Miljöteknisk markundersökning, Victoria Park Skiftinge

Victoria Park Miljöteknisk markundersökning, Victoria Park Skiftinge Linköping 2018-12-14

Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning, Victoria Park Skiftinge Datum 2018-12-14 Uppdragsnummer 1320038413 Utgåva/Status 1 Sara Söderlund R. Lindström/T. Hjälm S. Söderlund Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Junkersgatan 1 582 35 Linköping Telefon 010-615 60 00 Unr 1320037413 Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...2 1.1 Områdesbeskrivning... 2 1.2 Geologi och hydrologi... 3 1.3 Skydds- och bevarandeintressen... 4 1.4 Känd föroreningssituation... 4 2. Bedömningsgrunder...5 2.1 Jord... 5 2.2 Grundvatten... 6 3. Representativa halter...6 4. Utförande...7 4.1 Jordprovtagning... 7 4.2 Grundvattenprovtagning... 8 5. Resultat...8 5.1 Fältnoteringar... 8 5.2 Jord... 8 5.3 Grundvatten... 9 6. Översiktlig riskbedömning...9 6.1 Jord... 9 6.2 Grundvatten... 11 7. Diskussion... 12 7.1 Upplysning... 12 8. Referenser... 13 Bilagor Bilaga 1 Fältanteckningar Bilaga 2 Provtagningspunkter jord och grundvatten Bilaga 3 Analyssammanställning Bilaga 4 Analysprotokoll 1

1. Bakgrund och syfte Ramboll har fått i uppdrag att undersöka marken i området Skiftinge, Eskilstuna, där Victoria Park planerar uppföra nya bostadshus. Aktuella fastigheter är Doktorn 1, Doktorn 2, Domaren 1, Domaren 2, och Diplomaten 2. För lokalisering av respektive fastighet, se figur 1. Uppdraget omfattade en översiktlig miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning. Marken och grundvattnet i området provtogs med avseende på föroreningar. Syftet var att kontrollera förekomst samt säkerställa att eventuell föroreningsförekomst inte innebär oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Diplomaten 2 Doktorn 1 Doktorn 2 Domaren 1 Domaren 2 Figur 1. Lokaliseringskarta för de olika fastigheterna. Källa: karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/x/ (hämtad 2018-10-09). 1.1 Områdesbeskrivning Fastigheterna är belägna i området Skiftinge, Eskilstunas nord/nordvästra del (figur 2). Området omfattar en yta om ca 30 000 m 2. Enligt historiska flygfoton från ca 1955 1967 bestod området av åker- och skogsmark. I en geoteknisk utredning daterad 1967 beskrivs att området i norr, väster och söder gränsas av lerslätter och öster mot en dalgång. Enligt undersökningen kännetecknas området av bruten terräng där skogbeklädda höjdpartier är uppbyggda av berg och morän, och dalgångar och svackor är utfyllda med sediment av huvudsakligen lera och upptages av åker och äng (Allmänna Ingenjörsbyrån AB, 1967). I dag är området bebyggt med bl.a. bostäder, skola och parkeringsytor. 2

Enligt den information som Ramboll delgivits tyder det inte på att det pågått någon annan verksamhet än jordbruk på området innan nuvarande markanvändning upptogs. Det finns uppgifter om att det på fastigheten Diplomaten 2 (se figur 1), i områdets nordvästra del, finns eller har funnits PCB i fogarna på byggnaderna. Figur 2. Lokaliseringskarta. Blå cirkel visar undersökningsområdet. Källa: karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/x/ (hämtad 2018-10-09). 1.2 Geologi och hydrologi Enligt SGU:s jordartskarta består marken inom undersökningsområdet till största delen av glacial lera. Det förekommer även sandig morän och urberg (figur 3). Enligt SGU:s grundvattenkarta finns inget identifierat grundvattenmagasin i jordlagren i området. Genomsläppligheten bedöms vara låg till medelhög. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga brunnar på aktuella fastigheter, dock finns energibrunnar för värme och/eller kyla på närliggande fastigheter. 3

