VIKTIGT MED : AVSLÖJADE ER OM MIGRATION mars 2019 Migration är inte nytt, och inte heller ovanligt. Skött på rätt sätt är migration inte heller något att vara rädd för. Men på grund av felaktig information, osanningar och falska nyheter är det ibland svårt att veta vad som faktiskt pågår när det gäller migration i EU. Debatten präglas av dramatisk retorik om att alla migranter är terrorister och kriminella och av oriktiga och vinklade påståenden om vad EU gör. Den framstår som starkt politiserad. Påhittade händelser sprids som gräsbränder på sociala medier, och fakta drunknar ofta i bruset. Här är några av de vanligaste myterna om migration till EU och fakta om vad EU faktiskt gör. EU ÄR MITT I EN MIGRATIONSKRIS. EU ÄR INTE LÄNGRE I KRISLÄGE. Antalet inresor är det lägsta på fem år (150 000 under 2018). Detta är resultatet av gemensamma EU-insatser på alla fronter. De flesta av flyktingarna och migranterna stannar kvar i grannländerna. EU samarbetar med tredjeländer och hjälper dem att hantera orsakerna till instabilitet, tvångsförflyttningar och irreguljär migration. EU SKYDDAR INTE SINA GRÄNSER. EU STÖTTAR DET NATIONELLA GRÄNSSKYDDET, UNDERGRÄVER DET INTE. EU:s nya gräns- och kustbevakning har ca 900 gränsbevakningstjänstemän som kompletterar EU-ländernas gräns- och kustbevakningar på över 100 000 medarbetare. EU-kommissionen har föreslagit att en fast gränsbevakningsstyrka på 10 000 personer ställs till medlemsstaternas förfogande för just detta att skydda våra gränser. Under de senaste 2 åren har EU-kommissionen vidare föreslagit nya regler som har antagits av rådet och nu är i kraft, vilka garanterar att alla som passerar de yttre gränserna kontrolleras mot alla våra säkerhetsdatabaser. EU arbetar på att lösa upp kriminella nätverk som smugglar migranter och handlar med människor. Insatsen Sophia har gripit över 151 misstänkta människohandlare och människosmugglare, och 551 fartyg har förstörts.
EU STRUNTAR I MIGRANTER I FÖRVAR I LIBYEN. EU ARBETAR INTENSIVT FÖR ATT EVAKUERA MIGRANTER FRÅN LIBYEN OCH STÄNGA FÖRVAREN. EU prioriterar arbetet på att sätta stopp för systemet med godtyckliga frihetsberövanden och stänga förvaren i Libyen. Vi samarbetar med IOM och UNHCR för att evakuera flyktingar och migranter som är strandsatta i Libyen. Hittills har fler än 37 000 migranter fått hjälp att återvända till hemlandet från Libyen, och fler än 2 500 personer i behov av internationellt skydd har evakuerats från Libyen till ett tredjeland. Skyddet för migranternas mänskliga rättigheter står i centrum för EU:s migrationspolitik. Det är något som kommer upp regelbundet i EU:s ständiga dialog med de libyska myndigheterna och det är en viktig del av i EU:s utbildningsverksamhet för den libyska kustbevakningen. Det är också det främsta målet för den EU-stödda verksamheten i förvaren. EU SKICKAR TILLBAKA MÄNNISKOR TILL LIBYEN. EU-INSATSER SKICKAR ALDRIG TILLBAKA MÄNNISKOR TILL LIBYEN. EU praktiserar inte direktavvisning, och inga migranter som räddas av båtar i EU:s regi skickas någonsin tillbaka till Libyen. Vi prioriterar att hindra människor från att ens ge sig iväg på den farliga resan och att ge skydd och stöd till utsatta människor längs migrationslederna. EU LÅTER EU-LÄNDERNA KLARA SIG BÄST DE KAN. EU BISTÅR EU-LÄNDERNA MED EKONOMISKA BIDRAG, MED INSATSER OCH MATERIEL. Under krisen gav EU:s civilskyddsmekanism omedelbart materiellt stöd. EU-länder och andra länder längs västra Balkanrutten försågs med totalt 900 000 artiklar, t.ex. filtar, sängar och tält. EU mobiliserade ett enastående ekonomiskt stöd till de EU-länder som utsattes för ökat tryck, t.ex. Grekland (2 miljarder euro), Italien (885 miljoner euro) och Spanien (708 miljoner euro). Vis av erfarenheterna av den nu löpande långtidsbudgeten, där EU fick uppamma all till buds stående flexibilitet för att mobilisera de extra 3,9 miljarder euro som snabbt behövdes för att hantera krisen, har EU-kommissionen föreslagit tredubbla anslag på 34,9 miljarder euro till migrationsförvaltning och gränssäkerhet i EU:s nästa långtidsbudget (2021 2027). EU förser EU-länderna med operativt stöd i form av fyra EU-insatser till havs, gränsbevakningstjänstemän från den europeiska gräns- och kustbevakningen, asylhandläggare från Europeiska stödkontoret för asylfrågor och säkerhetstjänstemän från Europol.
