Metoder, resultat, och framsteg



Relevanta dokument
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Projekt Östersjön-Florsjön

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: MV

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget Östersjöseminarium Stockholm

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

HGU 2008 Examensarbete

Allt farligare att jobba på vägen

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Våga Visa kultur- och musikskolor

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Ser du marken för skogen?

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Fiskbranschens Vägledning

Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjöarna Växjösjön och Södra Bergundasjön

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden ?

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Granskning av åtgärdsförslag för att minska internbelastningen av fosfor i Växjösjöarna

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Miljösituationen i Malmö

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Tel: E-post:

med fortsättning 2009

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Egenskaper/indikatorer/nyckeltal som kännetecknar prestation och kapabilitet

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning

Vad händer med Storsjön?

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Data om svenska fiskodlingar

PM Trelleborgs Hamn rådgivning

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr b) c) d)

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Vattnets betydelse i samhället

Unghästprojektet på Wången

% Totalt (kg) Fetma >

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

RECIPIENTKLASSIFICERING

Kommunens kvalitet i korthet 2010

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Dränering och växtnäringsförluster

Läckagebenägen fosfor i Molkomsjöns sediment

Semesterplaner Ingela Gabrielsson Privatekonom

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

beskrivning av transport och spridning

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

RENHÅLLNINGSAVGIFTER STORUMANS KOMMUN

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Transkript:

Metoder, resultat, och framsteg

Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk ackumulation av P i sediment Intern belastning av P Sediment P läckage kan öka efter minskning av externa källor P.g.a. av jämviktsprocesser (equilibrium processes) Anledning till < 50% långsiktig framgång vid tidigare restaureringsförsök i Europa och USA Zamparas and Zacharias 2014

Intern belastning av P För att nå målen måste vi bryta (eller ändra) P-kretsloppet Minska intern belastning av P Muddring, omblandning, utfiskning Inaktivering av P i sedimentet Mycket mer P (mobilt P) i sediment jämfört med bindningskapacitet Al, Fe, Ca Oftast det billigaste valet

Hur mäter vi intern belastning? Ökning av hypolimnisk P Netto/brutto intern belastning Nürnberg 2009) Svårt i grunda sjöar Modellering Behöver en P budget Intensivt 12 Uppskatta med mobilt P P läckage är direkt relaterat till mobilt sediment P Ger potentiellt P läckage Funkar modellen i Sverige? P Release Rate (mg/m2/d) 10 08 06 04 02 R² = 0.90 00 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70 0.80 0.90 Mobile P (g/m2/cm)

Aluminium fällning Använts i över 40 år i sjöar för att minska P Några hundra år för att rena dricksvatten En nyligen genomförd forskningsstudie (114 sjöar) Medellivslängd - 15 år (baserat på TP) Grunda - 5,7 år Djupa (siktad) - 21 år Al Behandling Vi utvecklade ett Decision tree baserat på de 114 sjöarna Man kan bestämma om sediment inaktivering av P är nödvändigt i en viss sjö

23 years 6 44 years 4 Al fällning decision tree Al Dose < 15.1 g Al m -2 > 15.1 g Al m -2 Longevity N WA:LA 0.9 years 18 9.5 years 54 OI Osgood Index=Medel djup (Sjö area) 0,5 > 27 < 27 < 5.7 > 5.7 Longevity N 0.1 years 3 1.4 years 15 4.6 years 29 17 years 25 Al Dose < 44.7 g Al m -2 13 years 15 > 44.7 g Al m -2 31 years 10 WA:LA > 7.2 < 7.2

Livslängd av Al behandlingar Kan uppskatta livslängd WA:LA (avrinnings område/sjö area) Osgood Index Al dos (g/m 2 ) Exempel - Två sjöar, samma WA:LA och Al dos (60 g/m 2 ) Livslängd Djup: 21 År Grund: 13 År Medel Al dos i grunda sjöar- 33 g/m 2 Livslängd = 5,5 år Huser et al. Water Research 2015

Aluminium dosering 1970 (Kennedy and Cooke 1982) Alkalinitet Inte baserat på P, bara buffringsförmåga Ca. 1990 (Kennedy et al. 1987) Intern belastning av P (g/år) Omöjligt att uppskatta hur många år av internbelastning finns i sediment Ca. 2000 (Rydin and Welch 1999) Mobilt P i sedimentet Fraktioner som bidrar till intern belastning Fe-P, porewater-p, lätt-bundet-p Organiskt P 2014 (Huser and Pilgrim 2014) Dynamisk modell Välja Al-dos baserat på mål för intern belastning

Dosering Exempel sjö Reducera läckage från 5 mg/m 2 /d till 1 mg/m 2 /d P läckage är direkt relaterat till mobilt sediment P (USA modell) Använd modell för att beräkna hur mycket Al som behövs för att minska mobilt P Huser and Pilgrim, Water Research 2014

