Hur får vi en jämlik spädbarnsuppfödning där individuella förutsättningar respekteras? Kerstin Johannesson Nationella konferensen 2015
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Ett EU-direktiv Regeringsuppdrag 2004 till Livsmedelsverket Samverkan med SoS, Konsumentverket, FHM Ref-grupp: Nationella amningskommittén Ev vägledningsdokument från SoS?
Olika situationer 1. Att börja med hög ambition men inte vilja/orka fortsätta amma så länge man har tänkt sig 2. Att vilja amma men inte kunna 3. Att kunna amma men inte vilja 4. Att inte få amma
Grupp 1: Varför ger så många upp i förtid? Vi går ut hårt men tappar sugen
Vi måste sluta hymla om problemen Ca 25% av kvinnorna får sår på brösten i samband med amning. Kvinnorna tror att det ska vara så. Först ger vi intrycket att amning är enkelt, naturligt och självklart, men när det blir problem hör de från andra kvinnor att det är svårt men att man måste stå ut. Hög smärttröskel och att stå ut ökar risken för abscess.
Danis, Nemeth, Scheuring et al (2014) Ungern: 20% av de ammande mammorna kände motvilja mot att amma 55% hade någon form av amningsproblem Schmied, Sheehan och Barclay (2000) Australien: Vid 6 mån blandade rapporter: naturligt, bäst för barnet, trevligt, intimt Men också: förskräckligt, avskyvärt och smärtsamt
Gerd Almqvist-Tangen: Tillväxtprojektet i Halland Vid 1 mån ålder har 27% amningsproblem Vid 4 mån 40%
Lena Dahl, 2004 Amningspraktikens villkor Den kultur vi lever i i Sverige idag innebär att amning beskrivs som någonting som är naturligt, och därav inte förenat med lärande och arbete.
När de redan stått ut för länge blir det svårt att stödja och ge råd och tips
Om vi hjälpte kvinnorna att efter en tid få till vettiga matningsintervall amma utan smärta kanske fler skulle fortsätta så länge som de tänkt sig?
Grupp 2: Att vilja med inte kunna Det vanligaste skälet att lägga ner amningen första månaden är att man inte får det att fungera. Så vad innebär det för kvinnan när amningen inte fungerar?
Kvinnor värderar sitt föräldraskap utifrån hur amningen fungerar Det lägger ett stort ansvar på oss att inte gå med dem i det tänkandet Lina Palmér (2015) Amning och Existens - Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning
Krossade förväntningar När jag inte klarade det som förväntades av mig kände jag mig misslyckad och dålig och andra människor förstärkte den känslan genom att antyda att jag skulle bli en dålig mamma. Jag behöver nästan försvara mig för att jag har slutat amma Lina Palmér (2015) Amning och Existens - Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning
Att tvingas exponera sig själv för andra Det uppstår en känsla av att man måste ge professionella tillgång till sig själv och den egna kroppen för att övervinna amningsproblemen. T ex att andra rör vid brösten känns ofta som ett övergrepp både på sig själv och barnet, men också svårt att säga nej till. Lina Palmér (2015) Amning och Existens - Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning
Mammor kan stärkas genom att dela sin situation med någon Att bli bemött som en unik mamma, som ett subjekt och inte bara en mjölkmaskin och att inte bli nedvärderad för att man har svårigheter Det ger styrka Lina Palmér (2015) Amning och Existens - Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning
Grupp 3: Att kunna men inte vilja Amning under protest kan göra mer skada än nytta. Därför ska amningsmotstånd respekteras, inte konfronteras
Relation är viktigare än amning
Trovärdighet MHV och BHV har hög compliance för att vi har gott renommé
Tre stora misstag inom BHV Abrupt glutenintroduktion Sova på mage Amning och alkohol
Amning och anknytning Amning och barnets kognitiva utveckling Photo Credit mbot/istock/getty Images
Michele Meehan, Australien Breastfeeding per se is not the factor that establishes the attachment relationship, but rather the quality of the interaction is important and should guide advice and breastfeeding management. WAIMH 2014, The role of breastfeeding in establishing an attachment relationship Samma slutsats hos t ex Britton, Britton, & Gronwaldt,: Breastfeeding, Sensitivity, and Attachment (2005)
Sammanblandning av orsak och verkan? Många studier har visat att mödrar som är lyhörda och bra på relation både ammar längre och har ökad sannolikhet för tryggt anknutna barn
Mammahormoner? Ruth Feldman (Israel): The Human Parental Brain; mothers and fathers Berzeliussymposiet 2015, The Neurobiology of Parenting Hjärnans reaktion dras igång av närhet, oavsett amning eller flaska
och hur var det med IQ? Much of the reported effect of breastfeeding on child neurodevelopment is due to confounding. Breast milk and cognitive development--the role of confounders: a systematic review. Walfisch A 1, Sermer C, Cressman A, Koren G. BMJ, 2013 Aug 23;3(8)
Men vad får föräldrar höra? SVT: Ny studie: Amma länge och få smartare barn
Syskonstudier Results from standard multiple regression models suggest that children aged 4 to 14 who were breast- as opposed to bottle-fed did significantly better on 10 of the 11 outcomes studied. Once we restrict analyses to siblings and incorporate within-family fixed effects, estimates of the association between breastfeeding and all but one indicator of child health and wellbeing dramatically decrease and fail to maintain statistical significance. Our results suggest that much of the beneficial long-term effects typically attributed to breastfeeding, per se, may primarily be due to selection pressures into infant feeding practices along key demographic characteristics such as race and socioeconomic status. Is breast truly best? Estimating the effects of breastfeeding on long-term child health and wellbeing in the United States using sibling comparisons. Cynthia G. Colen, David M. Ramey (2014) Se även http://www.unicef.org.uk/babyfriendly/news-and- Research/Research/Mental-development/Estimating-the-Effects-of- Breastfeeding-on-Long-term-Child-Health-and-Wellbeing-in-the-United-States- Using-Sibling-Comparisons/
När vi talar med föräldrar om amning behöver vi tänka på att: För de flesta är amning ett praktiskt, enkelt, nyttigt, billigt och trivsamt sätt att ge mat. När det fungerar problemfritt ger det självförtroende i föräldraskapet och en känsla av närhet till barnet Men för en del skapar det fler problem än det löser För en ännu mindre grupp är det direkt olämpligt och försämrar relationen Amning och att ge barnet bröstmjölk är inte identiskt Amning är varken en nödvändig eller tillräcklig förutsättning för ett gott föräldraskap
Amningsinformation bör utformas så att den: Inte skuldbelägger kvinnor som inte får amningen att fungera eller inte vill amma Frikopplar uppfödningsmetod från föräldraförmåga Inte mystifierar amningens fördelar utan håller sig till fakta Anpassas till barnets ålder Erkänner att det är vanligt med problem men att det går att få hjälp om man säger till med en gång Informerar även partners om att amning inte är så enkelt, eftersom deras stöd har stor betydelse för amningsframgång och kvinnans självkänsla
Och vad är en rimlig målbild för amning? Är det att 100, 80, 60 eller 50% helammar 6 månader? Eller är det att folk är nöjda med sin spädbarnsuppfödning? Eller är det att folk ammar så länge de från början hade tänkt sig?
Vi ska inte föra fram argument som vi inte har belägg för Att amma ska vara en möjlighet, aldrig en skyldighet Vi ska inte värdera föräldrar utifrån uppfödningsmetod, så länge barnen får en närande kost