MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM() 820 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Kommissionens bidrag till EU-ledarnas tematiska debatt om en färdplan för migrationspolitikens inre och yttre dimensioner SV SV

2 Vi kommer att göra Europeiska unionen starkare och mer motståndskraftig genom ännu större enighet och solidaritet mellan oss och respekt för gemensamma regler (...) Vi förbinder oss att verka för ett tryggt och säkert Europa: en union där alla medborgare känner sig trygga och kan röra sig fritt, där våra yttre gränser är säkra och där migrationspolitiken är effektiv, ansvarsfull och hållbar och respekterar internationella normer. (Romförklaringen, den 25 mars ) Migrationen kommer att stanna kvar högt upp på dagordningen. Europa är inte och får inte bli en fästning. Europa är och måste förbli en solidaritetens världsdel där människor som flyr från förföljelse kan finna en fristad. (Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen, den 13 september ) Vad gäller migrationen kvarstår viktiga och svåra arbetsuppgifter. Vi behöver befästa den externa migrationspolitiken, förbättra kapaciteten för återvändande och hitta hållbara lösningar för ett reformerat asylsystem. (Donald Tusk, den 21 september ) Flykting- och migrationskrisen krävde snabba och beslutsamma reaktioner från Europeiska unionen och dess medlemsstater. De åtgärder som vidtogs ledde till att mer än liv räddades i Medelhavet 1, till mer humanitärt stöd 2, kraftfullare insatser för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och bättre kontroll av våra yttre gränser. De har också bidragit till att minska antalet olagliga gränspassager: antalet personer som kom till Grekland sjönk från cirka under 2016 till cirka under och till Italien anlände ungefär 30 % färre människor än under samma period Nya kontrollerade lagliga vägar öppnades för nästan personer genom EU:s vidarebosättningssystem. Men från första början har det också varit tydligt att den största utmaningen är att införa ett mer robust och säkert system på lång sikt. Migrationsdynamiken kommer vi att se mer av i en alltmer sammankopplad värld, och demografin i EU och dess grannskap visar att det rör sig om en långsiktig utmaning 3. I detta sammanhang måste migrationspolitiken hanteras på ett effektivt sätt som avspeglar hur viktig den är för EU:s invånare. Den tematiska debatten om migrationens inre och yttre dimensioner som ska hållas inom ramen för ledaragendan vid Europeiska rådets möte i december kommer att vara ett tillfälle att på högsta politiska nivå hitta en strategisk inriktning för de politiska riktlinjerna för framtiden. Erfarenheterna från de senaste åren visar att unilaterala åtgärder inte har gett mycket resultat, att de varit dyra och att de riskerar att underminera fördelarna med Schengenavtalet. I september utvärderades de resultat som uppnåtts genom den europeiska migrationsagendan 1 Uppgifter om italienska och grekiska räddningsoperationer, Europeiska gräns- och kustbevakningens operationer Triton och Poseidon samt Sophiainsatsen. Internationella organisationen för migration driver projektet för saknade migranter ( som rapporterar om dödsfall i Medelhavet under (fram till den 27 november). Det är det lägsta antalet de senaste två åren (jämfört med under 2015 och under 2016), även om varje förlorat liv är ett för mycket. 2 Till exempel får i genomsnitt flyktingar och migranter kontantstöd varje månad genom kontantprogrammet i instrumentet för krisstöd. I Turkiet nås nu 1,1 miljoner av det sociala nödskyddsnätet, ett av de projekt som drivs av EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet. 3 Enligt prognoserna kommer Europas befolkning att minska fram till 2050, medan många länder i Afrika och Asien kommer att ha en stor befolkningstillväxt (FN, avdelningen för ekonomiska och sociala frågor, enheten för befolkningsfrågor (). World Population Prospects: The Revision. ESA/P/WP/248). 1

3 sedan Utvärderingen visade hur en gemensam strategi trots ökande svårigheter har gjort det möjligt att stabilisera en mycket instabil situation, genom att man undan för undan slagit samman resurser och samordnat arbetet mot ett gemensamt mål. Det framgick också att det behövs en övergripande strategi, där man fullt ut utnyttjar alla de instrument som står till EU:s förfogande, och kombinerar den rättsliga ramen, de strategiska verktygen och EU:s budget för att nå resultat. Den tog också upp misslyckanden med migrationstoppar som hanterats utan tillräcklig beredskap, informationsspridning, den operativa snabbinsatsförmågan och flexibla finansieringsinstrument på EU-nivå. Det är nu dags att hitta lösningar för att övergå från en improviserad strategi byggd på krishantering till ett stabilt och framtidssäkrat asylsystem, som ingår i en integrerad migrationspolitik för EU. När vi blickar framåt ser vi att det är helt nödvändigt med ett reformerat gemensamt europeiskt asylsystem som är helt anpassat till sitt syfte. Genom att konsolidera befintliga åtgärder och komma överens om hur vi ska kombinera solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning, kommer EU att kunna visa att det finns en stark ram för asyl- och migrationshantering som inger förtroende inför framtiden. 1. DEN INRE OCH YTTRE DIMENSIONEN EN ÖVERGRIPANDE STRATEGI Som svar på den allvarligaste migrationskrisen sedan andra världskriget har Europeiska unionen sedan 2015 vidtagit åtgärder på flera områden. Gradvis har en gemensam strategi för att hantera migrationen vuxit fram. Den bygger på att man kombinerar en rad instrument för inre och yttre politik. Efter två år visar erfarenheterna att det enda som fungerar är en övergripande strategi. Det är inte tillräckligt att inrikta sig på den interna dimensionen och stöd till medlemsstaterna. Samtidigt räcker det inte hellre med en yttre migrationspolitik för att lösa utmaningarna i samband med migrationen i Europa. EU har vidtagit omfattande åtgärder för att stödja de medlemsstater som varit mest utsatta för de extremt stora inflödet av flyktingar och migranter, särskilt Grekland och Italien. De nationella myndigheterna har samarbetat med experter från EU:s byråer för att inrätta mottagningscentrum och de har på så sätt säkrat en effektivare förvaltning av de yttre gränserna. Medlemsstaterna har också visat solidaritet genom omplaceringsmekanismen. Efter en besvärlig inledningsfas har mekanismen nu gjort det möjligt att omplacera människor från Grekland och Italien till andra EU-länder, och den har på så sätt visat sig vara ett värdefullt verktyg för att bistå människor i behov av internationellt skydd och för att minska trycket på asylsystemen i de båda länderna. Grekland och Italien, och även andra medlemsstater, har också fått riktat stöd i form av ekonomiskt stöd. Med instrumentet för krisstöd, som förmedlat mer än 440 miljoner euro till flyktingmottagningen i Grekland, har EU infört ett nytt verktyg för att hantera humanitära nödsituationer inom sina gränser. En överenskommelse nåddes på rekordtid efter kommissionens förslag 5, och i och med att den nyinrättade europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inleder sin verksamhet finns det nu ytterligare ett kraftfullt verktyg för att stärka kontrollen av de yttre gränserna och att snabbt 4 Se meddelandet om de resultat som uppnåtts genom den europeiska migrationsagendan, COM() 558 av den 27 september. 5 Förslaget lades fram av kommissionen den 15 december 2015, en politisk överenskommelse om förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning nåddes den 22 juni 2016 och den antogs formellt den 14 september 2016, bara nio månader efter det att förslaget lagts fram. Förordningen trädde i kraft den 6 oktober 2016, och reserverna för snabba insatser och reserverna för snabba återvändanden blev operativa den 7 december 2016 respektive den 7 januari. 2

4 bistå medlemsstater med ett högt migrationstryck. På så sätt kompletterar byrån medlemsstaternas primära ansvar för att kontrollera de yttre gränserna, med sina gräns- och kustvakter. Byrån drivs av och för medlemsstaterna hur pass snabba och effektiva insatserna blir beror på styrelsens engagemang och ledarskap och på var och av de företrädare för medlemsstaterna som ingår. Engagemanget och ledarskapet är avgörande för att förverkliga möjligheterna genom att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och ökad säkerhet. Samtidigt har EU:s stöd till de medlemsstater som är utsatta för högst tryck gjorts mer effektivt, genom att man parallellt har arbetat med partner i tredje land. Medan EU:s stöd till Grekland bidrog till att det var möjligt att hantera det stora antalet flyktingar som anlände till landet, har den gemensamma hanteringen av migrationen genom uttalandet från EU och Turkiet lett till en minskning av farliga resor över Egeiska havet och en betydande minskning av migrationstrycket. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet har i stor utsträckning bidragit till stabiliteten i den stora flyktingbefolkningen i Turkiet, genom att stödja Turkiets ansträngningar att tillhandahålla grundläggande levnadsstandard, utbildning och vård för flyktingarna. Kustbevakningen och migrationsmyndigheterna har arbetat allt närmare tillsammans, både när det gäller insatser och kapacitetsuppbyggnad. Polisen och andra brottsbekämpande organ utvecklar nya metoder för att gemensamt bekämpa nätverk som ägnar sig åt människosmuggling. Också Italien fick stöd för att hantera det stora antalet migranter och flyktingar som nådde landets kuster, i enlighet med Maltaförklaringen av den 3 februari 6. Tillsammans med Italien har EU, i nära samarbete med de libyska myndigheterna och i partnerskap med FN:s flyktingkommissarie, Internationella organisationen för migration och andra FN-organ, vidtagit åtgärder för att stabilisera de irreguljära migrantflödena över Medelhavet och förbättra skydd och stöd för flyktingar och migranter som strandsatts på vägen. EUfinansierade projekt kommer att bistå och skydda mer än personer som befinner sig i förvarsenheter, vid landstigningsplatser eller i värdsamhällen i Libyen. EU har också arbetat med andra afrikanska länder inom den partnerskapsram som inrättades i juni På Afrikas horn är EU-finansierade projekt på gång, som kommer att skapa mer än arbetstillfällen i Etiopien, Kenya och Somalia och även direkt finansiera ytterligare arbetstillfällen i Sydsudan. Projekten syftar till att tillhandahålla grundläggande sociala tjänster för över 2,3 miljoner personer. I Västafrika och Sahel pågår arbete med målet att skapa arbetstillfällen, och nästan mikroföretag och små och medelstora företag får stöd. Med stöd från EU har Niger har intensifierat kampen mot smuggling längs med en av de viktigaste vägarna mot Libyen. Länder som Bangladesh har kommit överens med EU om en uppsättning praktiska arrangemang för att underlätta ett återvändande för de av sina medborgare som inte har rätt att stanna i EU. EU:s nya vidarebosättningssystem som infördes i juli 2015 har bidragit till att minska trycket från irreguljär migration överlag och skapat lagliga vägar för människor som behöver internationellt skydd. Nästan personer har vidarebosatts enligt detta system och det system som inrättats enligt uttalandet från EU och Turkiet sedan starten. Det nya mer ambitiösa målet på vidarebosatta fastställdes av kommissionens ordförande Jean- Claude Juncker i september i år och är inom räckhåll. 6 Maltaförklaringen från Europeiska rådets medlemmar om de yttre aspekterna av migration: hantering av den centrala Medelhavsrutten. 3

5 Återvändandepolitiken är ett annat viktigt exempel på behovet av och fördelarna med en övergripande strategi. Åtgärder har vidtagits för att stärka återvändandepolitikens europeiska dimension, och på så sätt bidra till de insatser som krävs för att göra de nationella återvändandesystemen mer samordnade och effektiva. Om man kan skapa mer samverkan mellan återvändande- och asylförfaranden kan det spela en viktig roll för att ytterligare effektivisera återvändandepolitiken samt för att följa upp effekterna genom kontinuerlig övervakning och utbyte av aktuella uppgifter med EU. En bättre integrering av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns stödresurs kan också göra återvändandet effektivare. Samtidigt kan det stimulera de nationella systemen till att bli mer resultatinriktade, om man kan fortsätta att komma överens med viktiga ursprungs- och transitländer om välfungerande avtal eller praktiska arrangemang för återtagande. 2. FRAMSTEG PÅ ALLA FRONTER Det är inte bara så att de olika pelarna i EU:s övergripande strategi är sammankopplade. För att de ska fungera väl krävs också att arbetet fortsätter på alla fronter. Arbete pågår när det gäller alla de åtgärder som vidtagits för att hantera migration med tredjeländer, för att bygga upp ett stabilt skydd för EU:s yttre gränser och för att tillämpa solidaritet och ansvarstagande inom EU. På alla områden finns det arbete att uträtta för att konsolidera de resultat som uppnåtts och för att fylla luckor. EU måste fortsätta det påbörjade arbetet för att ytterligare minska de irreguljära och farliga resorna. I vissa fall innebär detta att man måste fortsätta arbetet med de initiativ som varit framgångsrika. Ibland innebär det att man fortsätter med befintliga planer, t.ex. att göra den europeiska gräns- och kustbevakningen fullt operativ och att fullfölja åtaganden i fråga om vidarebosättning. Det innebär också att EU måste fortsätta att ge stöd till de medlemsstater som är under störst tryck. Arbetet för att inrätta operativa mekanismer har gjort det möjligt för EU att hantera krisen effektivt och det måste fortsätta, annars riskerar man att äventyra de framsteg som nu görs. Man bör dra nytta av tidigare erfarenheter för att utforma de verktyg som behövs för vår framtida reaktionsförmåga, inklusive strukturella lösningar för vårt migrationssystem. Det är också viktigt att medlemsstaterna har tillräcklig administrativ kapacitet för att effektivt kunna genomföra den reformerade rättsliga, operativa och finansiella ramen. Vid allt detta arbete är det EU:s och medlemsstaternas enighet som är den bästa garantin för att skapa den integrerade helhetslösning vi behöver för att lyckas. 3. FRÅN KRISHANTERING TILL ETT STABILT OCH FRAMTIDSSÄKRAT ASYLSYSTEM Det integrerade paketet för ett hållbart asylsystem I maj och juli 2016 föreslog kommissionen en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet, och lade fram ett paket med instrument för att stärka EU:s asylpolitik och anpassa den till vår tids utmaningar. Det behövs en reform av det nuvarande systemet för att säkerställa att vi snabbt kan ge skydd åt personer som behöver det och skicka tillbaka dem som inte behöver det, och också att vi kan hantera risken för sekundärförflyttningar och missbruk som undergräver förtroendet och hindrar Schengenområdet från att fungera smidigt. Det skulle också bidra till större konvergens i EU:s asylsystem, och på så vis säkerställa en rättvisare behandling av sökande i 4

