Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall



Relevanta dokument
Lagring av biobränsle och avfall Statistik och erfarenheter från incidenter och bränder Summerande rapport. BRANDFORSK projekt:

Uppföljn dokumentation

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Inbjudan till Brandforsks och Värmeforsks forskningsprogram om. Brandsäker lagring av bio- och avfallsbränslen

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Kunskapsläge och utvecklingsbehov när det gäller att följa upp och lära av bostadsbränder

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Efterbehandling av torvtäkter

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Olycksundersökning Dödsbrand. Kungsbacka 14 januari Årssekvensnummer Göteborg

Ungdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

Underlätta! Välj ett system som fungerar

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Risk och sårbarhetsanalys

Räddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Plockanalys hushållsavfall

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor

statistik, erfarenheter (och spekulationer)

Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem

Odla poppel & hybridasp!

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Återvinning och kretslopp

For information in english please visit our website

Kemikalier, avfall, transporter och energi. Rasmus Engström Oscar Måhlberg

Brandorsaksutredning. Villabrand, Lars-Göran Nyhlén. Brandorsaksutredare

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Takduk För täta, säkra tak

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

HR-experter spår en försiktigt positiv trend - Långvariga sjukskrivningar beräknas minska under 2005

Resultat av föräldraenkät våren 2009

26 JANUARI 2016 FRÅGA DUA

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet

FÖRSÄKRING OCH SKOLBRÄNDER. Jerker Albin Riskingenjör, Willis

129 människor drunknade 2013

Bränder i flyktingboenden i Sverige

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Vart tog de vägen fem år efter utbildning? Redovisning av undersökning.

innebrännas i äldrebo

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Svensk Handels julrapport 2015

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016

Våga Visa kultur- och musikskolor

Nolltolerans i Bollebygds kommun

Kundundersökning mars Trafikslag: Linköping - Västervik

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman,

Lärande från olyckor och insatser

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

BEDÖMNINGSGRUNDER VID NYETABLERING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER I STOCKHOLMS STAD

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Förslag till allmänna råd om brandvarnare

Hur använder ni insatsstatistiken?

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

UPONOR INFRASTRUKTUR. Vårt miljöansvar

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

Projekt konstgräs år 2013

RVF Utveckling 2004:12

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Brändö kommun. Renhållningsplan

Renhållningstaxa 2016

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Förebyggande åtgärder mot översvämningar är lönsamma

Kundundersökning mars Operatör:

När du fått en skada på din bostadsrätt

Räddningsverket, Karlstad Telefon , telefax

Stimulus miljö- och handlingsplan i Grön sektion. läsåret 2016/2017

2013 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

Jordbruksverkets process för fler och bättre kvalitetsstudier

Datum Vår referens Sida Dnr: /72 1(8) 1 Kravspecifikation för upphandling av växtskötsel och fruktleverans

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Konsekvensutredning

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

Transkript:

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall VoK - Skadegruppens Temadag 2014 Henry Persson SP Fire Research BRANDFORSK projekt 701-121

Vad vi har gjort: Analyserat MSBs insatsstatistik Enkät till industrin Enkät till länsstyrelserna Studerat ett antal utvalda brandincidenter Jämfört resultaten med andra utredningar Vad vi har åstadkommit: Direkt erfarenhetsåterföring Grund till framtida rekommendationer Ge underlag till inriktning av framtida forskningsinsatser

MSBs insatsstatistik 2005-2013 800 700 600 500 400 Totalt antal bränder Brand i byggnad Brand ej i byggnad 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Statistiken baserad på specifika sökbegrepp framtagna i samråd med MSB

MSBs insatsstatistik Analys av 2012 Relevanta Osäkra Ej relevanta Totalt Brand i byggnad 38 56 54 148 Brand ej i byggnad 116 58 166 340 Totalt 154 114 220 488 Ca 30 % av bränderna bedömdes relevanta Osäkerheter i klassificeringen Uppskattat medeltal av relevanta bränder 2005-2013 40 st Brand i byggnad 146 st Brand ej i byggnad 186 st Totalt antal relevanta bränder

Brand i Byggnad (2012, 38 st) Vanligaste objekt och orsak Kraftverk/värmeverk Pelletstillverkare Trävaruindustri Återvinnings-avfallsind 15 st 9 st 5 st 4 st Självantändning Friktion Värmeöverföring Okänd 14 st 5 st 5 st 5 st

Brand ej i Byggnad (2012, 116 st) Vanligast objekttyp I det fria Kraft-/värmeverk Avlopp/rening Trävaruindustri Lager 81 st 9 st 9 st 8 st 5 st 45 bränder kategoriserade soptipp/deponi 72 bränder kopplade till lagring av flis, bark, sågspån, torv, GROT

Brand ej i Byggnad (2012, 116 st) Brandorsaker Självantändning Okänd Återantändning Anlagd 74 st 26 st 6 st 3 st

