FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN



Relevanta dokument
Instruktioner för ifyllandet av examensansökan på Teknisk fysik

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Semesteromställning Personec P

Tidigt uppföljningssystem Skövde

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Motion 1- Motion om ST

Månadsrapport. Socialnämnden

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Diarienr. 1. Val av justerare Helen Billström (M)

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning

PROTOKOLL a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

REGEL FÖR UTBILDNINGSPLANER

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Våga Visa kultur- och musikskolor

Stipendier för avgiftsskyldiga studenter Riktlinjer För läsår 2017/2018

Antagningsordning för Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2013/2014

UTBILDNINGSERSÄTTNING

SVERIGES UNIVERSITETS

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

Guide till hur jag ansöker i Idrottslyftet 2014 till projekt: Damhockeysymposium

Lokal examensordning Högskolan Kristianstad 2015

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Redovisning av aktiviteter per juni 2014

Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Handlingsprogram för Ung Företagsamhet

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Rapportering till FORA 2016

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren (avsnittet om sjukförsäkringen)

Så fyller du i blanketten!

Riktlinjer tillgodoräknande

Öronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31)

Utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen. 300 högskolepoäng Uppsala universitet

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Tilldelning av roller + Meddelanden i MinPlan

Verksamhetsplan för informationsstaben vid Skolan för industriell teknik och management, ITM 2010/2011.

Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde

Antagningsordning GIH

Utbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska:

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

Till Programledningar vid LTH

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Tid och plats: Tisdag , kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll

Minnesanteckningar från Målseminarium Uppföljning

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

en introduktion till den svenska högskolan 11

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Beslut för vuxenutbildning

Finska språket. Första året

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Anmälan mot Karolinska institutet och urvalet till tandläkarprogrammet

Lunds universitet Box Lund. Christian Sjöstrand BESLUT Reg.

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Kommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Granskning av delårsrapport

Så fyller du i blanketten!

Så bra är ditt gymnasieval

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH

Sektionen för Elektronikdesign Verksamhetsdokument 2012/2013 Uppdaterade Inledning Sektionsstyrelsen... 4

Boendeplan för Skellefteå kommun

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 2 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Svenska språket. Första året

Vad är VFU? Lärandemål. VFU-placering

Utbildningspolitiskt program

Lokal examensbeskrivning

Regeringens proposition 2009/10:4

Sammanfattning på lättläst svenska

~rlt !' 1. UTDRAG UR PROTOKOLL fört vid föredragning för rektor Ärende

Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen - VAL

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE Dnr Serienummer 2006:5

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Investor AB:s ordinarie bolagsstämma den 21 mars 2006

Transkript:

FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN 1.KTH:s modell I KTH:s utvecklingsplan förs visionen fram om ett KTH som ett ledande universitet i Europa och i världen. KTH förändrade sin organisation med syfte att ge goda förutsättningar för utbildning och forskning på en sådan hög nivå. Ett nytt internt styr- och resursfördelnings-system skapades också för att vara ett stöd i att nå dessa intentioner. Både styrsystemet och resursfördelningen inriktar sig på relationen mellan Rektor och skolorna och regleras genom verksamhetsöverenskommelser (rektorskontrakt). Rektors-kontraktet påverkar den skolinterna fördelningen av uppdrag och resurser, men det är ett tydligt ansvar för skolornas ledningar att använda tilldelade medel på för skolan bästa sätt. Rektorskontraktet är ettårigt men har en framåtsyftning på 3-4 år. Resursfördelningen, främst fördelning av fakultetsmedel och grundutbildningsmedel, består av en bastilldelning som är direkt kopplade till uppdragen. Dessa tilldelningar är fastlagda till storlek inför ett kalenderår. Större avvikelser från planerad utbildnings- eller examinations-volym kan leda till förändringar i bastilldelningen följande år. 1.1 Grundutbildningsmedel Grundutbildningsmedel fördelas i en ny modell med utgångspunkt i skolornas utvecklings-planer och rektorskontraktet. Medlen fastställs med utfallet för läsåret, innan aktuellt planeringsår, som underlag. Det finns fasta medel och rörliga medel. 1.1.1 Fasta medel De fasta medlen består av fasta kursmedel, fasta skolmedel, examinationsmedel, förstärkningsmedel, överbryggningsmedel och programöverbryggningsmedel. 1.1.1.1 Fasta kursmedel Fasta kursmedel är kursersättning som tilldelas producentskolan. Det är ett fast belopp baserat på tidigare utförd utbildningsvolym mätt i antal. 1.1.1.2 Fasta skolmedel Fasta skolmedel är programersättning som tilldelas programskolan. Det är ett fast belopp som baseras på tidigare utförd utbildningsvolym mätt i antal. Avses att användas till kvalitetshöjande kursköp utöver bastilldelningen vid producentskola. Exempelvis betala för dyrare kurser och för förstärkta lärarinsatser. 1.1.1.3 Examinationsmedel Dessa medel tilldelas programskolan och avses även här att användas till kvalitetshöjande kursköp utöver bastilldelningen vid producentskola. Medlen tilldelas i förhållande till antalet avlagda yrkesexamina (civ.ing.).

1.1.1.4 Förstärkningsmedel Medel att användas för det ansvar KTH måste ta för att en akademisk infrastruktur för utbildning inom vissa områden ska finnas. Inom denna pott avsätts eventuella fortsatta extra medel för utbildning inom arkitektur och kemi, samt förstärkningar för viktiga områden där de nationella prislapparna ur KTH-perspektiv kan anses missgynnade. Medlen tilldelas i förekommande fall till producentskolan. 1.1.1.5 Överbryggningsmedel Dessa är medel är en förstärkning för områden där nationella prisslappar kan anses vara missgynnande under 2007. Exempelvis kurser som är HUM-klassade men tidigare fått en högre ersättning. Det är avses bara under 2007 för att mildra effekterna av modellbytet. Fortsatta diskussioner under 2007 skall göras för att bestämma om dessa medel ska bli mer permanenta förstärkningsmedel 2008 och framåt. Diskussioner skall föras med respektive skola. 1.1.1.5 Programöverbryggningsmedel Dessa medel fanns inte med i de första förslagen från KTH avseende tilldelning av medel. Det är medel som KTH hållit inne som en reserv, som skulle användas som buffert om modellen slog fel ut mot skolorna. Nu gjorde den inte det och därför delar KTH ut dessa medel. Under 2008 och framåt kommer dessa medel att vara en naturlig del av övriga medel. För 2007 definierar dock KTH programöverbryggningsmedlen som förstärkning av skolmedel och ersättning för tidigare kansli-hsg. 1.1.2 Rörliga medel De rörliga medlen är direkt prestationsbaserade och fördelas i helhet direkt till kursproducera-nde skola. Det är alltså ersättning för HÅP:arna. Skolorna får departementsprislapp för HÅP:en med kursklassing 1,0. 2. Tilldelning av grundutbildningsmedel enligt rektorskontrakt 2007. ITM skall planera för att tillhandahålla minst 2.225 programhelårsstudenter samt leverera minst 1.665 kurshelårsstudenter, dvs. samma omfattning som föregående läsår. ITM skall alltså planera för att köpa utbildning från andra skolor i samma omfattning som under föregående läsår (motsvarande 904 helårsstudenter) och de andra skolorna förväntas på mot-svarande sätt köpa utbildning från ITM i samma omfattning som föregående läsår (mot-svarande 343 helårsstudenter). För 2007 kommer KTH att omföra skolmedel till producerande skola i enlighet med antalet helårsstudenter enligt ovan. Vad avser rörliga kursmedel är dessa endast jämförelsetal beräknade utifrån utfallet av antalet helårsprestationer läsåret 2005/06, som var 1.489 st. Medelstilldelning: tkr Fasta kursmedel 16.650 (10.000 kr * 1.665 st ) Rörliga kursmedel 53.763 (226 st HUM HÅP * prislapp 17.847 kr = 4.033 tkr 1.263 st NA/TE HÅP * prislapp 39.384 kr = 49.742 tkr) Förstärkningsmedel 0 Överbryggningsmedel för 2007 11.811