6 EU. I ett gemensamt europeiskt asylsystem skulle andelen godkända asylansökningar för sökande med samma nationalitet inte variera så mycket mellan medlemsstaterna som den gör i dag. När det gäller exempelvis afghanska medborgare varierar andelen mellan 0 % och 98 % i olika medlemsstater 7. Det är också nödvändigt att se till att det finns snabba och effektiva förfaranden. I dag kan asylförfarandet ta några månader i vissa medlemsstater och i andra kan det ta några år. Genom att ta itu med dessa frågor kan EU också motverka asylshopping och göra EU mindre attraktivt. Kommissionens förslag till reform av Dublinförordningen, skyddsförordningen, förordningen om asylförfaranden och direktivet om mottagningsvillkor banar väg för ett system som gör det möjligt att bättre hantera en möjlig situation där ett stort antal personer i behov av internationellt skydd anländer till de yttre gränserna, och för mekanismer där man kan visa solidaritet genom att dela på ansvaret vid toppar i inströmningen av asylsökande. På samma sätt som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har gjort det enklare att bistå medlemsstaterna för att skydda de yttre gränserna har kommissionen också föreslagit att Europeiska stödkontoret för asylfrågor ska omvandlas till en fullvärdig europeisk asylbyrå, för att ge medlemsstaterna bättre stöd i hanteringen av asylfrågor. Dessutom har kommissionen föreslagit en unionsram för vidarebosättning, så att det ska finnas välordnade och säkra vägar till Europa för personer som behöver internationellt skydd, samt en förstärkning av Eurodacsystemet för jämförelse av fingeravtryck, för att bekämpa irreguljär migration. Alla dessa reformförslag granskas just nu av Europaparlamentet och rådet, och i den gemensamma förklaringen från ordförandena för Europaparlamentet, rådet och kommissionen från anges att de är prioriterade. Ett och ett halvt år efter att förslagen lades fram befinner de sig nu på olika stadier i lagstiftningsförfarandet. Några är nära att antas, som förslagen om en europeisk asylbyrå och reformen av Eurodac. När det gäller unionsramen för vidarebosättning, skyddsförordningen och direktivet om mottagningsvillkor går arbetet framåt. Mycket arbete kvarstår dock när det gäller förslaget till förordning om asylförfaranden och det grundläggande förslaget om översyn av Dublinförordningen. I sammanhanget bör man också gå vidare med arbetet med begreppet säkert tredjeland, och därvid beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni. De centrala inslagen i reformpaketet är en enhetlig uppsättning sammankopplade åtgärder som syftar till att uppnå en meningsfull harmonisering som svar på de svårigheter vi står inför. Man måste se dem som en helhet och de bör antas som ett paket, även om det tekniska arbetet fortskrider i olika takt. Eftersom det är viktigt att fastställa de viktigaste operativa grunderna som bidrar till att man snabbare kan genomföra hela reformen, bör dock förslagen angående den europeiska asylbyrån respektive Eurodac antas utan att man inväntar en överenskommelse om de andra viktiga inslagen. Senare följdändringar som rör resten av paketet kan integreras vid ett senare tillfälle. Solidaritet och ansvarstagande som huvudingredienser i det integrerade paketet Ett stabilt och framtidssäkert asylsystem måste byggas på säker grund och med tydliga värden det behövs en effektiv och rättvis strategi baserad på solidaritet och ansvarstagande. Hur centrala dessa principer är avspeglas i fördragen, där det föreskrivs att den unionspolitik som 7 Källa: Easo, årsrapport Variationerna i andelen godkända asylansökningar kan också påverkas av objektiva faktorer, men är ändå stora. 8 Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för av ordförandena för Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen, av den 13 december

7 avses i [kapitlet om politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring] och dess genomförande ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna. Varje gång det är nödvändigt ska de unionsakter som antas enligt detta kapitel innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip. 9 EU:s svar har hittills byggt på dessa grundläggande principer. Operativt, ekonomiskt och politiskt har EU haft ett närmare samarbete för att stödja de medlemsstater som är under störst tryck, genom omplacering och vidarebosättning och genom operativt stöd i gräns- och asylfrågor, inklusive genom EU:s byråer. Arbetet har varit som mest effektivt när engagemanget har varit som störst, när alla medlemsstater har dragit nytta av det och alla medlemsstater har bidragit. Det är nödvändigt att komma överens om en lämplig avvägning mellan ansvarstagande och solidaritet i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet. I ett gemensamt system och inom Schengenområdet där det saknas inre gränser går det inte att ha bara det ena och inte det andra. Ett fördjupat samarbete kan vara sista utvägen för att bryta ett dödläge, men på det här området är det inte rätt sätt att organisera en mekanism för ansvarstagande och solidaritet där alla medlemsstater deltar. Om man inte kan hitta en lösning kommer Schengensystemet att fortsätta att utsättas för påfrestningar. I stället bör erfarenheter och bästa praxis från de senaste åren ge vägledning för hur man ska nå en överenskommelse. Den mest kontroversiella aspekten i reformen av Dublinförordningen är solidaritetsmekanismen och avvägningen mellan ansvarstagande och solidaritet. Det finns olika möjliga sätt att utforma det. Först lade kommissionen fram ett förslag till en permanent ram för en omplaceringsmekanism vid kriser. I maj 2016 lade den fram en mer omfattande och förutsägbar strategi, som för in en rättvisemekanism i Dublinreglerna som skulle utlösas automatiskt under vissa omständigheter. Med utgångspunkt i det förslaget har de slovakiska, maltesiska och estniska ordförandeskapen i rådet utarbetat en strategi i etapper. Europaparlamentet föreslår ett obligatoriskt system för omplacering som skulle tillämpas allmänt, oberoende av migrationstrycket. Om man beaktar dessa olika ståndpunkter skulle en lösning kunna vara en strategi där det ingår ett mått av obligatorisk omplacering vid allvarliga krissituationer, medan man i mera normala situationer skulle utgå från frivilliga åtaganden från medlemsstaterna. I sådana situationer skulle solidariteten kunna ta sig olika uttryck, som hämtas från både de inre och yttre dimensionerna av en integrerad och heltäckande migrationspolitik. I denna anda erkände Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen att det kommer att behövas kompromisser för att genomföra reformen, och att resultatet måste vara det rätta för unionen och samtidigt rättvist för alla medlemsstater. 4. DEN YTTRE DIMENSIONEN EU har undan för undan infört en migrationspolitik med en genuint yttre dimension, som kompletterar och förstärker den inre dimensionen. Arbetet har bidragit till att minska de farliga resorna, att rädda migranters liv och att höja EU:s stöd till en ny nivå, för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till befolkningsomflyttningar och skydda flyktingar och migranter. Migrationstrycket på Europa kommer att förbli en utmaning under de kommande åren, och därför finns det inget alternativ till att konsolidera och stärka migrationspolitikens yttre dimension. 9 Se artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 6