Enkät till industrin Utskickad till ca 300 olika företag/anläggningar (dec 2013) 81 erhållna svar Frågor (88 st) kring bl a Material, mängder, lagringssätt Brandincidenter, statistik, konsekvens, orsak Brandsläckningsmetodiker, detektionssystem Vidtagna eller planerade skyddsåtgärder, behov av kunskap

Respondenternas verksamhet Representeras av medlemmar i bl a Värme- och Kraftföreningen (VoK), Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna; SVEBIO, Pelletsförbundet, Sveriges Hamnar, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna

Hanterade och lagrade material Träflis från barkad stamved Träflis från obarkad stamved Träflis från energived (lövträd, torrträd, etc.) Träflis från energiskog (salix, etc.) Träflis från GROT, skogs /avverkningsavfall Sågspån (Gran, tall, lövträd) Bark Kutterspån Träpellets Träbriketter Träpulver Torvbriketter Övriga biobränsle Hushållsavfall Returträ ej flisat Returträ flisat Verksamhetsavfall fraktion 1 Verksamhetsavfall fraktion 2 Verksamhetsavfall fraktion 3 Bildäck utsorterat för materialåtervinning Batterier utsorterat för materialåtervinning Emballageplast utsorterat för materialåtervinning Hårdplast utsorterat för materialåtervinning Papper utsorterat för materialåtervinning Wellpapp utsorterat för materialåtervinning Elektronikskrot utsorterat för materialåtervinning Annat utsorterat för materialåtervinning Andel av respondenterna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tusental ton/år Verksamhetsavfall totalt 818 Andel som hanterar materialet 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Mängd [1000 tal ton]

Lagringsmetoder Utomhus, fritt i högar, ej kompakterat Andel av respondenterna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Utomhus, i högar, maskinkompakterat Utomhus i övertäckta/väderskyddade högar Cellagring Utomhus, runda balar, plastade Utomhus, runda balar, oplastade Utomhus, rektangulära balar, plastade Utomhus, rektangulära balar, oplastade Inomhus i planlager, fritt i högar Inomhus, runda balar, plastade Inomhus, runda balar, oplastade Inomhus, rektangulära balar, plastade Tusental ton /år Andel som tillämpar lagringstypen Inomhus, rektangulära balar, oplastade Silo Bunker Annat lagringssätt 0 500 1000 1500 2000 2500 Mängd [1000 tal ton]

Brandincidenter - ej larm till RTJ Endast relevanta respondenter redovisade

Brandincidenter insats från RTJ Totalt 244 bränder 24 respondenter 25 respondenter Vanligaste brandobjekt Utomhuslagring Vanligaste brandorsak Självantändning Antal bränder per respondent Totalt antal bränder År 1 2 3 4 5 6 7 8 2011 19 3 1 0 1 1 0 0 39 2012 15 5 2 0 0 0 1 1 46

Detektion av brand Hur upptäcktes branden (59 respondenter) Tekniska system (15 respondenter)

Brandskadekostnad per år och respondent Uppskattad total kostnad 2011-19 milj (25 bränder) =>> 760 kkr/brand 2012-48,5 milj (29 bränder) =>> 1670 kkr/brand Enskilda storbränder kan dock vara mycket dyrare!

Brandincidenter insats från RTJ Brunnen mängd Skadad/förstörd mängd Skadad mängd ca 5-15 ggr större än brunnen mängd. Kan vara stor variation mellan enskilda år pga eventuella storbränder

Några slutsatser från projektet Den klart dominerande lagringsformen utomhus är fritt i högar som ej är komprimerade. De material som hanteras och lagras i störst mängder är verksamhetsavfall, sågspån, bark, träflis från GROT, RTträ samt hushållsavfall. Träpellets är det material som lagras i störst mängd i inomhuslager.

Några slutsatser från projektet (2) I genomsnitt 190 bränder/år, dock svagt nedåtgående trend Det vanligaste objekttypen för Brand i byggnad är Kraft-/värmeverk Det vanligaste brandobjektet utomhus är någon form av stack med lagrat material. Vanligaste angivna brandorsak är självantändning Går inte att i dagsläget särskilja brandfrekvens i biobränslen respektive avfall. Fritext i insatsrapporterna indikerat dock att brand i flis, bark sågspån, torv, GROT är relativt sett vanligt. Soptipp/deponi anges för ca 40 %.

Några slutsatser från projektet (3) Förbättrad insatsrapportering krävs för att få bättre statistik Efterlyses också bättre dokumentation från industrins sida, dyrt vunnen kunskap går annars till spillo. Ett fåtal verksamheter har många bränder årligen, medför stor förbättringspotential! Total årlig brandskadekostnad ca 150-350 milj kr Total årlig mängd brunnet samt skadat material ca 6500-7500 ton. Enskilda storbränder kan höja både uppskattad kostnad och mängd mångfalt

Tackar för mig! Frågor? Henry Persson 010-516 5698 henry.persson@sp.se www.sp.se

MSBs insatsstatistik 2005-2013 800 700 600 500 400 300 200 Totalt antal bränder Brand i byggnad Brand ej i byggnad Medel 2005 2013 Medel 2005 2013 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Statistiken baserad på specifika sökbegrepp framtagna i samråd med MSB