Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller också proteiner och vita blodkroppar. Under ett dygn bildas 2 4 liter lymfa. Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att bekämpa infektioner avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen. Till de lymfatiska organen räknas lymfkörtlar, som också kallas lymfknutor mjälten brässen eller thymus övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar eller tonsiller som de också kallas.
Lymfsystemet består dels av lymfatiska organ som bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna och innehåller också vita blodkroppar och proteiner. Till de lymfatiska organen räknas 1. lymfkörtlar, så kallade lymfknutor 2. mjälten 3. brässen 4. övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar eller tonsiller som de också kallas. Lymfkörtlar Lymfkörtlar eller lymfknutor, som de mer riktigt kallas, är små bönformade knölar. De ligger ofta samlade i grupper till exempel i armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan. Körtlarna kan även finnas en och en utspridda i kroppen. Lymfkörtlarna är en till tio millimeter stora och består av så kallad lymfatisk vävnad. De omges av en bindvävskapsel. Det finns 500 1 000 lymfkörtlar i kroppen. I lymfkörtlarna mognar vita blodkroppar I den lymfatiska vävnaden mognar lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. De är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Lymfocyter kan antingen vara av typen B-lymfocyt, som bildas och mognar i benmärgen, eller T-lymfocyt som också bildas i benmärgen men som mognar i brässen. Lymfocyterna från benmärgen förs med blodet till de olika lymfatiska organen där de fortsätter att dela sig. De nybildade lymfocyterna ligger samlade i små bollar som har bindväv mellan sig. I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar som också deltar i immunförsvaret. I lymfatisk vävnad finns även celler som kan äta upp invaderande celler.
I lymfkörtlarna förstörs bakterier Man kan jämföra lymfkörtlarna med ett filter. Flera små lymfkärl går in i lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörtelns inre förstörs bakterier och andra främmande partiklar. Även tumörceller som tagit sig in i lymfvätskan förstörs i lymfkörtlarna. Den renade lymfan lämnar sedan körteln och går vidare i lymfsystemet. I lymfkörtlarna bildas vita blodkroppar och antikroppar, som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Man kan jämföra lymfkörtlarna med ett filter. Flera små lymfkärl går in i lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörtelns inre förstörs bakterier och andra främmande partiklar. Även tumörceller som tagit sig in i lymfvätskan förstörs. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och går vidare i lymfsystemet. Mjälten Mjälten är kroppens största lymfatiska organ och ligger högt upp i bukhålan på vänster sida alldeles under mellangärdet. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är formad som en böna och är ungefär tolv centimeter lång. Den innehåller, precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att äta upp invaderande celler. Mjälten omges av en skyddande kapsel av bindväv. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten. Mjälten har som uppgift att delta i kroppens försvar mot infektioner bryta ned gamla eller skadade röda blodkroppar fungera som ett blodlager bilda blodkroppar under fosterstadiet. Infektionsförsvaret i mjälten går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna. Bakterier och andra främmande partiklar förstörs av den lymfatiska vävnaden.
En röd blodkropp lever ungefär 120 dagar. När blodcellen åldras blir den mindre elastisk och går därför lätt sönder när den passerar genom mjältens små blodkärl, de så kallade kapillärerna. De döende röda blodkropparna bryts ner i mjälten till proteiner som som kroppen tar till vara. Järnet i hemoglobinet transporteras till benmärgen och kan återanvändas till nya blodkroppar. Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Där bildas vita blodkroppar och antikroppar som försvarar kroppen. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten. Mjälten har flera uppgifter, den 1. deltar i kroppens försvar mot infektioner 2. bryter ned gamla och skadade röda blodkroppar 3. fungerar som ett blodlager 4. bildar blodkroppar under fosterstadiet. Brässen Brässen eller thymus ligger bakom bröstbenet intill hjärtat. Brässen är störst hos små barn, men ganska obetydlig hos en vuxen. Den består också av lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel. I brässen mognar lymfocyter som kallas T-lymfocyter. När de så småningom når blodet deltar de i immunförsvaret. När T-lymfocyter kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan förgöra inkräktarna.
I brässen bildas vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. När de så småningom når blodet deltar de i immunförsvaret. När T-lymfocyter kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan äta upp inkräktarna. Övrig lymfatisk vävnad Förutom i lymfkörtlarna, mjälten och brässen finns även lymfatisk vävnad på andra ställen i kroppen. I svalget finns lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. Även i tarmarnas väggar och i det så kallade tarmkäxet finns lymfatisk vävnad. Tarmkäxet är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver och som fäster tarmen vid bakre bukväggen. Lymfkärl De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. I brösthålan samlas alla lymfkärl i två uppsamlingskärl som tömmer lymfan i vinkeln mellan nyckelbensvenen och den inre halsvenen på båda sidorna. Lymfan går alltså tillbaka till blodet. Därmed förs också de vita blodkropparna i lymfan till blodet för att bekämpa infektioner. Lymfkärl är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener, men de har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från den omgivande vätskan i vävnaderna. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet.
1. De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. I körtlarna tillförs lymfan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. 2. Det mycket lilla utrymmet som finns mellan kroppens celler är fyllt med vävnadsvätska som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. Det mesta av vätskan sugs sedan upp i slutet av kapillärerna. Överskottsvätskan, som blir kvar sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller även gott om proteiner som sugits upp från vävnadsvätskan och vita blodkroppar. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt.