jordgubbs- och vinbärsodlare. Synpunkter har också kommit in från GRObärsektionens styrelse. 2.3.2 Synpunkter från rådgivare och kontrollanter För att få in synpunkter från rådgivare inom grönsaksodlingen skickades en enkät ut via e- post till rådgivare och andra tjänstemän som har kontakt med ekologiska odlare, sammanlagt 36 personer (Bil. 2). Enkäten har kompletterats med telefonintervjuer med rådgivare som är verksamma inom odling av bär. En rådgivare från Danmark intervjuades om erfarenheterna av dansk ekologisk odling av bär. För att få in synpunkter från kontrollanter skickades en enkät ut via e-post ut till alla KRAVkontrollanter, med hjälp av KRAV (Bil. 3). 2.3.3 Synpunkter från forskare Forskare vid SLU (Alnarp, Ultuna, Rånna, Öjebyn, Röbäcksdalen) som arbetar med projekt inom grönsaks- och bärodling har kontaktats per telefon. En forskare i Norge har via e-post besvarat några frågor om ekologisk odling av bär. 2.3.4 Synpunkter från övriga Avnämare för bär och grönsaker, såsom Finnerödja Bär, Mellansvenska odlare, Norrmejerier, Joarsbo Naturprodukter, Hyben Vital, har kontaktats per telefon, liksom Svenska Predator som marknadsför bekämpningsmedel tillåtna i ekologisk odling. Projektet har också diskuterats med företrädare för Ekologiska Lantbrukarna vid flera tillfällen. 2.3.5 Bearbetning Data från enkäterna sammanställdes och bearbetades. Ingen statistisk analys har utförts, utan materialet har använts för att tillsammans med övriga inkomna synpunkter utgöra ett brett underlag för de resultat och förslag som redovisas. 2.3.6 Förberedande studier Inför enkätundersökningen gjordes en förberedande litteraturstudie (se litteraturförteckning). Som ett led i arbetet deltog projektgruppen också i ett möte anordnat av Ekologiska Lantbrukarna i Stockholm på temat Mer ekologiskt frukt och grönt i oktober (Dirke, 2001), samt i valda delar i den ekologiska lantbrukskonferensen vid SLU i november (Ekologiskt Lantbruk, 2001). 8

I en intervjuundersökning år 2000 ringde Solveig Pettersson 142 odlare över 0,5 ha, med en sammanlagd areal på 347 ha (Pettersson, 2000). I denna enkätundersökning har 106 svarat som är över 0,5 ha vilket ger sammanlagt 216 ha. Resultaten från Petterssons intervjuundersökning refereras vid några av frågeställningarna i rapporten. 2.3.7 Statistikinsamling Uppgifter om omfattningen av ekologisk odling av grönsaker på friland och bär har inhämtats från KRAV och från Jordbruksverket för Miljöstöd för ekologisk odling (MEKO). Som jämförelse har statistik medtagits från Statistiska Centralbyråns (SCB) återkommande trädgårdsräkning. Vid kontakt med Svenska Demeterförbundet uppgavs att arealen bärodling som var ansluten till denna kontroll var mycket liten och svår att särskilja i deras statistik. 9

3 Statistik och trender Den totala arealen av köksväxter har legat relativt konstant de senaste femton åren (Tabell 1). Däremot har det hela tiden skett en kontinuerlig minskning av antalet odlare. Medelarealen har ökat från 1,4 ha 1971 till 5,3 ha 1999. Som jämförelse är medelarealen hos grönsaksodlarna i MEKO år 2000 1,8 ha, dvs. mindre. Den totala arealen av bär har ökat under de senaste 15 åren, medan antalet odlare har minskat kraftigt (Tabell 1). Medelarealen har samtidigt ökat markant. Tabell 1. Frilandsodlingens omfattning 1971-1999 hela riket SCB 1971 1976 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 Köksväxter areal, ha 4 987 5 180 5 398 6 412 6 235 5 790 6 257 6 257 6 150 antal företag 3 581 2 601 2 022 2 448 2 321 1 825 1 693 1 424 1 158 medelareal, ha 1,4 2 2,7 2,6 2,7 3,2 3,7 4,4 5,3 Bär areal, ha 1 818 2 026 2 562 2 991 3 240 3 139 3 439 3 733 3 358 antal företag 2 735 1 699 1 285 1 458 1 429 1 236 1 249 1 140 949 jordgubbar medelareal, ha 0,68 2,4 3,5 svarta vinbär medelareal, ha 0,32 2,2 2,2 hallon medelareal, ha 0,07 0,61 0,8 övriga bär medelareal, ha 0,02 0,25 2,1 Källa SCB Trädgårdsräkningen, 2000 KRAV, kontrollföreningen för alternativ odling bildades 1985. Före den fanns Svenska Demeterförbundets och FOBO:s kontroll. I enkätundersökningen finns flera gårdar som varit ekologiska under lång tid. Statistik som visar storleken på KRAV-godkänd grönsaksareal finns från 1990. Sedan 1990 har den KRAV-godkända grönsaksarealen fördubblats (Tabell 2). Grönsaksarealen var störst 1996, därefter har det varit en neråtgående trend, som verkar ha planat ut. Minskningen är ca 20 % från 1996 till 2000. Arealen 2000 är ungefär lika stor som 1994. Areal som uppbär MEKO-stöd för grönsaksodling är endast något större än den KRAVgodkända arealen (Tabell 2). 11

Tabell 2. Grönsaksodling, berättigad till miljöstöd för ekologisk odling (MEKO) och KRAV-godkänd odling Totalt* MEKO KRAV** Andel KRAVareal (ha) antal företag areal (ha) antal företag areal (ha) kontrollerat (%) 1990 5790 1825 281 4 1991 394 1992 452 1993 6257 1693 444 7 1994 568 1995 707 374 568 1996 6572 1424 811 495 696 10 1997 875 560 664 1998 659 525 618 1999 6150 1158 572 448 551 9 2000 585 475 553 2001 714 411 571 2002 667 422 594 * Total areal enl. SCB ** Uppgifterna för KRAV-godkänd odling är för åren 1991-96 hämtade ur skrifterna KRAV-kontrollen - en statistisk sammanställning, för 1997-2000 ur KRAV:s hemsida www.krav.se. Arealen som uppbär miljöstöd för ekologisk bärodling har ökat kraftigt sedan 1995 (Tabell 3). Från åren 1995 och 1996 är det svårt att särskilja bär i statistiken. Särskilt kraftig har ökningen varit för övriga bär, medan jordgubbar legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Enligt uppgifter från KRAV har den kontrollerade arealen av jordgubbar minskat under de senaste åren, medan arealen för övriga bär fördubblades 1998, för att sedan ligga på ungefär samma nivå. 12

Tabell 3. Total areal (ha) bärodling, areal berättigad till miljöstöd för ekologisk odling (MEKO) och KRAV-godkänd odling** Totalt MEKO KRAV** År Jordgubbar Övriga Summa Jord- Övriga Summa Jord- Övriga Summa bär bär gubbar bär bär gubbar bär bär 1990 2237 903 3139 1991 38 22 60 1992 42 32 74 1993 2565 1046 3439 48 33 81 1994 51 40 91 1995 50 1(?) 51 1996 2950 783 3733 63 50 113 1997 105 46 151 1998 119 161 280 122 94 216 1999 2707 651 3358 133 277 410 96 83 179 2000 104 356 460 75 89 164 2001 108 424 532 60 93 153 2002 102 439 541 49 96 145 *Total areal enl. SCB ** Uppgifterna för KRAV-godkänd odling är för åren 1991-96 hämtade ur skrifterna KRAV-kontrollen - en statistisk sammanställning, för 1997 ur KRAV:s hemsida www.krav.se och för 1998-2000 är uppgifterna lämnade från KRAV:s kansli, Emil Andersson. I uppgifterna för 1998-2000 ingår både omlagd areal och areal i karens. För åren 1991-97 har det inte gått att få fram om karensarealen ingår. 1995 överensstämmer KRAVs areal med miljöstödsstatistiken, vilket verkar osäkert. Den största andelen odlare som uppbär miljöstöd har enbart grönsaker (Tabell 4). Endast ca 8 % av odlarna har både grönsaker och bär. Tabell 4. Fördelning mellan olika grödor MEKO 2000. Totalt antal odlare, 616 st. Enbart grönsaker Enbart jordgubbar Enbart Jordgubbar övriga bär övriga bär Grönsaker jordgubbar Grönsaker övriga bär Grönsaker jordgubbar övriga bär Andel (%) 68,9 7,9 13,3 1,6 3,5 2,7 1,7 3.1 Förändring av den ekologiska grönsaksarealen sedan 1991 Studeras utvecklingen och statistiken närmare märker man att det finns olika trender i förändringen av den ekologiska grönsaksodlingen i olika regioner. I vissa områden är det en kontinuerlig ökning av arealen. Gotland, Skåne och Halland visar en tydlig sådan arealökning. I områden där den ekologiska rörelsen tidigt har varit stark har odlingen minskat, t.ex. i Södermanland, Uppsala och Västernorrland (Tabell 5). Under Gröna vågen och i den ekologiska rörelsens startskede började många gårdar med grönsaksodling utanför de 13

traditionella områdena. Skåne som står för hälften av den totala frilandsodlingen av grönsaker har fortfarande bland den lägsta procentandelen ekologisk grönsaksodling i landet (3,7 %), men är samtidigt det län med störst produktion. Tabell 5. Arealer, antal företag och medelareal av grönsaksodling, länsvis fördelning. Total areal (enligt SCB), miljöstöd för ekologisk odling (MEKO) samt KRAV SCB 1999 MEKO 2000 KRAV 1991 1996 2000 Förändring (ha) antal medel- antal medelareal (ha) areal (ha) 1996 areal (ha) företag areal (ha) areal (ha) företag -2000 AB Stockholm 59,9 33 1,8 20,7 16 1,3 15,5 22 9-13 C Uppsala 14,3 14 1 9,2 12 0,8 28 27 11-16 D Södermanland 43,5 16 2,7 7,1 8 0,9 23,2 6 4-2 E Östergötland 291 62 4,7 8,5 7 1,2 11,8 35 15-20 F Jönköping 10,1 12 0,8 4,2 5 0,8 2,7 7 1-6 G Kronoberg 17,4 11 1,6 6,4 8 0,8 6,5 9 5-4 H Kalmar 433 95 4,6 27,7 20 1,4 16,8 42 11-31 I Gotland 547 80 6,8 78,4 32 2,4 39 60 77 17 K Blekinge 223 59 3,8 7 5 1,4 3,6 5 6 1 M Skåne 3206 414 7,7 13,5 37 7 35,5 105 119 14 N Halland 470 118 4 80,1 31 2,6 13,1 74 82 8 O V. Götaland 464 96 4,8 88,3 54 1,2 57,7 108 81-27 S Värmland 50,8 21 2,4 23,5 14 1,7 30,4 54 35-19 T Örebro 166 37 4,5 16,1 11 1,5 19,1 29 17-12 U Västmanland 22,3 10 2,2 9,4 7 1,3 16,1 16 11-5 W Dalarna 35,7 20 1,8 11,2 12 0,9 20,9 27 12-15 X Gävleborg 14,8 11 1,3 10,6 6 1,8 14,4 22 20-2 Y Västernorrland 33,3 13 2,6 5,7 10 0,6 18,1 8 9 1 Z Jämtland 15,4 9 1,7 4 3 1,3 4,6 15 7-8 AC Västerbotten 13,4 10 1,3 4,4 3 1,5 7,9 10 12 2 BD Norrbotten 19,3 17 1,1 6,8 8 0,9 8 15 9-6 Totalt 6150 1158 5,3 561,9 309 393 696 553 Genom att studera fördelningen av areal ekologisk grönsaksodling mellan länen kan man se att en förändring är på gång. Fördelningen av den ekologiska grönsaksodlingen tenderar att närma sig den traditionella fördelningen av grönsaksodling (Tabell 6). I Halland och Skåne finns närheten till många grossistföretag och större möjlighet än på andra platser i landet att få kontraktsodling. Halland och Gotland visar en positiv arealutveckling mellan 1996 och 2000 trots att de redan har en hög procentandel ekologisk grönsaksodling. För Gotlands del är säkert en förklaring den stadiga avsättning som byggts upp till Stockholmsmarknaden med morötter som packas på ett stort privat packeri. Gotlänningarna 14

