Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet



Relevanta dokument
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

En ny reglering för tjänstpensionsföretag

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Ds 2012:39 Regler om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Kommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

PTK:s remissvar angående Finansdepartementets promemoria - En ny reglering för tjänstepensionsföretag, IDnummer:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Lärkborre - juridiska aspekter

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

Förslagen i promemorian om aktsamhetsprincipen för investeringar tar inte hänsyn till den förstärkning av tryggandet som ITP-planens krav på

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI /Roland Kadefors/demografiuppdraget

Promemoria

Yttrande över Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrenskraft på lika villkor i kontantbranschen

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Stockholm den 24 februari 2012

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr Sammanfattning

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Nya regler för finansiella konglomerat och grupper

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Informationskrav i noterade företag, m.m.

Nya regler om upphandling

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

Västra Götalandsregionen september Patientrörlighetsdirektivet

KOMMISSIONENS BESLUT. av den

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Dir.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Förslag till föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (4 bilagor)

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Valet mellan människa och marknad

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

A/2008/969/ARM

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

Stockholm den 30 november 2015

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G : 8

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning.

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

Förhållandet mellan Solvens IIdirektivet och tjänstepensionsdirektivet

Transkript:

Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Inledning Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) välkomnar inbjudan att lämna synpunkter på finansdepartementets promemoria Förhållandet mellan Solvens IIdirektivet och Tjänstepensionsdirektivet, april 2012. PTK är en samverkansorganisation för 26 medlemsförbund, som representerar cirka 700 000 privatanställda tjänstemän. PTKs verksamhet är kopplad till pensioner och försäkringar, arbetsmiljöfrågor, bolagsstyrelserepresentation och omställningsfrågor. PTKs ståndpunkt PTK ställer sig mycket tveksam till finansdepartementets analys och slutsatser. Finansdepartementets förslag riskerar att missgynna pensionsspararna och aktörerna på den svenska tjänstepensionsmarknaden. Detta är olyckligt, särskilt mot bakgrund av tjänstepensionernas betydelse i Sverige och mot bakgrund av att departementets förslag inte kan antas vara nödvändigt att genomföra. Tjänstepensionerna spelar idag en betydande roll såväl för samhällsekonomin i stort, som för enskilda individers försörjning. Tjänstepensionsdirektivet har avgörande betydelse för hela svenska tjänstepensionsmarknaden, en marknad som berör i stort sett alla som arbetar eller som redan har gått i pension. Det är drygt 5 miljoner människor och cirka 70 procent av det totala livförsäkringskapitalet som motsvarar ungefär 2 000 miljarder kronor. I ett EU-perspektiv skiljer sig Sverige från de flesta andra EU-länder framför allt genom att pensionerna bygger på kollektivavtalade system som till övervägande del tryggas genom försäkringslösningar. Det stora flertalet tjänstepensionslösningar i andra medlemsländer bygger däremot framför allt på fonderade lösningar där tjänstepensionsinstitut och pensionsfonder används för att trygga arbetsgivarens utfästelse om framtida pensionsförmåner. Regleringen av tjänstepensioner, och därmed att de förutsättningar som ges i tjänstepensionsdirektivet tas tillvara, är därför särskilt viktigt. PTK anser att genomförandet av Solvens II-direktivet bör ha utredningen Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68, (Solvens II- 1 (5)