8 Vad gäller den östra Medelhavsrutten är det nödvändigt att fortsätta att genomföra uttalandet från EU och Turkiet fullt ut. Medlemsstaterna kom redan i uttalandet från EU och Turkiet överens om att använda ytterligare 3 miljarder euro till EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet, så snart avtal ingåtts om de resurser som nu är tillgängliga och så snart de andra villkoren i uttalandet från EU och Turkiet är uppfyllda. Detta skulle följa den modell för fördelning av ansvar mellan EU:s budget och de nationella budgetarna som man kom överens om Vidarebosättningen från Turkiet bör fortsätta i oförminskad takt. Om man genomför det frivilliga humanitära mottagandesystemet kommer det att bidra till ytterligare lagliga vägar för syriska flyktingar i Turkiet. Man bör noga följa situationen i västra Balkan, genom fortsatt EU-stöd till länder längs med vägen och vaksamhet vad gäller sekundära förflyttningar. Det är också nödvändigt att intensifiera arbetet längs den centrala Medelhavsrutten, för att genomföra alla aspekter av strategin från Maltaförklaringen och handlingsplanen för den centrala Medelhavsrutten. EU och medlemsstaterna, i samarbete med de libyska myndigheterna, Afrikanska unionen, Internationella organisationen för migration, FN:s flyktingkommissarie och andra FN-organ, kommer skyndsamt att intensifiera åtgärderna för att fullt ut skydda migranter och flyktingar i Libyen i enlighet med de mänskliga rättigheterna och för att stoppa våld och övergrepp av kriminella nätverk. EU har därför inrättat en arbetsgrupp tillsammans med Afrikanska unionen och FN för att rädda och skydda migranters och flyktingars liv längs med rutterna och särskilt i Libyen, enligt vad som tillkännagavs i Abidjan den 29 november. Detta kommer att göra det möjligt att påskynda Internationella organisationen för migrations program för självmant återvändande från Libyen till ursprungsländerna, genom att man finansierar återvändande för ytterligare personer fram till februari Sedan en transit- och avreseanläggning inrättats i Tripoli för personer i behov av internationellt skydd, bör EU och medlemsstaterna stödja vidarebosättning från Libyen genom FN:s flyktingkommissaries transitmekanism, med minst vidarebosättningar till februari Att förstöra smugglarnas affärsmodell fortsätter att vara en prioritet. EU bör därför fortsätta att stödja nya projekt för att skapa sysselsättning och stimulera den socioekonomiska utvecklingen i lokalsamhällena, särskilt i Libyen och Niger. Det föränderliga migrationsflödena gör att det krävs ständig vaksamhet. Till exempel anlände sammanlagt över personer till Spanien längs Västra Medelhavs- och Atlantrutten under, vilket var cirka 105 % fler än under samma period Samarbetet med Marocko och andra berörda länder längs med den rutten kommer att vara av avgörande betydelse. För att man ska kunna uppnå alla dessa mål krävs ytterligare ekonomiskt stöd. Det är därför viktigt att anslå ytterligare medel för den nordafrikanska delen av EU:s förvaltningsfond. Vissa medlemsstater har gjort utfästelser efter det senaste mötet i Europeiska rådet, men det krävs att alla medlemsstater bidrar med sin beskärda del för att det ska gå att få ihop de 340 miljoner euro som saknas, varav 110 miljoner euro för omedelbara behov. Utöver Nordafrika stöder EU:s förvaltningsfond projekt, bl.a. för trygg livsmedelsförsörjning, sysselsättningsskapande åtgärder för unga och bättre migrationshantering, i 21 länder i Afrika söder om Sahara och i Östafrika, genom delarna för Sahel och Tchadsjön respektive Afrikas horn. Sammanlagt 178 avtal för 1,2 miljarder euro har redan ingåtts, bl.a. för flera övergripande projekt. Det tillgängliga resurserna är på upphällningen. Det är nödvändigt att under de år som återstår av förvaltningsfondens verksamhet se till att resurserna används på 10 Den 3 februari 2016 kom de 28 medlemsstaterna och kommissionen överens om att en 1 miljard euro ska finaniseras ur EU:s budget och 2 miljarder euro ska finansieras genom bidrag från medlemsstaterna i proportion till deras andel av EU:s BNP. 7

9 bästa sätt och så effektivt som möjligt, samtidigt som man undersöker ytterligare åtaganden från medlemsstaterna, särskilt mot bakgrund av behovet att genomföra resultaten från toppmötet mellan Afrikanska unionen och EU den november. EU och dess medlemsstaterna bör i största möjliga utsträckning använda sig av påtryckningsmedel, t.ex. viseringspolitik och annan politik, för att få till stånd avtal och praktiska arrangemang för återtagande med ursprungs- och transitländer. När vi ser framåt bör vi fortsätta med en stark fokusering på att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrationen, genom utvecklingssamarbete, inklusive stöd till digitala komponenter, med riktade åtgärder inom EU:s förvaltningsfond och genom att mångfaldiga privata investeringar genom den yttre investeringsplanen, samt att utveckla lagliga migrationspaket som kan ligga till grund för våra partnerskap. Vid toppmötet Afrikanska unionen EU bekräftades att det finns potential för ett starkare och bredare partnerskap mellan de båda kontinenterna, med inriktning på unga människor och på utveckling. Eftersom migration är en global utmaning kommer också EU och Afrika att aktivt delta i utformningen av FN:s globala pakter om migration. 5. FINANSIERING AV MIGRATIONSPOLITIKEN TILLRÄCKLIGA RESURSER OCH FLEXIBLA INSTRUMENT Att hantera migrationen kräver stora investeringar. När den nuvarande generationen av EU:s finansieringsinstrument utvecklades 2011 var migrationspolitik mycket lägre prioriterat än idag. Sedan krisen slog till har tillgänglig finansiering som ursprungligen tilldelats för migrationspolitiken ökat med 74,6 % (6 miljarder euro) fram till 2020 för att stödja insatser i alla medlemsstater. EU:s budgetstöd har visat sig vara nödvändigt för att hjälpa de medlemsstater som står under hårdast press att hantera nya behov av gränskontroll, driva mottagningscentrum och tillhandahålla nödvändigt humanitärt bistånd till flyktingar och migranter, inklusive boende och vård. Experter och resurser som ställts till förfogande genom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europol och Europeiska stödkontoret för asylfrågor har bidragit till att stärka medlemsstaternas handlingsförmåga. EU-finansieringen av medlemsstaternas vidarebosättning för människor i behov av skydd har lett till fler lagliga vägar för migranter att nå Europa. Behoven kommer att finnas kvar i framtiden. Väl utformade, flexibla och effektiva instrument för att hantera migrationsfrågor behövs under de kommande åren. Tidigare har strikta regler för planeringen av resurser hindrat EU från att reagera snabbt när medlemsstaterna begärt hjälp, eller också har de lett till en systematisk användning av de begränsade medlen för nödfinansiering. Det finns också områden där EU:s finansieringsinstrument skulle kunna spela en större roll i framtiden, t.ex. när det gäller att stödja lokalsamhällen som tar emot många migranter eller flyktingar, för att på så sätt underlätta integration och hantera sociala frågor och hälso- och sjukvård. Finansieringen är också viktig som stöd för EU:s yttre migrationspolitik. På detta område har det krävts ad hoc-instrument för att möta nya prioriteringar, t.ex. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och Europeiska fonden för hållbar utveckling. Instrumenten skapades för att kombinera medel från EU:s budget och från medlemsstaterna, men det har visat sig vara svårt att matcha med nationella medel. För att gå framåt bör vi fundera på hur vi kan garantera finansiering av migrationens yttre dimension, och samtidigt säkerställa flexibilitet och en snabb mobilisering och samordnad användning av interna och externa resurser. 8

10 I samband med nästa fleråriga budgetram måste vi dra lärdom av dessa erfarenheter och också blicka framåt, mot framtidens migrationsutmaningar. 9