anses också vara duktiga att samarbeta med varandra. Starka odlarföreningar eller uppköpare som packar och levererar har påverkat arealerna. I Mellansverige fanns tidigare flera lokala odlarföreningar som Bios och Samodlarna Värmland som tillsammans bildade grunden för Samodlarna Svea. När de lokala föreningarna upphörde har medlemmarna sedan sökt sig nya egna kanaler, slutat eller blivit leverantörer till Samodlarna Sverige. I Västra Götaland ökade arealen mellan 1991-1996 men arealen har minskat därefter. Här finns Raggården med lager och packeri och en omfattande uthyrning av maskiner och kunskap, som har bidragit till att många odlare har startat. Tabell 6. Fördelning av KRAV-godkänd grönsaksareal 1991-2000 länsvis, samt fördelning av totala grönsaksarealen och andel ekologisk odling inom länet (källa SCB, KRAV). Fördelning av KRAV-godkänd areal i Sverige (%) Fördelning av grönsaksarealen totalt (%) Andel KRAV inom länet* 1991 1996 2000 2000 2000 AB Stockholm 3,9 3,1 1,6 1 15 C Uppsala 7,1 3,8 1,9 0,2 76,9 D Södermanland 5,9 0,8 0,7 0,7 9,1 E Östergötland 3 5 2,7 0,5 5,1 F Jönköping 0,6 1 0,1 0,2 9,9 G Kronoberg 1,6 1,2 0,9 0,3 28,7 H Kalmar 4,3 6 1,9 7 2,5 I Gotland 9,9 8,6 13,9 8,9 14,1 K Blekinge 0,9 0,7 1 3,6 2,7 M Skåne 9 15 21,5 52,1 3,7 N Halland 3,3 10,6 14,8 7,6 17,4 O V. Götaland 14,6 15,5 14,6 7,5 17,4 S Värmland 7,7 7,7 6,3 0,8 68,9 T Örebro 4,9 4,1 3 2,7 10,2 U Västmanland 4,1 2,2 1,9 0,4 49,3 W Dalarna 5,3 3,8 2,1 0,6 33,6 X Gävleborg 3,7 3,1 3,6 0,2 135,1* Y Västernorrland 4,6 1,1 1,6 0,5 27 Z Jämtland 1,2 2,1 1,2 0,3 45,4 AC Västerbotten 2 1,4 2,1 0,2 89,5 BD Norrbotten 2 2,1 1,6 0,3 46,6 Hela landet 100 100 100 100 8 *Värdena är osäkra eftersom SCB-siffrorna ibland är låga. Värdena ger ändå en uppfattning om geografiska skillnader. Inom den svenska ekologiska grönsaksodlingen finns två olika mål. Dels finns regeringens mål att öka volymen av svenska ekologiskt odlade grönsaker, dels finns hos många 15

konsumenter och odlare runt om i hela landet ett mål att regional odling och konsumtion ska finnas kvar och på flera platser helst utökas. Den totalt minskande arealen gör det svårt att nå målet om att öka volymen av svenska ekologiskt odlade grönsaker. Med trenden att arealen flyttar till de traditionella odlingsområdena, kan det första problemet lösas samtidigt som problemet med att hitta närodlade grönsaker växer. I områden utan stark grönsakstradition finns inte konventionella odlare som kan lägga om. Där är det av extra stor vikt att stimulera de företag som redan finns till att lyckas och helst även utöka odlingsarealen. Det är svårt att rekrytera personer som kan bli nya odlare. För att få lönsamhet gäller det att finna intresserade personer som både har kunskaper och praktisk och ekonomisk möjlighet att driva en odling. På åttiotalet gjordes ett antal satsningar på ökad regional odling. En rad ekonomiska föreningar, både för ekologiska och konventionella grönsaksodlare, startades med ekonomiskt bidrag till säljare. Föreningarna har i de flesta fall dött ut efter en tid, då de regionala bidragen minskat. Nya ideer och grepp behövs för att öka den regionala odlingen. I uppdraget från Jordbruksverket ingick även att redovisa mängd grönsaker producerad inom ekologisk produktion de senaste tio åren. Det finns inte statistik att tillgå för att räkna fram volymer av olika grödor. Eftersom det inte finns någon statistik över total areal för enskilda grödor går det inte att räkna ut volymer. I KRAV:s statistik finns en gröduppdelning. Men det finns också en stor grupp övriga grödor där alla grödor ingår. En skattning skulle bli en alltför grov siffra. Odlarna uppskattar skörden till 70 % av konventionell. Rådgivare skattar den ekologiska skörden till 50 % av konventionell. 3.2 Areal av ekologisk bärodling Miljöersättningen för ekologisk bärodling är 7 500 kr/ha. År 2000 uppbar 94 odlare miljöstöd för ekologisk jordgubbsodling på sammanlagt ca 104 ha (Tabell 7). Den minsta arealen var 0,02 ha och den största 8,3 ha. De flesta odlingarna var små; 62 odlare hade mindre än 1 ha (Tabell 7). Endast sju odlare hade mer än 3 ha. För övrig bärodling uppbar 122 odlare miljöstöd för ekologisk odling år 2000 på en areal av ca 356 ha (Tabell 7). Den minsta odlingen av övriga bär var 0,04 ha och den största 86,6 ha. Många odlingar var små. 64 odlare hade mindre än 1 ha (Tabell 7). Fyra odlare hade areal mellan 10 och 20 ha. Två odlingar var större än 20 ha och uppbar tillsammans ca 1/3 av det totala stödet för övriga bär. Som framgår av tabell 4 hade en viss andel odlare både jordgubbar och övriga bär samt även grönsaker. 16