Figur 3. SGU Jordartskarta. Gult = Glacial lera, ljusblått = sandig morän, rött = urberg. Källa: sgu.se (hämtad 2018-10-09). 1.3 Skydds- och bevarandeintressen Ca 500 m väster om området ligger Årby Naturreservat (WebbGIS, 2018). Inga övriga skydds- eller bevarandeintressen har identifierats på området. 1.4 Känd föroreningssituation På fastigheten Diplomaten 2 finns misstanke om att PCB finns eller har funnits i fogarna i byggnaderna. PCB-föroreningen har helt eller delvis åtgärdats i PCBsaneringar. PCB har analyserats i föreliggande undersökning. Strax väster om området finns enligt Länsstyrelsens WebbGIS (2018) ett potentiellt förorenat område, med primär bransch drivmedelshantering (figur 4). 4

Figur 4. Utklipp från Länsstyrelsens WebbGIS (2018). "E" markerar platsen för potentiellt förorenat område (hämtad 2018-10-09). 2. Bedömningsgrunder 2.1 Jord Till grund för riskbedömningen används Naturvårdsverkets (NV) rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2016). I NV:s rapport redovisas generella riktvärden för förorenade områden för olika markanvändningar: Känslig markanvändning (KM). Med denna markanvändning ska föroreningshalter ej förorsaka oacceptabla risker för hälsa eller miljö för exempelvis boende på platsen Mindre känslig markanvändning (MKM). Denna markanvändning är tänkt som en arbetsplats exempelvis med kortare exponeringstider och andra begränsningar (dvs utan boende på platsen). Markanvändningen på fastigheten bedöms i dagsläget och överskådlig framtid motsvara KM. 5

2.2 Grundvatten Grundvattnet klassas mot Naturvårdsverkets haltkriterium för grundvatten (Ccritgw). Haltkriteriet är hämtat från Naturvårdsverkets beräkningsark version 2.0.1 (Naturvårdsverket, 2016). Beräkningsarket beskriver den nivå av föroreningar i grundvattnet som ej ska överskridas från lakande föroreningar, vilket generellt är satt som halva dricksvattennormen för de olika ämnena. För KM gäller att grundvatten inom och intill området skyddas, medan det för MKM gäller att grundvatten 200 m nedströms området skyddas. För bedömning av grundvatten används även SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten, för de ämnen som finns framtagna där (SGU, 2013). 3. Representativa halter För att bedöma vilken risk som föroreningar innebär inom ett område är det viktigt att bestämma hur uppmätta halter ska bedömas. Utifrån en miljöprovtagning ges ett svar på föroreningssituationen. Några punkter har exempelvis hög halt, andra låg. Det förekommer alltså en variation av halter inom området. Då provtagningar vanligtvis är glesa är det svårt att med säkerhet säga att uppmätt maxhalt är områdets verkliga maxhalt och omvänt att det kanske finns fler punkter med lägre halter. För att beakta dessa osäkerheter används vanligen representativa halter för områden. Ett områdes representativa halt är enligt Naturvårdsverket (2016) den halt som bäst representerar risksituationen i kontakt- och spridningsmedier utan att risken underskattas. Den representativa halten kan exempelvis uttryckas som en skattad medelhalt (med eller utan gardering för osäkerheter), 90- percentilen, uppmätt maximalhalt eller som UCLM (övre konfidensgräns för medelhalten) (Naturvårdsverket, 2016). UCLM95-halter tar hänsyn till antalet prov, deras standardavvikelse samt medelhalter och är områdets representativa halt av en förorening som områdets verkliga medelhalt med 95 % sannolikhet understiger. Detta är alltså ett konservativt mått på om området skulle kunna utgöra en oacceptabel risk eller inte. Beroende på valet av metod för uträkning av representativ halt ovan kommer den att variera. Exempelvis är UCLM95-halter alltid (när det finns en variation) högre än medelvärdet. Beroende på val av beräknad representativ halt bör även begreppet felklassning förklaras. När ett förorenat område ska klassas som (1) i behov av åtgärder eller (2) ej i behov av åtgärder, så kan två typer av fel begås vid klassningen: 1. Ett område som i verkligheten är i behov av åtgärder klassas som att 6