Bentiska fiskarter påverkar Kohlman Lake, MN (US) Karp (3,4 kg, 180kg/ha) Sediment blandningsdjup ökade från 5 till 15 cm Dubbel så mycket tillgängligt mobilt P med karp Andra processer är också viktiga Syrgas i sediment Organiskt P nedbrytning Ökad bindnings effektivitet? Gäller alla metoder för att minska intern belastning Huser et al., Ambio 2015

Sjö morfologi påverkar Bindingseffektiviteten är olika i grunda och djupa behandlade sjöar Kristallisering av Al utan bundet P Branta bottnar Al:Al-P kvoten varierar mellan 5 och 15 Al transporteras i branta områden till djuphålet Grunda sjöar Vi kan ta med det i beräkningen i en modell Delar Al behandlingar Al depth index = vattendjup/(sjö area)^0,5 Huser, Water Research 2012

Hur mycket och var man tillsätter Al påverkar. Lake Harriet, MN (150ha, max djup 25m) Al tillsattes enbart till littorala/grunda zoner (< 8m, 32 g Al/m 2 ) Al förflyttades till djupare delar av sjön Minskade intern belastning 80% under första 2 år Bindnings effektivitet bra = 2,1 Al:Al-P Delar upp stora behandlingar Behandlar inte bara djupa områden

Hur lyckas man? Det är en process Det gäller för många åtgärdsalternativ för att minska intern belastning Eutrof sjö Bedöma intern P belastning Beräkna ett mål för intern belastning Kommer Al att fungera? Bedöma Ja Nej Beräkna dos Beräkna hur mycket Al som behövs för att nå målet Organisk P? Bentisk fisk? Ta med bentisk fisk i beräkningen Utfiskning eller Ökad djup baserat dos Dela upp dos om det finns risk för minskad bidningseffektivitet Beräkna antal doser Behandla

En ny möjlighet? Phoslock Al Phoslock Modifierad lera med tillsatt lantan (La) för att öka P bindning Sediment provtogs från Växjösjön 2015 Både Al och Phoslock tillsattes Låga till mycket höga doser Phoslock Natalia Blazquez, SLU 2015

En ny möjlighet? Phoslock P (fosfat) minskning i vatten (data från Phoslock) 90+% inom 2 timmar Douglas et al. 2000 Max 40% minskning av mobilt P i Växjösjöns sediment Al Phoslock Max minskning av intern belastning 95-100% 40%

Kommande studier Biotillgänglighet (mobilitet) av organisk P i sediment Använda sediment från Norra/Södra Bergundasjön Ca. 1 mg/g organisk P i sedimentet Hur bentiska fiskarter påverkar nedbrytning av organiskt P i sediment och P kretsloppet i sjöar Forsknings dammar på Drottningholm Växjösjöarna Hur ökad sedimentblandning påverkar åtgärder som inaktivering av P i sediment Al och Phoslock Kan man uppskatta intern belastning i svenska sjöar? Mobilt P, organiskt P, Fe, etc.

Figure 1. Map showing the Minneapolis Chain of Lakes. Externa kontra interna åtgärder Är det möjligt att minska externa P källor tillräckligt mycket? Hur mycket kostar det jämfört med att behandla P i sjön? Minneapolis Chain of Lakes (4 sjöar) Tätort i huvudstaden i Minnesota 6 miljoner besökare varje år USEPA projekt, 12+ miljoner USD (år 2001) P inaktivering i alla 4 sjöar- $560,000 totalt 1-49% minskning av externa källor (medel 17%) Externa åtgärder, 6+ miljoner (ej inkluderat driftskostnader) Kostnadsberäkning (per borttaget kg P) Konstgjorda våtmarker 44 ggr mer än sediment P inaktivering Grit chambers och Seperator Units 600 ggr mer

Externa kontra interna åtgärder Efter 25 år fortsätter bara en sjö att nå målen Ett nytt projekt har planerats för en sjö P i ytvattnet är korrelerat till intern belastning Även i sjöar med små minskningar av externa P källor Det blir en filosofisk fråga Får man ta bort eller ändra de få naturliga områden, parker, mm. som finns i tätort för att minska P i dagvatten med våtmarker eller andra åtgärder? Vad är värden av de här områdena jämfört med att behandla P i sjön? Det är också en kostnads fråga Hur kan vi använda resurser på ett bra och långsiktigt sätt?

Sammanfattning I många fall måste intern belastning behandlats för att förbättra vattenkvalitet Sediment inaktivering av P fungerar Vi kan uppskatta livslängden med lätt mätbar variabler Måste ta med bentisk fisk och kristalisering/bindnings effektiviteten i dos beräkningen Nya metoder finns för att binda P men mer forskning behövs Det är viktigt att göra en kostnadsberäkning för att bestämma var man skulle använda resurser

Tack till Natalia Palli Blazquez (Phoslock study) Andreas Hedrén (Växjösjöarna) Sara Egemose, Harvey Harper, Michael Hupfer, Henning Jensen, Keith Pilgrim, Kasper Reitzel, Emil Rydin, Martyn Futter (114 lakes study) Jeff Lee, Mike Perniel, Martyn Futter (Internal vs. external measures targeting P) Emma Göthe (språket)