utredningen), som utgångspunkt vid genomförandet av Solvens II-direktivet. EUrätten utgör enligt vår uppfattning inte något hinder för att, som utredningen föreslår, införa en ny lagstiftning i Sverige så att tjänstepensionsföretag kan bedriva verksamhet i enlighet med Tjänstepensionsdirektivet. Finansdepartementets promemoria PTK anser att finansdepartementets promemoria inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till de möjligheter som finns vid genomförande av EU-direktiv. Med hänsyn tagen till EU-rättens systematik och tolkningsprinciper finns det enligt PTKs uppfattning inget som hindrar att det i Sverige ska vara möjligt att bedriva verksamhet i tjänstepensionsföretag. Finansdepartementets analys baseras på ett antagande om att Tjänstepensionsdirektivet är subsidiärt i förhållande till Solvens II-direktivet. Med denna utgångspunkt blir konsekvensen i praktiken att all tjänstepensionsverksamhet i Sverige kommer att regleras i enlighet med vad som följer av genomförandet av Solvens II-direktivet. Även om en sådan reglering är möjlig att införa anser PTK riskerar den att avsevärt försämra förutsättningarna för det svenska tjänstepensionssystemet. Möjligheten för svenska företag att tillämpa Tjänstepensionsdirektivet, det i framtiden sannolikt mest fördelaktiga regelverket för tjänstepensionsverksamhet, utesluts och därmed också möjligheterna att konkurrera på lika villkor på en gränsöverskridande tjänstepensionsmarknad. Eftersom det för närvarande inte är klart hur Solvens II kan genomföras och att Tjänstepensionsdirektivet är föremål för översyn, finns all anledning att i den nationella lagstiftningen ta tillvara de möjligheter som ges i EU-rätten redan nu. En omställning till regelverket i Solvens II nu, och ytterligare omställning, efter förhandlingar och enligt de förutsättningar som etableras med ett nytt tjänstepensionsdirektiv, framstår som en onödigt svår och dyr omväg att gå. Förutsättningar i EU-rätten För att närmare kunna avgöra om det enligt EU-rätten är möjligt att i nationell rätt införa en rörelsereglering som innebär att tjänstepensionsföretag kan bedriva verksamhet i enlighet med Tjänstepensionsdirektivet måste hänsyn tas till systematiken i EU-rätten och tillämpliga principer som gäller vid genomförande av direktiv i allmänhet. Det kan inledningsvis noteras att EU-rätten inte innehåller någon fast normhierarki som ger ledning för att avgöra om ett direktiv ska anses vara subsidiärt i förhållande till ett annat direktiv eller hur olika direktiv förhåller sig till varandra. Grundläggande är att direktiv är att betrakta som subsidiära i förhållande till Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (Funktionsfördraget). I fördraget anges den rättsliga grunden som är utgångspunkten för att identifiera gränsen mellan EU institutionernas och medlemstaternas befogenheter att lagstifta på ett visst område. Den rättsliga grunden kan också ge ledning för att övergripande fastställa syftet med en rättsakt. Av stor betydelse vid tolkningen är att EU-rätten ska tolkas i förhållande till sitt syfte och de mål som ska uppfyllas. En grundläggande och sedan länge etablerad princip är effet utile, som i korthet innebär att EU-rätten ska tolkas så att tillämpningen blir så meningsfull och nyttig som möjligt i förhållande till sitt syfte. Av särskild betydelse vid 2 (5)