åtgärder inte krävs. Detta kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker. 2. Ett område som i verkligheten inte kräver åtgärder klassas som att åtgärder krävs. Detta kan leda till extra åtgärdskostnader. Dessa felbeslut kan inträffa på grund av att alla undersökningar är behäftade med osäkerheter, bl.a. orsakade av det begränsade antalet undersökningspunkter i en utredning. I miljösammanhang betraktas oftast fel av typ 1 som mer allvarliga än fel av typ 2 eftersom fel av typ 1 kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker som man inte är medveten om. Fel av typ 2 leder däremot till ökade kostnader och miljöpåverkan. Om medelvärdet av stickproverna används som representativ halt så blir sannolikheten för fel av typ 1 och 2 ungefär lika stora. För bedömning av risker för markmiljö och spridning till ytvatten bedöms medelhalten vara en rimlig representativ halt. Vid bedömning av hälsorisker vill man hellre undvika typ 1-fel. I dessa fall kan man istället välja att använda UCLM95 -halter som representativ halt eftersom UCLM95 -halten minskar sannolikheten för typ 1-fel (men på bekostnad av ökad sannolikhet för typ 2-fel). UCLM95-halter har för detta område valts som representativ halt vilket innebär en gardering mot osäkerheterna så att hälso- och miljöriskerna inte underskattas. UCLM95-halter och medelvärdet kan jämföras på följande sätt: Sannolikheten är 95 % att den verkliga medelhalten för ett område är lägre än UCLM95. Sannolikheten för ett typ 1-fel är då 5 %. För medelvärdet är motsvarande sannolikhet 50 % (man skulle kunna beteckna medelvärdet som UCLM50). Skillnaden illustrerar hur mycket säkrare UCLM-halter är än medelvärdet då man vill undvika typ 1-fel. Det innebär således att för UCLM90 och UCLM80 är sannolikheten för ett typ 1-fel är då 10 % respektive 20 %. 4. Utförande 4.1 Jordprovtagning Provtagningen utfördes med hjälp av skruvborr monterad på borrbandvagn i 30 provpunkter (Bilaga 2 Provpunkter jord). Provtagning utfördes ned till en halvmeter i naturlig mark alternativt där grundvatten påträffas, maximalt provtagningsdjup var 3,4 m u my. Prov uttogs halvmetersvis alternativt med anpassning till jordlagerföljd där denna var tydlig (Bilaga 1 fältprotokoll). Prov uttogs i av laboratoriet tillhandahållna provkärl och förvarades mörkt och svalt under provtagning samt under transport till laboratorium. Analys utfördes av det ackrediterade laboratoriet SYNLAB med avseende på tungmetaller samt petroleumrelaterade föroreningar. Två jordprover per provpunkt sändes för kemisk laboratorieanalys med avseende på metaller inklusive kvicksilver (Hg), organiska föreningar (alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och BTEX). Vid fastigheten Diplomaten 2 analyseras även ett prov per provpunkt (från översta jordlagret) med avseende på PCB. Prov valdes ut efter intryck i fält. PID (fotojoniseringsdetektor) användes i fält för indikation om flyktiga kolväten. 7