Tabell 7. Fördelning av MEKO-areal år 2000, samt antal enkätsvar. Storlek Jordgubbar Övriga bär Intervall ha Antal odlare Summa areal ha Andel areal (%) Antal besvarade enkäter Antal odlare Summa areal (ha) Andel areal (%) Antal besvarade enkäter <0,1 4 0,2 0,1 0 3 0,2 0 0,1 <0,5 32 7,5 7,2 7 38 8,6 2,4 6 0,5 <1,0 26 18 17,6 11 23 15 4,3 5 1,0 <3,0 25 41 39,4 6 31 50 14,1 9 3,0 <5,0 3 9,2 8,7 1 12 46 13 6 5,0 <10 4 28 26,8 1 9 63 17,6 4 10 <20 4 53 14,9 1 20 <90 2 120 33,6 0 Summa 94 104 26 122 356 31 Andel 28 % 25 % Arealen som uppbar miljöstöd 2000 för ekologisk jordgubbsodling utgjorde 3,8 % av den totala jordgubbsarealen enligt SCB:s siffror för 1999, för övriga bär är motsvarande siffra 54,5 % (Tabell 8). Dessa siffror, speciellt för övrig bärodling, är uppseendeväckande; i vissa län är arealen som får miljöstöd för bär högre än den areal som finns enligt SCB:s statistik (Tabell 8). En del av förklaringen kan vara att nyplantering tillkommit sedan SCB:s trädgårdsräkning 1999 eller att all bärodling inte redovisats till SCB. Om man ska bedöma ekologisk bärodling utifrån MEKO-stödet finns det ett mycket stort intresse för ekologisk odling av övriga bär. I statistiken för MEKO-stödet framgår det inte vilka kulturer, som ingår i gruppen övriga bär. Sannolikt utgörs en del av arealen av nypon som efter att Procordia Foods lade ned sin nyponsatsning övergick till ekologisk produktion med avsättning till ett danskt företag, medan huvuddelen av arealen troligen utgörs av vinbär. Det finns ingen anledning att betvivla trovärdigheten av arealuppgifterna; dessa odlare följer sannolikt de regler som är uppsatta för miljöstödet och flera satsar säkert seriöst på ekologisk odling, vilket framgår av våra enkätsvar. Utredarna ifrågasätter däremot om det generella arealbidraget är rätt väg att gå för att stimulera en seriös satsning och utveckling av ekologisk bärodling. Utredarna anser att det finns en risk att en del odlare ställer om eller planterar bär för att få del av det höga miljöstödet, inte för att utveckla ekologisk bärodling eller producera ekologiska bär. 17

Tabell 8. Areal av bärodling (ha), länsvis fördelning. Total areal (enligt SCB), och areal berättigad till miljöstöd för ekologisk odling (MEKO), samt andel MEKO av total. Jordgubbar Övriga bär Totalt MEKO MEKO Totalt MEKO MEKO Län 1999 2000 (%) 1999 2000 (%) AB Stockholm 94,9 2,4 2,5 13,5 1,6 11,9 C Uppsala 40,9 0,6 1,4 2 2,75 138 D Södermanland 83,5 0,2 0,2 5,7 0,74 17,5 E Östergötland 163 5,1 3,2 10 7,8 78 F Jönköping 63,5 3,7 5,8 41,2 0,22 0,5 G Kronoberg 38,4 2,3 6 2,6 1,68 64,6 H Kalmar 409 14 3,5 9,5 17,2 181 I Gotland 20 0,5 2,5 2,5 1,15 46 K Blekinge 342 6,7 1,9 34,1 2,87 8,4 M Skåne 646 7,5 1,2 84,8 46,4 54,7 N Halland 132 9,3 7 6,5 2,5 38,5 O V. Götaland 274 18 6,4 168 125 74,4 S Värmland 57,7 3,5 6,1 1,4 0,38 27,1 T Örebro 59 2,7 4,6 15,4 15,3 99,3 U Västmanland 35 5,4 15,4 3,2 5,37 168 W Dalarna 39,4 8,3 21 48,7 34,5 70,8 X Gävleborg 86,7 7,4 8,5 1,2 0,4 33,3 Y Västernorrland 37,3 3,1 8,3 25,7 15,9 61,8 Z Jämtland 38,7 2,1 5,3 31,4 15,2 48,5 AC Västerbotten 22,4 0,7 3,1 6,2 0,9 14,5 BD Norrbotten 24,7 0 137 57,1 41,7 Totalt 2 707 103 3,8 651 355 54,5 Det finns inte någon direkt avsättning för ekologiska bär, bortsett från självplock och direktförsäljning till butik. Därför säljs merparten av övriga bär som odlas med miljöstöd som konventionella. Om odlingen inte är med i någon godkänd kontroll som KRAV eller Demeter får produkterna inte saluföras som ekologiskt odlade. Eftersom det inte finns någon speciell efterfrågan tycker odlarna inte att det är meningsfullt att betala kostnad och lägga arbete på KRAV-kontroll. Miljöstödet utgör en viss kompensation för merarbetet och den lägre skörden i ekologisk odling. Enligt statistik från KRAV för år 2000 utgör godkänd areal 2,6 % av total areal för jordgubbar och 13,6 % av total areal för övriga bär. Enligt uppgifter från KRAV utgörs huvuddelen av övriga bär 2000 av vinbär, ca 64 ha. Därefter kommer hallon ca 8 ha, rabarber ca 4 ha, och 18