EU VILL BYGGA FÄSTNING EUROPA. EU HAR VARKEN SVÄNGDÖRRAR ELLER FÄSTNINGSMURAR. EU arbetar för att skapa ett asylsystem som är rättvist, ändamålsenligt och humant. Vi fortsätter att ge skydd till dem som verkligen behöver det, men vi skickar tillbaka dem som inte har rätt att stanna i EU. När världen drabbades av den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget var EU den främsta stödgivaren. Bara under 2016 beviljade EU asyl till och vidarebosatte över 720 000 flyktingar, tre gånger fler än Australien, Kanada och USA tillsammans. Vidarebosättning är fortfarande ett säkert och lagligt sätt att ge dem internationellt skydd som behöver det. Sedan 2015 har två framgångsrika EU-program för vidarebosättning hjälpt över 50 000 av de mest utsatta att få skydd i EU. DEN GLOBALA MIGRATIONSPAKTEN INNEBÄR EN LAGLIG RÄTT ATT MIGRERA OCH DEN UPPMUNTRAR TILL MIGRATION. DET FINNS INGEN HEMLIG SAMMANSVÄRJNING FÖR ATT UPPMUNTRA TILL OÖNSKAD MIGRATION. Den globala migrationspakten är ett icke-bindande dokument som syftar till att främja internationellt samarbete. Pakten är byggd kring uppfattningen att allas migration till arbete, både migranternas och de mottagande samhällenas, måste vara trygg, ordnad och laglig. Den skapar inte någon laglig rätt att migrera, och den skapar inte några lagstadgade skyldigheter för stater. Den upprepar vad som måste vara självklart: alla människor har rätt till samma universella mänskliga rättigheter, migranter och flyktingar är inga undantag. INRE GRÄNSER ÄR DEN ENDA LÖSNINGEN. ÅTERINFÖRDA KONTROLLER VID DE INRE GRÄNSERNA ÄR ETT STEG TILLBAKA FÖR EU. Schengenområdet är världens största passfria område. Det gör det möjligt för över 400 miljoner EU-medborgare samt besökare att röra sig fritt och för varor och tjänster att flöda obehindrat. Det gynnar människors liv och försörjningsmöjligheter, vår ekonomi och vårt samhälle. Att inte ha Schengen kostar: så lite som en timmes väntetid vid de inre gränserna kan lätt kosta företagen 3 miljarder euro per år. Starkare skydd vid våra yttre gränser kommer att göra det möjligt att återgå till ett fullt fungerande Schengenområde utan kontroller vid de inre gränserna.