4.2 Grundvattenprovtagning Sju grundvattenrör installerades i samband med jordprovtagningen (för placering se Bilaga 2). Grundvattenrören installerades med ett spetsdjup maximalt 3,55 m u my. Filtersättning skedde i möjligaste mån så att grundvattenytans nivå hamnade ungefär på mitten av filtret, för att fånga upp eventuell fri fas av petroleumrelaterade föroreningar. Fältprotokoll fördes där spetsdjup, filterlängd och total rörlängd noterades. I fältprotokollet noterades även eventuellt uppstick. Grundvattenrör installerades med förpreparerad sandstrumpa, filtersand fylldes även i borrhålet runt filtret. Strax under markytan tätades rören med bentonitlera för att undvika inströmning av ytvatten. Provtagning av grundvatten utfördes med hjälp av peristaltisk pump. Innan provtagning omsattes grundvattenrören med motsvarande 3 rörvolymer, alternativt tills röret gick torrt. Fältprotokoll fördes med noteringar om antal rörvolymer som omsatts. Prov uttogs i av laboratoriet tillhandahållna provkärl för respektive analys och förvarades mörkt och svalt under provtagning och transport till laboratorium. Grundvattenrör installerades i borrpunkt 3, 8, 12, 14, 16, 20, 23 och 28 (Bilaga 2 ). Grundvattenprov analyserades med avseende på metaller (inklusive Hg) och organiska föreningar (alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och BTEX). Analyser utfördes av det ackrediterade laboratoriet SYNLAB i Linköping. 5. Resultat 5.1 Fältnoteringar Fyllnadsmaterialets mäktighet varierade mellan ca 0-1,6 m u my. I vissa provpunkter har tegel, spik, plast och oljegrus noterats (Bilaga 1). Vid provtagning av grundvattnet var ett av rören torrlagda och kunde därför inte provtas. Ett rör återhämtades inte efter att det pumpats torrt och kunde därför inte provtas. 5.2 Jord Metaller och organiska föreningar har uppmätts i halter över tillämpbara riktvärden. I provpunkterna 18R01 och 18R29 har kobolt uppmätts i halter över KM och i provpunkt 18R04 har kobolt och nickel uppmätts i halter över KM. I provpunkt 18R14 återfinns halter över riktvärdet för KM för alifatiska kolväten (>C16-C35) och aromatiska kolväten (>C10-C16). I resterande provpunkter 8

underskrider samtliga analyserade parametrar tillämpbara riktvärden. Inga halter av PCB över rapporteringsgräns har påträffats. Områdets framräknade UCLM95-halter underskrider riktvärdet för KM, för samtliga analyserade ämnen. Även områdets medelhalter underskrider KM med avseende på samtliga analyserade ämnen (Bilaga 3). Området har efter undersökningen delats in i 3 delområden, se bilaga 2. Delområde 1 omfattar provpunkt 18R01-18R05 inom undersökningsområdets nord västra del. Halter över KM har påträffats i två punkter, 18R01 och 18R04. Delområdets medelhalter understiger KM medan framräknade UCLM95-halter överstiger KM för kobolt. Delområde 2 omfattar provpunkt 18R06-18R09 inom undersökningsområdets sydliga del. Halter över KM har inte påträffats i någon punkt. Delområde 3 omfattar provpunkt 18R10-18R30 inom undersökningsområdets västra del. Halter över KM har påträffats i två punkter, 18R14 och 18R29. Delområdets medelhalter understiger KM medan framräknade UCLM95-halter överstiger KM för alifatiska kolväten (>C16-C35). 5.3 Grundvatten Fem grundvattenprov uttogs. 4 prov analyserades med avseende på metaller (inklusive Hg) och 5 prov analyserades avseende organiska föreningar (alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och BTEX). Anledningen att endast 4 prov analyserades med avseende på metaller är att tillräcklig mängd vatten inte erhölls i det 5:e röret. Övriga rör var torrlagda eller återhämtade sig inte efter att de pumpades torra. Petroleumrelaterade föroreningar uppmättes inte i halter överskridande laboratoriets rapporteringsgräns i något av de fem grundvattenprov som uttogs. Metaller har påträffats i grundvatten i låga eller mycket låga halter enligt SGU:s tillståndsklasser för grundvatten. För fullständiga analysresultat se bilaga 3. 6. Översiktlig riskbedömning 6.1 Jord I nämnda provpunkter ovan överskrider uppmätta halter i jord riktvärdet för KM för kobolt, nickel, alifatiska kolväten (>C16-C35) och aromatiska kolväten (>C10- C16). Hela undersökningsområdets representativa halter, UCLM95, och områdets medelhalter underskrider dock riktvärdet för KM. I delområde 1 understiger 9