Fasta skolmedel 16.650 (10.000 kr * 1.665 st ) Programöverbryggningsmedel 8.100 (3.000 kr * 2.225 st och ersättning för tidigare kansli-hsg 1.461 tkr) Examinationsmedel 12.950 (35.000 kr * 370 st civ.ing. examina) TOTALT 119.924 2.1 Utbetalning av medel från KTH till ITM-skolan under 2007 De fasta medlen enligt ovan är totalt 66.161 tkr för 2007. Dessa kommer att utbetalas till skolan med 1/12 varje månad. Alltså 5.513 tkr per månad. Därutöver utbetalas rörlig ersättning, per månad, i enlighet med antalet HÅP:ar som registrerats i LADOK. 3.Försök till förståelse av tankesättet bakom fördelning av fasta medel 3.1 Beräkning av antal :ar Utdrag ur Rektorskontrakt 2007: ITM skall planera för att tillhandahålla minst 2.225 programhelårsstudenter samt leverera minst 1.665 kurshelårsstudenter; dvs. samma omfattning som föregående läsår. ITM skall således planera för att köpa utbildning från andra skolor i samma omfattning som under föregående läsår (motsvarande 904 helårsstudenter) och de andra skolorna förväntas på motsvarande sätt köpa utbildning från ITM i samma omfatt-ning som föregående läsår (motsvarande 343 helårsstudenter). Det innebär: Programstudenter inom ITM som bara läser inom ITM: 1.322 st Programstudenter inom ITM som också läser på annan skola: 904 st Totalt antal programstudenter: 2.225 st Det innebär också vad gäller ersättning: Totalt antal programstudenter: 2.225 st Programstudenter inom ITM som också läser på annan skola: -904 st Studenter från andra skolor som köper utbildning av ITM: 343 st Totalt antal studenter: 1.665 st 3.2 Beräkning av fasta medel Från rektorsgruppens beräkningar av fasta medel 2007: Fasta kursmedel: egna 1.322 st * 10.000 kr = 13.220 tkr Från annan skola 343 st * 10.000 kr = 3.430 tkr Netto 1.665 st * 10.000 kr = 16.650 tkr

Fasta skolmedel: 2.225 st * 10.000 kr = 22.254 tkr Till annan skola -904 st * 10.000 kr = -9.037 tkr Från annan skola 343 st * 10.000 kr = 3.433 tkr Netto 1.665 st * 10.000 kr = 16.650 tkr 3.3 Beslut avseende införande av nytt styr- och resursfördelningssystem i samklang med den nya organisationen I förslaget till beslut avseende nytt resursfördelningssystem står det bl.a att medel för grundutbildningen ska bestå av en prestationsdel som går till kursproducerande skola (helårsprestationer) dels en prestationsdel som går till programansvarig skola (examen i grundutbildningen) samt fasta medel som går dels till kursproducerande skola dels till programansvarig skola. Mot bakgrund av resursfördelningen av fasta skolmedel under 2007 så gäller inte ovanstående text 2007 utan det är först 2008 som det gäller. Det innebär att resursfördelningen ser ut som följer mellan åren: 2007 2008 Till annan skola: Ej HÅP Ej kursmedel Ej skolmedel (program)-9.037 tkr Till annan skola: Ej HÅP Ej kursmedel skolmedel (program) 9.037 tkr Från annan skola: HÅP kursmedel skolmedel (program) 3.433 tkr Från annan skola: HÅP kursmedel Ej skolmedel (program) -3.433 tkr NETTO: -5.604 tkr NETTO: 5.604 tkr 3.4 Frågeställningar Hur blir det med INDEK? Har de stor andel från annan skola? Svårt att direkt hänföra till och från annan skola på kursnivå eftersom det följer individen. Olika individer inom ett program kan välja olika kurser som går på olika skolor. Valbara kurser blir svårare att komma överens om ett pris än vid en obligatorisk kurs.