tolkningen av direktiv är förutom den rättsliga grunden de skäl som anges i ingressen till ett direktiv. Det kan också noteras att EU-rättens principer för tolkning av EU-rätten har företräde framför nationella tolkningsprinciper och regler. Tjänstepensionsdirektivet Tjänstepensionsdirektivets rättsliga grund är bestämmelserna om etableringsfrihet i Funktionsfördraget, (artiklarna 49-55). Inom området etableringsfrihet delas behörigheten att lagstifta mellan EUs institutioner och medlemsländerna. Av fördragets bestämmelser framgår vidare att den rättsgrund som angivits för tjänstepensionsdirektivet ger EUs institutioner befogenhet att besluta om en tillnärmning av bestämmelser i medlemstaterna som syftar till att få den inre marknaden att fungera. Samma rättsgrund har angivits för Solvens II-direktivet. Det närmare syftet med Tjänstepensionsdirektivet framgår bland annat av kommissionens meddelande, (KOM(2000) 507, slutlig), som också bekräftas i skälen i direktivets ingress. Där anges att direktivet är ett första steg mot att etablera en inre marknad för tjänstepensioner. Tjänstepensionsinstitutens betydelse för social sammanhållning och ekonomisk utveckling betonas. Direktivet har utformats med sikte på att nå bästa möjliga avvägning mellan kraven på säkerhet och kostnader. Det vill säga med syftet att skydda de blivande pensionärernas rättigheter genom strikta normer för den ekonomiska stabiliteten och att förhindra att pensionsförmånerna fördyras på grund av låg avkastning på premiekapitalet eller omotiverade administrativa krav. Den rättsliga grund som valts för Tjänstepensionsdirektivet eller de syften som framgår av ingressen till direktivet kan inte antas hindra medlemsstaterna från att införa nationella bestämmelser som reglerar förutsättningarna för tjänstepensionsföretag att bedriva verksamhet inom ramen för direktivets bestämmelser. Tjänstepensionsdirektivets förhållande till medlemsstaternas befogenheter att lagstifta I direktivet anges uttryckligen avseende den andra pelaren (tjänstepensioner), att medlemsstaterna bör ha det fulla ansvaret för den roll och funktion som de olika institut som tillhandahåller tjänstepensionsförmåner har, till exempel branschtäckande pensionsfonder, företagspensionsfonder och livförsäkringsföretag, (skäl 9). Därigenom förtydligas den gränsdragning mellan medlemsstaternas och EU-institutionernas behörighet att lagstifta som framgår rättsgrunden för direktivet ytterligare. Detta bekräftas också av de efterföljande artiklarna i direktivet. Mot bakgrund av att tjänstepensioner regleras på många olika sätt i medlemsstaterna och för att göra direktivet tillämpligt utan att medlemsstaternas system ska behöva ändras, har definitionen av tjänstepensionsinstitut i direktivet, getts en utformning som i korthet innebär att i stort sett alla institut som tillhandahåller pensionsförmåner i samband med yrkesutövning omfattas, (artikel 6 a). Tydliga undantag har gjorts för vissa typer av verksamheter vilket bland annat gäller försäkringsbolag. När det gäller försäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet har medlemsländerna getts möjlighet att låta dessa omfattas av vissa av tjänstepensionsdirektivets bestämmelser, (de så kallade stabilitetskraven). Tanken 3 (5)