medelhalter riktvärdet för KM medan framräknade UCLM95-halter överstiger KM för kobolt. I delområde 2 understiger både medelhalter och UCLM95-halter riktvärdet för KM. I delområde 3 understiger medelhalter riktvärdet för KM medan framräknade UCLM95-halter överstiger KM för alifatiska kolväten (>C16-C35) Bedömning av miljö och hälsorisker Nedan presenteras en översiktlig riskbedömning för de ämnen som påvisats överskridande riktvärdet för KM. Riskbedömningen utgår ifrån Naturvårdsverkets beräkningsark (2.0.1) (Naturvårdsverket, 2016). Hälsorisker bedöms utifrån representativa halter, UCLM95, medan miljörisker bedöms utifrån områdenas medelhalter. Kobolt Halterna kobolt överskrider riktvärdet för känslig markanvändning i 3 av de 60 analyserade proverna. Styrande för kobolt är det hälsoriskbaserade riktvärdet. Delområde 1 Uppmätt maxhalt återfinns i prov 18R04 i delområde 1 på djupet 1,0-1,3 m och uppgår till 24 mg/kg TS. Områdets medelhalter underskrider riktvärdet för KM, men framräknade UCLM95-halter för området överskrider riktvärdet för KM. För envägskoncentrationer är intag av växter styrande för riktvärdet. Detta uppgår till 30 mg/kg, vilket uppmätt maxhalt understiger. Halterna bedöms inte innebära oacceptabla risker för miljön, men kan innebära oacceptabla risker för människors hälsa. Ramboll bedömer dock att halterna inte innebär oacceptabla risker med anledning av att halterna är lägre än envägskoncentrationerna och återfinns djupare än 1 meter, dvs, djupare än växters rötter normalt når. Delområde 2 I delområde två underskrider halterna kobolt riktvärdet för KM, både medelhalter, UCLM95 samt områdets maxhalt. I delområde 2 bedöms därför halterna kobolt inte innebära oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Delområde 3 I delområde 3 uppgår maxhalten kobolt till 16 mg/kg TS, strax över KM. Områdets medelhalter och framräknad UCLM95-halt underskrider riktvärdet för KM. Uppmätta halter finns i ett prov på djupet 0,7-1 m u my, ovanliggande prov visar på halter underskridande riktvärdet. Halterna kobolt i område 3 bedöms därför inte innebära oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Nickel Halterna nickel överskrider riktvärdet för känslig markanvändning i en punkt. Uppmätt halt återfinns i prov 18R04 i delområde 1 på djupet 1,0-1,3 m och uppgår till 45 mg/kg TS. Riktvärdet för nickel är inte styrande av hälsoaspekter. Uppmätt maxhalt överskrider riktvärdet för skydd av grundvatten, men inte något av de hälsoriskbaserade riktvärdena. Områdets medelhalter och UCLM95-halter 10

underskrider riktvärdet för KM. Halterna bedöms därför inte innebära oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Alifater >C16-C35 Halterna av alifater i fraktionen C16-C35 överskrider riktvärdet för känslig markanvändning i en punkt inom delområde 3. Uppmätt maxhalt återfinns ytligt (0-0,2 m) i punkt 18R14. Områdets medelhalter underskrider riktvärdet för KM, medan framräknade UCLM95-halter överskrider riktvärdet för KM. Riktvärdet för alifater C16-C35 är inte styrande av hälsoaspekter. Uppmätt halt uppgår till 920 mg/kg TS och överskrider riktvärdet för skydd av markmiljön, men inte något av de hälsoriskbaserade riktvärdena. I provpunkten där halterna återfanns påträffades asfaltsgrus på djupet 0,1-0,2 m och fyllnadsmassor i form av grus och sand vilket tyder på att de marklevande organismerna redan är påverkade. Halterna alifater C16-C35 bedöms därför inte som helhet innebära några oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Aromater >C10-C16 För aromater i fraktionen C10-C16 i prov 18R14 överskrider rapporteringsgränsen riktvärdet för känslig markanvändning. Detta på grund att prover innehöll många fraktioner över 2 mm i partikelstorlek och labbet därmed varit tvungna att späda prover. Det går därmed inte att angöra om halterna överskrider riktvärdet för KM eller inte. Riktvärdet för aromater C10-C16 är inte styrande av hälsoaspekter, rapporteringsgränsen överskrider riktvärdet för skydd av markmiljön. Halterna aromater C10-C16 bedöms därför inte innebära några oacceptabla risker för människors hälsa. Riskbedömningen utgår från ett helhetsperspektiv av föroreningssituationen på fastigheterna. Då de högsta halterna kobolt förekommer djupt bedömer Ramboll att halterna kobolt inte innebär oacceptabla risker för människors hälsa. Fyllnadsmassor återfinns i området ner till ett maximalt djup om 1,6 m u my. Föroreningar har påträffats ställvis. De högsta halterna metaller har påträffats på djupet i bedömd naturlig jord. Det högsta halterna petroleumprodukter har påträffats ytligt på en gräsyta vilket tyder på att de sannolikt tillförts området t ex via spill eller andra yttre faktorer. Ramboll bedömer sammantaget att det inte föreligger oacceptabla risker för miljön. 6.2 Grundvatten Halter överskridande laboratoriets rapporteringsgräns uppmättes inte för petroleumrelaterade föroreningar. Metaller har påträffats i grundvatten i låga eller mycket låga halter enligt SGU:s tillståndsklasser för grundvatten. 11