11 Färdplan för en överenskommelse i juni 2018 om det övergripande migrationspaketet Europaparlamentet, rådet och kommissionen har gjort framsteg när det gäller de inre och yttre dimensionerna av migrationspolitiken. Men utmaningarna är fortfarande stora och trycket högt. Vi har gjort ett gemensamt åtagande att återvända till Schengen sommaren 2018 och att övergå till ett system som ger oss mer tålighet vid framtida kriser, och kommissionen uppmanar därför stats- och regeringscheferna att sluta upp bakom följande delar av en färdplan för att till i juni 2018 kunna enas om övergripande paket. Intensifiera arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet så att beslut om EU:s asylbyrå och Eurodac kan antas i mars 2018, en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om skyddsförordningen kan nås till slutet av mars 2018, en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om direktivet om mottagningsvillkor och om unionsramen för vidarebosättning kan nås till maj ett förhandlingsmandat om förordningen om asylförfaranden i Europaparlamentet och rådet föreligger i maj 2018, och en överenskommelse om den rätta balansen mellan ansvarstagande och solidaritet kan nås genom följande steg: De stora dragen i överenskommelsen fastställs till i april En överenskommelse om den rätta balansen mellan ansvarstagande och solidaritet ingås vid stats- och regeringschefernas möte i Sofia i maj 2018, och den omvandlas snabbt till ett förhandlingsmandat inför rådets möte om Dublinförordningen. En politisk överenskommelse nås vid Europeiska rådets möte i juni om den övergripande reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Fullborda uppbyggnaden av ett effektivt system för förvaltningen av de yttre gränserna, särskilt genom att säkerställa att medlemsstaterna bidrar med alla de tillgångar och den personal som behövs till Europeiska gräns- och kustbevakningens reserver för snabba insatser, så att de är färdiga att placeras ut i mars Inrätta en fullt fungerande återvändandekapacitet vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån till i mars 2018, så att antalet återvändande migranter i de insatser som organiseras i samarbete med byrån ökar med minst 20 % jämfört med samma period och med minst 50 % till juni Man bör bygga vidare på de goda exempel på operativa arrangemang för återtagande som nyligen gjords med tredjeländer, t.ex. Bangladesh, så sådana arrangemang eller avtal om återtagande kan ingås med ytterligare tre partnerländer till i maj Säkerställa att det finns tillräckliga lagliga vägar till Europa. Detta kräver att medlemsstaterna till i februari 2018 åtar sig att se till att vidarebosättning kan genomföras för minst personer i behov av internationellt skydd, varav 50 % till i oktober 2018 och resten till i maj 2019, inklusive vidarebosättning från Libyen genom FN:s flyktingkommissaries transitmekanism. Inleda de första pilotprojekten för att samordna erbjudanden om laglig ekonomisk migration för viktiga partnerländer i maj Nå en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om blåkortsdirektivet om villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer till i juni Färdigställa de olika arbetsflödena i den yttre migrationspolitiken. Se till att uttalandet från EU och Turkiet genomförs fullständigt och kontinuerligt. I samarbete med de libyska myndigheterna, Afrikanska unionen och Internationella organisationen för migration stödja självmant återvändande från Libyen till ursprungsländerna för ytterligare personer samt minst vidarebosättningar från Libyen genom FN:s flyktingkommissaries transitmekanism till februari Alla medlemsstater bör bidra så att man till i mars 2018 kan få ihop det belopp på 340 miljoner euro som saknas för den nordafrikanska delen av EU:s förvaltningsfond. Mot bakgrund av slutsatserna från toppmötet EU Afrikanska unionen, stödja arbetet i EU:s, Afrikanska unionens och FN:s arbetsgrupp och förstärka det strategiska partnerskapet med Afrika, inklusive genom att snabbt genomföra alla delar av EU:s yttre investeringsplan. Den första omgången av projekt inom Europeiska fonden för hållbar utveckling bör antas senast i maj För att säkerställa mätbara framsteg inom alla olika delar av denna färdplan bör varje medlemsstat utse en särskild kontaktperson för migrationsfrågor. 10

12 Tillägg 1 Tidslinje för den europeiska migrationsagendan: lägesrapport om de viktigaste förslagen viktiga lagstiftningsförslag har lagts fram av EUkommissionen sedan Junckers kommission tillträdde Av dessa 23 initiativ har 9 antagits av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. 14 av kommissionens lagstiftningsförslag väntar fortfarande på att antas av Europaparlamentet och rådet. DE VIKTIGASTE LAGFÖRSLAGEN STATUS OCH FRAMSTEG Europeiska kommissionen Europaparlament et Förslag Beskrivning Status Europeiska unionens råd Antaget av Europaparlamentet och rådet Internationellt skydd: provisoriska åtgärder till förmån för Italien och Grekland Enhetlig utformning av viseringar Internationellt skydd: provisoriska åtgärder till förmån för Italien, Grekland och Ungern Genom beslutet införs en omplaceringsmekanism för nödsituationer under två år, för omplaceringar från Italien och Grekland till andra medlemsstater. Genom förordningen införs en ny gemensam utformning av viseringsmärket, med nya säkerhetsdetaljer för att förhindra förfalskning. Genom beslutet införs provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland, för att stödja dem så att de bättre kan hantera en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer. maj 2015 juni 2015 september 2015 Europeisk resehandling för återvändande Genom förordningen införs en enhetlig europeisk resehandling för återvändande för tredjelandsmedborgare som vistas illegalt i EU. december 2015 Europeiska kommissionen Europaparlamentet Europeiska unionens råd Förslag framlagt Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förslag ska läggas fram Förhandlingsmandat ska antas Förhandlingsmandat ska antas 11

13 DE VIKTIGASTE LAGFÖRSLAGEN STATUS OCH FRAMSTEG EUkommissionen Europaparlament et Europeiska unionens råd Antaget av Europaparlamentet och rådet Förslag Beskrivning Status Förstärkta kontroller mot relevanta databaser vid de yttre gränserna Genom förordningen införs obligatoriska och systematiska kontroller, även av EU-medborgare, mot relevanta databaser vid de yttre gränserna. december 2015 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Genom förordningen inrättas en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå för att säkerställa en effektiv tillämpning av stränga gemensamma normer för gränsförvaltning och tillhandahålla operativt stöd samt i nödvändiga fall skyndsamt vidta åtgärder för att reagera vid uppkommande kriser vid den yttre gränsen. december 2015 System för in- och utresa (smarta gränser) Systemet för in- och utresa kommer att registrera inresor och utresor för tredjelandsmedborgare och underlätta övervakningen av tillåtna korttidsvistelser i EU. Det kommer att modernisera förvaltningen av de yttre gränserna genom att förbättra kontrollernas kvalitet och effektivitet samt underlätta upptäckten av förfalskade handlingar och identitetsbedrägerier. april 2016 Asylfrågor: Dublinsystemet Förslaget syftar till att skapa ett rättvisare, effektivare och hållbarare system för att fördela asylansökningar mellan EU-länderna. maj 2016 november Asylbyrån Förslaget innebär att man inrättar en fullvärdig EU-byrå för asylfrågor, med ett förstärkt mandat och kraftigt utökade uppgifter, som kan placera ut asylstödgrupper och tillhandahålla operativt och tekniskt stöd. maj 2016 december december Asylfrågor: Eurodac Förslaget syftar till att anpassa och förstärka Eurodacsystemet, för att underlätta återvändande och motverka irreguljär migration. maj 2016 juni juni Tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerat arbete (EUblåkortet) Förslaget om laglig migration (blåkortssystemet) lades fram av kommissionen i mitten av juni 2016 juli juli Enhetlig utformning av uppehållstillstånd Genom förordningen införs modernare säkerhetsdetaljer som gör uppehållstillstånden säkrare. juni 2016 Mottagningsvillkor Genom förslaget harmoniseras mottagningsvillkoren inom EU. juli 2016 maj november Asylkrav Genom förslaget harmoniseras skyddsnormerna inom EU och sekundära förflyttningar och asylshopping förhindras. juli 2016 juli juli Asylförfaranden Förslaget syftar till att minska skillnaderna i fråga om andelen godkända asylansökningar, motverka sekundära förflyttningar och sörja för gemensamma rättssäkerhetsgarantier för asylsökande. juli 2016 Unionsramen för vidarebosättning Förslaget handlar om hur EU tar emot flyktingar från länder utanför EU, t.ex. från flyktingläger, och lades fram av kommissionen i juli i fjol. juli 2016 oktober november Europeiska kommissionen Europaparlamentet Europeiska unionens råd Förslag framlagt Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förslag ska läggas fram Förhandlingsmandat ska antas Förhandlingsmandat ska antas 12