EU HINDRAR ICKE-STATLIGA ORGANISATIONER FRÅN ATT RÄDDA LIV TILL SJÖSS. DE ICKE-STATLIGA ORGANISATIONERNA HAR VARIT AVGÖRANDE FÖR ATT RÄDDA LIV TILL SJÖSS, NÅGOT SOM EU LOVORDAR. Men alla fartyg på Medelhavet måste följa gällande lag. Inga fartyg får färdas in på Libyens territorialvatten utan tillstånd från de libyska myndigheterna. Därför tycker EU att det är bättre att samarbeta med Libyens kustbevakning och stärka deras kapacitet att sköta sök- och räddningsarbetet på deras ansvarsområde, där flest sök- och räddningsinsatser sker. Vad EU försöker göra är att rädda liv och slå sönder smugglarnas affärsmodell. EU:s insatser har räddat nära 730 000 liv till sjöss. Vår målsättning är glasklar: vi måste hejda irreguljära migrationsflöden och ersätta dem med laglig och ordnad migration. EU HINDRAR ÅTERSÄNDANDE AV MIGRANTER SOM BEGÅR BROTT. STRIKTA EU-REGLER SVARAR FÖR ATT MIGRANTBROTTSLINGAR FÅR SIN STATUS ÅTERKALLAD. Precis som vem som helst drabbas migranter av straffrättsliga påföljder om de begår brott. Enligt EU-rätten får EU-länderna avslå en asylansökan eller återkalla flyktingstatus om en person är ett hot mot EU-landets säkerhet eller har dömts för ett särskilt allvarligt brott. EU-kommissionen har föreslagit att skärpa reglerna ytterligare så att det blir obligatoriskt för EU-länderna att vidta åtgärder i sådana fall. Utan sådan status har enskilda personer ingen rättighet att stanna i EU och måste återsändas till sina hemländer. MIGRANTER BÄR PÅ SJUKDOMAR. FÖRESTÄLLNINGEN ATT MIGRANTER BÄR PÅ SJUKDOMAR HAR INGEN VERKLIGHETSGRUND. Migration och resor kan visserligen innebära hälsorisker, även resor från EU till andra länder, men inga pandemier har kunnat kopplas till migration under senare år.
MIGRANTER ÄR EN EKONOMISK BELASTNING. MIGRANTER GER I ALLMÄNHET MER TILL SAMHÄLLET ÄN DE TAR. Migration som sköts på rätt sätt ger många fördelar. Den driver på den ekonomiska tillväxten i både utvandrar- och invandrarländerna, den berikar våra samhällen och sörjer för ett kulturellt utbyte som främjar fred EU är här ett talande exempel. Migranter och flyktingar bidrar till landets ekonomi både som anställda och som företagare, de kan arbeta i offentlig tjänst eller skapa nya företag. EU UTKONTRAKTERAR SITT ANSVAR FÖR GRÄNSSKYDDET TILL TREDJELÄNDER. MIGRATION HAR BLIVIT EN INTEGRERAD DEL AV DE SAMLADE FÖRBINDELSERNA MED EXTERNA PARTNER, MEN SYFTET ÄR INTE ATT LÄGGA UT ANSVARET PÅ KONTRAKT. Arbetet med våra partner bygger på principen om ett genuint partnerskap mellan jämlikar, och det genomförs för att ta itu med gemensamma utmaningar. Det omfattar arbete på att förbättra gränsförvaltningen, men också på att ge skydd och stöd till utsatta människor, rädda liv till sjöss, bekämpa människohandel och smuggling av migranter samt förbättra den lokala ekonomin och försörjningsmöjligheterna. EU:S MIGRATIONSFONDER FINANSIERAR AUKTORITÄRA REGIMER. EU-MEDEL GÅR TILL MÄNNISKOR I NÖD, INTE TILL REGERINGAR. EU:s förvaltningsfond för Afrika hjälper t.ex. migranter och tvångsförflyttade människor, deras värdsamhällen och hemsamhällen. Under 2018 gick nästan 90 % av de beviljade medlen till utvecklingsorganisationer, FN-organ och icke-statliga organisationer. Inte en enda cent går till auktoritära regimer. EU-stöd är vidare underkastat sträng övervakning och krav på att hålla hög standard. Europaparlamentet, de 28 medlemsstaterna och revisionsrätten spårar varje euro som används. Print ISBN 978-92-76-00878-1 doi:10.2775/767077 NA-08-19-002-SV-C PDF ISBN 978-92-76-00874-3 doi:10.2775/898315 NA-08-19-002-SV-N