Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Relevanta dokument
Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Lillerud Tomas Janson

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Rapport 2012:43. Inventering av signalkräftor i Vänern 2010

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Åldersbestämning Övre Boksjön

Inventering av signalkräftor

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Kräftprovfisket 2005

Provfiske i Lokadalen 2017

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

DVVF Provfiske sammanfattning

Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Beskrivning av använda metoder

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012.

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Ansökningar att starta eller utöka fristående skola

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Åldersanalys av havsöring från Emån

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Tranor och grågäss runt Draven

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.3

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Provfiske i Järlasjön 2008

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Kräftpestförklaring av Askesjö med flera, Bengtsfors kommun

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Kortfakta om rovdjursinventeringarna

Spillningsinventering av älg i Västra Götalands län

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Provfiske i Taxingeån 2015

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Mars 2018

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

Kräftseminarium 7 mars 2013

Kräftprovfiske i Jönköpings län

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Nr 8: Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2014

Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder i Yttre Oldsjön och Rönnösjön i samband med anläggande av Rönnöfors kraftverk (VA 6/90)

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Befolkningsprognos

Älgbetesskador i tallungskog

Transkript:

KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se Org.nr 559098-0065 2017-12-11 Provfisket finansieras av Länsstyrelsen i Västra Götaland

Innehåll SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE MED PROVFISKET... 2 METODIK... 3 RESULTAT 2017... 4 TIDSSERIER... 5 RESULTAT LÄNK 1... 7 RESULTAT LÄNK 2 5... 9 SAMMANFATTNING 2016 och årets provfiske 2017 blev inte fullständigt pga brist på personal och tillgång till fler båtar. Provfisket skedde därmed i samarbete med Lennart Edsman, SLU Sötvattenslaboratoriet som genomförde ett separat provfiske samtidigt. Tillsammans provfiskades 14 länkar (70 mjärdar). Av dessa utgjorde fem länkar (25 mjärdar) som ingår i en del av beståndsövervakningen och behandlas i denna rapport. De 5 länkarna är de som följts från starten 2005. Sammanlagt gjordes 25 ansträngningar under en natt (d.v.s.25 burnätter), obs 2 mjärdar var trasiga och fångade inga kräftor, således beräknades resultatet utifrån 23 mjärdar. Totalt fångades 318 kräftor. Medeltätheten för antal kräftor per mjärde och natt var 13,8 kräftor. 1 hade även de högsta tätheterna med i genomsnitt 21,0 kräftor per mjärde och natt. Könsfördelningen var hela 71 %, vilket är en kraftig ökning sedan 2016. I stort sett samtliga (99 %) var parningsmogna. Kräftorna varierade i längd mellan 75 110 mm och medellängden var 91,3 mm. Medellängden har ökat varje år sedan 2015. 44 % av de 318 individmätta kräftorna var 90 mm eller mindre. 2016 var samma siffra 73 %, kräftorna tenderar att bli större. 9 % av kräftorna var över 100 mm, vilket kan jämföras med 2 % 2016. 1 % bar på synliga tecken på möjlig kräftpest, i form av svarta melaninfläckar. Den sammanlagde vikten för de 318 signalkräftorna var 7 740 g vilket motsvarar en genomsnittlig vikt på ca 24 g. Kombinationen med hög och att i stort sett samtliga är parningsmogna bör ge stora förutsättningar för en stor årskull 2018. BAKGRUND Under sommaren 2002 uppdagades signalkräftor vid tre lokaler i Stora Le. Två av lokalerna var nära Ed samt en lokal vid Strandviken i Nössemark. Inget tillstånd har lämnats för utplantering av signalkräftor i Stora Le, vilket innebär att ett brott mot gällande fiskelagstiftning har begåtts. Sedan 2004 har ett provfiske skett årligen med ledning av Tomas Jansson. 1

2004 utfördes provfisket för att få en uppfattning om vart signalkräftorna förekom i Stora Le. Signalkräftor lokaliserades bl.a. vid Harsnäs, 3 km norr om Nössemark. Under perioden 2005-2011har signalkräftornas naturliga spridning och populationsutveckling norr ut från Harsnäs (3 km norr om Nössemark) följts noggrant. Anledningen till att just detta område valdes ut var att det ligger avsides och att det därför var möjligt att följa signalkräftornas naturliga spridning, utan att människor påskyndar spridningen i just detta område. År 2011 kunde provfisket påvisa signalkräftor i Böviken (Dalen), ca 3,5 km norr om Harsnäs, inte långt från närmaste fritidshus/fastboende. Vid provfisket fångades signalkräftor framför spridningsfronten, vilket innebar att och det inte längre gick att lokalisera någon yttre spridningsgräns. Signalkräftor hade flyttats av människor till området. Under perioden 2005 2010 kunde spridningstakten beräknas till ca 440 m/år. Det betydde dock inte att det fanns fiskabara bestånd i det yttre spridningsområdet men att vi kunde lokalisera minst 1 kräfta. Se karta 1 för spridningen/år. Sedan 2012 har provfisket med undantag för 2014, 2016 och 2017 skett på samma 12 lokaler (länkar) för att följa beståndsutvecklingen, se karta 2 för var länkarna placeras. Karta 1. Signalkräftans naturliga spridning norrut i Stora Le under perioden 2005 2011, som följts via årliga provfisken. 2011 påträffades signalkräftor vid Böviken, som tyder på att de flyttats till området av människor. På så sätt kan vi inte följa signalkräftans naturliga spridning norr ut med utgångspunkt från Harsnäs. Provfisket har sedan flera år skett samtidigt och i samarbete med Lennarts Edsman, SLU, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm. SLU har dock provfisket egna lokaler i Stora Le och redovisas inte i denna rapport. SYFTE MED PROVFISKET Syftet med provfiskena 2017 är att bevaka signalkräftans beståndsutveckling i Stora Le. 2

METODIK Provfisket genomfördes 11-12 september 2017 av Tomas Jansson Kräftmannen AB. Endast 5 länkar av 12 provfiskades. Detta pga av personal och båtbrist. Ett samarbete skedde med Lennart Edsman SLU, Sötvattenslaboratoriet. Även SLU har en tidsserie med provfiske i Stora Le och vi fokuserade på att dela upp lämpliga länkar för att hjälpa varandra. Fem av mina länkar samt 9 av Lennarts länkar provfiskades. arna som provfiskade var nr 1, 2, 3, 4 och 5. Provfisket görs som en inventering med syfte att följa beståndsutvecklingen. Samtliga kräftor protokollfördes med individuppgifter, varje mjärde vägdes och varje individ kopplades till länk och mjärde. Fisket har genomförts med denna metodik sedan 2008. För provfiske 2005 2007 finns antalet kräftor kopplade till resp. mjärde men inte med individuppgifter. För 2010 saknas uppgifter för vissa länkar. Lennart Edsman, SLU Sötvattenslaboratoriet väger fångsten från en mjärde. Fisket 2017 skedde med länkade burar av märket LiNi om 5 burar per länk, varje länk är 50 m lång. Totalt användes 5 länkar, vilket gav totalt 25 mjärdar. Som agn användes vitfisk (cyprinider). Obs 2 mjärdar var trasiga och fångade inga kräftor, således beräknades resultatet utifrån 23 mjärdar. För första gången vägdes signalkräftorna, fångsten från varje mjärde vägdes och redovisas som vikt per mjärde. nummer 1 har placerats på samma lokal sedan 2005. Resultatet från denna lokal är ett värdefullt underlag för att följa beståndsutvecklingen under flera år. Vädret var tufft, hård blåst med kraftiga regnskurar medförda till att tiden för upptag drog ut på tiden. Vattenståndet var mycket lågt, ca 1,5 m lägre än normalt. 3

Karta 2. De 12 länkarnas placering vid provfisken i Stora Le. 2017 provfiskades länkarna 1, 2, 3, 4, och 5. I länkarna 1 och 2 var en mjärde trasig med 0 kräfta i fångst. Dessa länkar ska beräknas utifrån 4 mjärdar. Första siffran anger länknumret följt av medelvärdet av antalet fångade signalkräftor per mjärde (f/a). Observera att länkarna 6 12 inte provfiskades 2017. Högsta medelvärdet av f/a noterades i länk 1 med 21 kräftor per mjärde och natt. RESULTAT 2017 Sammanlagt gjordes 25 ansträngningar under en natt (d.v.s.25 burnätter), obs 2 mjärdar var trasiga och fångade inga kräftor, således beräknades resultatet utifrån 23 mjärdar. Totalt fångades 318 kräftor. Medeltätheten för antal kräftor per mjärde och natt var 13,8 kräftor. Högst antal kräftor i en och samma mjärde var 32 kräftor, i länk 1. 1 hade även de högsta tätheterna med i genomsnitt 21 kräftor per mjärde och natt. Könsfördelningen var 29 % hanar och 71 %, se diagram 1 för könsvis längdfördelning. Av na var hela 99 % parningsmogna. Kräftorna varierade i längd mellan 75 110 mm och medellängden var 91,3 mm. 44 % av de 318 individmätta kräftorna var 90 mm eller mindre. 9 % av kräftorna var över 100 mm. Av alla fångade signalkräftor hade 1 % synliga tecken på möjlig kräftpest, i form av svarta melaninfläckar. Den sammanlagde vikten för de 318 signalkräftorna var 7 740 g vilket motsvarar den genomsnittlig vikt på ca 24 g. Den mjärden som hade 32 signalkräftor vägde 770 g. Se tabell 1 för samtliga resultat. Resultat är inrapporterat till Nationella kräftdatabasen, SLU om man vill tanka ned individuppgifter mm. 4

Tabell 1. Sammanställer resultaten 2017 per länk. f/a avser medelvärdet av antalet kräftor/mjärde och länk. Hur länge signalkräftor förekommit vid resp. länk samt i vilka tätheter har betydelse för utfallet i tabellen under etableringsfasen. Vid länk 1 och 2 vet man inte hur länge signalkräftor förekommit, de har dock funnits där före 2005. 6 har haft ett signalkräftbestånd sedan 2009. arna 3 5 har haft ett bestånd sedan 2008-2009. Se karta 2 för länkarnas placering. länk nr f/a medelängd medellängd hanar totalt medellängd Vikt per (kg) parningsmogna pestfläckar tappade klor 1 21,0 91,5 93,6 92,1 2,06 71 100 5 13 2 14,8 91,5 91,6 91,5 1,39 76 99 3 8 3 10,2 93,1 93,7 93,3 1,37 69 98 4 10 4 12,8 89,1 91,6 89,7 1,57 72 100 6 6 5 11,6 89,0 90,9 89,6 1,35 75 99 3 9 Medel 13,8 90,8 92,3 91,2 1,55 71 99 4 9 80 70 60 50 Könsvis längdfördelning Stora Le 2017 Antal 40 30 20 10 0 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-100 101-105 106-110 Längd hanar Diagram 1. Längd- och könsfördelningen vid provfisket i september 2017. TIDSSERIER I tabell 2, redovisas resultat av provfisken från 2005 och framåt. Från 2005 2007 individmättes slumpvis utvalda kräftor utan att härledas till resp. mjärde och länk. Från 2008 har målet varit att samtliga kräftor ska registrerats och kan härledas till respektive mjärde och länk. Från år 2010 saknas bl.a. protokoll från länk 1, varför uppgifterna inte är fullständiga. Uppgifter från 2010 gäller för 85 mjärdar där 526 kräftor fångades men det finns endast dokumenterade uppgifter från 300 kräftor. Från 2012 och framåt har provfisket skett med syftet att följa beståndsutvecklingen. Resultaten av fångst per ansträngning från 2011 och tidigare provfisken ska ska inte jämföras med resultat från 2012 och senare, eftersom syftet under de tidigare åren var att följa signalkräftans naturliga spridning i Stora Le. 5

Tabell 2. Sammanställning av provfisken för perioden 2005-2017. OBS. De dokumenterade kräftorna från perioden 2005-2007 är ett antal slumpvisa utvalda kräftor av den totala fångsten medan för provfisken från 2008-2017 kan varje kräfta härledas till resp. mjärde och länk. *Protokoll saknas, uppgifterna är ej fullständiga, f/a avser antal fångade kräftor/mjärde och natt. Resultaten för 2012 och senare skall inte jämföras med tidigare år eftersom provfisken från 2012 och senare avser att följa beståndsutvecklingen jämfört med tidigare år när man följde signalkräftans spridningshastighet. år antal mjärdar antal kräftor f/a längdintervall medellängd hanar parningsmogna pestfläckar 2005 60 50 0,8 88-130 108 52 48-28 2006 80 522 6,5 69-153 99 51 49-28 2007 79 485 6,9 73-130 96,5 48 52-18 2008 55 79 1,4 74-118 92,2 49 51 70 2 2009 95 290 3,1 72-125 93,6 41 59 82 21 2010* 85 526 6,2 70-115 89 47 53 75 11 2011 80 352 4,4 68-122 90,3 47 53 64 9 2012 60 680 11,3 60-135 90 48 52 59 7,5 2013 60 640 10.7 69-125 86,8 52 48 62 9,5 2014 30 353 11,7 65-118 84 58 42 35 10,5 2015 60 509 8,5 70-133 87 58 42 54 8,1 2016 27 453 17,3 71-105 87,2 57 43 92 0,5 2017 23 318 13,8 75-110 91,3 71 29 99 5 Medellängd 120 100 80 60 40 20 0 Signalkräftornas längd och fångst per ansträngning (F/A) under perioden 2005-2017 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal kräftor per ansträngning (styck) Medellängd f/a Figur 3. Medellängdens utveckling i förhållandet av ökade tätheter uttryckt i antalet fångade kräftor per mjärde (f/a) under perioden 2005 2017 för samtliga länkar. Obs 2014 provfiskades 6 länkar och 2016 och 2017 fem länkar, övriga år 12 länkar. 6

RESULTAT LÄNK 1 1 har placerats på samma lokal i 13 år (2005 2017), se tabell 3. Protokollet för 2010 försummades vilket tyvärr medförde att resultaten ej kunde redovisas. Vid provfisket 2012 noterades att lokalen var utsatt för tjuvfiske. En gömd länk med 20 finmaskiga mjärdar var utlagd exakt på den plats provfisket skedde. Resultat för 2012 blir därför inte representativt jämfört med övriga år. Resultaten för f/a 2017 är identiskt med 2016 och är de högst uppmätta värdena. Obs liksom 2016 var en mjärde var trasig 2017 vilket medför att resultaten har beräknats utifrån 4 mjärdar. Tätheterna är identiska jmf. med 2016, se tabell 3 och figur 5, medan medellängden fortsätter att öka. Medellängden 2017 är den högst uppmätta. I stort sett alla är parningsmogna och trenden håller sig. Andelen parningsmogna 2016 och 2017 urskiljer sig från tidigare noteringar. Det blev en förvånansvärt stor ökning av en mellan 2016 och 2017, från 48 % 2016 till 71 % 2017. Kombinationen med hög och att samtliga är parningsmogna bör ge en stor föryngring 2018. 2016 var endast 2 % av kräftorna vid länk 1 >100 mm, 2017 var siffran 8 % dvs en svag ökning. Det finns en trend sedan 2015 att medellängden sakta ökar om detta beror på att fisketrycket minskat är oklart. Även minsta längden ökar sedan 2015, se figur 4. Tabell 3. Tabellen redovisar fångsterna vid länk 1 som medelfångsten (f/a) per mjärde under perioden 2005 2017. Se karta 1 för länkens placering. Obs vid provfisket 2017 var en mjärde trasig och fångade endast 1 kräfta vilket gör att resultatet beräknas utifrån 4 mjärdar. år antal kräftor f/a längdintervall medellängd hanar parningsmogna Pestfläckar 2005 14 2,8 - - - - - - 2006 47 9,4 - - - - - - 2007 83 16,6 - - - - - - 2008 69 13,8 80-113 90,8 49 51 68 1 2009 84 16,8 77-112 87,1 52 48 61 11 2010 - - - - - - - - 2011 73 14,6 68-102 85 48 52 51 5 2012 45 9 60-105 84,4 69 31 26 7 2013 76 15,2 71-102 86,7 59 41 78 8 2014 44 8,8 65-109 84,9 66 34 28 20 2015 53 10,6 76-106 86,5 53 47 68 2 2016 84 21,0 77-105 89,1 48 52 98 0 2017 84 21,0 78 104 91,4 71 29 99 5 7

