BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN Alexandra Müller Doktorand, VA-teknik alexandra.muller@ltu.se
DAGVATTEN: EN KOMPLEX COCKTAIL Komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen Varierar kraftigt mellan olika platser, tidpunkter och årstider Vissa biotillgängliga och giftiga, t ex lösta, andra mindre aktiva i sediment
HUR BIDRAR BYGGNADSMATERIAL TILL DAGVATTENFÖRORENING? Yta där föroreningar samlas sköljs av vid regn Nötning av material partiklar Urlakning lösta ämnen
VAD VET VI IDAG? Metalliska byggnadsmaterial är en av de största källorna till metaller i dagvatten Faktorer som regnintensitet, ph, materialets ålder och temperatur kan påverka urlakning av ämnen Olika typer av målade ytor kan bidra med metaller (ex Pb), biocider, PCB etc. Organiska föroreningar (ex ftalater och nonylfenol) förekommer i dagvatten och byggnadsmaterial är en viktig källa
VAD VET VI IDAG? Byggnadsmaterial Galvaniserad och svetsad plåt Zn, Ni, Cr, Al med flera Kopparplåt Cu Zinkplåt Zn Ytbehandlad plåt Zn Tak- och fasadfärger Metaller (Pb, Cr med flera), ftalater, alkylfenoler, pesticider, PCB Bitumen (asfaltsmassa) PAH:er, nonylfenol PVC och övriga plaster Ftalater, nonylfenol Betong Nonylfenol, partiklar, Cr
Byggnadsmaterials bidrag av föroreningar till dagvatten är högst relevant för planeringsarbete, riskbedömningar m.m. Foto: Alexandra Müller och Heléne Österlund, VA-teknik, LTU
VAD BEHÖVER VI VETA MER OM? Hur påverkas bidraget av föroreningar till dagvatten av yttre faktorer, såsom temperatur eller materialålder? Organiska föroreningar: vilka är de viktigaste föroreningsgrupperna och vilka är de viktigaste källorna?
LABBSKALEFÖRSÖK PÅ TAKMATERIAL Första screening för att välja ut material att studera vidare Lakning av vanligt förekommande takmaterial Analys av metaller, PAH:er, ftalater, diuron, nonylfenoler och -etoxilater
LABBSTUDIER: SMÅSKALIGT OCH KONTROLLERAT Bred screening som omfattar många olika källor och substanser Identifiering av prioriterade källor och associerade ämnesgrupper Kontrollerad miljö påverkande faktorer Foto: Alexandra Andersson Wikström och Heléne Österlund, VA-teknik, LTU
LABBSKALEFÖRSÖK METOD Syntetiskt regnvatten: 32 mm vattenpelare Lakning i 24 timmar i täckta bägare på skakbord Analys på ackrediterat laboratorium
LABBSKALEFÖRSÖK PÅ TAKMATERIAL Takmaterial som är vanligt förekommande i Sverige olika fabrikat, med/utan ytbeläggning Baksidor och kanter täcktes för att minimera deras påverkan Upprepning och analyser
LABBSKALEFÖRSÖK PÅ TAKMATERIAL Främst metaller i löst fas, undantaget Zn. Cu samt Ni släppte från takshingel ej från liknande material Ytbeläggning kan minska eller hindra utsläpp
LABBSKALEFÖRSÖK SLUTSATSER Flera av de studerade takmaterialen visade potential att bidra med föroreningar till dagvatten Störst antal föroreningar släpptes från shingel (Cd, Cu, Ni, PAH och nonylfenol) Likvärdiga takmaterial uppvisade betydande skillnader i lakningsbeteende Flera av materialen ej troliga bidragare av de studerade föroreningarna Rostfritt stål, ytbelagd betong, tegel samt en takpapp
ANONYMA KÄLLOR: IDENTIFIERING OCH KARAKTERISERING AV KÄLLOR TILL DIFFUS FÖRORENINGSSPRIDNING MED URBANT DAGVATTEN
PILOTSKALA: VERKLIGHETEN I MINIATYRFORMAT Möjlighet att studera flera källor under samma förhållanden Verkliga förhållanden gällande nederbörd, vind, solinstrålning etc. Möjlighet att simulera valda väderförhållanden i utomhusmiljö
PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Vilka byggnadsmaterial bidrar med föroreningar till dagvatten? Hur förändras utsläppen av föroreningar över tid och med stigande materialålder? Hur påverkar omgivande faktorer? Foto: Annelie Hedström, VA-teknik, LTU
PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL 10 st vanligt förekommande byggnadsmaterial Kontrollmaterial: Rostfritt stål bidraget från omgivande miljö Triplikat Uppsamling i teflonpåsar
PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Takduk PVC: två olika fabrikat Bitumen takshingel Bitumen takpapp Kopparplåt Zinkplåt (TiZn) Galvaniserat stål (varmförzinkad) Corténstål Ytbelagd och korrugerad plåtprofil Ytbelagd/lackad zinkplåt Rostfri plåt (kontrollmaterial)
PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Analys av metaller, nonylfenol och ftalater Metaller: alla material total och <0,45 µm Ftalater och nonylfenol: baserat på lakförsök och en testprovtagning
PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Variationer mellan nederbördstillfällen Främst löst Zn Andra potentiella källor till Zn: ytbelagd plåtprofil, lackad zinkplåt, shingel
PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Variationer mellan nederbördstillfällen Främst löst Cu Annan potentiell källa: bitumen takpapp
PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Ftalater förekom i avrinningen från PVC-duk Nonylfenol förekom främst i avrinningen från PVC-duk
PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Provtagningen fortgår för att kunna urskilja utsläppsmönster och förändringar över tid Provtagningsresultat kopplas till relevanta väderdata Flera av de studerade takmaterialen visade potential att bidra med föroreningar till dagvatten Likvärdiga takmaterial uppvisade betydande skillnader i lakningsbeteende
VAD GÖR VI MED KUNSKAPEN? Utvecklar nya material och tekniker Formulerar bedömningskriterier för byggmaterial t ex Byggvarubedömningen, Svanenmärkning. Historiska exempel: Pb i bensin Prioriterar de viktiga källorna Utvecklar och implementerar reningstekniker där de behövs
TACK! www.ltu.se/vatten Kontakt: alexandra.muller@ltu.se