bakom bestämmelsen är att försäkringsbolag ska ha möjlighet att bedriva tjänstepensionsverksamhet samtidigt som att risken för osund konkurrens ska undvikas genom att stabilitetskraven tillämpas på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet. Denna möjlighet har Sverige utnyttjat. (När de nya Solvens II bestämmelserna träder i kraft kommer denna möjlighet att försvinna, som också finansdepartementet noterat.) Detta kan emellertid inte antas innebära något hinder för att ett medlemsland inför lagstiftning som innebär att tjänstepensionsföretag kan bedriva verksamhet i enlighet med Tjänstepensionsdirektivet. Artiklarna i direktivet fastställer i övrigt ett antal aktsamhetsregler för att garantera en hög grad av trygghet för de framtida pensionärerna genom att införa strikta tillsynskrav och att möjliggöra effektiv förvaltning av tjänstepensionsplaner. Enligt PTKs uppfattning finns det inga bestämmelser i eller förutsättningar för en tolkning av Tjänstepensionsdirektivet som skulle hindra en medlemsstat från att införa nationella bestämmelser som reglerar förutsättningarna för tjänstepensionsföretag att bedriva verksamhet inom ramen för direktivets bestämmelser. Solvens II-direktivet och Tjänstepensionsdirektivet Solvens II direktivet grundas även detta på bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Tjänstepensionsdirektivet och Solvens II har i stora delar samma syfte och reglerar verksamheter av samma typ. Tjänstepensionsförsäkringar omfattas av både Tjänstepensionsdirektivet (artikel 6.b) och Solvens II-direktivet (artikel 2.3 a i). Tjänstepensionsdirektivet omnämns på flera ställen i Solvens II direktivet, (se särskilt skäl 138, artikel 303 och 304). Ingen av dessa bestämmelser ger uttryck för att Tjänstepensionsdirektivet är subsidiärt i förhållande till Solvens II. Inte heller undantagsbestämmelsen i artikel 109.2 i Solvens II-direktivet, som särskilt nämns i finansdepartementets promemoria, kan anses hindra medlemsstaterna från att införa bestämmelser som gör det möjligt att etablera tjänstepensionsinstitut. Att tjänstepensionskassor i Sverige tidigare bedömts falla in under undantaget, kan inte antas medföra hinder för att en ny rörelseform för tjänstepensionsverksamhet etableras. Mot bakgrund av att Solvens II kommit till efter Tjänstepensionsdirektivet borde en så avgörande fråga som förhållandet mellan direktiven kommit till uttryck i Solvens IIdirektivet, särskild när EU-rättens grundläggande principer i övrigt ger uttryck för att Tjänstepensionsdirektivet inte är subsidiärt i förhållande till Solvens II-direktivet. Angående de jämförelser med andra länder som framgår av finansdepartementets promemoria ska noteras att en orsak till att direktivet ger medlemsstaterna det fulla ansvaret för den roll och funktion som tjänstepensionsinstitut ska ha, sannolikt beror på att jämförelser och därmed reglering på EU-nivå inte är praktiskt möjlig. Att dra slutsatser av genomförande av direktivet i andra länder, för att därigenom få stöd för hur direktivet bör genomföras i Sverige måste därför anses vanskligt, och kräver enligt vår uppfattning, en djupare analys för att vara relevanta. Sammanfattningsvis finner PTK att det i EU-rätten inte finns något hinder för att det i Sverige införs bestämmelser, exempelvis i enlighet med Solvens II-utredningens 4 (5)

förslag till ny rörelselagstiftning, som gör det möjligt att bedriva verksamhet i enlighet med Tjänstepensionsdirektivet även i Sverige. Sammanfattning och slutsatser I motsats till finansdepartementets bedömning anser PTK att det inte finns några hinder som framgår av Tjänstepensionsdirektivet eller Solvens II-direktivet mot att bestämmelser om tjänstepensionsföretag införs även i Sverige. Tvärtom kan det antas att finansdepartementets förslag motverkar tjänstepensionsdirektivets syfte att åstadkomma en fungerande marknad för tjänstepensioner. I Solvens II-utredningen föreslås att tjänstepensionsverksamhet ska kunna bedrivas av såväl försäkringsföretag som renodlade tjänstepensionsföretag. Utredningens förslag måste anses ligga i linje med de ursprungliga intentionerna bakom Tjänstepensionsdirektivet och de grundläggande rättsprinciper i EU-rätten som är tillämpliga vid genomförande av Solvens II-direktivet. Utredningens förslag möjliggör att större hänsyn till tjänstepensionernas krav på långsiktighet och funktion, både ur ett finansiellt marknads- och socialt perspektiv, kan tas tillvara. Valmöjligheten skulle också bidra till att det svenska systemet för tjänstepensioner får större möjligheter att utvecklas med hänsyn till de förutsättningar som råder i Sverige, samtidigt som en marknad över gränserna skapas, där svenska tjänsteföretag också kan delta på samma villkor som utländska tjänstepensionsföretag. PTK anser vidare att det är av stor betydelse att övergångsperioden för svenska försäkringsbolag som bedriver tjänstepensionsverksamhet ska omfatta tiden fram till dess att ett nytt tjänstepensionsdirektiv träder i kraft. Stockholm den 12 juli 2012 PTK Kristina Rådkvist, kanslichef, PTK Tomas Bern, jurist, PTK Dan Wallberg, pensionsexpert, PTK 5 (5)