resterande bär utgör ca 8 ha. Jordgubbsarealen nådde sin topp 1998 och har därefter minskat (Tabell 3). Arealen för övriga bär ökade kraftigt 1998, då vinbär var godkända på 81 ha, för att sedan ligga på samma nivå. Vid de små arealer som bärodlingen utgör kan det bli stora fluktuationer om någon större odlare blir godkänd respektive om en sådan odlare slutar. Volymen av den totala produktionen är inte möjlig att uppskatta ur de statistiska uppgifterna. På frågan i enkäten till ekologiska bärodlare om uppskattad medelskörd de senaste tre åren hade endast ett fåtal någon uppgift och skördeuppskattningen varierade inom vida gränser. 19

4 Grönsaker Resultat av enkätundersökningen 4.1 Resultat av enkätundersökningen Nedanstående kartläggning av problemområden baserar sig på de ekologiska trädgårdsodlarnas svar i enkäten (Bil. 1), svar från enkät till rådgivare och andra tjänstemän med kontakt med ekologiska trädgårdsodlare (Bil. 2), enkät till KRAV:s fältkontrollanter (Bil. 3) och telefonintervjuer med rådgivare, forskare, avnämare m.fl. 4.1.1 Svarsfrekvens och arealer hos grönsaksodlare En enkät (Bil. 1) skickades till odlare som fick miljöstöd för trädgårdsodling år 2000. Av dem som fick miljöstöd för trädgårdsodling år 2000 odlade 477 odlare grönsaker. Omkring hälften av dem har en areal på mindre än ett halvt hektar. 217 personer har svarat på enkäten. Därigenom representerar enkätundersökningen 44 % av MEKO-arealen (miljöstöd ekologisk odling) och 45 % av odlarna (Tabell 9). Av de 217 som svarade på enkäten odlade 27 odlare inte grönsaker och för 24 personer, motsvarande 5 ha, var grönsaksodlingen endast till husbehov. De flesta av dessa har inte gett några synpunkter i enkäten. Tabell 9. Fördelning av MEKO-areal av grönsaker år 2000 totalt och hos odlare som kommit in med enkätsvar. Storleks- antal andel av I enkätundersökningen insända enkäter intervall (ha) odlare areal (ha) areal (%) antal odlare MEKO areal (ha) <0,1 19 1 0,1 12 0,5 0,1 <0,5 221 49 8,4 90 19 0,5 <1,0 97 65 11,1 47 32 1,0 <3,0 93 154 26,3 46 71 3,0 <5,0 22 79 13,5 11 41 5,0 <10 17 116 19,8 8 52 10 20 8 122 20,9 3 42 summa 477 586 217 257,5 Resterande del av resultatet i vår rapport utgår från den areal som odlarna själva angivit i enkäten. 242 ha grönsaker, 17,5 ha potatis, 0,9 ha husbehovsodling ger sammanlagt 260 ha. Detta är nästan samma summa som deras anmälda MEKO-areal 2000. För enstaka odlare har deras arealuppgift inte stämt med MEKO-uppgiften 2000. Arealen har varit både större och mindre. I denna redovisning är odlare indelade i tre grupper efter areal, 0,01 till 0,5 ha, 0,5 till 3 ha och 3 till 20 ha. Odlarna fick ange vilka grödor de odlade och vilken areal huvudgrödan upptog. Morot är den största grödan (Tabell 10). 21