120 Signalkräftornas längdutveckling länk 1, 2008-2017 100 Längd 80 60 40 min medel max 20 0 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 4. Figuren visar längdutveckling för minsta- och maxlängden samt medelvärdet vid länk 1 för perioden 2008 2017. 25 Medelvärde av antal kräftor per mjärde (f/a) i länk 1, 2005-2017 20 Antal kräftor 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 5. Figuren visar variationen under 2005-2017 i medelantalet kräftor per mjärde och natt (f/a) för länk 1. Obs siffror för 2010 saknas. 8

RESULTAT LÄNK 2 5 arna 2-9 har placerats på samma lokaler under flera år, se tabell4. 2017 provfiskades 5 av 12 länkar, se karta 2 för alla 12 länkars placering. 5 har t.ex. provfiskats sedan 2008. 3 och 5 placeras från strandkanten och 50 m utåt, de täcker djupare delar av sjön och har provfiskats sedan 2010 resp. 2008. Provfisket 2017 tyder på svag minskning i antalet kräftor för alla länkar utom länk 1. 2 gick tillbaka något under 2017 efter att de fördubblades mellan 2015 och 2016. Tabell 4. ar som placerats på samma lokaler under flera år med syftet att följa beståndsutvecklingen, se karta 2 för länkarnas placering Tabellen visar årtal som resp. länk provfiskats samt medelfångsten (f/a) per mjärde för resp. länk. Varje länk har fem mjärdar. Obs, 2016 hade länk 1, 2 och 3 1 mjärde vardera som var trasig eller hade öppen gavel vilket medförde att endast 4 mjärdar beräknades i resultaten. år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2005 2,8 - - - - - - - - - - - 2006 9,4 5,8 - - - - - - - - - - 2007 16,6 - - - - - - - - - - - 2008 13,8 - - - 0 - - - - - - - 2009 16,8 - - 2,6 1,6 0,2 0,8 - - - - - 2010-12,6 6,4 6,8 6,8 2,2 2,0 1,2 0,2 - - - 2011 14,6 12,0 5,0 6,0 11,6 4,8 5,2 0,6 1,0 1,0 1,0 0,4 2012 9,0 9,0 20,0 14,2 21,6 19,0 14,0 11,0 6,8 3,2 5,4 2,0 2013 15,2 12,0 10,8 7,0 19,2 16,8 6,8 6,8 11,0 8,4 8,6 5,4 2014 8,8 9,8 10,4 14,4 18,0 - - - - - - 9,2 2015 10,6 10,8 10,0 10,8 9,4 6,8 3,6 4,8 5,0 13,6 9,0 7,4 2016 21,0 21,5 16,3 14,2 14,6 14,8 - - - - - - 2017 21,0 14,8 10,2 12,8 11,6 - - - - - - - Tomas Jansson Kräftmannen AB 2017-12-11 9