14 Europeiska kommissionen Europaparlament et Förslag Beskrivning Status Europeiska unionens råd Antaget av Europaparlamentet och rådet Planen för yttre investeringar/europeiska fonden för hållbar utveckling Parlamentet och rådet nådde snabbt en politisk överenskommelse i juni om detta förslag, mindre än ett år efter att kommissionen lagt fram det i september Syftet med förslaget är att använda EU-medel för att uppmuntra privata investeringar för utveckling i Afrika och andra delar av EU:s grannskap. september 2016 EU-system för reseuppgifter och resetillstånd Förslaget syftar till att skapa ett automatiskt system för förhandskontroll av medborgare från länder utanför EU som är undantagna från visumkravet. Detta ska garantera att EU-länderna får bättre information om icke-eu-medborgare som reser till EU. november 2016 oktober juni Inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete gränskontroller I december 2016 lade kommissionen fram förslag om en översyn av Schengens informationssystem, framförallt i syfte att förbättra gräns och migrationsförvaltningen. december 2016 december 2016 november november återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna december 2016 Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa Syftet med förslaget är att se över förordningen om inrättandet av byrån och att stärka dess mandat så att det omfattar utmaningarna på EU-nivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Framför allt ska byrån nu ansvara för att utveckla och införa tekniska lösningar för att göra EU:s informationssystem interkompatibla. juni Översyn av reglerna för tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna Förslaget syftar till att göra reglerna för tillfälligt återinförande av gränskontroll bättre anpassade för nuvarande och framtida utmaningar. Det lades fram av kommissionen i september. september EU-kommissionen Europaparlamentet Europeiska unionens råd Förslag framlagt Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förhandlingsmandat antaget / rättsakt antagen Förslag ska läggas fram Förhandlingsmandat ska antas Förhandlingsmandat ska antas 13

15 Tillägg 2 EU:s förvaltningsfond för Afrika Utfästelser och bidrag till EU:s förvaltningsfond för Afrika De medel som anslagits till EU:s förvaltningsfond för Afrika uppgår för närvarande till 3,3 miljarder euro. Över 2,9 miljarder euro kommer från Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och EU:s finansieringsinstrument samt 375 miljoner euro från medlemsstaterna och andra givarländer (Schweiz och Norge), varav hittills 315,1 miljoner euro betalats ut. Medlemsstaterna måste göra mer för att leva upp till sina åtaganden, som går tillbaka till november Utfästelser och bidrag till EU:s förvaltningsfond för Afrika (miljoner euro per den 4 december ) Medlemsstat/associerad stat Utlovat Mottaget Österrike 6 6 Belgien 10 6 Bulgarien 0,55 0,05 Kroatien 0,2 0,2 Cypern Tjeckien 1,67 1,67 Danmark 10 6 Estland 1,45 1,45 Finland 5 5 Frankrike 9 3 Tyskland Grekland Ungern 0,7 0,7 Irland 6 1,2 Italien Lettland 0,3 0,3 Litauen 0,2 0,05 Luxemburg 3,1 3,1 Malta 0,25 0,1 Nederländerna 26,36 13,36 Polen 8,13 8,13 Portugal 0,45 0,45 Rumänien 0,1 0,1 Slovakien 1,6 0,6 Slovenien 0,05 0,05 Spanien 9 3 Sverige 3 3 Förenade kungariket 3 1,2 Norge 8,78 8,78 Schweiz 4,1 3,6 Summa bidrag ,1 Bidrag från EU:s budget [1] 2 928,4 [1] Inklusive andra av EU:s finansieringsinstrument, t.ex. Europeiska utvecklingsfonden. 14

16 Fram till den 4 december hade 120 program i de tre regionerna godkänts av den operativa kommittén för EU:s förvaltningsfond för Afrika med ett sammanlagt belopp på cirka 1 960,4 miljoner euro. Sammanlagt 194 avtal med aktörer som genomför programmen (86 i Sahel och Tchadsjön, 69 i Afrikas horn, 16 i Nordafrika och 23 i övergripande projekt) har undertecknats hittills, för sammanlagt 1 352,2 miljoner euro. Sammanlagt har 490,6 miljoner euro utbetalats. Del Godkända belopp Avtalade belopp Utbetalade belopp Afrikas horn 665,0 430,3 146,6 Nordafrika 293,6* 132,3 60,4 Sahel och Tchadsjön 988,8* 787,0 282,9 Övergripande projekt 13* 2,6 0,7 Totalsumma 1960,4* 1352,2 490,6 * Avrundade siffror. Den nordafrikanska delen av EU:s förvaltningsfond för Afrika Särskilt den nordafrikanska delen av EU:s förvaltningsfond för Afrika saknar medel, trots att det är en av de viktigaste delarna för att minska migrationsströmmarna längs den centrala Medelhavsrutten. För den nordafrikanska delen har hittills program för 294 miljoner euro godkänts, varav 132 miljoner euro i avtalade belopp. Mer finansiering krävs eftersom det fortfarande saknas 340 miljoner euro, varav 110 miljoner euro för omedelbara behov. Efter kommissionens uppmaning i juli om fler bidrag till den nordafrikanska delen, uppmanade europeiska rådet vid sitt möte i oktober medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig och riktad finansiering. Fram till den 4 december har mer än 140 miljoner euro utlovats till den nordafrikanska delen. LAND DATUM FÖR UNDERTECKNANDE AV OFFICIELL BIDRAGSUTFÄSTELSE BELOPP Österrike Bulgarien Kroatien Tjeckien Danmark Estland Tyskland Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Polen Slovakien SUMMA Obs.: Frankrike och Spanien utlovade båda ett extra bidrag på 6 miljoner euro och Irland utlovade 3 miljoner euro till EU:s förvaltningsfond för Afrika, utan att ange en uppdelning per del. 15

17 Bilaga 3 Europeiska gräns och kustbevakningen Den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som man kom överens om rekordsnabbt efter kommissionens förslag, inrättades i oktober 2016 för att göra det möjligt för Europa att bättre skydda sina gemensamma yttre gränser. Den är rustad för att klara av nya migrations- och säkerhetsutmaningar. EU:S GRÄNS- OCH KUSTBEVAKNING ANTAL UTPLACERINGAR 742 personer i Grekland 137 personer i Bulgarien 322 personer i Italien 91 personer på västra Balkan 79 personer i Spanien Över gräns- och kustvakter i EU Bristande resurser hindrar byrån från att komma gång Under det senaste året har viktiga steg tagits för att göra den nya byrån operativ, inklusive inrättandet av reserverna för snabba insatser, med kustvakter och utrustning. Trots upprepade uppmaningar till medlemsstaterna att leva upp till sina åtaganden saknar reserverna fortfarande mycket resurser, särskilt teknisk utrustning. De pågående gemensamma insatserna, t.ex. i Grekland, Italien och Bulgarien, har liknande utmaningar med en kronisk brist på utstationerad personal från medlemsstaterna. UTSTATIONERAD PERSONAL, UPPSKATTAT UNDERSKOTT, JANUARI

18 RESERVEN FÖR SNABBA INSATSER För närvarande saknas nära 206 personer i reserven för snabba insatser med 1500 gränsvakter MEDLEMSSTATER BIDRAG SOM KRÄVS SAKNAS FORTFARANDE MEDLEMSSTATER BIDRAG SOM KRÄVS SAKNAS FORTFARANDE ÖSTERRIKE 34 LETTLAND 30 BELGIEN 30 LITAUEN 39 BULGARIEN 40 LUXEMBURG 8 1 KROATIEN 65 ΜΑLTA 6 CYPERN 8 8 NEDERLÄNDERN 50 TJECKIEN 20 NORGE 20 8 DANMARK 29 POLEN 100 ESTLAND 18 PORTUGAL FINLAND 30 RUMÄNIEN 75 FRANKRIKE 170 SLOVAKIEN TYSKLAND 225 SLOVENIEN 35 3 GREKLAND 50 SPANIEN UNGERN 65 SVERIGE 17 ISLAND* 2 2 SCHWEIZ 16 ITALIEN 125 SUMMA: RESERVEN MED UTRUSTNING FÖR SNABBA INSATSER Endast 14 medlemsstater deltar för närvarande med teknisk utrustning till reserven med utrustning för snabba insatser, vilket innebär att det finns stora brister. TYP AV UTRUSTNING SAKNAS FORTFARANDE (RESURSER MÅNAD) MEDLEMSSTATER BIDRAR:

19 oktober november december januari februari mars april maj juni juli august september oktober november december januari februari mars april maj juni juli august september oktober november Tillägg 4 Omplacering och vidarebosättning Omplacering Efter två år har EU:s omplaceringsmekanism visat sig vara en framgång. Den har hjälpt flyktingar att börja ett nytt liv och den har bidragit till fördela ansvaret bättre mellan medlemsstaterna. OMPLACERINGAR FRÅN ITALIEN OMPLACERINGAR FRÅN GREKLAND SUMMA: OMPLACERINGAR FRÅN ITALIEN OCH GREKLAND IT EL Summa (OKTOBER NOVEMBER ) Det finns fortfarande cirka 500 personer i Grekland och i Italien som är berättigade till omplacering, och medlemsstaterna bör därför skyndsamt föra över dessa personer. Kommissionen är beredd att fortsätta att ge ekonomiskt stöd till de medlemsstater som upprätthåller sina omplaceringsinsatser. 18

20 Vidarebosättning Sedan 2015 har EU haft två framgångsrika vidarebosättningssystem som hjälpt nästan av de mest utsatta flyktingarna att finna skydd i ett EU-land, varav i enlighet med rådets slutsatser av den 20 juli Dessa två system närmar sig sitt slut, och kommissionen startade därför ett nytt vidarebosättningssystem i september, som ska göra det möjligt för åtminstone särskilt utsatta personer i behov av internationellt skydd att tas emot i ett EUland till i oktober miljoner euro har avsatts för medlemsstaternas vidarebosättningsinsatser under de kommande två åren euro från EU:s budget för varje vidarebosatt person. VIDAREBOSÄTTNING INOM DET NUVARANDE EU-PROGRAMMET vidarebosatta Sammanlagt har utlovats Kommissionen föreslog i juli 2016 en permanent EU-ram för vidarebosättning för att samordna insatserna på lång sikt och inrätta ett enhetligt förfarande och gemensamma kriterier. När det antagits kommer EU-ramen för vidarebosättning att ersätta de nuvarande tillfälliga systemen för vidarebosättning och inresetillstånd av humanitära skäl. UTFÄSTELSER INOM DET NYA PROGRAMMET FÖR VIDAREBOSÄTTNING utlovade hittills Sammanlagt har planerats Medlemsstat Utlovat hittills Medlemsstat Utlovat hittills Österrike 0 Lettland 0 Belgien Litauen 50 Bulgarien 110 Luxemburg 200 Kroatien 200 Malta 20 Cypern 69 Nederländerna 3000 Tjeckien 0 Polen 0 Danmark 0 Portugal 1010 Estland 80 Rumänien 109 Finland Slovakien 0 Frankrike Slovenien 40 Tyskland 0 Spanien Grekland 0 Sverige Ungern 0 Förenade kungariket Irland Italien SUMMA

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2016 COM(2016) 171 final 2016/0089 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska

Läs mer

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA. till

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd Justitiedepartementet 2015-10-13 Dokumentbeteckning KOM(2015) 450 Förslag till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 677 final 2015/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån

Läs mer

11088/15 ADD 1 km/ee/ab 1 DPG

11088/15 ADD 1 km/ee/ab 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 22 september 2015 (OR. en) 11088/15 ADD 1 PV/CONS 42 JAI 587 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3405:e mötet i Europeiska unionens råd (RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR) i Bryssel

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2018 COM(2018) 719 final 2018/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2017 COM(2017) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om ett europeiskt vidarebosättningssystem

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om ett europeiskt vidarebosättningssystem EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.6.2015 C(2015) 3560 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 8.6.2015 om ett europeiskt vidarebosättningssystem SV SV KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 8.6.2015

Läs mer

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1 RIF, Gemensamma kommittén dp. 1 b Rådspromemoria 2015-06-04 Justitiedepartementet Enheten för migrations- och asylpolitik Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015 Dagordningspunkt:

Läs mer

Hantering av alla aspekter av migration

Hantering av alla aspekter av migration Hantering av alla aspekter av migration Kommissionens not inför Europeiska rådets möte i juni 2018 2 Underlag från EU-kommissionen Våra gemensamma europeiska värden och vårt historiska ansvar är utgångspunkten

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets

Läs mer

14708/16 son/ub 1 DGD 1B

14708/16 son/ub 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 28 november 2016 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 14708/16 ASILE 80 ASIM 157 RELEX

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

13880/15 son/chs 1 DG D 1B

13880/15 son/chs 1 DG D 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 november 2015 (OR. en) 13880/15 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna JAI 842 ASIM 143 FRONT 240 RELEX 902 COMIX 563 Föreg. dok. nr: 13799/15

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Europeiska unionens råd Generalsekretariatet Bryssel den 27 september 2017 CM 4232/17 OJ CONS JAI COMIX MEDDELANDE KALLELSE OCH PRELIMINÄR DAGORDNING Kontakt: Christine ROGER dgd.jai-oj-crp-conseil@consilium.europa.eu

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM79. Meddelande om framtida gemensamt asylsystem och utökade lagliga vägar till Europa. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM79. Meddelande om framtida gemensamt asylsystem och utökade lagliga vägar till Europa. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om framtida gemensamt asylsystem och utökade lagliga vägar till Europa Justitiedepartementet 2016-05-11 Dokumentbeteckning KOM (2016) 197 Meddelande från kommissionen

Läs mer

15375/16 ck/ab 1 DRI

15375/16 ck/ab 1 DRI Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16

Läs mer

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 11.12.2018 EP-PE_TC1-COD(2018)0371 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 11 december 2018 inför antagandet

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 21 september 2009

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 21 september 2009 Kommenterad dagordning Ju2009/163/EU Justitiedepartementet 2009-09-10 EU-nämndens kansli Riksdagen Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 11.12.2014 B8-0362/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan/frågorna för muntligt besvarande B8-0037/2014 och B8-0038/2014 i enlighet med artikel 128.5

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 november 2010 (1.12) (OR. en) 17223/10 ASIM 120 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 november 2010 (1.12) (OR. en) 17223/10 ASIM 120 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 november 2010 (1.12) (OR. en) 17223/10 ASIM 120 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Gemensamt uttalande från

Läs mer

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final ANNEX 2 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

12880/15 KH/ss 1 DG C 1

12880/15 KH/ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Luxemburg den 12 oktober 2015 (OR. en) 12880/15 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 oktober 2015 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12789/15 Ärende: Rådets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 9 mars 2012 (OR. en) 6444/2/12 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2009/0127 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 9 mars 2012 (OR. en) 6444/2/12 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2009/0127 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 9 mars 2012 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2009/0127 (COD) 6444/2/12 REV 2 ASILE 26 CADREFIN 84 PARLNAT 134 CODEC 368 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2016 COM(2016) 960 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Andra lägesrapporten: De första resultaten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid det ovannämnda mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid det ovannämnda mötet. Europeiska rådet Bryssel den 18 mars 2016 (OR. en) EUCO 12/1/16 REV 1 CO EUR 3 CONCL 2 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (17 18 mars 2016) Slutsatser

Läs mer

12002/1/15 REV 1 hg,ehe/ehe,hg/chs,cs 1 DG D 1B

12002/1/15 REV 1 hg,ehe/ehe,hg/chs,cs 1 DG D 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 14 september 2015 (OR. en) 12002/1/15 REV 1 JAI 659 ASIM 86 FRONT 187 RELEX 711 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Slutsatser Efter de diskussioner