Halterna i grundvattnet underskrider tillämpbara riktvärden. Halterna bedöms inte innebära oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. 7. Diskussion Sammantaget bedömer Ramboll att uppmätta föroreningshalter av metaller, alifatiska- och aromatiska kolväten, samt PCB på området inte innebär oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön, med dagens och planerad markanvändning. Erhållet analysresultat tyder på att föroreningen förekommer ställvis. Det går inte att utesluta att det kan finnas områden med högre halter av föroreningarna än vad som hittills påträffats i jord, dock är provtagningen relativt tät. I undersökningen har samtliga provpunkter legat på ytor som överlagras av gräs. Det indikerar att förorening (alifatiska kolväten (>C16-C35) och eventuellt aromatiska kolväten (>C10-C16) sannolikt tillförts via spill då provet som hade halter över KM togs ytligt. Det bedöms inte finnas behov för ytterligare åtgärder inför exploatering. Några ämnen har påvisats över KM, vilket dock innebär att miljökontoret behöver underrättas. I samband med exploatering bör man säkerställa att massor omhändertas på rätt sätt med anledning av att halter ställvis påträffats över gällande riktvärden. Enligt bilaga 2 ska hus bebyggas i anslutning till punkt 18R14 där de högsta halterna petroleumprodukter påträffats, i samband med byggnation rekommenderar Ramboll att den påträffade föroreningen avlägsnas. De högsta halter av kobolt har påträffats i naturlig jord vilket tyder på att bakgrundshalterna av kobolt är förhöjd inom delar av undersökningsområdet. Några ämnen har även påvisats över MRR, vilket sammantaget innebär att miljökontoret behöver underrättas vid användning av massor för anläggningsändamål. 7.1 Upplysning Enligt Miljöbalken skall den som äger eller brukar en fastighet genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och denna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö, oavsett om området tidigare ansetts förorenat ( Underrättelse om upptäckt förorening enligt 10 kap 11 MB ). Ramboll rekommenderar därför att exempelvis denna PM delges tillsynsmyndigheten. 12

Innan arbeten inom förorenat område påbörjas ska en anmälan i god tid (minst sex veckor innan) inlämnas till tillsynsmyndigheten ( Anmälan om efterbehandling av förorenat område enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ). 8. Referenser Allmänna Ingenjörsbyrån AB, 1967. Avd geoteknik. Utlåtande över Grundförhållandena inom del av området Skiftinge, Öster Centrum, Eskilstuna. 10 november 1967. Ärendenr 12884.11. Avfall Sverige, 2007. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. ISSN: 1103-4092. Avfall Sverige. Januari 2007. Eskilstunakartan, 2018. Karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/x/ (hämtad 2018-10- 09). Naturvårdsverket, 2016. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket. SGU, 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. SGU, 2018. Kartvisaren. https://apps.sgu.se/kartvisare/index.html. Hämtad: 2018-10-09. WebbGIS, 2018. http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag/. Hämtad: 2018-10-09. 13