Tabell 10. Arealfördelning av i enkäten uppgivna huvudgrödor och övriga grödor. Gröda 0,5-<3 ha 3-20 ha morot 24,1 61,5 rödbetor 3,8 10,5 vitkål 3,0 7,1 palsternacka - 6,0 pepparrot - 4,0 isberg 0,7 2,0 kål 5,0 1,0 lök 2,5 0,2 övriga 60,6 30,4 summa 99,7* 122,7* * I tabell 9 anges MEKO-areal, medan detta är av odlarna uppskattad areal. Därför går summorna inte att jämföra mellan tabellerna. 4.1.2 Tendens till en ökad produktion I odlargruppen 3 till 20 ha är det fler som planerar att öka sin produktion än att minska och avveckla, medan odlare under 3 ha sammantaget planerar en minskning (Tabell 11). Rådgivarna är mest optimistiska. De tror att produktionen kommer öka. Bland KRAV:s kontrollanter var det bara fyra som svarade. Två trodde på en ökning av produktionen och två trodde på fortsatt samma nivå. Utifrån odlarnas svar är slutsatsen att den sammanlagda produktionen tenderar att öka eftersom det är odlarna med större areal som planerar en ökning. Tabell 11. Svar på frågorna: Hur kommer du förändra produktionen inom de närmaste tre åren? resp. Hur tror du som rådgivare att produktionen kommer att förändras? Fördelning odlare (%) Fördelning 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-20 ha rådgivare (%) öka 22 27 36 55 samma nivå 45 33 50 36 minska 20 31 9 9 avvecklas 13 9 5 I denna enkätundersökning är motsvarande procent för odlare över 0,5 ha att 31 % tänkte öka, 42 %, oförändrad odling och 27 % planerar att minska. I Solveig Petterssons intervjuundersökning år 2000 var motsvarande siffror för alla odlare över 0,5 ha att 22 % tänkte öka, 51 % planerade att fortsätta med oförändrad odling och 27 % minska. Orsaken till att de ville minska var att de inte hann med eller inte orkade. Vår undersökning ger en något positivare trend än Petterssons undersökning. 22

Det är intressant att notera när odlarna i undersökningen startat med ekologisk odling av grönsaker. Ca 40 % av odlarna har hållit på i över 10 år. Tillströmningen har kommit i perioder. I slutet av 80-talet och i mitten av 90-talet var ökningen som störst. Parallellt med den stora arealminskningen sedan 1996 har flera nya odlare kommit till (Tabell 12). Tabell 12. Omläggningsår till ekologisk odling, årtal och antal odlare. Areal (ha) 64 70 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 0,01-<0,5 1 1 1 1 1 1 2 1 5 2 1 2 3 2 5 3 2 1 3 0,5-<3 1 1 1 1 4 3 5 5 8 1 1 1 6 10 4 3 6 2 1 3-20 1 1 1 1 1 1 1 1 3 2 2 1 1 2 Summa 1 2 1 1 2 2 1 1 2 7 3 7 11 11 3 1 2 4 11 17 9 6 8 4 4 4.1.3 Rangordning av problem I enkäten bad vi de ekologiska odlarna, rådgivarna och KRAV-kontrollanterna att gradera olika problem från 0 5, där 0 var inget problem och 5 var mycket stort problem. Spridningen är stor i svaren; det finns nästan alltid några som graderat 0 respektive 5. Medeltalen är naturligtvis inga absoluta tal för svårigheterna, men rangordningen (tabell 13-16) ger en intressant bild av problemområdena inom ekologisk grönsaksodling och stämmer väl med de synpunkter som kommit fram genom övriga kontakter. I de fall odlaren svarat på två grödor i enkäten har huvudgröda ett räknats. De frågor som inte besvarat har inte tagits med i beräkningen av medelvärden. 23

Tabell 13. Rangordning av problem av olika grupper, medeltal av gradering. (0=inget problem, 5=mycket stort problem) 23 odlare 3-20 ha 85 odlare 0,5-<3ha 13 rådgivare 9 KRAVkontrollanter ogräs 3 för hög egen arbetsinsats 3,9 för hög egen arbetsinsats 4,5 lågt pris för produkter 4,6 lågt pris för produkter 3 ogräs 3,5 ogräs 4,2 för hög egen arbetsinsats för hög egen arbetsinsats 3 lågt pris för produkter 3,2 lågt pris för produkter 3,9 ogräs 4,1 växtskydd, skadedjur 3 tillgång till arbetskraft 2,8 tillgång till arbetskraft 3,8 distribution 3,8 tillgång till arbetskraft 3 tillgång till teknik 2,4 växtnäring, styrning 3,7 växtskydd, skadedjur 3,5 tillgång till teknik 3 lagring 2,4 ekologiskt utsäde/plantor 3,4 ekologiskt utsäde/plantor växtnäring, styrning 2 växtnäring styrning 2,3 avsättning 3,3 tillgång till arbetskraft 3,4 låg skördenivå 2 växtskydd, skadedjur 2,2 växtskydd, skadedjur 3,3 avsättning 3,2 4,6 3,5 ekologiskt utsäde/plantor 2 packning/sortering 2,2 låg skördenivå 3,2 växtskydd, svampsjukdomar 2,8 tillgång till rådgivning 2 avsättning 2 distribution 3,2 låg skördenivå 2,8 användning av gröngödsling 2 distribution 1,9 KRAV-regler 3,1 lagring 2,7 växtnäring, tillgång 2 tillgång till rådgivning 1,9 tillgång till teknik 3,1 tillgång till teknik/ redskap växtskydd, svampsjukdomar 2 ekologiskt utsäde/plantor 2,6 1,7 packning/sortering 2,7 växtskydd, övrigt 2,6 distribution 1 växtskydd, svampsjukdomar 1,6 växtskydd, svampsjukdomar 2,7 växtnäring, styrning 2,6 packning/sortering 1 växtnäring, tillgång 1,4 växtnäring, tillgång 2,5 tillgång till bra sorter 2,6 avsättning 1 användning av gröngödsling 1,4 lagring 2,5 användning av gröngödsling 2,5 lagring 1 tillgång till bra sorter 1 tillgång till rådgivning 2,5 tillgång till rådgivning 2,2 tillgång till bra sorter 1 användning av gröngödsling 1,9 packning/sortering 2 växtskydd, övrigt 1,9 KRAV-regler 1,5 tillgång till bra sorter 1,8 växtnäring, tillgång 1,4 24