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Tionde rapporten om omplacering och vidarebosättning

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Tionde rapporten om omplacering och vidarebosättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2017 COM(2017) 202 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Tionde rapporten om omplacering och vidarebosättning SV SV

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna

Läs mer

6851/17 CH/cs 1 DG D 1B

6851/17 CH/cs 1 DG D 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0131 (COD) 2016/0132 (COD) 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 6851/17

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 16 oktober 2015 (OR. en) EUCO 26/15 CO EUR 10 CONCL 4 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (15 oktober 2015) Slutsatser

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2017 COM(2017) 290 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Följderna för Europeiska unionens budget för 2018 och därefter om halvtidsöversynen

Läs mer

7010/12 abr/bl/mg 1 DG H 1B

7010/12 abr/bl/mg 1 DG H 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 2 mars 2012 (6.3) (OR. en) 7010/12 ASILE 36 CODEC 505 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Det gemensamma europeiska

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM122. EU-gemensamt system för vidarebosättning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM122. EU-gemensamt system för vidarebosättning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria EU-gemensamt system för vidarebosättning Justitiedepartementet 2016-08-31 Dokumentbeteckning KOM (206) 468 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande

Läs mer

11050/11 lym/al/chs 1 DG H

11050/11 lym/al/chs 1 DG H EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 20 (8.6) (OR. en) 050/ JAI 396 COSI 46 ENFOPOL 84 CRIMORG 8 ENFOCUSTOM 52 PESC 78 RELEX 603 NOT från: Ordförandeskapet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 0088/2/

Läs mer

13981/16 aal/lym/gw 1 DG D 1 A

13981/16 aal/lym/gw 1 DG D 1 A Europeiska unionens råd Bryssel den 7 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0347 (NLE) 13981/16 SCH-EVAL 193 FRONT 425 COMIX 724 A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat Rådet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM41. Provisoriska åtgärder på området. internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM41. Provisoriska åtgärder på området. internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland Regeringskansliet Faktapromemoria Provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland Justitiedepartementet 2015-06-30 Dokumentbeteckning KOM(2015) 286 Förslag till

Läs mer

BILAGOR. till KOMMISIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Att återvända till Schengen - en färdplan

BILAGOR. till KOMMISIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Att återvända till Schengen - en färdplan EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3. COM() 120 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till KOMMISIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Att återvända till Schengen - en färdplan

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 25.10.2016 COM(2016) 711 final 2016/0347 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om en rekommendation om förlängning av tillfälliga kontroller vid de inre gränserna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.9.2016 COM(2016) 604 final 2016/0283 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2019 C(2019) 1280 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den 25.2.2019 om fastställande av specifikationerna för kvalitet, upplösning och användning av

Läs mer

U 10/2015 rd. Helsingfors den 10 september Inrikesminister Petteri Orpo. Regeringsråd Annikki Vanamo-Alho

U 10/2015 rd. Helsingfors den 10 september Inrikesminister Petteri Orpo. Regeringsråd Annikki Vanamo-Alho Statsrådets skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

Läs mer

11226/16 lym,ul/ss,np 1 DPG LIMITE SV

11226/16 lym,ul/ss,np 1 DPG LIMITE SV Europeiska unionens råd Bryssel den 17 oktober 2016 (OR. en) 11226/16 LIMITE CO EUR-PREP 34 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Rådet Ärende: Europeiska rådet (den 20 21 oktober 2016) Utkast till

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund 2016/17:FPM72

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund 2016/17:FPM72 Regeringskansliet Faktapromemoria Migration längs den centrala Medelhavsrutten Utrikesdepartementet 2017-03-01 Dokumentbeteckning JOIN(2017) 4 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, europeiska rådet

Läs mer

BILAGA. till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

BILAGA. till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2016 COM(2016) 385 final ANNEX 3 BILAGA till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN om en

Läs mer

9781/17 ee/ss 1 DGD 1B

9781/17 ee/ss 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 2 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0131 (COD) 2016/0132 (COD) 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 9781/17

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM69. Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM69. Kommissionens meddelande Att återvända till Schengen - en färdplan Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Justitiedepartementet 2016-04-08 Dokumentbeteckning KOM(2016) 120 Meddelande från kommissionen till

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.7.2016 COM(2016) 468 final 2016/0225 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en unionsram för vidarebosättning och om ändring

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Bakgrund till utvidgningen av Schengen

Bakgrund till utvidgningen av Schengen MEMO/07/618 Bryssel den 20 december 2007 Bakgrund till utvidgningen av Schengen Den 14 juni 1985 undertecknade Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Storhertigdömet Luxemburg

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

9111/16 CJS/ab 1 DG C 1

9111/16 CJS/ab 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. en) 9111/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 23 maj 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8933/16, 9242/16 Ärende: De yttre

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 643 final 2015/0293 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

L 201 officiella tidning

L 201 officiella tidning Europeiska unionens L 201 officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 8 augusti 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter INTERNATIONELLA AVTAL Information om datum för

Läs mer

Dokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Dokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Rådspromemoria 2012-11-20 Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik Rådets möte (RIF) den 6-7 december 2012 Dagordningspunkt 3 Rubrik Det gemensamma europeiska asylsystemet. Dokument

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

AVSLÖJADE MYTER OM MIGRATION

AVSLÖJADE MYTER OM MIGRATION VIKTIGT MED : AVSLÖJADE ER OM MIGRATION mars 2019 Migration är inte nytt, och inte heller ovanligt. Skött på rätt sätt är migration inte heller något att vara rädd för. Men på grund av felaktig information,

Läs mer

L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning

L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning 8.12.2007 RÅDETS BESLUT av den 6 december 2007 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

8835/16 /chs 1 DG D 1 A

8835/16 /chs 1 DG D 1 A Europeiska unionens råd Bryssel den 12 maj 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0140 (NLE) 8835/16 SCH-EVAL 78 FRONT 204 COMIX 358 LÄGESRAPPORT från: av den: 12 maj 2016 till: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM66. Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM66. Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU Justitiedepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 115 Förslag till rådets förordning om tillhandahållande

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument COM(2016) 120 final ANNEXES 1-2.

För delegationerna bifogas dokument COM(2016) 120 final ANNEXES 1-2. Europeiska unionens råd Bryssel den 4 mars 2016 (OR. en) 6798/16 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 4 mars 2016 till: JAI 187 SCHENGEN 6 FRONT 115 ASIM 27 COMIX 185 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

A8-0024/3. Europaparlamentets resolution om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU

A8-0024/3. Europaparlamentets resolution om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU 2.3.2016 A8-0024/3 Ändringsförslag 3 Constance Le Grip, Barbara Matera, Monika Hohlmeier, Elissavet Vozemberg- Vrionidi, Michaela Šojdrová för PPE-gruppen Betänkande Mary Honeyball Situationen för kvinnliga

Läs mer

Vid mötet den 8 oktober 2015 antog rådet de slutsatser om återvändandepolitikens framtid som återges i bilagan till denna not.

Vid mötet den 8 oktober 2015 antog rådet de slutsatser om återvändandepolitikens framtid som återges i bilagan till denna not. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 oktober 2015 (OR. en) 12856/15 MIGR 48 COMIX 477 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om återvändandepolitikens framtid

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Dokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Dokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Rådspromemoria 2012-10-12 Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik Rådets möte (RIF) den 25-26 oktober 2012 Dagordningspunkt 4 Rubrik Det gemensamma europeiska asylsystemet. Dokument

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.5.2016 COM(2016) 271 final 2016/0131 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU)

Läs mer

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.12.2016 COM(2016) 792 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Fjärde lägesrapporten om genomförandet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) 14635/16 FIN 804 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat till: Rådet Ärende: Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 -

Läs mer

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla

Läs mer