Vid enstaka kurser där studenterna kommer utifrån, var hamnar fasta programmedelsdelen då? 4. Modell för fördelning av tilldelade medel inom ITM-skolan Det finns ett antal förutsättningar som ligger till grund för utformandet av modellen för tilldelning av grundutbildningsmedel 2007. En förutsättning är att varje institution skall erhålla lika stort belopp som läsåret 2005/06. Detta beroende på att KTH:s modell blev klar i slutet av 2006 och institutionerna redan var klara med sina budgetprocesser. En förändring av intäkterna skulle i sin tur kräva en föränd-ring av kostnadsmassan och det är för kort framförhållning att förändra kostnaderna för 2007. En annan förutsättning är att inom ITM-skolan ha samma prislapp och kursklassning (1,0) på HÅP:arna som ITM-skolan får från KTH. Orsaken är att ITM-skolan måste anpassa sig till det nya synsättet som KTH har vad gäller HÅP:arna, dvs. att en HÅP blir mer värd än tidigare. En annan orsak är att ITM-skolan får kursklassning 1,0 på HÅP:en och att då ha en internt egen kursklassning (för att hålla kvar vid det gamla) skulle kunna innebära att ITM-skolan delar ut mer HÅP ersättning till institutionerna än vad ITM får från KTH. Däremot utgår modellen ifrån att de tidigare kursklassningarna (både för och HÅP) måste på något sätt kvarstå och tas hänsyn till, eftersom det annars skulle bli en snedfördelning av intäkter mellan kurser med låg respektive hög kursklassning. Exempelvis skulle en dyrare kurs få lägre ersättning än tidigare och vice versa. Eftersom ITM-skolan eftersträvar att endast ha kursklassning 1,0 på HÅP:en, att fördela grundutbildningsmedlen totalt lika stort som läsåret 2005/06, att hänsyn tas till den tidigare kursklassningen (både och HÅP) och att det endast är HÅP:en som är rörlig, är det endast den fasta delen som man kan använda och modellera för att uppfylla dessa kriterier. Den fasta delen som tilldelas institutionerna är ett takbelopp för 2007, på samma sätt som den är för ITM skolan gentemot KTH. Däremot om institutionen skulle göra fler :ar än vad som rektorskontraktet grundar sig på, kommer dessa att ligga till grund för till-delningen av det fasta beloppet i rektorskontraktet för 2008. 4.1 Prislappar 2006 och 2007, jämförelse HÅP 28.625 kr 39.384 kr 33.043 kr 23.726 kr 61.668 kr 63.110 kr 2007 års HÅP prislapp är samma som KTH delar ut till ITM skolan. 2007 års prislapp är framräknad utifrån förutsättningarna i föregående stycke. 4.2 Kursklassningar för och HÅP 2007 2007 års kursklassning för HÅP är 1,0, samma som KTH:s modell. 2007 års kursklassningar för utgår från de verkliga kursklassningarna som de var tidigare. Alltså 0,7 0,85 1,0 1,25 och 1,5 för både och HÅP. Den justerade kursklassningen för är för att kunna fördela pengarna som läsåret 2005/06 och som tidigare ta hänsyn till billigare och dyrare kurser.

Den justerade kursklassningen för skall inte förväxlas med de verkliga kursklassningarna som grundutbildningsansvarig tar fram för respektive kurs utifrån andra kriterier. 4.3 Simulering NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT INTE HÖGRE KURSKLASSNING SKA FÅ LÄGRE ERSÄTTNING ÄN I GAMLA MODELLEN ALLTSÅ FÖR ATT FÅ SAMMA BELOPP SOM 2005/2006 OCH GENOMSNITTLIG PRESTATIONSNIVÅ 0,89 33043 1,5 23726 2,22235 HÅP 28625 1,5 39384 1 2006 2006 2007 2007 HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0,89 49564,5 38214,38 87779 52727,48 35051,76 87779 33043 1,25 23726 1,6057 HÅP 28625 1,25 39384 1 2006 2006 2007 2007 HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0,89 41303,75 31845,31 73149 38096,84 35051,76 73149 33043 1 23726 0,9891 HÅP 28625 1 39384 1 2006 2006 2007 2007 HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0,89 33043 25476,25 58519 23467,39 35051,76 58519 33043 0,85 23726 0,6191 HÅP 28625 0,85 39384 1 2006 2006 2007 2007 HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0,89 28086,55 21654,81 49741 14688,77 35051,76 49741 33043 0,7 23726 0,24913 HÅP 28625 0,7 39384 1 2006 2006 2007 2007

HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0,89 23130,1 17833,38 40963 5910,858 35051,76 40963 Kommentar: När man räknar fram kursklassningen för, för att få samma totalbelopp (+HÅP) som läsåret 05/06, är det två variabler som man först måste bestämma. Den ena är prislappen på och den andra är prestationsgraden. För att få en helt exakt fördelning av medel på alla kurser inom ITM skolan, skulle man behöva ta hänsyn till prestationsgraden på varje kurs. En förenkling i denna modell är att räkna med en prestationsgrad på 89%, vilket motsvarar den genomsnittliga prestationsgraden inom ITM (1489 HÅP/ 1665 ). 4.4 Framräknande av belopp per institution Nästa steg är att sätta in de nya kursklassningarna, både för och HÅP, och de nya prislapparna i varje institutions respektive kurser, vilket ger nedanstående resultat. 5. Tilldelning per institution 2007 jmfr 2005/06 tkr tkr 2005/ ITM Totalt HÅP Totalt Industriell ekonomi 31007 12617 18658 31275 EMT 22148 9713 12485 22198 Metallernas gjutning 779 385 416 801 Materialvetenskap 10317 4299 6004 10303 Industriell produktion 14509 6449 8137 14586 Maskinkonstruktion 22985 10473 12806 23279 Utresestudenter 1424 1067 0 1067 103169 45003 58506 103509 Kommentar: I denna modell har alla kurser fått NA/TE prislapp på HÅP. HÅP ersättningen är enligt sammanställningen 58.506 tkr mot KTH:s beräknade 53.763 tkr. Differensen på 4.743 tkr tas av överbryggningsmedlen. Om antalet HÅP skulle överstiga planerade HÅP under 2007 behövs en mindre reserv av de fasta medlen, för att täcka skillnaden mellan NA/TE prislapp och HUM prislapp. Detta gäller alltså om en ökning sker på kurser med HUM prislapp. En annan effekt som uppstår när man använder tidigare kursklassningar som underlag, är att ITM skolan delar ut mer pengar än vad som i grunden är beräknat från KTH. Orsaken är att den genomsnittliga kursklassningen inom ITM skolan är mer än 1,0. Programmens genomsnittliga kursklassning är 1,0 men det är kurser utanför programmen som har högre kursklassning än genomsnittet.

6. Fördelning av grundutbildningsmedel utifrån ITM perspektiv Rörliga medel fördelas per HÅP: Rörliga medel HUM klassning: Fasta medel fördelas per månad: Totalt: 53.763 tkr 4.743 tkr 45.003 tkr (1/12 = 3.750 tkr) 103.509 tkr Totala tilldelningen från KTH 2007: 119.924 tkr Fördela till institutionerna: -103.509 tkr Kvar: 16.415 tkr 16.415 tkr skall täcka utbildningskansliet, delar av Deans office samt reserver.