Hög egen arbetsinsats, ogräs och lågt pris har graderats som de tre största problemen av samtliga grupper, vilket inte är överraskande. De tre problemområdena hänger ihop. Problem med ogräs ger många arbetstimmar vilket medför att högre priser krävs. Riktigt så enkelt är det dock inte, vilket syns när de enskilda problemen behandlas närmare. Även bärodlarna har satt samma problemområden först (Tabell 25). Båda odlargrupperna och rådgivarna har placerat tillgång till bra sorter sist. Det är intressant att notera att medelvärdena av problemgraderingarna är lägst i odlargruppen med störst areal, något högre i 0,5-3 ha och högst i rådgivar- och KRAV-kontrollantgrupperna. 4.1.4 Arbete Tillgång på arbetskraft Relativt många odlare bedömer tillgången till arbetskraft som ett mycket stort problem. Men det finns även exempel på större företag som inte tycker det är något mycket stort problem (Figur 1). Bland odlarnas kommentarer återkommer att det är svårt att få kunnig personal. Det handlar om tråkiga arbetsuppgifter, arbetskraften är för dyr och lagregler kring utländsk arbetskraft är ett hinder. (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-<20 ha 0 1 2 3 4 5 Figur 1. Problemgradering av tillgång till arbetskraft. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. För hög egen arbetsinsats ett stort problem för många I gruppen 0,5 till 3 ha har hälften graderat hög arbetsinsats som ett mycket stort problem (Figur 2). Vid rangordningen blev hög egen arbetsinsats problem nummer ett i gruppen 0,5 till 3 ha och bland de större odlarna nummer tre. För rådgivarna kom hög egen arbetsinsats som nummer ett och för kravkontrollanterna som nummer två efter lågt pris. De områden som kräver mest arbetstid enligt arbetstidsstudier är ogräsreglering, skörd och vid försäljning direkt till kund men även sortering, paketering, försäljning och distribution. Odlarna med större areal har tillgång till bättre redskap för ogräsreglering, skörd och sortering och vissa levererar till större packerier. De större odlarna kan också ha mer resurser för anställd arbetskraft. 25

(%) 60 50 40 30 Odlare 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-<20 ha 20 10 0 0 1 2 3 4 5 Figur 2. Problemgradering av för hög arbetsinsats. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. 4.1.5 Pris Många odlare upplever att lågt pris är ett stort och även mycket stort problem (Figur 3). Många hade lämnat kommentar vid denna punkt. Odlarna tycker att grossistpriserna är för låga och att prissättningen är för centraliserad. KRAV-priset styrs av konventionella priset och är svårt att påverka. Odlare med mindre odling uppger att priset direkt till konsument är okej, men att volymerna då blir små. (% ) 35 30 25 20 Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-<20ha 15 10 5 0 0 1 2 3 4 5 Figur 3. Problemgradering av lågt pris. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. 26

Priset på de ekologiska grönsakerna via Samodlarna har de senaste tio åren i genomsnitt nära nog legat på samma nivå men svängt upp och ner. Ställs priserna i relation till inflation och stigande priser på arbetskraft och produktionshjälpmedel har priset sjunkit sedan 1990 (Figur 4). 14 12 10 kr/kg 8 6 4 isberg v 34 morot v 34 lök v 34 2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 år Figur 4. Prisutveckling v. 34 1990-2001 (SAMS notering fritt köparen packat). Lök och morot i 1 kg-påsar. Källa: Tidningen Alternativodlaren och Ekologiskt lantbruk från respektive år. Siffror saknas från 1991. 4.1.6 Omsättning I enkätundersökningen ingick ingen fråga om lönsamheten. I Solveig Petterssons (Pettersson, 2000) intervjuundersökning svarade 135 odlare på frågan om förändring i omsättning de senaste fem åren. 37 % hade ökat sin omsättning, 36 % hade oförändrad omsättning och 27 % hade minskat sin omsättning. Om omsättningen hade ökat var vanliga kommentarer att vår försäljare har blivit duktigare och de fått bättre odlarkunskap. Om omsättningen hade minskat var vanliga kommentarer att det brodde på kostnadsökningar, att priset stått stilla eller minskat, årsmån, jordproblem och dyrare förpackningar. 4.1.7 Ogräs ett stort problem Ogräsen i odlingen graderas som ett stort problem. Det är dyrt att träda för att bli av med ogräset, men även dyrt att handrensa. Alla tre storlekskategorier har ungefär samma andel i graderingarna 4 och 5 dvs. stort till mycket stort problem. Gruppen med störst areal utmärker sig genom att en högre andel anger ogräs som ett mindre problem (Figur 5). 27

35 30 25 20 15 10 5 0 (%) Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-<20 ha 0 1 2 3 4 5 Figur 5. Problemgradering av ogräs. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. Enligt rådgivare som träffar både ekologiska och konventionella odlare är de konventionella ofta duktigare på ogräskunskap. För att de kemiska medlen ska fungera måste de behandla i tid. De ekologiska odlarna prioriterar inte alltid ogräsregleringen, utan kommer ofta ut lite för sent med bearbetningen. T. ex. nämner en odlare att ogräsrensingen krockar med höskörden. De ekologiska odlarna prioriterar inte heller tillräckligt hela växtföljdstänkandet och val av förfrukt vid sin bekämpning av ogräs. Likaså kommenterar en KRAV-kontrollant att problemet är kunskapsrelaterat. Den mekaniska bekämpningen är väderberoende. Regniga år medför betydande svårigheter att bekämpa, vilket även framgår i odlarkommentarerna. Fiberduk som används för att skydda grödorna mot insekter gynnar ogräsen och odlaren tenderar att bekämpa ogräsen för sent. Gradering av ogräsproblem i morot och vitkål Det är intressant att bryta ned graderingarna av ogräsproblemet på grödnivå. Morot kräver mer handrensning i raden än en planterad gröda som t.ex. vitkål. Det som kan var intressant att studera är att i odlargruppen med högsta medelarealen är det några som sätter problemet som lågt vid rotfruktsodlingen. Hur gör de? Klarar de ogräsregleringen bra eller har de accepterat att det tar mycket tid (Figur 6)? I graderingen av ogräsproblemen för vitkål varierar resultatet (Figur 6). En del behärskar ogräset medan vissa inte gör det. Här handlar det mycket om att odlarna ska kunna ta till sig den teknik som redan finns, göra åtgärder i rätt tid samt ha en bra växtföljd. I planterade grödor borde inte problemen vara så stora som framgår av vår enkät. I konventionell odling används sällan herbicider i vitkål, broccoli och andra planterade kålväxter eftersom det inte finns några bra medel. Ogräset bekämpas istället mekaniskt. 28

(%) 45 Morot 40 Morot, lök och rotfrukter 35 Vitkål 30 25 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 5 Figur 6. Problemgradering, gradering av ogräs vid odling av morot, vitkål resp. morot, lök och rotfrukter, andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. 4.1.8 Teknik och redskap Tillgång till teknik och redskap bedöms olika mellan olika odlare. De större odlarna bedömer problemet som något mindre än de övriga (Figur 7). Till stor del handlar problemen om brist på pengar att investera i befintliga redskap och maskiner. Men även ny teknik och teknik för småskalig odling efterfrågas. (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5-<3 ha 3-<20 ha 0 1 2 3 4 5 Figur 7. Problemgradering av tillgång till teknik och redskap. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. 29

4.1.9 Växtskydd Problem med skadeinsekter Vid gradering av hur stort problem skadeinsekter är, varierar det mycket mellan de olika odlarna. Det beror till stor del på att det är olika grödor som graderas (Figur 8). (%) 35 30 25 Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5-3 ha 3-<20 ha 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 5 Figur 8. Problemgradering av växtskydd, insekter. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. Skadedjur hos odlarna Följande skadegörare nämndes som problem av odlarna i enkäten: Morot: morotsbladloppa, morotsfluga, jordfly Kål: kålfluga, kålmal, kålfjäril fjärilslarver, kålbladstekel, trips, jordloppa, stinkfly Sallat: rotlöss, bladlöss, stinkfly, skinnarbaggens larver, snigel och knäpparlarver. I svaren på odlarenkäten nämns därmed nästan alla de skadedjur som graderades ha stor till katastrofal ekonomisk betydelse för grönsaksodling i Jordbruksverkets rapport 2001:7A (Forsberg, 2001). I rapporten nämns dessutom för morot: stinkfly och morotsminerarfluga, för rödbeta: jordfly och för kål: kålbladlus och gammafly. I svaren på odlarenkäten saknas dessutom bönstjälkfluga och olika typer av nematoder. Rotgallnematoder har börjat komma och kan bli ett ökande problem i ekologisk odling enligt rådgivare i Skåne. Jordfly är ett problem främst i södra Sverige. Problemen är oftast små norr om Västra Götaland, Östergötland och Gotland. I enkätundersökningen är det flera odlare som nämnt jordfly som problem. Av de elva som angett jordfly som problem är tio från Gotland, Skåne eller Halland och en från Jämtland. I rapporten Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden 2001:7B, (Forsberg et al, 2001) finns en överskådlig genomgång i tabellform med gradering över utbredning och ekonomisk betydelse vid förekomst för många av de skadedjur och sjukdomar som angriper trädgårdsväxter i konventionell och ekologisk odling. i rapport 2001:7B finns också förebyggande åtgärder samt råd om kemisk och biologisk bekämpning. Åtgärder, godkända i ekologisk odling, som nämns i Jordbruksverkets rapport 2001:7A är växtföljd, 30

vindexponerade fält, ogräsbekämpning, bevattning, fiberduk, resistenta sorter, Turex WP och Biodux. Svampsjukdomar ett mindre problem I rangordningen angavs svampsjukdomar som ett mindre problem än insekter av både odlare (Figur 9), rådgivare och kravkontrollanter. Av de mindre odlingarna 0,01 till 0,5 ha ansåg så stor del som 60 % att svampsjukdomar inte är något problem. (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 Odlare med 0,01-<0,5 ha 0,5<3 ha 3-<20 ha 0 1 2 3 4 5 Figur 9. Problemgradering av växtskydd, svamp. Andel (%) av inkomna svar. 0=inget problem, 5=mycket stort problem. Svampsjukdomar hos odlarna Följande svampsjukdomar nämndes som problem bland odlarna: Morot: bomullsmögel, Alternaria, Rhizoctonia, gråmögel. Palsternacka: svamp på blasten. Kål: klumprot, bomullsmögel, Alternaria. Lök: lökbladmögel, lagringssvampar. Rödbeta: rotbrand - stora problem vid blött och kallt väder. Isbergssallat: gråmögel, bomullsmögel, sallatsbladmögel. Frilandsgurka: gurkbladmögel, brunfläcksjuka. Grönsparris: gråmögel. Vitlök: svamp. Diverse grödor: mjöldagg. Av de svampsjukdomar som betecknas ha stor eller katastrofal betydelse i Jordbruksverkets rapport 2001:7B är nästan samtliga nämnda i odlarkommentarerna. Vitmögel och grönmögel i lök samt bladfläcksjuka i rödbetor nämns dock inte. I flera fall framkommer inte vilka lagringsjukdomar som ger problem. Flera odlare anger bomullsmögel som ett problem. 31